# Tillämpning av självrättelseinstitutet i 26 § förvaltningslagen

JO 2011-04-15 dnr 4785-2010

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                    Sid
                                                                       2011-04-15        4785-2010             1 (4)
Stf justitieombudsmannen
Hans Ragnemalm




                        Tillämpning av självrättelseinstitutet i 26 § förvaltningslagen

## Anmälan

AA anmälde Byggnadsnämnden i Tyresö kommun angående handläggning och
                        beslut i två bygglovsärenden. Han anförde bl.a. följande.

                        Den 15 juni 2005 beviljades han bygglov och marklov för nybyggnad av
                        enbostadshus m.m. på fastigheterna Våren 7 och 8.

                        En mättekniker från kommunen ville inte utföra sitt uppdrag enligt
                        förutsättningarna i 2005 års bygglovsbeslut där det anges att ”färdig mark på
                        parkeringsplats anläggs på en höjd av +33,0 meter”, utan i stället hänvisade denne
                        till nybyggnadskartan som anger höjden +30,0 meter.

                        Han kontaktades av handläggaren BB som förklarade att den angivna höjden +33,0
                        meter var ett skrivfel och att beslutet i stället avsåg höjden +30,0 meter. Han fick
                        också en skrivelse som innehöll ett rättelsebeslut med den innebörden. Nämnden
                        har därmed, enligt hans mening, utan rättsligt stöd ändrat ett positivt
                        förvaltningsrättsligt beslut.

                        Härefter har han ansökt om marklov och ändring av tidigare beviljat bygglov för att
                        bl.a. kunna anlägga parkeringsplatsen på höjden +32,5 meter. Nämnden har
                        avslagit denna ansökan. Han har överklagat beslutet till länsstyrelsen.

                        Nämnden har inte behandlat den nya ansökan i dess helhet och beslutet avser
                        sådant som inte omfattas av ansökan. Handläggningen har också varit långsam.
                        Nämndens hantering och beslut har försvårat möjligheterna för honom att utnyttja
                        och bebygga fastigheterna samt medfört orimliga byggkostnader. Hanteringen och
                        besluten präglas av subjektivitet och partiskhet. Nämndens beslut strider också mot
                        kraven på likformig behandling inom ett planområde.

## Utredning

Byggnadsnämnden i Tyresö kommun anmodades att göra en utredning och yttra
                        sig över innehållet i anmälan, särskilt handläggningen av rättelsebeslutet. I sitt
                        yttrande anförde byggnadsnämnden bl.a. följande.
                                  –––


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                      Dnr 4785-2010    Sid 2 (4)



      Handläggning av ärendet
      Bygglov beviljades 2005-06-15, § 127 för uppförande av enbostadshus i en våning
      med suterrängvåning och vind om 160 kvm BYA, garage i en våning med
      suterrängvåning om 40 kvm BYA, broanläggning 20 m placerad över
      fastighetsgränsen till Våren 8, terrasser och murar samt marklov för släntutfyllnad
      och för anordnande av parkeringsplats under vissa förutsättningar bl.a. att färdig
      mark på parkeringsplats anläggs på +33,0. Bygglovet innefattade avvikelse från
      planen gällande murens placering på mark som enligt planen inte får bebyggas.
      Protokollet ändrades 2009-10-19 med en tjänsteanteckning avseende höjden på
      parkeringsplatsen till +30,0 och uppges där vara en felskrivning. De till beslutet
      hörande godkända ritningarna redovisar höjden +30,0 på parkeringsplatsen och är
      således den höjd som sökanden själv föreslagit på nybyggnadskartan/
      situationsplanen.
      –––
AA kommenterade yttrandet och tillade bl.a. följande. Handläggaren BB
”beställde” nya ritningar från honom som var anpassade till höjden +30,0 meter.
Han hade fått information om att en ansökan med höjden +30,0 meter skulle kunna
beviljas, medan en ansökan med höjden +33,0 meter sannolikt skulle avslås.
Därmed kom inte bygglovsansökan att överensstämma med hans ursprungliga
önskemål, utan med BB:s.

I ett beslut den 15 april 2011 anförde stf JO Ragnemalm följande.

Bedömning
Genom ett beslut den 15 juni 2005, § 127, meddelade Byggnadsnämnden i Tyresö
kommun bygglov och marklov för ett antal åtgärder på fastigheterna Våren 7 och 8,
allt under förutsättning bl.a. att färdig mark på parkeringsplats anläggs på en höjd
av +33,0 meter.

Den 19 oktober 2009 gjordes en anteckning på nämndens sammanträdesprotokoll.
Enligt anteckningen, som rubricerades ”felskrivet”, skulle höjden +30,0 meter gälla
i stället för +33,0 meter. Anteckningen undertecknades med initialerna ”BB”.

Härefter ansökte AA om marklov och ändring av tidigare beviljat bygglov.
Byggnadsnämnden har genom ett beslut den 28 januari 2010, § 8, avslagit denna
ansökan. Beslutet har överklagats till Länsstyrelsen i Stockholms län.

Jag tar i det följande till bedömning upp förfarandet vid byggnadsnämndens
rättelse av nämndens beslut den 15 juni 2005. I övrigt finns det, med beaktande av
bl.a. att länsstyrelsen för närvarande handlägger överklagandet av nämndens beslut
den 28 januari 2010, inte skäl att vidta några ytterligare åtgärder eller göra några
uttalanden med anledning av klagomålen.

I 26 § förvaltningslagen (1986:223) anges att ett beslut som innehåller en uppenbar
oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller
liknande förbiseende, får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet. Innan
rättelse sker ska myndigheten ge den som är part tillfälle att yttra sig, om ärendet
avser myndighetsutövning mot någon enskild och åtgärden inte är obehövlig.
                                                                       Dnr 4785-2010    Sid 3 (4)



Rättelser enligt bestämmelsen kan ske till både den enskildes fördel och nackdel,
om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. Det krävs dock att det är fråga om ett
förbiseendefel, dvs. att myndigheten fattat ett riktigt beslut men av misstag återgett
beslutet på ett felaktigt sätt. Det får inte vara fråga om sådana fel som beror på t.ex.
bristfällig utredning, felaktig bedömning av fakta, oriktig rättstillämpning eller
liknande. För att ett förbiseendefel ska få rättas måste oriktigheten vara uppenbar.
Felet kan t.ex. framgå vid ett studium av själva beslutet eller vid en enkel
jämförelse med handlingarna i ärendet. När det är fråga om en ändring till parts
nackdel, som i detta fall, måste bestämmelsen användas med stor försiktighet (se
även SOU 2010:29 s. 570).

Den rättelse varom nu är fråga ligger enligt min mening på gränsen för det tillåtna.
Själva beslutsformuleringen i protokollet ger ingen indikation på att uppgiften om
att parkeringsplatsen ska anläggas på en höjd av +33,0 meter skulle ha tillkommit
genom ett rent förbiseende. Av de ritningar som bifogats ansökningen om bygglov
framgår emellertid att höjden ska vara +30,0 meter. Av utredningen framgår också
att AA – låt vara motvilligt – härvidlag anpassat ritningarna och därmed sin
ansökan efter bygglovshandläggarens anvisningar. Mot denna bakgrund får med
viss tvekan godtas att vad som ändrats genom rättelsebeslutet var en uppenbar
oriktighet till följd av ett sådant förbiseende som anges i 26 § förvaltningslagen.

Däremot framgår det inte på ett entydigt sätt av aktmaterialet eller nämndens
yttrande till JO att AA gavs möjlighet att yttra sig innan rättelsen skedde. Eftersom
bygglovsärendet avsåg myndighetsutövning mot enskild och ändringen av beslutet
var till AA:s nackdel, skulle han ha fått möjlighet till det.

Rättelse av ett förbiseendefel ska i princip ske i samma ordning som gäller för det
ursprungliga beslutandet. Vid nämndsammanträden ska protokoll föras på
ordförandens ansvar. Protokollet ska senast 14 dagar efter sammanträdet justeras
på det sätt fullmäktige bestämt (6 kap. 30 § jämförd med 5 kap. 57–62 §§
kommunallagen, 1991:900).

I ett tidigare ärende (JO 2002/03 s. 397), som även det gällde förfarandet vid
rättelse av ett beslut som fattats vid en byggnadsnämnds sammanträde, uttalade JO
Berggren följande:
      Att justera ett protokoll innebär att kontrollera riktigheten av detta samt att, efter
      eventuella ändringar, intyga denna med sin namnteckning. Kontrollen avser vad som
      har förevarit under sammanträdet. Någon anledning att därvidlag undanta uppgifter
      om sakförhållandena i behandlade ärenden föreligger inte. En annan sak är att
      justerare kan vara beroende av handläggande tjänstemäns medverkan i sådana
      hänseenden. Detsamma gäller för övrigt sekreterare, vilka inte omfattas av den
      uttryckliga regleringen i kommunallagen och är att anse som biträden åt
      ordföranden.
      Som justerare anses ordföranden självskriven (prop. 1990/91:117 s. 193) utöver den
      eller dem som särskilt utsetts för uppdraget.
      Mot denna bakgrund bör det enligt min mening krävas att en rättelse av ett justerat
      protokoll bestyrks av justerarna, om nu inte beslut i den frågan fattas vid ett
      sammanträde (jfr Hilborn m.fl., Kommunallagen, upplaga år 2001, s. 266, ang.
      fullmäktiges protokoll), vilket kan anses nödvändigt för rättelser som avser själva
      innehållet i fattade beslut.
                                                                    Dnr 4785-2010     Sid 4 (4)



Av utredningen framgår att nämnden inte behandlade frågan om rättelse i samma
ordning som det rättade beslutet. Någon förklaring till det inträffade har inte
framkommit.

Sammanfattningsvis har byggnadsnämnden således i flera avseenden hanterat
självrättelseinstitutet i 26 § förvaltningslagen på ett vårdslöst och delvis direkt
felaktigt sätt. För detta förtjänar nämnden kritik.
