# Intagna får vänta orimligt länge på Kriminalvårdens fördjupade villkorsutredningar

JO 2024-06-26 dnr 4837-2023

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2024-06-26              4837-2023             1 (14)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Intagna får vänta orimligt länge på Kriminalvårdens
                        fördjupade villkorsutredningar


                          Beslutet i korthet: I det här ärendet har JO granskat handläggningstiderna för
                          s.k. fördjupade villkorsutredningar och angränsande frågor. En sådan utredning ska
                          en intagen normalt genomgå om verkställigheten av hans eller hennes fängelsestraff
                          ska förenas med särskilda villkor som av säkerhetsskäl är nödvändiga för bl.a.
                          placering i anstalt och permission.
                          Den kartläggning som Kriminalvården efter JO:s initiativ har låtit göra visar att
                          handläggningarna ofta drar ut på tiden och att en stor del av utredningstiden består av
                          enbart väntan. Detta innebär bl.a. att prövningen av villkoren inte äger rum så snart
                          verkställigheten påbörjas, vilket strider mot fängelselagen. Dessutom blir inte sällan
                          de berörda intagna kvar i häkte i avvaktan på rätt anstaltsplats, och JO konstaterar att
                          också det strider mot tvingande lag. Hon tar upp en del av de negativa konsekvenser
                          som förhållandena får för de intagna.
                          Trots Kriminalvårdens insatser är det enligt JO uppenbart att problemet med långa
                          handläggningstider långt ifrån är löst. Hon anser att det som har framkommit i
                          granskningen är synnerligen allvarligt och finner anledning att fortsätta följa frågorna.

## Bakgrund och initiativ

För intagna som avtjänar fängelse i lägst fyra år ska Kriminalvården som
                        huvudregel besluta om de särskilda villkor som av säkerhetsskäl är nödvändiga
                        för bl.a. placering i anstalt och permission. Den prövningen ska ske så snart
                        verkställigheten påbörjas eller annars när det finns behov av det (se 1 kap. 7 och
                        8 §§ fängelselagen [2010:610]). Kriminalvården har inrättat en ordning som
                        innebär att myndigheten inför ett beslut om särskilda villkor får placera en
                        intagen i anstalt för s.k. fördjupad villkorsutredning. Med det avses särskilda
                        åtgärder som syftar till att bedöma och fastställa den intagnes individuella risk-
                        och behovsprofil (se 2 kap. 4 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
                        [KVFS 2011:1] om fängelse, FARK Fängelse, samt allmänna råd till
                        bestämmelsen).

                        JO får återkommande anmälningar med uppgifter om att intagna som har dömts
                        till fängelse och där verkställigheten ska förenas med s.k. särskilda villkor får
                        vänta mycket länge på att deras fördjupade villkorsutredningar kommer igång.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 4837-2023       Sid 2 (14)




Utöver dessa väntetider sägs också att själva handläggningstiderna är långa. En
anmälare anförde t.ex. att genomsnittstiden för att en utredning ska bli klar i
anstalten Kumla var sju till nio månader i stället för sex till åtta veckor, som det
är meningen (dnr 1450-2023). Liknande påståenden fördes fram vid mina
inspektioner av häktet Göteborg i september 2022 och anstalten Kumla i
februari 2023 (dnr 6818-2022 och O 6-2023). I ett klagomålsärende framkom
att en intagen i anstalten Hinseberg hade väntat cirka ett år från det att hon
började avtjäna sitt fängelsestraff tills de särskilda villkoren fastställdes
(dnr 4391-2023).

Med anledning av dessa uppgifter beslutade jag i juni 2023 att inom ramen för
ett särskilt ärende granska handläggningstiderna för fördjupade villkors-
utredningar och angränsande frågor. Initiativet har handlagts i det här ärendet.

Utredning
JO uppmanade Kriminalvården att redogöra för handläggningstiderna1 för
fördjupade villkorsutredningar och beslut om särskilda villkor under perioden
den 1 juli 2022–30 juni 2023 samt hur myndighetens handläggning förhåller sig
till den rättsliga regleringen. Kriminalvården ombads att redovisa vilken del av
handläggningstiderna som avsåg verkställighet av fängelsestraff i häkte
respektive anstalt. Av redogörelsen skulle det framgå om tiderna skiljde sig åt
för manliga och kvinnliga intagna – och i så fall på vilket sätt samt anledningen
till detta. Därutöver skulle Kriminalvården beskriva vilka konsekvenser
handläggningstiderna får för de intagna, bl.a. i fråga om vilken övervakning och
kontroll de underkastas under utredningstiden. Myndigheten anmodades vidare
att ange vilka åtgärder som vidtas för att effektivisera arbetet och om några
kompensatoriska insatser görs för de intagna som berörs.

I sitt yttrande i oktober 2023 anförde Kriminalvården, genom den
ställföreträdande rättschefen, i huvudsak följande:

       Kriminalvården har hämtat in uppgifter från avdelningen för anstalt, häkte och
       frivård, myndighetsledningens kansli och Kriminalvårdens region Mitt.

## Rättslig reglering

Verkställighetens mål och utformning
       Enligt 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610), FäL, ska varje intagen bemötas med
       respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter
       som är förenade med frihetsberövandet.
       Av 1 kap. 5 § FäL framgår bl.a. att verkställigheten ska utformas så att den
       intagnes anpassning i samhället underlättas och så att negativa följder av
       frihetsberövandet motverkas. Verkställigheten ska, i den utsträckning det är




1 Med handläggningstider avses här tiden från det att fängelsestraffen blev verkställbara

till dess beslut om särskilda villkor hade fattats.
                                                                   Dnr 4837-2023         Sid 3 (14)




möjligt utan att kravet på samhällsskydd eftersätts, särskilt inriktas på åtgärder
som är ägnade att förebygga återfall i brott. För varje intagen ska det upprättas en
individuellt utformad verkställighetsplan.
Enligt 1 kap. 6 § FäL får verkställigheten inte innebära andra begränsningar i den
intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är nödvändiga för att
ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En kontroll- eller
tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion till syftet med
åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.
Av 1 kap. 30 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1)
om fängelse, FARK Fängelse, framgår bl.a. att för en intagen som placerats i
anstalt för fördjupad villkorsutredning enligt 2 kap. 4 § ska verkställighetsplanen
fastställas inom 60 dagar från inskrivning.

Särskilda villkor för långtidsdömda
Av 1 kap. 7 § FäL framgår att för en intagen som avtjänar fängelse i lägst fyra år
ska det, om det inte är uppenbart obehövligt, beslutas om de särskilda villkor
som av säkerhetsskäl är nödvändiga när det gäller
1. placering i anstalt,
2. vistelse utanför anstalt enligt 10 kap. 1 och 2 §§, och
3. särskilda utslussningsåtgärder enligt 11 kap. 1 §.
Om det finns särskilda skäl ska villkor enligt första stycket också beslutas för en
intagen som har dömts till fängelse i lägst två år.
Av 1 kap. 8 § FäL framgår att prövning av vilka särskilda villkor som ska gälla
för verkställigheten enligt 7 § ska ske så snart verkställigheten påbörjas eller
annars när det finns behov av det. Villkoren ska omprövas när det finns
anledning till det. Ett beslut om placering, permission, särskild permission eller
särskilda utslussningsåtgärder får inte meddelas i strid med de särskilda
villkoren.
I de allmänna råden till 1 kap. 7 § första stycket FäL i FARK Fängelse anges
följande. Möjligheten att avstå från att besluta om särskilda villkor när det är
uppenbart obehövligt bör användas restriktivt. Beslut om särskilda villkor kan
anses uppenbart obehövligt t.ex. när den återstående verkställighetstiden
understiger ett år. I vissa fall kan det också vara uppenbart obehövligt att besluta
om särskilda villkor för en intagen som inte varit frihetsberövad i direkt
anslutning till att verkställigheten inleddes. Om en sådan intagen tidigare har
dömts till fängelse, är medlem i eller har annan koppling till ett kriminellt
nätverk eller grov organiserad brottslighet eller är dömd för våldsbrott, finns
dock normalt behov av särskilda villkor. I beslutet om särskilda villkor anges
normalt i vilka anstalter eller avdelningar den intagne får placeras och när
omplacering till anstalt eller avdelning med lägre grad av övervakning och
kontroll får beviljas, om och när permission får beviljas och om och när särskilda
utslussningsåtgärder får beviljas.
I de allmänna råden till 1 kap. 7 § andra stycket FäL i FARK Fängelse anges
följande. Särskilda skäl att besluta om särskilda villkor för en intagen som har
dömts till fängelse i lägst två år kan vara t.ex. att den intagne är medlem i eller
har annan koppling till ett kriminellt nätverk eller grov organiserad brottslighet,
att den intagne var under 21 år när brottet begicks och är dömd för upprepad
våldsbrottslighet eller att den intagne under tidigare verkställighet har gjort sig
skyldig till allvarlig misskötsamhet. Ytterligare exempel kan vara att det bedöms
finnas hög risk för rymning, fritagning eller för att den intagne gör sig skyldig till
allvarlig brottslighet i anstalt.
Av 2 kap. 4 § FARK Fängelse framgår att en intagen som ska meddelas särskilda
villkor för verkställigheten enligt 1 kap. 7 § FäL får inför beslutet, eller inför
omprövning av beslut, placeras i anstalt för fördjupad villkorsutredning, om
behov av en sådan utredning finns.
                                                                    Dnr 4837-2023       Sid 4 (14)




I de allmänna råden till den bestämmelsen anges följande. Med fördjupad
villkorsutredning avses särskilda åtgärder som syftar till att bedöma och
fastställa den intagnes individuella risk- och behovsprofil, exempelvis
psykologutredning. Behov av en fördjupad villkorsutredning föreligger om det
saknas tillräckligt underlag avseende den intagne inför prövningen av vilka
särskilda villkor som av säkerhetsskäl är nödvändiga för verkställigheten. Ett
sådant behov föreligger normalt för en intagen som
   är dömd för sexualbrott eller våldsbrott,
   har koppling till ett kriminellt nätverk eller organiserad brottslighet,
   är under 21 år,
   har en strafftid om 6 år eller mer, eller
   har återfallit i allvarlig eller omfattande brottslighet.
För en intagen som är dömd till utvisning föreligger normalt inte ett behov av
fördjupad villkorsutredning.
I avsnitt 7.1 i Kriminalvårdens handbok för särskilda villkor, fördjupad
villkorsutredning samt yttrande vid ansökan om omvandling av fängelse på
livstid (2022:1) anges följande om tiden för prövning av särskilda villkor enligt
1 kap. 8 § FäL. Att ett beslut om särskilda villkor ska meddelas så snart
verkställigheten påbörjas innebär att den utredning som ska ligga till grund för
beslutet måste göras med viss skyndsamhet. Ett ärende om särskilda villkor som
ska initieras av anstalt i enlighet med avsnitt 4.2–4.4 ska därför initieras till
placeringssektionen så snart som möjligt. En fördjupad villkorsutredning bör om
möjligt sammanställas inom sex veckor efter att den intagne ankommit till
aktuell anstalt. Placeringssektionen bör fatta beslut om fullständiga särskilda
villkor inom två månader efter det tillfälliga beslutet om särskilda villkor
avseende säkerhetsnivå.

Strafftidslagen
Av 8 § strafftidslagen (2018:1251) framgår bl.a. följande. Om en dömd är häktad
när fängelsestraffet är verkställbart, ska verkställigheten påbörjas omedelbart där
han eller hon förvaras. Om den dömde inte förvaras i kriminalvårdsanstalt när
verkställigheten enligt första stycket påbörjas, ska han eller hon överföras till
kriminalvårdsanstalt för fortsatt verkställighet.
Enligt 9 § första stycket strafftidslagen får en dömd som ska överföras eller
förpassas till kriminalvårdsanstalt för verkställighet av fängelsestraff i anslutning
till det tas in i häkte
1. i avvaktan på anstaltsplacering, eller
2. om det behövs med hänsyn till transportförhållandena.
Enligt 10 § första stycket strafftidslagen får tiden i häkte med stöd av 9 § första
stycket inte vara längre än nödvändigt och inte längre än sju dagar, om det inte
finns särskilda skäl för en längre tid. Även om det finns särskilda skäl får tiden
inte vara längre än trettio dagar.

Allmänt om genomförandet av fördjupade villkorsutredningar
För intagna som ska genomgå en fördjupad villkorsutredning beslutar
Kriminalvårdens placeringssektion om placering i en anstalt där sådan utredning
kan genomföras. Den fördjupade villkorsutredningen kan antingen utföras vid
riksmottagningen eller av ett regionalt utredningsteam.
Riksmottagningen genomför fördjupade villkorsutredningar i anstalten Kumla
för män och i anstalten Hinseberg för kvinnor. Det finns 11 platser för kvinnor i
anstalten Hinseberg och 116 platser för män i anstalten Kumla. De regionala
utredningsteamen genomför utredningar för män i den anstalt där den intagne är
inskriven, vilket alltid är i säkerhetsklass 1. Vid riksmottagningen finns särskilda
resurser bestående av både utredare och psykologer. Inom de regionala
utredningsteamen har psykologer ett särskilt uppdrag att genomföra utredningar.
                                                                                   Dnr 4837-2023   Sid 5 (14)




       Efter att en fördjupad villkorsutredning blivit klar fattar placeringssektionen ett
       beslut om särskilda villkor eller, i brådskande fall, ett tillfälligt beslut om
       särskilda villkor avseende främst placering i säkerhetsnivå. Därefter ska aktuell
       anstalt upprätta ett placeringsunderlag, varefter placeringssektionen beslutar om
       placering i lämplig anstalt. Placeringssektionen fattar, i förekommande fall, vid
       ett senare tillfälle ett fullständigt beslut om särskilda villkor.
       En mer detaljerad redogörelse för Kriminalvårdens rutiner och handläggning i
       dessa frågor finns i Kriminalvårdens handbok för särskilda villkor, fördjupad
       villkorsutredning samt yttrande vid ansökan om omvandling av fängelse på
       livstid (2022:1).

       Handläggningstiderna för fördjupade villkorsutredningar och beslut om
       särskilda villkor
       Under perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023 har Kriminalvården fattat beslut
       om placering i anstalt för fördjupad villkorsutredning för 539 intagna. Av dessa
       har 386 placerats på riksmottagningen och 153 placerats på en anstalt i
       säkerhetsklass 1 för utredning av regionalt utredningsteam. Under samma period
       har det gjorts undantag från fördjupad villkorsutredning i 269 fall.
       När det gäller handläggningstiderna saknar Kriminalvården underlag för att
       kunna redogöra för dessa helt i enlighet med vad JO har efterfrågat. Ett utdrag
       från kriminalvårdsregistret (KVR) har emellertid tagits fram med utgångs-
       punkten att ett första beslut om särskilda villkor är fattat under perioden den
       1 juli 2022–30 juni 2023. Från underlaget har 19 ärenden undantagits med
       anledning av att det antingen upptäckts fel i processen eller att den intagna har
       blivit placerad på skyddsplats eller säkerhetsavdelning. Utifrån detta utdrag har
       datum för verkställighetens början, datum för klarmarkerad fördjupad
       villkorsutredning och datum för placering efter beslut om särskilda villkor
       noterats. Genomsnittliga handläggningstider för respektive del i processen under
       perioden den 1 juli 2022–30 juni 2023 har därefter kunnat tas fram i enlighet
       med vad som framgår av tabellerna 1–3 nedan.

       Tabell 1. Genomsnittliga handläggningstider på riksmottagningen anstalten
       Hinseberg (28 ärenden)
                                                            Antal dagar i genomsnitt
       Verkställigheten påbörjad2 till klarmarkerad fördjupad villkorsutredning      210
       Klarmarkerad fördjupad villkorsutredning till beslut om särskilda villkor     1,7
       Beslut om särskilda villkor till beslut om placering                          4,7


       Tabell 2. Genomsnittliga handläggningstider på riksmottagningen anstalten
       Kumla (340 ärenden)
                                                             Antal dagar i genomsnitt
       Verkställigheten påbörjad till klarmarkerad fördjupad villkorsutredning        201
       Klarmarkerad fördjupad villkorsutredning till beslut om särskilda villkor      2,8
       Beslut om särskilda villkor till beslut om placering                           2




2 Kriminalvården har förtydligat att begreppet ”Verkställigheten påbörjad” i

tabellerna 1–3 avser tiden från det att en dom blev verkställbar, oavsett om
den intagne då befann sig i häkte eller anstalt.
                                                                               Dnr 4837-2023    Sid 6 (14)




Tabell 3. Genomsnittliga handläggningstider på regionalt utredningsteam (62
ärenden)
                                                      Antal dagar i genomsnitt
Verkställigheten påbörjad till klarmarkerad fördjupad villkorsutredning             155
Klarmarkerad fördjupad villkorsutredning till beslut om särskilda villkor           6,8
Beslut om särskilda villkor till beslut om placering                                9,8

Som framgår av tabellerna 1–3 ovan är den genomsnittliga tiden längre både från
klarmarkerad fördjupad villkorsutredning till beslut om särskilda villkor och från
beslut om särskilda villkor till beslut om placering, när utredningen genomförts
av de regionala utredningsteamen jämfört med vid riksmottagningen. En
förklaring till detta kan vara att riksmottagningen och placeringssektionen har en
upparbetad rutin sedan flera år för att upprätta ärenden så snart den fördjupade
villkorsutredningen är genomförd, medan de regionala utredningsteamen ofta
behöver resa och hanterar ärenden på ett sätt som inte sällan medför några dagars
längre handläggningstid.
För dömda som är häktade när fängelsestraffet är verkställbart fattas i regel ett
beslut om placering i anstalt för fördjupad villkorsutredning inom en vecka från
verkställigheten påbörjades. Detta trots att information från domstol om att
fängelsestraffet är verkställbart kan komma några dagar i efterhand. I vissa fall
krävs det dock mer omfattande utredning inför beslut om placering.
Efter beslut om placering i anstalt för fördjupad villkorsutredning har fattats är
det däremot ofta väntetid för att påbörja utredningen på grund av platsbrist på
riksmottagningen och utrymme för de regionala utredningsteamen. Av uppgifter
från riksmottagningen och de regionala utredningsteamen framgår att 311
intagna väntade på att få påbörja fördjupad villkorsutredning den 1 september
2023. Fördelningen av dessa mellan riksmottagningen och de regionala
utredningsteamen m.m. framgår av tabell 4 nedan. Sedan utredningen påbörjats
genomförs den faktiska utredningen under ca 5–15 arbetsdagar på riks-
mottagningen och under ca 7–20 arbetsdagar på de regionala utredningsteamen.
Den sammantagna handläggningstiden för fördjupade villkorsutredningar utgörs
således till största del av väntetid.

Tabell 4. Antal intagna som den 1 september 2023 väntade på att påbörja
fördjupad villkorsutredning
                                 Antal väntande personer Datum från när den som
                                                         väntat längst har varit
                                                         inbokad
Riksmottagningen anstalten                13                           2022-11-21
Hinseberg
Riksmottagningen                          205
anstalten Kumla
 Varav dömda för                          56                           2023-04-04
 sexualbrott
 Varav dömda för annan                    149                          2023-05-30
 brottslighet
Regionalt utredningsteam på anstalt       93                          Sexualbrott: 2022-11-24
i säkerhetsklass 1                                                    Annan brottslighet:
                                                                      2022-11-02


Myndighetens handläggning i förhållande till den rättsliga regleringen
Beläggningsläget i Kriminalvården har sedan 2017 varit och över tid blivit allt
mer ansträngt i såväl häkte som anstalt. Detta gäller inte minst platserna på
riksmottagningen. Återkommande överbeläggningar har varit fallet och
kapacitetsbristen i anstalter och häkten har av Kriminalvården bedömts som
                                                                    Dnr 4837-2023         Sid 7 (14)




synnerligen allvarlig. JO har också i flera tidigare ärenden uppmärksammat
frågor med anledning av den ansträngda beläggningssituationen. Kriminalvården
arbetar intensivt med att öka platskapaciteten på både lång och kort sikt, men
beläggningssituationen påverkar trots det myndighetens verksamhet. Det gäller
bl.a. handläggningstiderna för fördjupade villkorsutredningar och beslut om
särskilda villkor.
Att en intagen kan placeras i anstalt för fördjupad villkorsutredning är en ordning
som Kriminalvården själv har föreskrivit i FARK Fängelse i syfte att få ett till-
räckligt underlag inför beslut om särskilda villkor. Som framgår ovan är det dock
väntetid för att få påbörja fördjupad villkorsutredning vid både riksmottagningen
och de regionala utredningsteamen på grund av platsbrist. Även om Kriminal-
vården fattar beslut om placering i anstalt för fördjupad villkorsutredning kort
efter att verkställigheten påbörjades, saknas det därför ofta praktiska förut-
sättningar för att påbörja utredningen direkt. Det medför att Kriminalvården i
många fall inte kan pröva vilka särskilda villkor som ska gälla för verkställig-
heten så snart verkställigheten påbörjas i enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 §
FäL.
Liksom JO uppmärksammat i tidigare ärenden är det inte heller ovanligt att
platsbristen leder till att Kriminalvården inte har praktiska förutsättningar att
upprätthålla fristerna i strafftidslagen om överföring av intagna med verkställ-
bara fängelsestraff från häkte till anstalt. Både att en dömd person inte överförs
till anstalt eller får påbörja en fördjupad villkorsutredning inom rimlig tid utan i
stället blir kvar i häkte kan anses motverka fängelselagens syften (jfr JO:s beslut
den 14 december 2022, dnr 1716-2022).
Handläggningstiderna för fördjupade villkorsutredningar och beslut om särskilda
villkor påverkas alltså i stor utsträckning av beläggningsläget i Kriminalvården.
Myndigheten är medveten om att dessa handläggningstider i många fall är långa
och inte kan anses vara i linje med den rättsliga regleringen. Detta är självklart
mycket beklagligt. Som framgår nedan arbetar Kriminalvården emellertid aktivt
med att vidta åtgärder för att effektivisera arbetet.

Konsekvenser av handläggningstiderna för intagna och
kompensatoriska åtgärder
Handläggningstiderna får konsekvenser för de intagna i flera olika avseenden.
Som ovan nämnts är det väntetid för att placeras i anstalt för fördjupad villkors-
utredning. Fram till dess den anvisade platsen på riksmottagningen eller hos ett
regionalt utredningsteam är tillgänglig kan den intagne komma att tillfälligt bli
placerad i en annan anstalt. I regel är en sådan placering i anstalt i säkerhetsklass
1 för män och i anstalt i säkerhetsklass 2 för kvinnor. Även under utredningen på
riksmottagningen och de regionala utredningsteamen placeras män i anstalt i
säkerhetsklass 1 och kvinnor i anstalt i säkerhetsklass 2. En del intagna placeras i
lägre säkerhetsklass efter utredningen är färdig. För dessa innebär längre
utredningstider också en längre tid i anstalt i högre säkerhetsklass. Till dess det
finns en ledig plats i anstalt kan vissa intagna även behöva stanna kvar i häkte.
På riksmottagningen är intagna inte anvisade någon sysselsättning i form av
arbetsdrift, utan de ska finnas tillgängliga för utredning och observation. I stället
erbjuds de fritidsaktiviteter i form av tillgång till bollhall, extra promenadtid eller
annan aktivitet när det är möjligt. Intagna på riksmottagningen har dock uttryckt
en upplevd tristess och avsaknad av tidsfördriv under utredningstiden samt en
oro för hur länge de kommer att vara placerade på riksmottagningen.
Handläggningstiderna påverkar även gruppdynamiken bland intagna och
säkerhetsläget på riksmottagningen negativt.
Vidare medför längre utredningstider att det tar längre tid innan en intagens
verkställighetsplan kan fastställas. Även om handläggningstiderna innebär ett
fördröjningsmoment i detta avseende kan det dock framhållas att fördjupade
villkorsutredningar som utgångspunkt genomförs för intagna som avtjänar längre
                                                                  Dnr 4837-2023        Sid 8 (14)




fängelsestraff och det finns därmed också i regel längre tid för att genomgå
lämpliga insatser för att förebygga återfall i brott.

Skillnader för manliga och kvinnliga intagna
Av tabellerna 1–3 ovan framgår att de genomsnittliga handläggningstiderna
skiljer sig åt för manliga och kvinnliga intagna bl.a. på så sätt att den samman-
lagda tiden för processen är längre för kvinnliga intagna.
Skillnaderna i de genomsnittliga tiderna mellan manliga och kvinnliga intagna i
riksmottagningen kan eventuellt förklaras med att urvalet för kvinnliga intagna
endast bestod av 28 ärenden. När urvalet består av så få ärenden får varje ärende
en större påverkan på genomsnittstiden än om urvalet avser fler ärenden.
En längre handläggningstid för kvinnliga intagna kan också förklaras med att
riksmottagningen under en längre tid haft brist på tillgång till psykologer. För att
åtgärda detta har tillgången till psykolog justerats och en psykolog kommer
under hösten till stor del arbeta riktat mot riksmottagningen på anstalten
Hinseberg.

Åtgärder som vidtas för att effektivisera arbetet

Allmänt om åtgärder för att effektivisera arbetet
Som redogjorts för ovan har beläggningsläget i Kriminalvården varit ansträngt
sedan ett antal år tillbaka, vilket bl.a. har påverkat handläggningstiderna för
fördjupade villkorsutredningar. Kriminalvården arbetar aktivt med att säkerställa
tillräcklig kapacitet för myndighetens uppdrag inom anstalt och häkte och
generaldirektören har fattat beslut om en särskild organisation för att under
2022–2023 säkerställa detta uppdrag. Kriminalvården har också vidtagit åtgärder
under ett antal år för att effektivisera arbetet med fördjupade villkorsutredningar.
Nedan redogörs för några viktigare åtgärder för att effektivisera arbetet.

Ändring av FARK Fängelse
Mot bakgrund av att ett stort antal intagna inväntade placering i riksmottagning
för utredning inför beslut om särskilda villkor, fattade Kriminalvårdens
generaldirektör den 2 november 2020 beslut om en tillfälligt förändrad ordning
för dessa frågor. Beslutet innebar att färre intagna skulle placeras i
riksmottagning inför beslut om särskilda villkor. Beslutet har förlängts och sedan
den 1 maj 2021 är 2 kap. 4 § FARK Fängelse ändrade i enlighet med den
tillfälliga ordningen.
Ändringen innebär en förbättrad möjlighet för Kriminalvården att anpassa
utredningen inför beslut för en intagen om särskilda villkor i enlighet med de
förutsättningar och behov som finns i det enskilda fallet. En sådan hantering
bedöms därmed medföra bättre beslutsunderlag vid de aktuella besluten, och kan
dessutom antas föranleda en minskning av antalet intagna som i häkte inväntar
placering för utredning.

Inventering av kön till riksmottagningen i anstalten Kumla
I september 2021 fick placeringssektionen i uppgift att inventera kön till
fördjupad villkorsutredning vid riksmottagningen i anstalten Kumla. I uppgiften
låg att bedöma om utredningen kunde ske i annan form.
Placeringssektionen gjorde i samband med inventeringen ett nytt ställnings-
tagande kring samtliga 248 intagna som vid tillfället väntade på att få påbörja en
fördjupad villkorsutredning, oavsett var de vid tillfället vistades. Av dessa
bedömdes 73 intagna (29 procent) vara i behov av fördjupad villkorsutredning
inför beslut om särskilda villkor och beträffande 175 intagna (71 procent)
bedömdes att befintligt underlag var tillräckligt inför beslut om särskilda villkor.
Inventeringen medförde att kön till riksmottagningen i anstalten Kumla kunde
kortas redan i mitten av november 2021 och inventeringen kunde upphöra. Vid
                                                                        Dnr 4837-2023       Sid 9 (14)




      tillfället kunde plats på riksmottagningen i anstalten Kumla erbjudas omgående
      för de intagna som bedömdes vara i behov av en fördjupad villkorsutredning.
      Däremot resulterade inventeringen i att det uppstod kö till placering i anstalt i
      säkerhetsklass 1. Efter årsskiftet 2021/2022 har det åter uppstått kö till
      riksmottagningen i anstalten Kumla.

      Inrättande av regionala utredningsteam och fler platser på
      riksmottagningen m.m.
      För att bl.a. effektivisera arbetet med fördjupade villkorsutredningar har
      Kriminalvården under 2022 inrättat regionala utredningsteam. Detta möjliggör
      att manliga intagna kan placeras i annan anstalt i säkerhetsklass 1 än anstalten
      Kumla för att genomgå en fördjupad villkorsutredning. Sedan våren 2023 finns
      regionala utredningsteam i samtliga regioner där det finns anstalter i
      säkerhetsklass 1, dvs. Kriminalvårdens regioner Nord, Stockholm, Mitt och Väst.
      Det pågår även byggnation av fler platser på anstalten Kumla och ambitionen är
      att 32 nya platser ska kunna användas för intagna på riksmottagningen från den
      1 december 2023 och därefter ytterligare 32 nya platser från den 1 april 2024.
      Vidare har antalet utredare och psykologer utökats under de senaste åren för att
      bättre kunna hantera mängden intagna som ska genomgå fördjupade
      villkorsutredningar. Fler utredare och psykologer har också utbildats i fler
      riskbedömningsinstrument för att effektivisera utredningsprocessen och
      möjliggöra att fler professioner kan genomföra fördjupade villkorsutredningar.
      På anstalten Kumla har därtill en ny organisation inrättats för hantering av
      verkställighetsplaner, vilken bedöms kunna bidra till att förkorta utrednings-
      tiderna ytterligare. Kriminalvårdens placeringssektion arbetar också kontinuerligt
      för att underlätta genomströmningen för fördjupade villkorsutredningar.
      I vissa fall påbörjas genomförandet av fördjupade villkorsutredningar även på
      distans innan en plats har kunnat anvisas på riksmottagningen. Utredningen
      genomförs då när den intagne är tillfälligt placerad i häkte eller annan anstalt än
      där riksmottagningsplatser finns. Detta gör att den intagne inte behöver vänta
      lika länge på att utredningen ska bli färdig och bidrar ibland till en tidigare
      omplacering till anstalt i lägre säkerhetsklass. Under våren 2023 har detta främst
      tillämpats för intagna som är dömda för sexualbrott.
      Väntetiden för att genomföra fördjupad villkorsutredning har under 2023 blivit
      längre för intagna som är dömda för sexualbrott. I anledning av det har ett försök
      påbörjats med ett alternativ till fördjupad villkorsutredning för intagna som är
      dömda för sådan brottslighet och som är placerade på riksmottagningen.
      Alternativet innebär ett mer fokuserat utredningsförfarande än det som vanligtvis
      används och utredningen utföras av certifierade utredare på riksmottagningen i
      stället för av psykologer.
      Enligt Kriminalvårdens uppfattning är underlaget från t.ex. domar, och
      personutredningar numera bättre än tidigare, och det finns i större utsträckning
      förutsättningar att fatta beslut om särskilda villkor på befintligt underlag.
      Kriminalvården ser därför över om reglerna om fördjupade villkorsutredningar
      kan ändras för att ytterligare begränsa vilka intagna som behöver genomgå en
      sådan utredning och därmed korta väntetiderna.

Bedömning
Den rättsliga reglering som är mest relevant i ärendet framgår av Kriminal-
vårdens remissvar.

Syftet med det här initiativet har i första hand varit att granska Kriminalvårdens
handläggningstider för fördjupade villkorsutredningar och beslut om särskilda
villkor. En angränsande fråga är hur myndigheten lyckas med att upprätthålla de
frister som enligt 10 § strafftidslagen (2018:1251) gäller för att överföra en
                                                                   Dnr 4837-2023       Sid 10 (14)




intagen med verkställbart fängelsestraff från häkte till anstalt. Inom ramen för
ett tidigare initiativärende utredde jag frågan. I beslutet den 14 december 2022
fann jag att Kriminalvården i ett flertal fall överskred den absoluta tidsfristen
om 30 dagar i bestämmelsen, trots att det inte finns lagliga förutsättningar för
detta. Jag poängterade att det förhållandet att en dömd person inte överförs till
anstalt eller får påbörja en fördjupad villkorsutredning inom rimlig tid utan
i stället blir kvar i häkte motverkar fängelselagens syften. Vidare uttalade jag att
ytterligare en bekymmersam aspekt av problematiken är att de fördjupade
villkorsutredningarna inte heller alltid färdigställs inom skälig tid. Jag
konstaterade att situationen inom Kriminalvården innebär att tvingande
lagregler som uppställs för verksamheten – och som gäller till förmån för
frihetsberövade personer – många gånger inte kan upprätthållas. Det nuvarande
ärendet är därför till viss del en uppföljning av det beslutet (se JO 2023 s. 166,
dnr 1716-2022).

Kriminalvården har i sitt yttrande utförligt redogjort för handläggningstiderna i
fråga om fördjupade villkorsutredningar och för beslut om särskilda villkor.
Myndigheten har däremot inte kunnat ta fram uppgifter om hur stor del av
handläggningstiderna som de intagna spenderar i häkte respektive anstalt.

När det gäller handläggningstiderna framgår av remissvaret att den egentliga
utredningstiden uppgår till 5–15 eller 7–20 arbetsdagar, beroende på om
utredningen sker på en riksmottagning eller genom de regionala utrednings-
teamen. Det framstår som en klar förbättring jämfört med det som kom fram i
den tidigare granskningen, att det kunde ta över tre månader för Kriminalvården
att slutföra en fördjupad villkorsutredning och anvisa en anstaltsplats sedan
utredningen väl påbörjats (se det nyss nämnda ärendet). Förkortningen av den
faktiska handläggningstiden är glädjande, naturligtvis under förutsättning att
kvaliteten på utredningarna inte har påverkats till det sämre.

Enligt Kriminalvårdens yttrande är emellertid de sammantagna handläggnings-
tiderna från det att ett fängelsestraff blivit verkställbart orimligt långa. Den
genomsnittliga tiden i anstalterna Kumla och Hinseberg uppgick vid
myndighetens redovisning till omkring sju månader. Motsvarande
handläggningstider vid utredningar genomförda av de regionala utrednings-
teamen var omkring fem månader. Som jag nämnde inledningsvis ska
prövningen av de särskilda villkoren ske så snart verkställigheten påbörjas eller
annars när det finns behov av det (se 1 kap. 8 § fängelselagen). De lagstadgade
kraven gäller givetvis oavsett om de intagna under den inledande verkställig-
heten befinner sig i häkte, på riksmottagning eller i annan anstalt. I likhet med
vad Kriminalvården har varit inne på i sitt remissvar anser jag att det är tydligt
att myndigheten långt ifrån uppfyller lagens skyndsamhetskrav i det nu aktuella
avseendet.

Mot bakgrund av att själva utredningen i realiteten normalt inte tar särskilt lång
tid blir det tydligt att huvuddelen av handläggningstiderna utgörs av väntetid.
                                                                     Dnr 4837-2023       Sid 11 (14)




Jag återkommer senare i beslutet till det som har framkommit i min tillsyn om
vad det kan innebära för intagna som är föremål för fördjupade villkors-
utredningar och beslut om särskilda villkor.

Kriminalvården har på uppmaning av JO redogjort för skillnader mellan
handläggningstiderna för manliga och kvinnliga intagna; det visar sig att
utredningstiden är något längre för den senare kategorin. Situationen för
kvinnliga intagna är återkommande föremål för JO:s intresse, och jag
inspekterade under förra året anstalterna Ystad och Hinseberg (dnr 1562-2023
och 7379-2023). I de protokoll som upprättades efter inspektionerna fick jag
dessvärre konstatera att situationen för kvinnliga intagna inom Kriminalvården
verkar ha försämrats under senare år, vilket inte är godtagbart. Uppgifterna i
förevarande ärende om längre handläggningstider för kvinnliga intagna pekar i
samma riktning. Det är en mycket bekymrande utveckling.

En fråga som är nära anknuten till de långa handläggningstiderna för fördjupade
villkorsutredningar är, vilket jag berörde kort inledningsvis, att intagna blir kvar
i häkte trots att deras fängelsestraff har blivit verkställbara. Som Kriminal-
vården har pekat på får tiden i häkte efter den tidpunkten inte vara längre än
nödvändigt och inte längre än sju dagar, om det inte finns särskilda skäl. Även
om det finns sådana skäl får tiden inte vara längre än 30 dagar (se 10 § straff-
tidslagen). Jag har vid upprepade tillfällen granskat myndighetens möjligheter
att upprätthålla denna absoluta tidsfrist. I ett beslut uttalade jag allvarlig kritik
mot Kriminalvården för att en intagen hade vistats i häkte under två månader i
väntan på plats i anstalt (se JO 2022/23 s. 158, dnr 7654-2020). Jag har tidigare
nämnt att utredningen i mitt initiativärende om saken visade att den absoluta
fristen överskreds i ett flertal fall och det trots att det alltså inte finns några
lagliga förutsättningar för det (se JO 2023 s. 166).

Kriminalvården har inte kunnat precisera under hur stor del av handläggnings-
tiderna som de berörda intagna har varit placerade i häkte respektive anstalt. Av
remissvaret framgår emellertid att det är främst platsbristen som orsakar vänte-
tiderna för att påbörja utredningar om särskilda villkor. Myndigheten har inte
praktiska förutsättningar att överföra intagna med verkställbara fängelsestraff
från häkten till anstalter och kan därför inte upprätthålla fristerna i strafftids-
lagen. Enligt Kriminalvårdens årsredovisning för år 2022 överskred
myndigheten den absoluta tidsfristen i strafftidslagen om 30 dagar i hela
22 procent av fallen. En sådan ordning är naturligtvis fullständigt oacceptabel.
I årsredovisningen för år 2023 är motsvarande siffra 17 procent. Det sägs att
anledning till förbättringen sannolikt är att det då öppnades fler platser i
anstalter än under år 2022. Myndigheten framhåller dock att resultaten inte är
tillfredsställande eftersom antalet s.k. verkställighetsfall fortsatt ligger på en hög
nivå. En orsak till det ska vara att kön till riksmottagningen ökade eftersom fler
dömdes till längre fängelsestraff.
                                                                     Dnr 4837-2023      Sid 12 (14)




Även under den tid som denna granskning pågått har jag tagit emot ett flertal
anmälningar från intagna som klagat på att deras fördjupade villkorsutredningar
inte kommer i gång och att den sammanlagda handläggningstiden är så lång. Jag
har mot bakgrund av den här utredningen avstått från att granska dessa
klagomål men vill ge ett axplock av illustrerande exempel på vad som
framförts.

I ett fall (med dnr 5061-2023) beskrev en intagen att han sedan åtta månader
tillbaka visserligen var placerad i anstalt för fördjupad villkorsutredning men att
utredningen ännu inte hade kommit igång. Personalen ska bara ha uppgett att de
hade mycket att göra. Anmälaren anförde att det långa avståndet från anstalten
till hans små barn förhindrade umgänge med dem. Han uttryckte en frustration
över att inte kunna ansöka om omplacering till en anstalt närmare barnen innan
utredningen var klar.

En annan anmälare (dnr 7344-2023) förklarade att han avtjänade sitt fängelse-
straff i häkte och att han vid verkställighetens början fick veta att det var kö till
anstalten Kumla där han skulle placeras för fördjupad villkorsutredning.
Anmälaren uppgav att han hade avtjänat två och en halv månad av straffet i
häktet och fått indikationer om att han kunde bli kvar där i flera månader. Han
beskrev en oro över situationen med väntan och lidande som ledde till negativa
tankemönster.

I ett annat fall (med dnr 7425-2023) uppgav en intagen att han kort efter att
fängelsestraffet blev verkställbart fick ett beslut om placering i anstalten Kumla
för fördjupad villkorsutredning, men efter ytterligare fem månader i häktet fick
han ett nytt beslut om att utredningen skulle genomföras där. Efter utredningen
fick han ett beslut om placering i anstalten Kristianstad (med säkerhetsklass
2 och 3), men han placerades först en tid i en anstalt med den högsta
säkerhetsklassen (klass 1) i väntan på en ledig plats.

En intagen klagade på att han placerades i en anstalt med högsta säkerhetsklass
för att genomföra en fördjupad villkorsutredning (dnr 7846-2023). Han frågade
flera gånger när utredningen skulle påbörjas men fick under månader inga
tydliga besked. Den intagne beskrev i sin anmälan att den ovissheten var
psykiskt påfrestande. Först drygt sju månader efter placeringen i anstalten
påbörjades anmälarens utredning som resulterade i ett placeringsbeslut i en
anstalt med säkerhetsklass 2, som skulle verkställas tio månader efter den
initiala placeringen.

En annan anmälare beskrev att han i en anstalt väntade på att få påbörja den
fördjupade villkorsutredningen trots att hans fängelsestraff var verkställbart
sedan drygt nio månader (dnr 9020-2023). Han uppgav att han hade avtjänat så
stor del av straffet att kvalifikationstiden för permission hade passerat men att
han blev nekad permissioner eftersom utredningen inte var klar. Dessutom
uttryckte anmälaren en oro över hur fördröjningen skulle påverka de fortsatta
möjligheterna till permissioner och eventuell omplacering till en anstalt med
                                                                   Dnr 4837-2023       Sid 13 (14)




lägre säkerhetsklass. I en senare anmälan (med dnr 720-2024) framkom att
anmälaren började verkställa sitt fängelsestraff den 20 januari 2023 och
flyttades från häkte till anstalt den 2 mars samma år för en fördjupad
villkorsutredning. Det var i början av maj 2024 – dvs. 16 månader efter det att
straffet blev verkställbart – oklart när ett regionalt team skulle kunna
färdigställa utredningen, men anstaltspersonal hade då påbörjat ett visst
observationsarbete.

Två andra intagna placerades i anstalten Norrtälje för fördjupad villkors-
utredning i februari 2023 och beslut om särskilda villkor fattades ett drygt år
senare, i april 2024 (dnr 1760-2024 och 3344-2024). I det sistnämnda ärendet
placerades den intagne därefter i en anstalt med säkerhetsklass 3.

Vidare kan noteras att jag vid den inspektion av anstalten Kumla i februari 2023
som nämndes inledningsvis pratade med en intagen som redan hade vistats på
riksmottagningens avdelning i den s.k. Fenixbyggnaden i åtta månader men
fortfarande väntade på att få påbörja sin fördjupade villkorsutredning
(dnr O 6-2023). Han upplevde att sysslolösheten som detta medförde var
mycket påfrestande.

Mot bakgrund av vad som har klarlagts om de rådande förhållandena finner jag
inte anledning att ifrågasätta några uppgifter som dessa intagna har lämnat, vare
sig om väntetiderna eller om de negativa och påfrestande konsekvenser som de
försenade utredningarna kan få. Det bör i sammanhanget uppmärksammas att
min tillsyn visar att intagna som blir kvar i häkte många gånger inte får vistas
tillsammans med andra intagna i gemensamhet och att deras frihetsberövande
blir förenat även med andra inskränkningar som inte hade blivit fallet om de fått
vara på sin anstaltsplats. Att Kriminalvården inte tillgodoser den grundläggande
rätten till gemensamhet är något som såväl mina företrädare som jag själv
återkommande har uttalat oss om (se bl.a. JO 2021/22 s. 164, dnr O 7-2018, och
mitt beslut den 17 juni 2024, dnr 2834-2023). Enligt min mening är situationen
helt oacceptabel.

Till saken hör att fängelselagen ger uttryck för en ambitiös kriminalvård – den
ska förena humanitet med högt ställda krav på säkerhet och effektivitet. Med
bibehållen säkerhet och utan att sätta individens eget ansvar åt sidan ska återfall
i brott förebyggas, genom anpassning av innehållet i verkställigheten till den
intagnes individuella förutsättningar och behov (prop. 2009/10:135 s. 60). Det
här kommer till uttryck i t.ex. 1 kap. 5 § fängelselagen, enligt vilken verkställig-
heten ska utformas så att den intagnes anpassning i samhället underlättas och så
att negativa följder av frihetsberövandet motverkas. Verkställigheten ska också
särskilt inriktas på åtgärder som är ägnade att förebygga brott och det ska för
varje intagen upprättas en individuellt utformad plan. Dessutom ska verkställig-
heten planeras och utformas efter samråd med den intagne och i samverkan med
berörda myndigheter. Det beskrivna gäller även en intagen som är föremål för
särskilda villkor enligt 1 kap. 7 § fängelselagen.
                                                                   Dnr 4837-2023      Sid 14 (14)




Det är svårt att förena denna ambitiösa kriminalvård med vad som har fram-
kommit såväl i det här ärendet som i de exempel på klagomål som jag har lyft
fram. De långa handläggningstiderna för fördjupade villkorsutredningar medför
att verkställigheten i den individuellt anpassade formen inte kan påbörjas, och
jag har stor förståelse för den frustration som visar sig i klagomålen om detta. I
tillägg till att det verkliga verkställighetsinnehållet inte kommer igång under en
period som för de intagna präglas av oviss väntan, fallerar alltså Kriminalvården
för ofta med att upprätthålla strafftidslagens absoluta krav på överförande av en
intagen med ett verkställbart fängelsestraff. I den mån manliga intagna under
väntetiden i stället placeras i anstalt sker det alltid i en anstalt av högsta
säkerhetsklass. Flera intagna riskerar därmed att i strid med 2 kap. 1 § fängelse-
lagen placeras så att de underkastas mer ingripande övervakning och kontroll än
som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
Detta är Kriminalvården väl medveten om.

Jag känner till den ansträngda beläggningssituationen. Den illustreras väl av
uppgiften om att det var fler än 300 intagna som den 1 september 2023 väntade
på att få påbörja en fördjupad villkorsutredning. Det utgör emellertid inte ett
godtagbart skäl för att överträda fängelselagens bestämmelser i de delar jag nu
har lyft fram. Vad som har framkommit i min aktuella granskning är
synnerligen allvarligt.

Kriminalvården redogjorde i sitt yttrande i det tidigare refererade ärendet för ett
flertal åtgärder som myndigheten hade vidtagit eller planerade, för att minska
köerna till fördjupade villkorsutredningar (se JO 2023 s. 166). Trots insatserna
är uppenbarligen problemet med långa handläggningstider långt ifrån löst.
Myndigheten har också i detta remissvar pekat på flera åtgärder som är ägnade
att effektivisera arbetet och förkorta väntetiderna för de utredningar som nu är i
fråga. Det är naturligtvis positivt att Kriminalvården agerar för att kunna fatta
det inledande beslutet om särskilda villkor i samband med att verkställigheten
påbörjas och för att upprätthålla fristerna för tiden som en intagen får kvarbli i
häkte i väntan på en anstaltsplats. Det finns all anledning för mig att även
fortsättningsvis följa dessa frågor.

Ärendet avslutas.




Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt och har
ingen underskrift.

Ärendet har föredragits av tidigare rättssakkunniga Marcus Winerdal-Arnö.
Byråchefen Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
