# Fråga om genomförande av slumpvisa drogtester av elever vid ett gymnasium stred mot bestämmelsen i 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) om skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp

JO 2010-04-26 dnr 479-2010

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                      Sid
                                                                       2010-04-26          479-2010               1 (13)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om genomförande av slumpvisa drogtester av elever vid ett
                        gymnasium stred mot bestämmelsen i 2 kap. 6 § regeringsformen (RF)
                        om skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp

## Bakgrund

I ett beslut den 7 oktober 2009 riktade Skolinspektionen kritik mot Nässjö kommun
                        för barn- och utbildningsnämndens beslut om att införa slumpvisa drogtester av
                        elever på Brinellgymnasiet i kommunen (dnr 41-2009:2070). Skolinspektionen
                        förutsatte att kommunen inte skulle genomföra sitt beslut och anmodade
                        kommunen att senast den 8 januari 2010 lämna en redovisning över vilka åtgärder
                        som vidtagits med anledning av inspektionens beslut.

                        Vid ett sammanträde den 12 november 2009 beslutade barn- och utbildnings-
                        nämnden att vidhålla sitt beslut och uppdrog åt Brinellgymnasiet att genomföra
                        drogtesterna.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Brinellgymnasiet för att drogtesterna skulle
                        genomföras trots Skolinspektionens beslut. Han ansåg bl.a. att drogtesterna stred
                        mot ”grundlagen som skyddar medborgare mot kroppsliga ingrepp”.

## Utredning

Utredningsåtgärder
                        JO inhämtade från Skolinspektionen tillsynsbeslutet av den 7 oktober 2009 och
                        barn- och utbildningsnämndens beslut den 12 november 2009.

                        Barn- och utbildningsnämnden bereddes tillfälle att yttra sig i saken. För det fall att
                        nämnden inte hade något att tillägga utöver det som nämnden anfört i
                        Skolinspektionens ärende behövde nämnden inte yttra sig.

                        Nämnden kom in med ett yttrande till JO.

                        Skolinspektionen bereddes tillfälle att yttra sig med anledning av nämndens
                        remissvar. Inspektionen kom in med ett yttrande.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                           Dnr 479-2010       Sid 2 (13)




Skolinspektionens yttrande skickades till barn- och utbildningsnämnden för
kännedom.

Nämndens och Skolinspektionens yttranden översändes för kännedom till AA.

Skolinspektionens beslut den 7 oktober 2009
      Skolinspektionen kritiserar Nässjö kommun för kommunens beslut om att införa
      slumpvisa drogtester av elever på Brinellgymnasiet. Skolinspektionen förutsätter att
      kommunen inte kommer att genomföra beslutet.
      Skolinspektionen kommer att följa upp beslutet. Nässjö kommun ska därför senast
      den 8 januari 2010 lämna en redovisning över vilka åtgärder som vidtagits med
      anledning av Skolinspektionens beslut.

## Ärendet

Skolinspektionen har initierat ett ärende efter att det framkommit uppgifter om att
      Nässjö kommun har beslutat att införa slumpvisa drogtester vid Brinellgymnasiet.
      Skolinspektionens utredning i detta fall syftar till att kontrollera om de drogtester
      som Nässjö kommun beslutat om att införa hösten 2009 är förenliga med
      lagstiftningen.

      Nässjö kommuns beslut
      Barn- och utbildningsnämnden i Nässjö kommun beslutade den 16 april 2009att
      införa frivilliga, slumpvisa drogtester vid Brinellgymnasiet. Drogtesterna är en del
      av skolans drogförebyggande arbete och ska medverka till en säkerarbetsmiljö.
      Information om drogtesterna finns i Brinellgymnasiets ”Handlingsplan gällande
      droger” som finns tillgänglig på skolans webbplats. Information lämnas muntligen i
      samband med olika presentationer av skolan och vid antagningen till
      Brinellgymnasiet.
      En skriftlig överenskommelse träffas mellan skolan och eleven samt, för omyndiga
      elever, elevens vårdnadshavare. Av överenskommelsen framgår det att eleven har
      rätt att avstå drogtestning vid provtillfället. I de fall vårdnadshavaren samtycker till
      att eleven kan drogtestas, kommer vårdnadshavaren att informeras om att eleven
      avstår från att lämna drogtest om överenskommelsen är undertecknad av denne.
      Skolhälsovården gör varje månad ett slumpvis urval om fem elever som erbjuds att
      lämna drogtest. Vid provtagningstillfället hämtas eleven av skolsköterskan som
      informerar om att det är frivilligt att delta i provtagningen. Skolsköterskan har
      överinseende när eleven lämnar urinprov.
      Både positiva och negativa testsvar skickas till skolläkaren. Vid positiva testsvar
      görs en anmälan enligt socialtjänstlagen till individ- och familjeomsorgsnämnden.
      När anmälan utreds kan det ske i samverkan med skolhälsovård och Individ- och
      familjeomsorgen under förutsättning att nödvändigt medgivande lämnas enligt
      sekretesslagen. Om sådant medgivande inte lämnas kan skolsköterskan hålla samtal
      med eleven men det är frivilligt för eleven att delta i sådana samtal. Provresultaten
      kommer inte att delges annan personal på skolan.
      Några drogtester har såvitt känt ännu inte genomförts.

      Skolinspektionens bedömning
      Skolan har en viktig roll i arbetet mot drogmissbruk bland ungdomar. Att en skola
      agerar aktivt på detta område måste, rent allmänt sett, ses som angeläget. Enligt
      läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), avsnitt 2.6, har rektor bland annat
      ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om riskerna med bland annat
      narkotika och andra droger. Skolans arbete med att förebygga droganvändning måste
                                                                          Dnr 479-2010     Sid 3 (13)




      bedrivas i enlighet med gällande författningar och på ett sätt som inte resulterar i en
      integritetskränkning.
      Det framgår av 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen att varje medborgare gentemot
      det allmänna är skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp men att detta skydd kan
      begränsas genom lag. Urinprovstagning utgör ett kroppsligt ingrepp. Åtgärder som
      innebär att gymnasieelever tvingas genomgå drogtestgenom urinprovstagning kräver
      alltså lagstöd. Det finns inga sådana bestämmelser i skollagen. Det är därför olagligt
      att tvinga en elev att lämna ett sådant drogtest.
      En elev kan frivilligt gå med på att drogtestas genom urinprovstagning. För att
      kunna genomföra ett frivilligt drogtest krävs ett tydligt samtycke från eleven.
      Medverkan i ett drogtest är känsligt från integritetssynpunkt, inte minst när det är
      frågan om slumpvisa tester. Frivilligheten från elevens sida får inte bara vara formell
      utan måste även upplevas som reell. Detta innebär att eleven inte av någon
      anledning får känna sig tvingad att delta i drogtestet. En elev som inte vill låta sig
      drogtestas får inte utsättas för direkta eller indirekta påtryckningar eller repressalier
      från skolans sida.
      Det är en grannlaga uppgift för skolan att förvissa sig om att eleven verkligen
      upplever drogtestet som frivilligt. En gymnasieelev står i en beroendeställning till
      skolans personal. Det kan även förekomma grupptryck som gör att en elev ger sitt
      samtycke till något som den egentligen upplever som integritetskränkande. Detta
      gäller även för myndiga elever. Skolinspektionen vill framhålla att tyngdpunkten
      istället bör vara att arbeta förebyggande genom att exempelvis informera elever och
      deras vårdnadshavare om drogproblematiken. Rektor har ett uttalat
      informationsansvar för att elever får kunskap om risker med droger enligt
      läroplanen.
      Om personal vid skolan får en signal om eller misstänker att en elev är påverkad av
      narkotika är det av stor vikt att vårdnadshavaren informeras och att en sådan elev får
      det stöd och den hjälp som samhället kan erbjuda. I en sådan situation ska skolan
      skyndsamt utreda elevens behov av stöd. Skolan bör vid misstanke om drogmissbruk
      både samarbeta med expertis inom till exempel hälso- och sjukvården och göra en
      anmälan till socialnämnden. De har ett ansvar för utredning och behandling samt
      utvecklade rutiner för detta.
      Skolinspektionen vill i sammanhanget påtala vikten av att elevens integritet
      respekteras vid en eventuell urinprovstagning. Det är därför inte lämpligt att
      övervaka en elev när ett urinprov lämnas.
      Skolinspektionen anser att det är av stor vikt att skolorna arbetar förebyggande mot
      droger. Skolinspektionen kan dock konstatera att det saknas stöd i skollagen för att
      påtvinga elever ett drogtest genom urinprovstagning i gymnasieskolan. Det ingår
      heller inte i skolans uppdrag att genom slumpvisa drogtester arbeta förebyggande
      mot drogproblematik. Utifrån svårigheten med att säkerställa elevens reella
      samtycke och risk för integritetskränkning får skolan inte genomföra slumpvisa
      drogtester på ovan angivna sätt. Skolan bör ha rutiner för ett samarbete med andra
      myndigheter i syfte att hjälpa elever med drogproblem på det mest effektiva sättet.
Barn- och utbildningsnämndens beslut den 12 november 2009
Nämnden vidhöll sitt tidigare beslut att genomföra slumpvisa frivilliga drogtester.
Till grund för beslutet låg bl.a. en skrivelse som hade upprättats av barn- och
utbildningschefen BB. I skrivelsen anfördes följande.

## Sammanfattning

Barn- och utbildningsnämnden har tidigare beslutat att införa frivilliga drogtester vid
      Brinellgymnasiet. […]
      Skolinspektionen kritiserar kommunen för detta beslut.
                                                                     Dnr 479-2010     Sid 4 (13)




Barn- och utbildningsförvaltningen kommenterar nedan Skolinspektionens beslut
och föreslår mot denna bakgrund att nämnden vidhåller sitt beslut om frivilliga
drogtester.
–––

Beskrivning av ärendet

1. Syfte
Syftet med de frivilliga slumpmässiga drogtesterna är att vara en del av skolans
preventiva arbete. Genom risken att bli upptäckt vid en drogtest är förhoppningen att
de elever som av ”nyfikenhet” vill prova ska avhålla sig från detta.
Ett annat syfte med drogtesterna är att medverka till en säker arbetsmiljö vid skolan
för både elever och personal.

2. Legalt utrymme
Både utbildningsministern och företrädare för Skolinspektionen har uttalat att det
finns ett legalt utrymme att genomföra frivilliga drogtester. Testerna måste
emellertid utformas och genomföras på ett sådant sätt att frivilligheten upplevs reell
av eleverna. Även den personliga integriteten måste säkerställas.

3. Skolinspektionens beslut
Skolinspektionen refererar först det beslut som barn- och utbildningsnämnden fattat.
Därefter gör inspektionen en bedömning av rättsläge m.m.
Skolinspektionen påpekar att skolan har en viktig roll i det förebyggandearbetet mot
droganvändning. Man pekar också på innehållet i den läroplan som gäller för
gymnasiet.
Det är viktigt att framhålla att drogtester inte är avsett att vara den enda åtgärd som
gymnasiet ska arbeta med för att förebygga droganvändning. Gymnasiet är väl
medvetet om innehållet i läroplanen. Utöver detta finns samarbete med t.ex.
socialtjänst och polis. Särskilda utbildningstillfällen har också genomförts för olika
personalgrupper.
Skolinspektionen säger sedan i sin skrivelse: ”En elev kan gå med på att drogtestas
genom urinprovstagning. För att kunna genomföra ett frivilligt drogtest krävs ett
tydligt samtycke från eleven.”
Den rutin för drogtestning som beskrivs i underlaget till nämndens beslut innebar
     information till vårdnadshavare och elev
     frivillig skriftlig överenskommelse (med elev och förälder alt. bara elev om
      denne är myndig) att man kommer att delta i en ev. provtagning om man blir
      slumpmässigt utvald
     information vid provtagningstillfället om att provtagningen är frivillig.
Skolinspektionen anför i sin skrivelse inga direkta synpunkter på dessa rutiner utan
talar i mer allmänna termer om att en elev står i en beroendeställning tillskolans
personal. Skolinspektionen befarar också att det kan förekomma grupptryck som gör
att en elev ger sitt samtycke till något som den egentligen upplever som
integritetskränkande.
Det är barn- och utbildningsförvaltningens uppfattning att de rutiner
förprovtagningen som beskrivs i bif. material uppfyller de krav som
Skolinspektionen själv kräver dvs. ”ett tydligt samtycke från eleven”.
Många ungdomar som provar droger gör detta i samband med t.ex. fester
tillsammans med andra jämnåriga. Här kan man nog tala om grupptryck att t.ex.
prova att röka hasch. Syftet med de frivilliga drogtesterna är då att vara ett stöd till
en ung människa att våga avstå inför risken att ev. bli utvald till ett test.
                                                                           Dnr 479-2010    Sid 5 (13)




     Skolinspektionen säger i slutet av sitt beslut att ”det saknas stöd i skollagen för att
     påtvinga eleverna ett drogtest genom urinprovstagning i gymnasieskolan”. Barn- och
     utbildningsförvaltningen delar denna uppfattning. Det är därför som de föreslagna
     drogtesterna är frivilliga.
     Skolinspektionen påtalar också ”vikten av att elevens integritet respekteras vid en
     eventuell urinprovstagning. Det är därför inte lämpligt att övervaka en elev när ett
     urinprov lämnas.”
     Provtagningen är tänkt att genomföras av skolsköterska som i grunden är utbildad
     sjuksköterska. Provtagningen kommer därför att genomföras med samma mått av
     integritet som när en patient lämnar ett urinprov vid ett vanligt läkarbesök.
     Skolinspektionens beslut i denna del visar på den juridiska osäkerhet som
     inspektionen uppenbarligen upplever i denna typ av frågor. Den kritik som
     Skolinspektionen riktar mot kommunens beslut ska grunda sig på
     gällandelagstiftning. Om det nu är så att lagstiftningen enligt inspektionens
     uppfattning inte medger den här typen av provtagningar är det lite ”märkligt” att
     mantrots detta talar om hur ev. provtagningar ska gå till.
     Skolinspektionen skriver också om ”personal vid skolan får en signal om eller
     misstänker att en elev är påverkad av narkotika”. Detta är en helt annan situation än
     den som de frivilliga slumpmässiga drogtesterna är avsedda att användas vid. Finns
     misstanke om att en elev använder eller är påverkad av droger arbetar skolan redan i
     dag på det sätt som Skolinspektionen anger. Utöver de myndigheter som
     Skolinspektionen anger samarbetar skolan även med polisen i sådana här fall.
Barn- och utbildningsnämndens yttrande till JO

     1. Anmälan mot gymnasiechef
     AA har 2010-01-27 till JO anmält gymnasiechef CC med anledning av de planerade
     drogtesterna vid Nässjö kommun gymnasieskola, Brinellgymnasiet.
     Beslutet om drogtesterna är fattat av kommunens barn- och utbildningsnämnd.
     Gymnasiechefen är organisatoriskt underställd både nämnd och förvaltningschef.
     Gymnasiechefen har i denna fråga ingen självständig ställning utan har att verkställa
     de beslut som nämnden beslutat om.
     Anmälan mot gymnasiechefen bör därför lämnas utan åtgärd från JO:s sida.

     2. Kan en kommun genomföra frivilliga drogtester av gymnasieelever?
     Det principiellt viktiga i detta ärende torde vara om det är förenligt med gällande
     lagstiftning att genomföra frivilliga drogtester på det sätt Nässjö kommun avser
     göra. I sitt beslut 2009-10-07 skriver Skolinspektionen bl.a.
              En elev kan gå med på att drogtestas genom urinprovstagning. För att
              kunna genomföra ett frivilligt drogtest krävs ett tydligt samtycke från
              eleven.
              …. det saknas stöd i skollagen för att påtvinga elever ett drogtest…
     Både kommunen och Skolinspektionen gör alltså samma bedömning; det finns ett
     lagligt utrymme att genomföra frivilliga drogtester, att påtvinga elever tester har
     aldrig varit aktuellt.
     Det är sedan som Skolinspektionen skriver ”en grannlaga uppgift för skolan att
     förvissa sig om att eleven verkligen upplever drogtestet som frivilligt”. Av det
     material som JO redan har tillgång till framgår att det – för elever som inte är
     myndiga – finns tre steg som ska uppfyllas
         eleven ska underteckna en överenskommelse att han/hon får finnas med i den
          grupp av elever från vilket ett slumpmässigt urval av elever som ska testas görs
         elevens föräldrar undertecknar samma överenskommelse
                                                                            Dnr 479-2010      Sid 6 (13)




          den elev som blivit utvald att testas får information vid testtillfället att testet är
           frivilligt och att man kan avstå från att delta.
     För myndiga elever krävs inte föräldrarnas godkännande.
     Trots dessa steg anser Skolinspektionen att ”det är svårigheter att säkerställa
     elevernas reella samtycke”. Möjligtvis kan denna slutsats grunda sig i
     Skolinspektionens farhåga att det ska förekomma ”grupptryck” som gör att eleverna
     ger sitt samtycke. Det är naturligtvis så att denna fråga, framför allt när den blivit så
     uppmärksammad i massmedia, diskuteras bland eleverna vid Brinellgymnasiet, men
     de enda som vet vilka elever som sagt ja att vara med i urvalet och vilka som blir
     testade är personalen inom elevhälsan (skolläkare och skolsköterska). Det är också
     bara denna personal som får del av testresultaten.
     Övrig personal vid skolan t ex rektor, lärare, kurator m m har ingen information om
     vilka som omfattas av testverksamheten eller vilka resultaten blir vid genomförda
     tester.
     Skolinspektionen påpekar att rektor har ett ”uttalat informationsansvar för att elever
     får kunskap om risker med droger”. Inspektionen säger också att ”det inte ingår i
     skolans uppdrag att genom slumpvisa drogtester arbeta förebyggande mot
     drogproblematik”.
     Nässjö kommun är medvetna om det uppdrag som kommunens skolor har att t ex
     informera om riskerna med droganvändningen. Ett sådant arbete sker också t ex vid
     Brinellgymnasiet, men man kan inte t ex i läroplaner eller andra statliga
     styrdokument – vilka anses beskriva det som kallas skolans uppdrag – exakt se hur
     det drogförebyggande arbetet ska genomföras. Det är därför tveksamt när
     Skolinspektionen utifrån vad som är skolans uppdrag konstaterar att just frivilliga
     slumpvisa drogtester inte kan ingå i detta uppdrag.
     Skolinspektionen har också tveksamheter gentemot drogtesterna utifrån
     integritetssynpunkt. Man skriver bl.a. att det därför inte är ”lämpligt att övervaka en
     elev när ett urinprov lämnas”. Någon övervakning, dvs. att t ex en skolsköterska ska
     finna i samma rum som en elev när ett urinprov lämnas, har aldrig varit aktuell.
     Skolinspektionen skriver också på olika ställen om vad som bör göras när ”personal
     vid skolan får en signal om eller misstänker att en elev är påverkad av narkotika”.
     ”Skolan bör också ha rutiner för att samarbete med andra myndigheter i syfte att
     hjälpa elever med drogproblematik på det mest effektiva sättet.”
     Det som Skolinspektionen skriver om här är helt andra situationer än de som de
     frivilliga drogtesterna handlar om. Här finns redan i dag kunskap och rutiner för hur
     man ska hantera elever som har drogproblem och hur samarbete med t.ex. polis och
     sociala myndigheter ska ske.

     3. Slutsats
     Utifrån vad som anförts ovan, är det kommunens uppfattning, att genomförandet av
     frivilliga slumpmässiga drogtester på det sätt som Nässjö kommun planerat inte står
     i strid med gällande lagstiftning. Anmälan till JO bör därför inte föranleda någon
     kritik.
Skolinspektionens yttrande till JO
     Skolinspektionen vill inledningsvis uppmärksamma JO på att Skolinspektionens
     ärende avseende slumpvisa drogtester av elever vid Brinellgymnasiet i Nässjö inte är
     avslutat. Skolinspektionen har i beslut den 7 oktober 2009 kritiserat kommunen för
     att införa ett system med återkommande slumpvisa drogtester vid Brinellgymnasiet.
     I beslutet förutsatte Skolinspektionen att kommunen inte skulle genomföra
     drogtester av elever. Vid uppföljningsmöte med kommunen den 22 mars bekräftades
     dock att kommunen genomför drogtester av elever vid skolan. Skolinspektionen har
     därför inte avslutat ärendetutan avser att återkomma till kommunen.
                                                                       Dnr 479-2010   Sid 7 (13)




Frågan om att genomföra system med slumpvisa drogtester i skolan har, såvitt
Skolinspektionen känner till, inte prövats tidigare. Skolinspektionens yttrande rör
Skolinspektionens tolkning av tillämpligheten av grundslagsstadgandet i RF 2 kap. 6
§ och om det lämnade samtycket anses vara fullt och reellt frivilligt, samt frågan om
det på ett principiellt plan kan vara tillåtet att utan lagstöd införa system med
slumpvisa drogtester i skolan.

Frågan om urinprovstagning utgör ett påtvingat kroppsligt ingrepp
Det bör, enligt Skolinspektionens bedömning, efter JO:s uttalande i beslut den27
mars 2009 (dnr 5978-2006), inte längre råda någon tvekan om att urinprovstagning
anses utgöra ett kroppsligt ingrepp.
Frågan är då om förfarandet med att införa ett system med slumpvisa drogtester
anses utgöra ett påtvingat kroppsligt ingrepp. Anses en åtgärd vara påtvingad, krävs
enligt regeringsformens 2 kap. 6 § lagstöd för att den ska få genomföras. Frågan om
ett förfarande anses påtvingat är nära sammanvävd med frågan om ett samtyckes
betydelse.

Samtyckets betydelse för tillämpningen av 2 kap. 6 § regeringsformen
Frågan kan ställas, om det alls går att samtycka till en åtgärd som har ett
grundlagsenligt skydd. Det har i olika sammanhang framhållits att det
rättighetsskydd grundlagen ger kan urholkas allvarligt om man godtar att enskilda
ska kunna efterge skyddet (se exempelvis JO 1991/92 sid. 114, Polisrätts-
utredningens betänkande, SOU 1995:47, sid. 144 och JO:s beslut den 27 mars2009,
dnr 5978-2006). JO framhåller i beslutet från 2009 dock att det sätt skyddet i 2 kap.
6 § regeringsformen utformats på tillmäter samtycke betydelse, på så sätt att ingrepp
utan tvång undantas från bestämmelsens tillämpningsområde.
Av de fall JO prövat om drogtester på skolområdet framgår att skolan harmöjlighet
att genomföra drogtester när det varit fråga om enskilda fall och på förekommen
anledning, dvs. det har funnits en misstanke om påverkan hos eleven. JO har i dessa
sammanhang ställt krav på att samtycke ska lämnas. Det framkommer därvid att inte
varje samtyckesyttring kan accepteras som ett godtagbart samtycke. Ett giltigt
samtycke förutsätter att det lämnas fullt frivilligt. Det får således inte vara frågan om
att den enskilde – direkt eller indirekt – uppfattar att det förekommer påtryckningar
för att få eleven att gå med på att låta sig drogtestas. Det får inte heller förekomma –
direkta eller indirekta – repressalier vid ett uteblivet samtycke.
Skolinspektionen framhöll i ett beslut den 24 oktober 2008 – som rörde slumpvisa
drogtester – att det är mycket svårt att säkerställa en elevs samtycke, bland annat
mot bakgrund av att det är frågan om unga och skolpliktiga elever, som befann sig i
en beroendeställning till skolans personal. Det anfördes i beslutet att det även kan
förekomma grupptryck och en press att gå med på att lämna urinprov. Den som inte
samtycker till att låta sig testas riskerar också att misstänkliggöras. Skolinspektionen
bedömde därför att det, då det var frågan om slumpvisa drogtester, inte var frågan
om ett fullt frivilligt samtycke. Eftersom det då krävs lagstöd var det inte tillåtet att
genomföra de slumpvisa drogtesterna.
JO har i JO 2006/07 sid. 97 angående utandningstest på vårdpersonal förklarat att
även om en anställd som vägrar att bli testad inte riskerar att drabbas av några
sanktioner, finns alltid en risk att den anställde inte uppfattar möjligheten att avstå
från provtagningen ”som ett verkligt alternativ”. I sådana fall får provtagningen inte
genomföras.
Införandet av ett system med slumpvisa drogtester av skolelever innebär en
uppenbar risk för integritetskränkning av elever (se nedan). Även om det i Nässjö
kommun är frågan om slumpvisa drogtester av elever i en frivilligskolform, och
någon skolplikt således inte råder, är det enligt Skolinspektionen ytterst tveksamt om
eleven i det enskilda fallet kan uppleva att ett avstående från att lämna drogtest utgör
”ett verkligt alternativ”, helt fritt från påtryckningar. Eleverna befinner sig i en
                                                                     Dnr 479-2010   Sid 8 (13)




beroendeställning till skolans personal, det kan förekomma grupptryck eller press att
gå med på testerna och den enskilde kan misstänkliggöras om man inte vill
medverka. Det kan inte heller uteslutas situationer där föräldrar eller kamrater
övertalar elever att gå med på testerna. Det är således enligt Skolinspektionens
bedömning i praktiken inte möjligt för elever i skolan att lämna giltiga – dvs. fullt
och reellt frivilliga – samtycken till att medverka i ett system där slumpvisa
drogtester genomförs. Dessutom har elever vid Brinellgymnasiet uppgett att
förekomsten av drogtester är integritetskränkande och upplevs inte som frivilliga.
Elevernas samtycke till att medverka till slumpvisa drogtester vid Brinellgymnasiet
kan därför enligt Skolinspektionen inte anses vara avlämnade fullt och reellt
frivilligt. Det är således frågan om påtvingade kroppsliga ingrepp som kräver stöd i
lag för att få genomföras.

Får en skola införa ett system med slumpvisa drogtester av elever?
En viktig fråga i sammanhanget är om det på ett principiellt plan är tillåtet att utan
lagstöd införa system med slumpvisa drogtester i skolan. Frågan belyses utifrån
skolans allmänna uppdrag att arbeta mot alkohol och droger och utifrån enskildas
integritet. En parallell dras också till hur frågan har reglerats inom andra angelägna
rättsområden.

Skolornas uppdrag att arbeta mot alkohol och droger
En viktig fråga vid bedömningen av om en skola får föra in ett system med
slumpvisa drogtester av elever är hur långt skolans möjligheter att arbeta mot droger
sträcker sig. Skolinspektionen vill i detta avseende framhålla följande.
Skolor har ett uppdrag att arbeta aktivt för att motverka att elever prövar och nyttjar
alkohol och droger. Forskning visar att det utgör en riskfaktor för att hamna i
drogmissbruk och kriminalitet om elever tidigt kommer i kontakt med alkohol och
droger. Det ligger självklart inom skolans uppdrag att arbetaaktivt mot droger. Bland
annat har rektor enligt den s.k. rektorskatalogen i avsnitt 2.8 i Läroplan för det
obligatoriska skolväsendet m.m. (Lpo94) ett särskilt ansvar för att
ämnesövergripande kunskapsområden, såsom alkohol och andra droger, integreras i
undervisningen i olika ämnen. Rektor har också bestämmanderätten över hur man på
skolan ska arbeta med dessa frågor.
En skolas uppdrag är i första hand att på ett brett plan arbeta med information och
kunskapsspridning om alkohol och droger. Skolans allmänna uppdrag kan inte anses
omfatta att genomföra slumpvisa drogtester på elever. På individplanet kan en skola
lägga fokus på att tidigt identifiera de elever som misstänks ha problem med alkohol
eller droger och ge adekvat stöd. Skolankan då, på förekommen anledning,
genomföra drogtestning av eleven om denne och vårdnadshavare samtycker till
åtgärden. En skola har i det sammanhanget en viktig roll i samverkan med
socialtjänsten i kommunen.
JO har också i bland annat JO 1992/93 s. 495 och beslut den 28 maj 2004,dnr 3273-
2002 uttalat att det är olämpligt att en skola utför uppgifter som ligger inom andra
myndigheters uppdrag. Innehav och bruk av narkotika är kriminaliserat och det är
därför primärt en polisiär fråga att utreda förhållandena om det är frågan om en elev
som är över 15 år. I andra fall har socialtjänsten ett ansvar för barn som far eller
riskerar att fara illa.
                                                                            Dnr 479-2010     Sid 9 (13)




       Integritetsaspekten
       Skolinspektionen vill framhålla att frågan om att genomföra drogtester är känslig ur
       integritetssynpunkt.1 JO har påtalat detta i ett antal beslut. Frågan om en åtgärd är
       integritetskänslig utgår inte från en bedömning av hur åtgärden upplevs av den
       enskilde individen vid ett givet tillfälle. Frågan rör istället i vilken utsträckning det
       är tillåtet att genomföra kroppsliga ingrepp i syfte att på ett mer allmänt plan
       kontrollera en viss grupp, utan att det finns några konkreta misstankar riktade mot
       enskilda individer.
       Införandet av ett system med slumpvisa drogtester av elever tar sikte på en hel
       elevgrupp där enskilda, även elever utan drogproblem, ska testas i syfte att påverka
       dem som har eller som kan tänkas få problem. Att genomföra drogtester på skolor,
       där ungdomar vistas och utvecklas, är känsligt. Att vid drogtestning införa ett system
       med slumpvisa drogtester gör enligt Skolinspektionens mening frågan särskilt
       känslig.
       Skolinspektionen vill också framhålla att integritetsskyddet för den enskilde eleven i
       grundlagsstadgandet gäller lika starkt även om drogtesterna genomförs inom
       skolhälsovården. Den mycket stora risken för att eleven inte upplever testet fullt och
       reellt frivilligt finns oavsett var inom skolans organisation drogtesterna genomförs.
       När det är frågan om integritetskänsliga åtgärder bör en skola alltid göra en
       bedömning av om en åtgärd är skälig mot bakgrund av den förväntade effekten av
       åtgärden, eller om ändamålen kan uppnås genom att använda mindre
       integritetskänsliga medel. En utvärdering har gjorts av en försöksverksamhet med
       slumpvisa drogtester i Landskrona kommun. 2 Även om underlaget elever var så
       begränsat att det inte går att dra några statistiskt säkerställda slutsatser, visade
       resultaten att benägenheten att i framtiden pröva narkotika ökade bland de elever
       som inte deltagit i försöket och att de elever som deltog i programmet med tiden
       visade en ökad skepsis till metoden med slumpvisa drogtester.
       Ett system med slumpvisa drogtester riskerar att inte få de effekter som eftersträvas,
       nämligen att de som har problem kommer att medverka vid de slumpvisa
       drogtesterna – och därigenom identifieras – eller att elever som finns i riskzonen för
       att pröva droger ska avskräckas av vetskapen om att slumpvisa drogtester
       förekommer på skolan. Systemet riskerar att i hög utsträckning träffa elever som inte
       har några problem med droger och som inte heller befinner sig i någon riskzon. I
       utvärderingen av försöket i Landskronakommun framkom att endast en av drygt 50
       elever som medverkade i de slumpvisa drogtesterna gjorde det mot bakgrund av att
       det fanns ett pågåendemissbruk som personen ville bryta. Vad gäller Nässjö är det
       okänt för rektor och lärare vilka elever som deltar i testerna och resultatet av dessa.
       Vid bedömningen av om slumpvisa drogtester ska få införas på skolans område kan
       det vara värdefullt att göra en jämförelse med om och hur frågan är reglerad inom
       andra rättsområden. Skolinspektionen kan därvid konstatera att frågan om tillåtlighet
       att genomföra drogtester inom vissa angelägna rättsområden är reglerad i lag.




1
 Se även Warnling-Nerep, JO som ett värn för den enskildes rätt till personlig integritet,
Sveriges Riksdag, 2009.
2
 Jens Sjölander, Malmö högskola. Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i
Landskrona kommun.
                                                                             Dnr 479-2010   Sid 10 (13)




         Närliggande reglering av drogtester inom straffrätten
         Inom straff- och processrätten är det tydligt lagreglerat i vilka fall olika
         tvångsåtgärder får vidtas. I rättegångsbalken regleras i 28 kap. olika former av
         tvångsmedel och i 12 § kroppsbesiktning. Därutöver finns särskild reglering
         exempelvis i 17 a § lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lag
         (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken och lag
         (1976:1090) om alkoholutandningsprov.
         Den straffrättsliga regleringen anger vilket eller vilka beviskrav som gäller för att
         tvångsåtgärder ska få vidtas. Utgångspunkten är att tvångsåtgärden får vidtas vid
         misstanke om brott eller alkohol- eller narkotikapåverkan, dvs. på förekommen
         anledning. Därtill kommer att lagstiftningen omgärdas av en proportionalitets-
         princip, dvs. mer ingripande åtgärder får inte vidtas än vad det aktuella fallet
         motiverar. Rättegångsbalken innehåller ytterligare regler till skydd för den enskilde,
         bland annat om vem som får fatta beslut, under hur lång tid den enskilde kan
         kvarhållas för kroppsbesiktning och formerna förundersökningen.
         Det finns också exempel på reglering som medger att åtgärder vidtas slumpvis.
         Exempelvis förekommer slumpvisa tester när polisen genomför trafiknykterhets-
         eller hastighetskontroller. Polisens allmänna uppdrag att upprätthålla ordning och att
         vaka över trafiksäkerheten ger emellertid inte polisen befogenhet att genomföra
         slumpvisa drogtester, utan sådana åtgärder kräver – och har – stöd i lag.
         Frågan om slumpvisa drogtester har även behandlats i arbetsrättsliga sammanhang.
         JO har bland annat med anledning av en anmälan mot Luftfartsverket rörande att
         verket genomförde slumpvisa drogtester, beslut den7 mars 2006, dnr 2461-2003,
         hänvisat till Lufträttsutredningen som angett att det samhälleliga skyddsbehovet av
         flygsäkerhet får anses väga tyngre än den enskildes anspråk på skydd för den
         personliga integriteten. Drogtesterna fick därför genomföras. JO anförde dock att
         regleringen i 30 § LOA inte gav stöd för att det skulle vara tillåtet att genomföra
         slumpvisa drogtester och efterlyste klargörande lagstiftning – om slumpvisa
         drogtester var avsedda att få genomföras.

         Närliggande reglering rörande omhändertagande av föremål i skolan
         En för skolområdet närliggande parallell kan dras till frågan om disciplinära åtgärder
         i form av omhändertagande av föremål i skolan (1 kap. 19–22 §§ skollagen). Ett
         omhändertagande får genomföras om ett föremål används på ett sätt som är störande
         för skolverksamheten, eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Regler
         finns för att minimera intrånget för eleven (exempelvis om återlämnande och tider
         för omhändertagandet) och för att ökarättssäkerheten (genom dokumentation av
         vidtagna åtgärder).
         Disciplinära åtgärder får således företas i de fall som regleras i lag. Innan
         regleringen om omhändertagande av föremål infördes 2007 kunde ett omhänder-
         tagande enbart motiveras utifrån de allmänna nöd- och nödvärnsreglerna i
         brottsbalken.3 När området var oreglerat kunde en skola således inte inom ramen för
         sitt allmänna uppdrag att upprätthålla ordning eller trygghet och studiero
         omhänderta föremål. För detta krävdes lagstöd.

## Sammanfattning

Sammanfattningsvis menar Skolinspektionen att det samtycke som lämnats inte kan
         anses vara lämnat fullt frivilligt. De slumpvisa drogtester som genomförs vid




3
    Prop. 2006/07:69, Förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan.
                                                                           Dnr 479-2010     Sid 11 (13)




      Brinellgymnasiet i Nässjö utgör därför påtvingade kroppsligaingrepp. För att sådana
      ska få vidtas krävs enligt 2 kap. 6 § regeringsformen lagstöd. Sådant lagstöd saknas.
      Med undantag för den ovan beskrivna polisverksamheten saknas i principreglering
      som tar sikte på att tillåta införande av system med slumpvisa drogtester.
      Skolinspektionen menar att det på ett principiellt plan vore synnerligen
      anmärkningsvärt om samhället skulle acceptera att man inför system med slumpvisa
      drogtester av elever på skolor när detta inte tillåts som huvudregel utan lagstöd av
      vuxna inom andra rättsområden.
      Att det skulle vara fritt fram att slumpvis drogtesta elever när det helt saknas
      reglering rimmar illa med övrig reglering i skollagen när det krävs stöd i lag för att
      få omhänderta föremål som mobiler och annat som kan störa verksamheten. Det kan
      också framhållas att det i förslaget till skollag tydligt regleras vilka åtgärder en skola
      får vidta i syfte att upprätthålla ordning och studiero i skolan. En proportionalitets-
      princip kommer att införas i skollagen, vilket medför att beslutande lärare, rektorer
      eller nämnd måste göra en avvägning om en åtgärd är motiverad i varje enskilt fall.
      I de fall lagstöd finns för drogtester inom andra rättsområden rör det sig ofta om
      genomförande av drogtester på förekommen anledning, då det finns en misstanke
      om drogpåverkan som når upp till viss grad. Skolinspektionens och JO:s praxis
      anger att drogtester får genomföras på förekommen anledning dvs. om det finns en
      misstanke om påverkan hos en enskild elev. Skolinspektionen har också prövat
      tillåtligheten av drogtester när det är frågan om farliga moment i en verksamhet. Det
      finns enligt Skolinspektionens bedömning inte något utrymme för att införa system
      med slumpvisa drogtester i skolan. För detta krävs stöd i lag.
I ett beslut den 26 april 2010 anförde JO André följande.

Bedömning
Enligt 2 kap. 6 § RF är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot
påtvingat kroppsligt ingrepp. Detta skydd får, enligt 12 § första stycket samma
kapitel, under vissa förutsättningar begränsas genom lag.

ChefsJO Mats Melin har i ett beslut den 27 mars 2009, dnr 5978-2006, uttalat att
tagande av urinprov är att betrakta som ett sådant kroppsligt ingrepp som avses i 2
kap. 6 § RF. Jag ansluter mig till den ståndpunkten.

Skyddet mot kroppsligt ingrepp gäller endast ingrepp som är påtvingade. Ett
ingrepp är påtvingat om det allmänna använder våld för att genomdriva åtgärden.
Ingreppet kan också vara påtvingat om den enskildes motstånd bryts genom hot om
någon sanktion (Petrén/Ragnemalm, Sveriges grundlagar, 12:e upplagan, s. 54 f.).
Ett ingrepp torde också vara påtvingat om en företrädare för det allmänna uppträder
på ett sådant sätt som får till följd att någon med fog uppfattar sig vara tvungen att
underkasta sig ingreppet. Som exempel på sådant uppträdande kan nämnas
underförstådda eller uttryckliga påtryckningar av olika slag (JO:s ämbetsberättelse
2003/04 s. 72).

Skolinspektionens uppfattning är sammanfattningsvis att de slumpvisa drogtester
som genomförs vid Brinellgymnasiet i Nässjö kommun innebär en otillåten
inskränkning av skyddet enligt 2 kap. 6 § RF. Denna uppfattning grundas på att
testerna är att anse som påtvingade kroppsliga ingrepp eftersom eleven befinner sig
i en beroendeställning till skolans personal, att det kan förekomma grupptryck eller
press på eleven att lämna prov och att den enskilde eleven kan misstänkliggöras om
                                                                        Dnr 479-2010    Sid 12 (13)




han eller hon inte vill lämna urinprov. Barn- och utbildningsnämnden i Nässjö
kommun, som delar åsikten att tagande av urinprov omfattas av skyddet enligt
2 kap. 6 § RF, har emellertid anfört att det är frivilligt för eleverna att lämna
drogtest och att drogtesterna således inte är påtvingade.

Nämnden har beslutat om en rutin för drogtesterna som innebär att tre ”steg” ska
vara uppfyllda för att urinprov ska få tas av en elev. Enligt rutinen ska eleven
underteckna en överenskommelse om att han/hon får finnas med i den grupp av
elever från vilka skolan slumpmässigt väljer elever som ska testas, elevens
föräldrar ska – om eleven inte är myndig – underteckna samma överenskommelse
och en elev som blivit utvald att testas ska få information vid provtillfället om att
drogtestet är frivilligt och att eleven kan avstå från att delta. De enda som känner
till vilka elever som sagt ja till att vara med i den grupp bland vilka elever väljs ut
för provtagning är personalen inom elevhälsan, skolläkare och skolsköterska. Det
är också bara de som får del av testresultaten. Den övriga personalen vid skolan,
t.ex. rektor, lärare och kurator, har ingen information om vilka som omfattas av
testverksamheten eller vilka resultaten blir av genomförda tester.

Mot bakgrund av vad nämnden har anfört om rutinerna för de slumpvisa
drogtesterna vid Brinellgymnasiet har jag inte anledning att dra någon annan
slutsats än att en elev på ett tillfredsställande sätt ges möjlighet att i förhållande till
det allmänna, dvs. skolan – och då närmast skolhälsovården – fatta ett eget beslut
om att vara med i ”testgruppen” och att eleven själv och fritt kan bestämma om att
lämna ett urinprov om han eller hon blir tillfrågad. Enligt min mening kan de
slumpvisa drogtesterna därför inte generellt anses stå i strid med 2 kap. 6 § RF.

För det fall att de rutiner som barn- och utbildningsnämnden har beslutat om inte
skulle följas vid ett visst provtagningstillfälle kan det däremot uppstå situationer
när den enskilde elevens samtycke till att lämna ett prov inte framstår som reellt.
Det är därför viktigt att skolhälsovården vid provtillfället förvissar sig om att en
elev inte har någon invändning mot att lämna urinprov (jfr JO:s ämbetsberättelse
2006/07 s. 97). Det ställs därmed stora krav på berörd personal att säkerställa att
elevens medverkan är i egentlig mening frivillig och att eleven inte känner sig
pressad att lämna ett prov. I det senare fallet kan provtagningen vara ett brott mot
grundlagen.

Som framgått ovan har jag en annan uppfattning än Skolinspektionen i fråga om de
slumpmässiga drogtester, som Brinellgymnasiet utför, generellt kan anses stå i strid
med 2 kap. 6 § RF. Jag delar följaktligen inte heller anmälarens uppfattning.

Skolinspektionen har i sitt remissvar ifrågasatt om det över huvud taget är en
uppgift för gymnasieskolan att anordna slumpvisa drogtester. Jag finner inte skäl
att för egen del gå in på frågan om det från mera allmänna utgångspunkter är
lämpligt att en skola genomför sådana tester och om det är en metod som fungerar
när det gäller att ge stöd till elever att avhålla sig från drogmissbruk. Mot bakgrund
                                                                    Dnr 479-2010     Sid 13 (13)




av vad Skolinspektionen har anfört i denna del finner jag dock skäl att tillställa
Utbildningsdepartementet en kopia av detta beslut för kännedom.
