# Kriminalvårdspersonals klädsel vid en bevakad permission

JO 2009-06-23 dnr 4794-2008

BESLUT
                                                                            Datum                    Dnr                      Sid
                                                                            2009-06-23               4794-2008               1 (4)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kriminalvårdspersonals klädsel vid en bevakad permission

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 17 september 2008, begärde AA att JO skulle
                        granska hur personal i anstalten hade agerat vid hans särskilda permission. Han
                        uppgav i huvudsak följande. Den 12 september 2008 gick han på permission
                        medföljd av två kriminalvårdare. När de skulle åka från anstalten frågade han
                        kriminalvårdarna om det var nödvändigt att de var uniformsklädda och utrustade
                        med batonger. Han påpekade att de skulle handla i en livsmedelsaffär samt åka till
                        hans fastighet för att byta ett lås. Vårdarna uppgav dock att de måste vara
                        uniformsklädda. Vid färden använde de också en transportbuss med
                        Kriminalvårdens emblem.

                        Enligt AA hade personalen genom sin klädsel väckt onödig uppmärksamhet.

## Utredning

Ett utdrag ur Kriminalvårdens klientadministrativa system (KLAS) begärdes in och
                        granskades. Kriminalvården anmodades därefter att yttra sig över vad AA hade
                        framfört.

                        I sitt remissvar anförde Kriminalvården (huvudkontoret), genom generaldirektören
                        BB, följande.

                                  Sakförhållanden m.m.
                                  Kriminalvården har remitterat ärendet till Region Mitt, som i sin tur inhämtat
                                  utredning från anstalten Karlskoga. Av utredningen framgår bl.a. följande.
                                  Vid bevakade permissioner använder anstaltens personal normalt sett tjänstedräkt.
                                  Tills för några år sedan genomfördes sådana permissioner av tjänstemän i civil
                                  klädsel, men i samband med Kriminalvårdens allmänna fokusering på
                                  säkerhetsarbetet skedde en förändring i tillämpningen. Det var således inga särskilt
                                  motiverade säkerhetsskäl som föranledde planeringen av personalens klädsel, utan
                                  endast de säkerhetsskäl som motiverade att utevistelsen genomfördes under
                                  bevakning och inte på egen hand.

## Författningsbestämmelser

Av 42 § första stycket lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) ska vid
                                  transport av intagen såvitt möjligt ses till att den intagne inte utsätts för obehörigas
                                  uppmärksamhet.


 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                           Dnr 4794-2008     Sid 2 (4)




      Enligt 2 § Kriminalvårdens föreskrifter om tjänstedräkt, KVAF 2007:2,
      (tjänstedräktsföreskrifterna) ska tjänstedräkt bäras vid transport av intagna och
      häktade mellan anstalter, häkten och polismyndigheter samt i samband med
      inställelse till domstolsförhandling. Om det är motiverat av säkerhetsskäl ska
      tjänstedräkt bäras även vid andra transporter än de som avses i första stycket, vid
      sjukhusbevakning och vid bevakad permission. Om det är möjligt ska dock civil
      klädsel bäras vid transport av intagna och häktade där allmänna
      kommunikationsmedel används.
      Av 10 kap. 8 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i
      anstalt (KVFS 2008:3) framgår att om det föreligger påtaglig risk för att en intagen
      kan komma att missköta permissionen eller begå brott under permission, men trots
      det bör beviljas permission, ska den vara bevakad.

## Kriminalvårdens bedömning

När det gäller bevakade permissioner ska, som framgår av 2 § tjänstedräkts-
      föreskrifterna, tjänstedräkt bäras om det är motiverat av säkerhetsskäl. Att en
      permission bedömts kunna genomföras endast under bevakning innebär i sig att det
      föreligger säkerhetsskäl, varför tjänstedräkt i dessa fall som regel alltid ska bäras.
      Vid bevakade permissioner har den bevakande personalen en skyldighet att
      förhindra att den intagne avviker. Vid ett eventuellt rymningsförsök är det viktigt att
      den bevakande personalen av allmänheten uppfattas som personer med befogenhet
      att ingripa. I dessa fall är det således inte möjligt att helt undvika att den intagne inte
      utsätts för obehörigas uppmärksamhet enligt 42 § KvaL. Med hänsyn till detta bör
      även i dessa fall noga övervägas, i samråd med den intagne, om det är lämpligt att
      genomföra en permission eller inte. Redan det faktum att den intagne permittenten
      kommer tillsammans med två andra personer med ett tydligt bevakningsuppdrag
      tilldrar sig en betraktares uppmärksamhet och funderingar. Som all erfarenhet visar
      kan bevakningsuppgiften inte fullgöras på avstånd, utan måste vara kloss inpå. De
      avvikelser som idag sker vid bevakade permissioner, exempelvis vid tandläkarbesök
      eller till hemmet vid familjehögtidsdagar, talar ett tydligt språk. Kriminalvården
      Region Mitt har anfört att aktuell bestämmelse i tjänstedräktsföreskrifterna lämnar
      visst utrymme för tolkning när det gäller bevakade permissioner och att den
      tillämpas på olika sätt vid olika anstalter. Det kommer att beaktas vid kommande
      revidering.
AA gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret.

I ett beslut den 23 juni 2009 anförde JO Nordenfelt följande.

Rättslig reglering
Permission innebär enligt 32 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt att en
intagen får lämna anstalten för viss kort tid antingen för att underlätta anpassningen
i samhället (normalpermission) eller om det finns någon annan särskild anledning
(särskild permission). En speciell form av särskild permission är s.k.
lufthålspermission, som kan äga rum för att minska skadeverkningar av ett långt
frihetsberövande.

Hinder för normalpermission föreligger när det finns påtaglig fara för fortsatt
brottslig verksamhet eller avsevärd fara för annat missbruk. Vid denna bedömning
ska särskilt beaktas om den intagne har nyttjat eller förfarit olagligt med narkotika
inom anstalten eller utan giltigt skäl vägrat att på anmodan lämna urinprov. Enligt
Kriminalvårdens föreskrifter ska en individuell riskanalys av varierande
noggrannhetsgrad göras (10 kap. KVFS 2008:3). I föreskrifterna ges detaljerade
                                                                   Dnr 4794-2008    Sid 3 (4)




riktlinjer för riskanalysen. Utöver att det ska finnas en särskild anledning för
permission finns det inte i lag angivet vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda
för att särskild permission ska beviljas. Enligt föreskrifterna får särskild permission
beviljas för att en intagen utanför anstalten ska kunna ombesörja angelägenheter
som är av väsentlig betydelse för honom och som inte kan ombesörjas under
normalpermission eller på annat sätt. I föreskrifterna nämns också att det alltid ska
göras en avvägning mellan angelägenheten för den intagne å ena sidan och risken
för misskötsamhet å den andra.

Som exempel på angelägenheter som i vissa fall kan komma ifråga nämns bl.a.
besök hos närstående som är svårt sjuk eller närståendes begravning samt
inställelse vid domstol eller myndighet.

De villkor som kan anses nödvändiga under permissionen i fråga om vistelseort,
anmälningsskyldighet eller annat får ställas. Enligt Kriminalvårdens föreskrifter
ska det ställas villkor om att den intagne ska följa uppgjord permissionsplan. För
intagna som dömts för narkotikabrott, våldsbrott eller annan allvarlig brottslighet
ska villkor om vistelseort, permissionsadress och anmälningsplikt ställas om det
inte anses obehövligt. För särskild permission ska alltid ställas villkor om ändamål
och vistelseort. Om den intagne är i behov av stöd i form av medföljande personal
för att planlagd permissionen ska kunna genomföras kan villkor om detta
föreskrivas.

Om det föreligger påtaglig risk för att en intagen kan komma att missköta
permissionen eller begå brott under permission, men trots det bör beviljas
permission, ska den vara bevakad. Bevakning under permission innebär att den
intagne ska stå under tillsyn av minst två kriminalvårdstjänstemän under hela
utevistelsen. Av tjänstemännen ska minst en tillhöra vård- och tillsynspersonalen.
En av tjänstemännen ska vara ansvarig för uppdragets genomförande med samma
ansvar och befogenheter som gäller för transportledare (10 kap. 8 § KVFS 2008:3).

Bedömning
De arbetsuppgifter som medföljande kriminalvårdspersonal kan ha vid
genomförandet av en permission sträcker sig från att vara ett stöd för den intagne
till renodlade bevakningsuppdrag (bevakade permissioner).

När det gäller frågan om medföljande personal ska bära tjänstedräkt eller inte är det
främst två intressen som står mot varandra: å ena sidan den intagnes intresse av att
slippa den uppmärksamhet som personal i tjänstedräkt – uniform – är ägnad att
tilldra sig, å andra sidan personalens intresse av att de vid t.ex. rymningsförsök
uppfattas som myndighetspersoner med befogenhet att ingripa. När det gäller andra
permissioner än bevakade är det enligt min mening därvid klart att den intagnes
intresse av att inte utsättas för onödig uppmärksamhet har företräde. Frågan om
tjänstedräkt bör i dessa ärenden prövas med den utgångspunkten.
                                                                  Dnr 4794-2008   Sid 4 (4)




Vid bevakade permissioner framstår det, bl.a. mot bakgrund av vad Kriminal-
vården anfört i remissvaret, däremot som rimligt att medföljande personal normalt
bär tjänstedräkt (här kan också nämnas att lagstiftaren vid utarbetandet av reglerna
har utgått från att det är svårt att anordna en bevakad permission på ett sådant sätt
att den inte vållar visst obehag för den intagne, prop. 1974:20 s. 95).
Tjänstedräktsföreskrifterna (se remissvaret) är emellertid inte utformade på det
sättet, utan i dessa anges att tjänstedräkt ska bäras om det är motiverat av
säkerhetsskäl. Vid bevakade permissioner ska alltså göras en bedömning av om
tjänstedräkt bör bäras. Det är enligt min mening lämpligt att i permissionsbeslutet
ange, i förekommande fall, att medföljande personal ska bära tjänstedräkt. Den
intagne får då klart för sig hur permissionen kommer att genomföras.

Den i ärendet aktuella permissionen var en bevakad permission. Mot bakgrund av
vad jag anfört ovan har jag i och för sig inte något att invända mot att den
medföljande personalen bar tjänstedräkt. Såvitt framkommit gjorde emellertid inte
anstalten någon bedömning av den frågan. Det angavs inte heller i beslutet att
personalen skulle bära tjänstedräkt. Det är jag kritisk till.

Det har i övrigt inte framkommit något som föranleder något uttalande från min
sida.
