# Vård- och omsorgsnämnden i Sjöbo kommun får kritik för att hantverkare på uppdrag av nämnden gick in i en kvinnas lägenhet i ett särskilt boende och installerade en IR-sensor utan att hon hade samtyckt till någon av dessa åtgärder

JO 2026-05-21 dnr 4812-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                   2026-05-21               4812-2025              1 (5)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Vård- och omsorgsnämnden i Sjöbo kommun får kritik för att
                   hantverkare på uppdrag av nämnden gick in i en kvinnas lägenhet i
                   ett särskilt boende och installerade en IR-sensor utan att hon hade
                   samtyckt till någon av dessa åtgärder


                    Beslutet i korthet: Vård- och omsorgsnämnden i Sjöbo kommun genomförde under
                    våren 2025 en installation av ett nytt digitalt trygghetssystem i samtliga lägenheter på
                    kommunens särskilda boenden.
                    I samband med detta gick hantverkare på uppdrag av nämnden in i en lägenhet på ett
                    av de särskilda boendena och installerade en IR-sensor där. Kvinnan som bodde i
                    lägenheten hade inte samtyckt till att hantverkare gick in i bostaden och inte heller till
                    installationen av IR-sensorn.
                    Varje medborgare är skyddad mot intrång från det allmännas sida i sin bostad
                    (se 2 kap. 6 § regeringsformen). Begränsningar i grundlagsskyddet får endast göras
                    genom lag. Det finns inte någon bestämmelse som ger nämnden rätt att gå in i en
                    bostad i ett fall som det aktuella. Grundlagsskyddet gäller dock bara påtvingade
                    ingrepp. Socialtjänsten kan alltså med den enskildes samtycke få tillträde till hans
                    eller hennes bostad.
                    I detta fall hade kvinnan inte lämnat något sådant samtycke. Nämnden hade därför
                    inte rätt att gå in i hennes bostad. Det saknades även nödvändigt samtycke från
                    kvinnan till att installera IR-sensorn i bostaden.
                    JO kritiserar nämnden för det inträffade.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Vård- och omsorgsnämnden i Sjöbo
                   kommun. Hon förde bl.a. fram följande. Hennes mor hyr en lägenhet på ett av
                   kommunens särskilda boenden. Den 27 april 2025 fick modern en blankett att
                   underteckna för att lämna samtycke till en installation av en s.k. IR-sensor i sin
                   bostad. AA och modern hade för avsikt att ta kontakt med en ansvarig chef vid
                   boendet för att ställa vissa frågor med anledning av blanketten, men den 29 april
                   2025, när AA och modern återvände till boendet efter att ha uträttat ett ärende,
                   befann sig två hantverkare i moderns lägenhet. Hantverkarna hade gått in i
                   lägenheten som var låst och höll på att installera en IR-sensor där. Hennes mor




    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                     Dnr 4812-2025   Sid 2 (5)




hade inte samtyckt vare sig till att hantverkare gick in i bostaden eller till
installationen av sensorn.

Till anmälan fogade AA bl.a. samtyckesblanketten och fotografier av hur IR-
sensorn var installerad i bostaden.

Utredning
JO hämtade in muntliga upplysningar från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)
som meddelade att myndigheten, efter att ha tagit emot ett klagomål om den
aktuella IR-sensorn, beslutat att i ett tillsynsärende granska kommunens
personuppgiftsbehandling genom kamerabevakning.

Därefter begärde JO att nämnden skulle yttra sig över det som hade förts fram i
anmälan om att socialtjänsten utan samtycke från modern gått in i lägenheten på
det särskilda boendet och installerat en IR-sensor.

I sitt yttrande uppgav nämnden bl.a. följande. Under våren 2025 installerades ett
nytt sensorbaserat trygghetssystem i samtliga lägenheter på kommunens
särskilda boenden. Sensorerna används för digital tillsyn och passiv larmning
genom registrering av rörelsemönster, utan bildåtergivning. Hantverkare gick in
i den aktuella lägenheten och installerade en IR-sensor utan att samtycke först
hade hämtats in från den boende. Detta skedde av misstag. Det var i avsaknad
av samtycke fel av nämnden att tillträda lägenheten och att installera sensorn.

AA kommenterade yttrandet.

Rättsliga utgångspunkter
Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400) i kraft och ersatte den
tidigare socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Bedömningen i det här fallet ska
göras med tillämpning av de bestämmelser som gällde vid tidpunkten för
nämndens hantering. Därför hänvisas i det följande till bestämmelserna i 2001
års socialtjänstlag.

Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för den enskildes
självbestämmanderätt och integritet (se 1 kap. 1 § SoL). Insatser för den
enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne (se
3 kap. 5 § SoL).

Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska
därutöver ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan
lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service
och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd (se 5 kap. 5 §
SoL). En bostad i ett särskilt boende för äldre beviljas den enskilde som en
biståndsinsats (se 4 kap. 1 § SoL).

Digital teknik får användas när bistånd ges i form av sådant boende (se 4 kap.
2 c § SoL). Med digital teknik avses tekniska verktyg, system och programvaror
                                                                   Dnr 4812-2025      Sid 3 (5)




som finns digitalt, t.ex. trygghetslarm med gps-funktion eller kamera för tillsyn
i bostaden. Digital teknik kan beviljas som en specifik biståndsinsats i sig, men
kan även användas inom ramen för verkställigheten av ett beslut om bistånd i
form av plats i ett särskilt boende. (Se prop. 2022/23:131 s. 55.)

Var och en är skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång från det
allmännas sida (se 2 kap. 6 § regeringsformen, RF). Socialtjänsten utgör en del
av det allmänna och omfattas alltså av bestämmelsen. Med husrannsakan avses
varje undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe som genomförs av
en myndighet, oavsett syftet med undersökningen. I begreppet liknande intrång
ryms sådana intrång i någons bostad som inte sker i undersökningssyfte (se
prop. 1975/76:209 s. 147). Skyddet mot intrång i 2 kap. 6 § RF får endast
begränsas genom lag (se 2 kap. 20 § RF).

Utgångspunkten är därmed att en myndighet inte får bereda sig tillträde till den
enskildes bostad om det inte finns lagstöd för det. Det finns inte någon
bestämmelse som ger socialtjänsten rätt att gå in i en enskilds bostad oavsett
vad syftet med detta skulle vara. Grundlagsskyddet gäller dock bara påtvingade
ingrepp. Socialtjänsten kan alltså med den enskildes samtycke få tillträde till
hans eller hennes bostad. JO har i flera beslut framhållit att samtycket måste
vara reellt (se t.ex. JO 2011/12 s. 377, dnr 6514-2009 m.fl.).

Om en kommunal nämnd när den tillhandahåller en bostad ingår ett avtal med
den enskilde som innebär att nämnden upplåter nyttjanderätt till bostaden mot
betalning uppkommer ett hyresförhållande mellan parterna. Bestämmelserna i
12 kap. jordabalken, JB, hyreslagen, blir då tillämpliga på hyresförhållandet.

Förbehåll som strider mot en bestämmelse i hyreslagen är utan verkan mot
hyresgästen om inte annat anges (se 12 kap. 1 § JB). Huvudregeln är alltså att
bestämmelserna i hyreslagen är tvingande till hyresgästens förmån.

En hyresgäst disponerar ensam bostaden som han eller hon hyr. Hyresvärden
har dock rätt att utan uppskov få tillträde till lägenheten för att utöva nödvändig
tillsyn av lägenheten eller hur den används, eller utföra förbättringsarbeten som
inte kan skjutas upp utan skada (se 12 kap. 26 § JB). Det ska alltså vara fråga
om brådskande åtgärder.

Bedömning
AA har klagat på nämndens hantering i flera avseenden. Jag har valt att granska
installationen av IR-sensorn i lägenheten. IMY har inlett tillsyn i fråga om
eventuell personuppgiftsbehandling genom IR-sensorn. Mina uttalanden rör
därför inte frågan om behandling av personuppgifter, utan fokuserar på
bedömningen av att nämnden gick in i bostaden och satte upp IR-sensorn.

AA:s mor hyrde såvitt kommit fram lägenheten av kommunen och det förelåg
alltså ett hyresförhållande. Av utredningen framgår att modern den 27 april
2025 fick en blankett där nämnden efterfrågade samtycke till installation av en
                                                                        Dnr 4812-2025       Sid 4 (5)




IR-sensor i hennes bostad. I blanketten, som innehöll en rad för den enskildes
underskrift, angavs bl.a. följande.

      Jag samtycker härmed till att RoomMate trygghetssensor installeras hos
      mig/anhörig. Detta innebär att jag accepterar att:
      -   omsorgsgivande personal vid behov gör digital tillsyn med hjälp av
          RoomMates IR-sensor i anonymiserat läge samt med dess
          ljudvägskommunikation.
      -   omsorgsgivande personal får ta emot digitala notifikationer vid händelser
          som kan påkalla vårdinsatser i vilket inkluderas en bild från den
          anonymiserade IR-sensor på händelsen som påkallade larmet.
      -   en logg över inträffade händelser som kan påkalla vårdinsatser (men ej bild,
          ljud eller video) lagras så länge detta är nödvändigt för att utföra en adekvat
          omsorg.
Två dagar efter det att modern fått del av blanketten gick hantverkare på
uppdrag av nämnden in i lägenheten och satte upp en IR-sensor. Modern hade
vid den tidpunkten inte lämnat något sådant samtycke som efterfrågades i
blanketten.

Jag kan konstatera att blanketten enbart tar sikte på samtycke till installation av
en IR-sensor och användningen av densamma. Blanketten berörde inte frågan
om att nämnden behövde få tillträde till den enskildes bostad för att kunna
installera IR-sensorn. Nämnden verkar inte närmare ha reflekterat kring behovet
av ett sådant samtycke.

Att hantverkare på uppdrag av nämnden går in i en enskilds bostad är en åtgärd
av det slag som enskilda är skyddade mot enligt 2 kap. 6 § RF. Som nämnden
konstaterat i sitt yttrande finns det inte någon bestämmelse som ger nämnden
rätt att gå in i en bostad när den enskildes samtycke till detta saknas. Nämnden
har också konstaterat att den saknade rätt att installera sensorn eftersom den
enskilde inte hade samtyckt till det. I yttrandet konstaterar nämnden också att
det inte heller förelåg någon akut situation som kunde motivera nämndens
åtgärder.

Jag instämmer i nämndens bedömning. Det saknades rättsliga förutsättningar
för nämnden att gå in i bostaden och sätta upp IR-sensorn. Nämnden förtjänar
kritik för det inträffade.

Avslutningsvis vill jag framhålla att insatser enligt SoL ska utformas och
genomföras tillsammans med den enskilde. Detta gäller även när det blir fråga
om att använda digital teknik inom ramen för en befintlig insats. För att digital
teknik ska kunna användas krävs att den enskilde har samtyckt till detta. Det
innebär att nämnden innan det blir aktuellt att använda digital teknik måste ha
informerat den enskilde om den digitala tekniken och även om vilka alternativ
som står till buds om han eller hon inte vill samtycka till användningen av
digital teknik.
                                                                   Dnr 4812-2025      Sid 5 (5)




Jag förutsätter att de åtgärder som förvaltningen har vidtagit i form av förstärkta
rutiner säkerställer att något liknande inte inträffar igen.

Det som AA framfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd eller uttalande
från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Eirik Jungar har föredragit ärendet och byråchefen Sandra
Lundgren har deltagit i beredningen.
