# Allvarlig kritik mot Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Ale kommun för att sekretessbelagda handlingar publicerats på
kommunens webbplats

JO 2016-03-01 dnr 4768-2014

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2016-03-01              4768-2014             1 (5)
Stf justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Allvarlig kritik mot Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Ale
                        kommun för att sekretessbelagda handlingar publicerats på
                        kommunens webbplats


                          Beslutet i korthet: En kommun publicerade handlingar som innehöll
                          sekretesskänsliga uppgifter på sin webbplats. Handlingarna var avidentifierade men
                          kunde trots det kopplas till vissa personer eftersom deras namn hade publicerats i
                          media. Den maskning av uppgifter som kommunen hade gjort var därför inte gjord
                          med tillräcklig omsorg. Kommunen får allvarlig kritik för att handlingarna publicerades
                          på kommunens webbplats.
                          Enligt JO är det positivt att en myndighet strävar efter att vara så öppen som möjligt
                          gentemot allmänheten. Myndigheten måste dock göra noggranna överväganden när
                          det gäller vad som publiceras på en webbplats. För att en sådan publicering ska vara
                          tillåten måste bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen och
                          personuppgiftslagen följas.

## Anmälan

I en anmälan till JO i augusti 2014 klagade AA på Ale kommun bl.a. för att
                        sekretessbelagda handlingar som gällde hennes avlidne far hade publicerats på
                        kommunens webbplats. Anmälan kompletterades vid flera tillfällen.

                        AA anförde bl.a. följande: Hennes far hade ett s.k. trygghetslarm installerat i sin
                        bostad. Den 28 november 2010 utlöstes larmet hemma hos hennes far men
                        personalen vid hemtjänsten ignorerade det. Dagen efter hittades hennes far
                        utomhus. Då låg han i snön, starkt nedkyld med en bruten höft och pågående
                        hjärtinfarkt. Fadern avled den 1 december 2010. Händelsen anmäldes bl.a. till
                        Socialstyrelsen som i ett beslut den 24 april 2012 (dnr 9.2-6352/2011)
                        kritiserade Ale kommun på ett flertal punkter för händelsen.

                        Den 15 januari 2014 sände Uppdrag granskning ett program som handlade om
                        hur trygghetslarmen fungerar i olika kommuner, bl.a. Ale kommun. AA blev
                        intervjuad i programmet med anledning av att hennes far hade råkat illa ut på
                        grund av brister i sitt trygghetslarm. Ett par dagar före sändningen hade
                        kommunen ett pressmöte. Vid mötet informerade kommunen om att samtliga
                        handlingar i ärendet om hennes avlidna far skulle publiceras på kommunens
                        webbplats. Syftet med publiceringen var att ”möta nyfikenheten och den


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 4768-2014        Sid 2 (5)




eventuella oro som programmet kan medföra”. Vid mötet lämnades även hennes
namn ut och det kom senare att publiceras i en artikel i Alekuriren. Kommunen
publicerade avsevärda mängder sekretessbelagd dokumentation som gällde
hennes far, bl.a. utredningar och beslut, genomförandeplan, social
dokumentation samt hälso- och sjukvårdsdokumentation. Kommunen menade
att den följde sekretesslagen eftersom den hade maskat alla namn. Det material
som kommunen hade offentliggjort kunde dock lätt härledas till fadern och
henne eftersom hon hade medverkat i Uppdrag granskning och då Alekuriren
hade publicerat hennes namn. Det publicerade materialet hade inte någon
relevans i förhållande till programmet som handlade om trygghetslarm och hur
tekniken kring trygghetslarmen fungerar. Hon yrkar skadestånd för det
inträffade.

Utredning
JO begärde, bl.a. mot bakgrund av den sekretess som gäller inom hälso- och
sjukvården och socialtjänsten för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, att Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden i Ale
kommun skulle yttra sig över vilka överväganden som gjordes innan handlingar
som gällde AA:s far publicerades på kommunens webbplats.

I ett remissvar anförde nämnden bl.a. följande (den bilaga som nämns har
utelämnats):

      Redogörelse för förvaltningens handläggning
      Efter TV:s intervju med verksamhetschefen BB och inför programmet Uppdrag
      granskning skulle sändas den 15 januari 2014 hölls interna möten om hur
      myndigheten skulle bemöta den oro som programmet skulle kunna sprida bland
      myndigheternas trygghetslarmsinnehavare, deras anhöriga och allmänheten. På
      dessa möten var följande befattningshavare närvarande i olika konstellationer:
      kommunchef, sektorchef för sektor arbete, trygghet och omsorg, verksamhets-
      chef för hälso- och sjukvård, kommunikationschef, kommunikationsstrateg,
      nämndsekreterare och dåvarande planeringssekreterare inom sektorn.
      På det inledande mötet bestämdes att myndigheten skulle vara så transparent som
      möjligt i ärendet och på kommunens webbplats publicera så mycket av
      handlingarna i ärendet som möjligt med iakttagande av bestämmelserna i
      offentlighets- och sekretesslagen och personuppgiftslagen. Publiceringen skulle
      ske inför att programmet skulle sändas. På det sättet ville myndigheten göra
      informationen tillgänglig för alla som skulle kunna känna oro av det som
      framkom i programmet eller som själva önskade granska myndigheten på grund
      av TV-programmet. Med samma syfte bestämdes att myndigheten även skulle
      skicka ut informationsbrev till samtliga innehavare av trygghetslarm i
      kommunen. Informationen bestod bl.a. i att myndigheten hade ändrat rutiner för
      testlarm och dokumentation inom nämndens verksamhet.
      Sekretessbedömningen och avvägningen gällande vilket material som skulle
      publiceras skedde därefter vid ett antal möten i olika konstellationer. Det gjordes
      en avvägning av vad som kunde läggas ut utan skada för den enskilde och
      dennes anhöriga. Materialet arbetades igenom grundligt för att ta bort alla
      uppgifter som pekar ut den enskilde och anhöriga, samt känsliga uppgifter.
      Några av de namngivna tjänstemännen synes inte ha deltagit i själva
      sekretessbedömningen.
                                                                       Dnr 4768-2014        Sid 3 (5)




      Några av de berörda tjänstemännen kände till att uppgifter om namn på berörda
      publicerats i media vid tidigare tillfällen, men de drog inte slutsatsen att detta
      kunde påverka den sekretessbedömning som gjordes. De dokument som lades
      upp på hemsidan var Socialstyrelsens begäran om yttrande, nämndens yttrande
      till Socialstyrelsen med bilagor, Socialstyrelsens beslut och kommunens
      upphandlingsunderlag till upphandling av en extern larmcentral.

      Omsorgs- och arbetsmarknadsnämndens bedömning

      Sekretessprövningen
      En del av de handlingar som publicerades på kommunens hemsida vid årsskiftet
      2013/2014 inför sändningen av Uppdrag granskning omfattas av bestämmelserna
      i 25 kap. 1 § första stycket eller 26 kap. 1 § första stycket offentlighets- och
      sekretesslagen.
      Enligt dessa paragrafer gäller sekretess, om det inte står klart att en uppgift kan
      röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (omvänt
      skaderekvisit). Utgångspunkten är därför att handlingarna omfattas av sekretess.
      Den sekretessprövning som har gjorts, har utgått ifrån att det inte är någon som
      lider men i och med att publicerade handlingar har avidentifierats. Nämnden gör
      bedömningen att utgångspunkten i detta ärende borde ha varit att utomstående
      kan härleda vem som avses i de avidentifierade handlingarna, inte minst på
      grund av att mannen offentliggjorts i Västnytt redan i juni 2012 (Bilaga 3 till
      anmälan). Utifrån denna utgångspunkt är det nämndens uppfattning att
      ytterligare uppgifter i de publicerade handlingarna omfattas av sekretess. Den
      maskning som har genomförts av känsliga uppgifter är således inte tillräcklig.

      Publiceringen
      Det föreligger enligt tryckfrihetsförordningen en skyldighet att efter begäran
      lämna ut allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess. Motsvarande
      skyldighet föreligger enligt offentlighets- och sekretesslagen för uppgift ur
      allmän handling. Någon skyldighet att på eget initiativ lämna uppgifter till
      allmänheten finns inte i offentlighets- och sekretesslagstiftningen, men något
      hinder föreligger inte såvida de inte omfattas av sekretess.
      Att lägga ut handlingar i stället för att endast lägga ut information med
      myndighetens inställning är ur informationssyfte en god tanke för att
      medborgarna själva ska kunna göra sin egen bedömning. Möjligheten för
      medborgarna att göra en sådan bedömning synes dock vara minimal med de
      maskningar som har gjorts i dokumenten och skulle vara ännu mindre om
      ytterligare information maskats på grund av sekretess.
      Nämnden är av uppfattningen att handlingar och uppgifter som behandlar
      personuppgifter inom nämndens verksamhetsområde normalt inte bör publiceras,
      utan stor försiktighet bör iakttas även om handlingarna och uppgifterna inte
      omfattas av sekretess.

## Åtgärder

Nämnden har den 16 april 2015 beslutat om kunskapshöjande insatser inom
      området offentlighet och sekretess.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

JO hämtade den 3 februari 2016 in vissa kompletterande handlingar från Ale
kommun.

Bedömning
Vid publicering av uppgifter och handlingar på en webbplats aktualiseras
tillämpning av både offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, och
                                                                 Dnr 4768-2014     Sid 4 (5)




personuppgiftslagen (1998:204), PuL. AA har gjort en anmälan till
Datainspektionen där hon har klagat på kommunens webbpublicering av de
aktuella handlingarna. Datainspektionen beslutade den 1 december 2014 (dnr
1871-2014), efter vissa utredningsåtgärder, att inte vidta några ytterligare
åtgärder med anledning av hennes klagomål. Eftersom Datainspektionen, som
är tillsynsmyndighet enligt PuL, har tagit ställning i saken begränsar jag mina
uttalanden till att gälla frågan om kommunens webbpublicering var förenlig
med bestämmelserna i OSL.

Sekretess inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten gäller för uppgift om
en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till
denne lider men (25 kap. 1 § och 26 kap. 1 § OSL). Bestämmelserna innehåller
ett s.k. omvänt skaderekvisit som innebär att det råder en presumtion för
sekretess. I princip omfattar uttrycket ”personliga förhållanden” alla uppgifter
som hänför sig till den berörda personen.

Hälso- och sjukvårdssekretessen och sekretessen inom socialtjänsten består
även efter det att den som sekretessen ska skydda har avlidit. Utrymmet för
sekretess beträffande den avlidne själv är begränsat (jämför RÅ 82 2:66 och RÅ
2007 ref. 16). Sekretessen gäller dock även till förmån för närstående till den
avlidne. Efter dödsfallet är det närmast fråga om att skydda efterlevande
närstående mot att sådana uppgifter om den avlidne som de efterlevande kan
uppfatta som sårande kommer till offentlig kännedom.

I januari 2014 innehöll tv-programmet Uppdrag granskning ett reportage som
handlade om hur säkerheten fungerar när det gäller s.k. trygghetslarm i olika
kommuner. I programmet intervjuades bl.a. AA med anledning av att hennes far
hade avlidit som en följd av att hans trygghetslarm inte hade fungerat. Kort tid
före sändningen av programmet publicerade kommunen ett flertal handlingar
som gällde AA:s far på kommunens webbplats, bl.a. beslut, utredningar om
hemtjänst, vårdplanering och social dokumentation. Handlingarna innehöll
uppgifter om bl.a. faderns hälsotillstånd som typiskt sett anses som mycket
sekretesskänsliga.

Nämnden har i remissvaret uppgett att handlingarna offentliggjordes på
webbplatsen eftersom kommunen ville vara så transparent som möjligt kring
hanteringen av trygghetslarm. Handlingarna var avidentifierade. Både AA:s och
hennes fars namn hade dock publicerats i medierna och uppgifterna kunde
därför, trots avidentifieringen, kopplas till både AA och hennes far. Den
maskning av uppgifter som kommunen hade gjort var därför, som nämnden har
medgett, inte gjord med tillräcklig omsorg. Genom att publicera handlingarna
offentliggjorde kommunen uppgifter som omfattades av sekretess. Kommunen
förtjänar allvarlig kritik för hanteringen.

Det är givetvis positivt att en myndighet strävar efter att vara så öppen som
möjligt gentemot allmänheten. Myndigheten måste dock göra noggranna
                                                                 Dnr 4768-2014    Sid 5 (5)




överväganden när det gäller vad som publiceras på en webbplats. För att en
sådan publicering ska vara tillåten måste bestämmelserna i offentlighets- och
sekretesslagen och personuppgiftslagen följas. I sammanhanget kan det noteras
att personuppgiftslagen bara gäller uppgifter om levande personer (se 3 § PuL).
Uppgifter om avlidna personer kan dock vara en personuppgift om uppgiften
går att koppla till en annan person som är i livet.

Nämnden har uppgett att myndighetens inställning är att handlingar och
uppgifter om personer som är aktuella inom nämndens verksamhetsområde
normalt inte bör publiceras även om handlingarna inte omfattas av sekretess.
Jag delar den uppfattningen. Av remissvaret framgår att nämnden har beslutat
om kunskapshöjande insatser inom området offentlighet och sekretess för att
förhindra liknande misstag. Mot den bakgrunden anser jag att jag kan lämna
saken.

Det som AA i övrigt har uppgett leder inte till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

JO prövar inte frågor om skadestånd.

Ärendet avslutas.
