# Socialnämnden i Säffle kommun kritiseras för att ha kränkt en enskilds yttrandefrihet i samband med handläggningen av ett ärende enligt socialtjänstlagen

JO 2024-10-15 dnr 4795-2023

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2024-10-15               4795-2023               1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                         Socialnämnden i Säffle kommun kritiseras för att ha kränkt en
                         enskilds yttrandefrihet i samband med handläggningen av ett ärende
                         enligt socialtjänstlagen


                          Beslutet i korthet: En socialnämnd uppgav i ett brev till en enskild att en beviljad
                          insats i form av provtagning skulle avslutas eftersom den enskilde bl.a. hade spridit
                          negativa uppgifter om socialtjänstens verksamhet i sociala medier, vilket hon också
                          ombads att omgående upphöra med. Efter att den enskilde begärt att provtagningen
                          skulle återupptas skickade nämnden ytterligare ett brev där det som villkor för fortsatt
                          provtagning krävdes att den enskilde inte skulle skriva negativa uppgifter om
                          socialtjänstpersonalen i sociala medier.
                          JO konstaterar att en enskild som ansöker om och blir beviljad en insats från en
                          myndighet får anses befinna sig i ett beroendeförhållande till myndigheten. I det här
                          fallet hade nämnden beviljat bistånd i form av provtagning, och JO anser att den
                          enskilde därmed befann sig i ett sådant beroendeförhållande som innebär att det s.k.
                          repressalieförbudet gäller.
                          Enligt JO kan innehållet i det första brevet inte förstås på annat sätt än att det riktades
                          mot den enskilde på grund av att hon använt sin yttrandefrihet för att uttrycka kritik
                          mot socialtjänsten i sociala medier. Det är också tydligt att provtagningen avslutades
                          på grund av detta. Åtgärden har enligt JO utgjort en otillåten repressalie från
                          nämndens sida. När det gäller det andra brevet står det enligt JO klart att syftet med
                          det var att hindra den enskilde från att fortsätta att kritisera nämnden i sociala medier.
                          Brevets innehåll utgjorde därför en kränkning av den enskildes yttrandefrihet. JO ser
                          allvarligt på det inträffade och nämnden kritiseras för sitt agerande.
                          Att nämnden avslutade provtagningen innebar enligt JO att nämnden ändrade ett
                          gynnande förvaltningsbeslut till den enskildes nackdel utan att det fanns rättsligt stöd
                          för det. Nämnden kritiseras även för detta.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på socialtjänsten i Säffle kommun och
                         framförde huvudsakligen följande. Hon genomgick under en tid drogtester som
                         bekostades av socialtjänsten. Efter att hon upptäckt felaktigheter vid
                         hanteringen av provtagningen lämnade hon in klagomål till IVO. När hon hade
                         en och en halv månad kvar av provtagningen fick hon ett brev från
                         socialtjänsten där det framgick att hon hade blivit avstängd från provtagningen

 Riksdagens ombudsmän                          E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:          08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                     Dnr 4795-2023      Sid 2 (5)




på grund av sina klagomål. Hon riskerade att inte få träffa sitt barn om inte
provtagningen blev av.

Utredning
JO hämtade inledningsvis in handlingar avseende AA:s barn från socialtjänsten.
Därefter begärde JO att Socialnämnden i Säffle kommun skulle yttra sig över
det som framfördes i anmälan. Nämnden skulle också besvara ett antal frågor.

I sitt yttrade redogjorde nämnden för handläggningen av ärendet och uppgav att
ett brev hade skickats till AA där det påtalades att hon hade spridit negativa
uppgifter om socialtjänsten i sociala medier, vilket hon ombads att omgående
upphöra med. I brevet framfördes även att AA fortsättningsvis fick söka sig till
en annan provtagningsverksamhet. I ett andra brev uppmanades AA att, som ett
villkor för fortsatt provtagning, skriftligen intyga att hon bl.a. inte skulle skriva
negativa uppgifter om socialtjänstens personal på sociala medier. Nämndens
bedömning var att uppmaningarna i de två breven innebar allvarliga ingrepp i
AA:s yttrandefrihet, och att det varit fråga om otillåtna repressalier. Enligt
nämnden ändrades dock inte något gynnande förvaltningsbeslut i samband med
att provtagningen upphörde eftersom provtagningen var en insats som hade
beviljats AA:s barn och inte AA själv.

AA fick möjlighet att kommentera yttrandet.

Bedömning
Min inriktning
I ärendet framkommer flera frågor om handläggningen som avser AA:s
drogtester. Jag har valt att granska om nämndens brev har inneburit kränkningar
av AA:s yttrandefrihet och om nämnden utan rättsligt stöd ändrade ett gynnande
förvaltningsbeslut genom att avsluta provtagningen.

Har nämnden kränkt AA:s yttrandefrihet?
Rättsliga utgångspunkter
Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med det avses
frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt
uttrycka tankar, åsikter och känslor. (Se 2 kap. 1 § första stycket 1
regeringsformen, RF.) Yttrandefriheten får endast begränsas genom lag för
vissa preciserade ändamål (se 2 kap. 20–23 och 25 §§ RF) och den skyddas
även genom artikel 10 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).

Den som använder sin yttrandefrihet i någon av de former som är särskilt
reglerade i tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
får inte utsättas för andra sanktioner från det allmännas sida än sådana som är
uttryckligt angivna i dessa grundlagar, det s.k. repressalieförbudet (se 3 kap. 6 §
TF och 2 kap. 6 § YGL). Repressalieförbudet innebär att en myndighet inte får
ingripa mot någon för att han eller hon har använt sig av sin yttrandefrihet i ett
                                                                   Dnr 4795-2023     Sid 3 (5)




grundlagsskyddat medium. Myndigheten får inte heller försöka motarbeta att
den enskilde använder sig av sina rättigheter. Förbudet innefattar i princip varje
form av repressiv åtgärd mot den enskilde, från tillrättavisningar till särskilt
ingripande åtgärder som är straffbelagda. Även när den enskilde har använt sig
av sin yttrandefrihet enligt regeringsformen tillämpas repressalieförbudet som
en allmänt gällande yttrandefrihetsrättslig princip. (Se Axberger, Yttrande-
frihetsgrundlagarna, femte uppl., 2023, s. 151 och bl.a. JO 2020/21 s. 296, dnr
3407-2018.)

För att repressalieförbudet ska gälla krävs någon form av lydnads- eller
beroendeförhållande mellan den enskilde och myndigheten. Det handlar typiskt
sett om personer med överordnad tjänsteställning som har reella möjligheter att
utsätta underordnade för åtgärder med negativa verkningar. Förbudet kan dock
även omfatta åtgärder mot andra än anställda vid myndigheten. JO har tidigare
uttalat att en enskild som ansöker om och blir beviljad en insats från en
myndighet får anses befinna sig i ett sådant beroendeförhållande till
myndigheten att repressalieförbudet kan aktualiseras. Även under
genomförandet av en insats måste enligt JO ett sådant förhållande anses
föreligga. (Se bl.a. JO 2022/23 s. 220, dnr 3567-2020 och JO 2023/24 s. 237,
dnr 5259-2021.)

Brevet den 27 april 2023
Av utredningen framgår att nämnden den 27 december 2022 beviljade AA:s
barn bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, i form av
insatsen personligt stöd. Beslutet fattades inom ramen för ett barnärende enligt
11 kap. 1 § SoL och innebar att AA skulle få genomgå provtagning för att
uppvisa drogfrihet. Resultaten av proverna skulle utgöra underlag i barnärendet.
Det ligger i sakens natur att provtagning för att uppvisa drogfrihet inom ramen
för ett barnärende kan ha stor betydelse för såväl barnet som föräldern. Min
bedömning är därför att AA befann sig i ett sådant beroendeförhållande till
nämnden att repressalieförbudet gäller. Det förhållandet att beslutet var fattat
som en insats för barnet saknar betydelse för den bedömningen.

I det brev som nämnden skickade till AA den 27 april 2023 anfördes bl.a. att
hon hade spridit negativa uppgifter om socialtjänstens verksamhet i sociala
medier, vilket hon ombads att omgående upphöra med. Brevet innehöll även
information om att AA fick söka sig till någon annan provtagningsverksamhet
om hon fortsatt behövde lämna drogtester. I hennes fall var drogfrihet ett krav
för att hon skulle få umgås med sitt barn. Jag kan inte förstå innehållet i brevet
på något annat sätt än att det riktades mot AA på grund av att hon hade använt
sin yttrandefrihet för att uttrycka kritik mot socialtjänsten i sociala medier. Av
dokumentationen i ärendet framgår att nämnden beslutade att avsluta
provtagningen dagen efter att brevet hade skickats. Det har inte framkommit
någon annan orsak till det beslutet, och det är därför enligt min mening
uppenbart att det var just på grund av AA:s kritik mot socialtjänsten i sociala
medier som nämnden avslutade provtagningen.
                                                                    Dnr 4795-2023       Sid 4 (5)




Att en provtagning för att uppvisa drogfrihet avslutas i förväg kan ha negativa
konsekvenser både för den förälder som är föremål för provtagningen och för
barnet. Om provtagningen, som i detta fall, avslutas på grund av att den
enskilde använt sin yttrandefrihet kan åtgärden inte bedömas som annat än en
otillåten repressalie från myndighetens sida.

Brevet den 8 maj 2023
Efter att AA hade begärt att provtagningen skulle återupptas skickade nämnden
den 8 maj 2023 ytterligare ett brev till henne. Av brevet framgick att AA
uppmanades att, som villkor för fortsatt provtagning, skriftligen intyga att hon
skulle respektera socialtjänstens personal, inte kritisera dem och inte skriva
negativa uppgifter om dem i sociala medier. Det framgick även att
socialtjänsten skulle ha rätt att avbryta provtagningen om AA inte följde det
som hade angetts som villkor i brevet. AA undertecknade aldrig brevet och
provtagningen återupptogs därför inte.

Det är givetvis inte acceptabelt att en myndighet villkorar en insats på det sätt
som skett. Ett sådant agerande kan medföra att den enskilde avhåller sig från att
använda sin yttrandefrihet för att inte riskera att drabbas på ett negativt sätt.
Enligt min bedömning är det tydligt att syftet med brevet var att hindra AA från
att kritisera socialtjänsten bl.a. i sociala medier. Brevets innehåll utgör därför en
kränkning av AA:s yttrandefrihet.

Nämnden kritiseras för att ha agerat i strid med repressalieförbudet och kränkt
AA:s yttrandefrihet
Min granskning har visat att nämnden har agerat i strid med repressalieförbudet
och kränkt AA:s yttrandefrihet. Jag ser särskilt allvarligt på de åtgärder som
nämnden ansåg sig kunna vidta för att förhindra AA att uttrycka sin kritik mot
nämnden, och att det skedde inom ramen för ett barnärende där provtagningen
syftade till att utreda AA:s möjlighet att träffa sitt barn. Nämnden förtjänar
kritik för detta.

Nämnden har framfört att breven skickades till AA på grund av att arbetsmiljön
försämrades av hennes agerande och att personalen upplevde situationen som
besvärlig. Även om negativa kommentarer och skriverier i sociala medier kan
påverka arbetsmiljön menligt, så kan det aldrig motivera att en enskilds
grundlagsskyddade yttrandefrihet kränks.

Agerandet tyder på bristande kunskaper om grundläggande fri- och rättigheter,
vilket är oroväckande. Jag förutsätter att nämnden skyndsamt vidtar åtgärder för
att säkerställa att det finns tillräckliga kunskaper inom verksamheten för att
förhindra att något liknande inträffar igen.

Innebar den avslutade provtagningen att ett gynnande förvaltningsbeslut
ändrades utan rättsligt stöd?
Ett beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL är ett gynnande beslut för den
enskilde. Sådana beslut får ändras till den enskildes nackdel bara om någon av
                                                                   Dnr 4795-2023       Sid 5 (5)




de förutsättningar som anges i förvaltningslagen (2017:900), FL, föreligger. Det
krävs antingen att det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har
grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas, eller att
tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller slutligen, att
felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter
(se 37 § andra stycket FL).

Nämnden har uppgett att beslutet om provtagning fattades som ett beslut om
personligt stöd för hennes barn i samband med en barnutredning. Av de
handlingar som jag har tagit del av framgår att nämnden den 28 april 2023
beslutade att avsluta insatsen personligt stöd, provtagning enligt 4 kap. 1 § SoL.
Det framgår också att utredningen enligt 11 kap. 1 § SoL avslutades den dagen.

Nämndens uppfattning är att beslutet att avsluta provtagningen inte innebar att
något gynnande förvaltningsbeslut ändrades eftersom beslutet var fattat som en
insats för barnet som upphörde i samband med att utredningen avslutades. Jag
kan dock inte se att någon av förutsättningarna för ändring av ett gynnande
beslut enligt FL har förelegat i det här fallet. Jag har dessutom i det här beslutet
kommit fram till att provtagningen faktiskt avslutades på grund av den kritik
som AA framförde mot socialtjänsten, och det är givetvis aldrig tillåtet att ändra
ett gynnande förvaltningsbeslut på den grunden. Något rättsligt stöd för att
avsluta provtagningen fanns enligt min mening därför inte. Det förhållandet att
beslutet avsåg AA:s barn saknar betydelse i det avseendet. Nämnden förtjänar
kritik även för detta.

Övrigt
Det som i övrigt har framkommit ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Maria Karlströms har föredragit ärendet och byråchefen
Christina Fredin har deltagit i beredningen.
