# Handläggningen av ett ärende avseende journalförstöring - fråga om Socialstyrelsen haft att pröva en ny framställan i samma sak oaktat det först avgjorda ärendet var föremål för överprövning i domstol

JO 2000-05-04 dnr 4840-1998

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                      Sid
                                                                           2000-05-04             4840-1998               1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Handläggningen av ett ärende avseende journalförstöring – fråga om
                        Socialstyrelsen haft att pröva en ny framställan i samma sak oaktat det
                        först avgjorda ärendet var föremål för överprövning i domstol

## Bakgrund

AA ansökte under 1998 hos Socialstyrelsen, regionala tillsynsenheten i Örebro
                        (RT-Ö), om förstöring av vissa sjukjournaler vid bl.a. Mora lasarett. Genom
                        beslut den 24 november 1998 biföll Socialstyrelsen delvis AA:s framställan. AA
                        överklagade Socialstyrelsens beslut. Den 4 december 1998 återkom AA till RT-Ö
                        med en ny begäran om att de aktuella journalerna skulle förstöras. I svar den 9
                        december 1998 meddelade RT-Ö att Socialstyrelsen redan prövat saken och att AA
                        överklagat styrelsens beslut. Socialstyrelsen anförde vidare: ”Ert ärende har
                        överlämnats till Länsrätten i Örebro för prövning i den del Er ansökan ej bifallits.
                        Ärendet är sålunda föremål för fortsatt prövning i de avseenden Ni nu ansökt om
                        varför Ert brev i nuläget inte föranleder något ytterligare ställningstagande från
                        Socialstyrelsens sida.” Socialstyrelsens svar var undertecknat ”Vänliga hälsningar,
                        BB, Avdelningsdirektör.”

## Anmälan

I en anmälan till JO riktade AA klagomål mot Socialstyrelsen, RT-Ö, för
                        underlåtenhet att pröva hans ansökan om journalförstöring från den 4 december
                        1998.

## Utredning

Anmälan remitterades till Socialstyrelsen, verksledningen, för utredning och
                        yttrande och att därvid särskilt beakta vad som anförts i Hellners-Malmqvist, Nya
                        förvaltningslagen med kommentarer, fjärde upplagan, s. 335 angående förfarings-
                        sättet vid en uttrycklig begäran om att beslutsmyndigheten skall pröva saken på
                        nytt.

                        I remissvar anförde Socialstyrelsen, överdirektören CC, följande.

                                  I en anmälan till JO har AA framfört klagomål mot Socialstyrelsen för att styrelsen
                                  inte prövat en förnyad ansökan från honom om journalförstöring. Anmälan har
                                  remitterats till Socialstyrelsen för utredning och yttrande. I remissen har hänvisats
                                  till Hellners-Malmqvist, Nya förvaltningslagen med kommentarer, fjärde upplagan,



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 4840-1998       Sid 2 (4)



      s. 335 angående förfaringssättet vid en uttrycklig begäran om att beslutsmyndigheten
      skall pröva saken på nytt.

      Socialstyrelsens utredning
      Av utredningen i ärendet framgår följande.
      I en ansökan den 19 september 1998 begärde AA att hans journaler vid Saxnäs
      vårdcentral och Mora lasarett skulle förstöras. Efter vidtagen utredning fattade
      Socialstyrelsen – genom sin regionala tillsynsenhet i Örebro (RT-Ö) – beslut i
      ärendet den 24 november 1998. Beslutet innebar att ansökan bifölls vad gällde
      journalerna vid kirurgiska kliniken, Mora lasarett, men att den avslogs i övriga
      delar, bilaga 1 (här utelämnad, JO:s anm.). Sedan AA överklagat beslutet, över-
      lämnades handlingarna i ärendet till Länsrätten i Örebro län den 30 november 1998.
      I en ny ansökan den 4 december 1998 begärde AA på nytt att hans journaler skulle
      förstöras. I ansökan uppgav AA – som det får förstås – att han önskade att samtliga
      journaler hänförliga till Mora lasarett och journalerna avseende tiden från och med
      1975 till och med 1996 hänförliga till Saxnäs vårdcentral skulle förstöras. Denna
      ansökan föranledde inte något nytt beslut i ärendet, utan AA underrättades skriftlig-
      en av handläggaren vid RT-Ö om att hans ansökan inte föranledde något ytterligare
      ställningstagande i saken.
      Med anledning av JO:s remiss har Socialstyrelsen genom RT-Ö den 15 februari
      1999 fattat ett nytt beslut på grundval av AA:s senaste ansökan, bilaga 2 (här ute-
      lämnad, JO:s anm.). Även detta beslut har överklagats. RT-Ö:s internremissvar
      fogas som bilaga 3 (här utelämnad, JO:s anm.).

## Socialstyrelsens yttrande

Om en enskild som av en myndighet fått avslag på en ansökan återkommer med en
      uttrycklig begäran om att beslutsmyndigheten skall pröva saken på nytt, anses myn-
      digheten skyldig att göra en ny prövning i sak och att därvid fatta ett nytt beslut (jfr
      Hellners-Malmqvist s. 335). Det sagda framgår inte av någon uttrycklig författnings-
      bestämmelse utan torde följa av allmänna förvaltningsrättsliga grundsatser.
      Det är emellertid tveksamt om den redovisade skyldigheten gäller om – som i detta
      fall – beslutsmyndigheten har överlämnat ärendet till en högre instans. Någon om-
      prövningsskyldighet enligt 27 § förvaltningslagen (1986:223) föreligger inte i dessa
      fall. Det bör då också anses uteslutet att myndigheten gör en omprövning med stöd
      av principer i praxis eftersom det annars kan uppstå olägenheter i form av mot-
      stridiga avgöranden m.m. (jfr Hellners-Malmqvist s. 337).
      Oavsett hur det förhåller sig härmed har Socialstyrelsen genom RT-Ö nu fattat ett
      nytt beslut i frågan.
AA bereddes tillfälle att bemöta remissvaret.

I ärendet inhämtades att länsrätten i Örebro län den 17 december 1998 avslagit
AA:s överklagande dit och att Kammarrätten i Jönköping den 15 februari 1999
beslutat att ej meddela prövningstillstånd i målet. Länsrätten i Örebro län prövade
därefter AA:s överklagande av Socialstyrelsens beslut den 15 februari 1999 att
avslå hans framställning av den 4 december 1998. I dom den 12 maj 1999 (mål nr
569-99) hänvisade länsrätten till att kammarrätten så sent som den 11 februari 1999
(beslutet expedierat den 15 februari 1999, JO:s anm.) prövat saken och att inga nya
omständigheter som kunde föranleda annan bedömning i det nu aktuella målet hade
framkommit, varför överklagandet avslogs.

I beslut den 4 maj 2000 anförde JO André följande.
                                                                   Dnr 4840-1998    Sid 3 (4)



Rättslig reglering
I 27 § första stycket förvaltningslagen (1986:223), FL, föreskrivs att om en myn-
dighet finner att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart
oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall
myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir
till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet över-
klagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (in-
hibition).

I bestämmelsens andra stycke föreskrivs att omprövningsskyldigheten inte gäller,
om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller
om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet.

Bedömning
Av 27 § FL följer att en myndighet under vissa förutsättningar skall ompröva ett
tidigare meddelat beslut. Skyldigheten att ompröva ett beslut föreligger emellertid
inte om beslutet har överklagats och myndigheten överlämnat handlingarna till den
högre instansen. Bestämmelsen innebär inte något hinder för en myndighet att om-
pröva ett beslut också i andra fall än då den är skyldig att göra det enligt FL. I lag-
en anges sålunda inte uttömmande i vilka fall en myndighet får ändra ett redan
fattat beslut. Lagstiftaren har förutsatt att vissa principer om förvaltningsbeslutens
rättskraft som vuxit fram i praxis skall ha en utfyllande roll. Enligt dessa principer
får myndigheterna göra omprövningar också i vissa andra fall än då de är skyldiga
att göra det enligt FL.

I det aktuella ärendet har Socialstyrelsen inte ansett att det först meddelade beslutet
varit fel i sak. Redan av det skälet har det således saknats förutsättningar att om-
pröva ärendet med tillämpning av 27 § FL. Den domstolsprövning som därefter
skett har heller inte inneburit någon ändring i Socialstyrelsens beslut. Rätten för
den enskilde att få till stånd en förnyad prövning är emellertid, som framgått ovan,
inte inskränkt till de fall där myndigheten enligt 27 § FL är skyldig att ompröva
beslutet till följd av att det är uppenbart felaktigt.

Rent allmänt gäller inom förvaltningsrätten att ett meddelat avslagsbeslut inte utgör
hinder för en sökande att på nytt begära ett gynnande beslut av myndigheten. Den
omständigheten att en myndighet inte finner skäl föreligga att ändra inställning i
själva sakfrågan, innebär inte att myndigheten kan underlåta att pröva den nya
framställningen. Myndigheten har ansetts skyldig att besvara varje sådan begäran
genom ett nytt beslut oavsett om det tidigare beslutet bör ändras eller ej (Hellners-
Malmqvist, Nya förvaltningslagen med kommentarer, femte upplagan s. 299).

Som Socialstyrelsen har pekat på i sitt remissvar är det emellertid tveksamt om
skyldigheten att göra en ny prövning i sak gäller om, som i detta fall, besluts-
myndigheten har överlämnat ärendet till en högre instans. Någon omprövnings-
skyldighet enligt 27 § FL föreligger då inte längre och det bör då också anses
uteslutet att myndigheten gör en omprövning med stöd av principer i praxis,
                                                                 Dnr 4840-1998      Sid 4 (4)



eftersom det kan uppstå olägenheter i form av motstridiga avgöranden (jfr a.a. s.
301 f.).

Socialstyrelsens beslut i anledning av AA:s första begäran om journalförstöring var
sålunda föremål för prövning i domstol (länsrätten), när AA:s nya ansökan i samma
sak inkom till Socialstyrelsen. Huvudregeln är givetvis att omprövning inte bör ske
sedan beslutsmyndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till den högre in-
stansen (jfr prop. 1985/86:80 s. 77). I vissa typer av ärenden ligger det dock i sak-
ens natur att omprövning får eller till och med skall ske utan hinder av överklagan-
det, t.ex. inom den psykiatriska tvångsvården. Frågan om när en myndighet kan
ompröva beslut, som är föremål för överprövning i allmän förvaltningsdomstol, är
således knappast möjlig att besvara i generella termer. Det är ärendets karaktär
som blir avgörande. Ett ärende i anledning av en begäran om förstöring av patient-
journal kan enligt min mening knappast anses vara att hänföra till en sådan ärende-
grupp där det av rättssäkerhetsskäl för den enskilde framstår som angeläget att den
lägre instansen skall ompröva saken utan hinder av att den är föremål för prövning
i högre instans. Det besked som AA erhöll den 9 december 1998 kan därför inte
kritiseras i sak. Däremot borde beskedet ha utformats som ett formellt beslut med
överklagandehänvisning.

Med det påpekandet avslutas ärendet.
