# Initiativärende mot bl.a. Polismyndigheten i Västra Götaland och Åklagarmyndigheten i Göteborg för handläggningen av anmälningar mot polismän

JO 2004-02-17 dnr 485-2003

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                      Sid
                                                                           2004-02-17             485-2003               1 (17)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Initiativärende mot bl.a. Polismyndigheten i Västra Götaland och
                        Åklagarmyndigheten i Göteborg för handläggningen av anmälningar mot
                        polismän

## Initiativet

I samband med utredningen av ett annat ärende (dnr 4047-2002) kom det i februari
                        2003 till dåvarande chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundhs kännedom att det
                        fanns ett stort antal internutredningsärenden liggande hos dåvarande länspolis-
                        mästaren AA, Polismyndigheten i Västra Götaland, för ställningstagande i
                        disciplinärt hänseende. Mot denna bakgrund beslutade Claes Eklundh att ta upp
                        saken till utredning som ett initiativärende.

## Utredning

Upplysningar begärdes in från chefen för polismyndighetens disciplinenhet,
                        kommissarien BB. Han anförde följande.

                                  Vid disciplinenheten handläggs anmälningar mot anställda vid polismyndigheten. Vi
                                  handlägger de ärenden då anmälningarna riktar sig mot anställda för vad de gjort i
                                  tjänsten.
                                  Anmälningar som avser händelser då anställda agerat på sin fritid handläggs vid
                                  länskriminalpolisen. Endast i de fall där personal placerade vid länskriminalpolisen
                                  blir anmälda handlägger disciplinenheten fallen.
                                  Den 6 februari 2003 hade enheten 724 stycken öppna ärenden – – – vid allmänna
                                  diariet, där samtliga våra ärenden diarieförs.
                                  Av dessa 724 öppna ärenden var 499 stycken, av åklagare, avslutade förunder-
                                  sökningar. Det innebär att i 225 ärenden har inte åklagare beslutat om avslut ännu.
                                  Av de 499 ärendena gäller följande.
                                  182 stycken ärenden avser EU-mötet i Göteborg under juni månad 2001. En del av
                                  ärendena som har skrivits av, har återupptagits igen.
                                  De övriga 317 ärendena befinner sig i olika faser.
                                  En del ärenden ligger hos handläggare för föredragning hos länspolismästaren.
                                  En del ärenden är under disciplinär utredning efter beslut från länspolismästaren i
                                  samband med föredragning.
                                  En del ärenden ligger för underrättelse till polisstyrelsen, vilket för vårt vid-
                                  kommande innebär att delegationen som är utsedd av polisstyrelsen skall komma
                                  och ta del av avslutade ärenden.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                    Dnr 485-2003   Sid 2 (17)



Byråchefen CC och avdelningsdirektören DD besökte därefter i april 2003
disciplinenheten vid polismyndigheten för att utröna balansläget på enheten och
granska handläggningen av ärenden. De iakttagelser som gjordes vid besöket och
de upplysningar som samtidigt inhämtades redovisades i en promemoria som
bifogas beslutet.

Sammanfattningsvis lämnade BB följande upplysningar. Vid disciplinenheten
handläggs ärenden från Polismyndigheten i Västra Götaland och Polismyndigheten
i Hallands län. Förundersökningsledarskapet handhas av sju chefsåklagare vid
Åklagarmyndigheten i Göteborg. Polismyndigheten har önskemål om färre
åklagare som förundersökningsledare för att bl.a. kunna få en mer enhetlig
bedömning av ärendena. Personalstyrkan består för närvarande av fyra
kommissarier, varav två arbetar halvtid, och tre personer med administrativa
uppgifter. Efter EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001 fick enheten förstärkningar
under ca en sexmånadersperiod av sex kommissarier från andra polismyndigheter.
De hjälpte till med s.k. EU-relaterade ärenden. Några sådana ärenden handlades
också vid Polismyndigheten i Stockholms län. – Det finns inte någon kontroll- eller
bevakningsrutin för de öppna disciplinärendena. När det gäller kontrollen av
förundersökningsärenden tas det ut listor från RAR-systemet på de äldre ärendena
men det är oklart hur ofta detta sker. Ärenden, som är slutbehandlade, läggs i en
särskild hög för vidare redovisning till polisstyrelsens delegation som med jämna
mellanrum tar del av ärendena. – AA bestämde efter händelserna under EU-
toppmötet att disciplinprövningen i de EU-relaterade ärendena skulle anstå till dess
att samtliga dessa ärenden var färdiga för en sådan prövning; anledningen därtill
var att hon ville kunna göra en samlad bedömning av ärendena. Under hösten 2002
ville polisstyrelsen gå igenom de EU-relaterade ärendena. Det är möjligt att AA i
det sammanhanget nämnde att man nog borde avsluta de ärenden som redan var
klara för en disciplinär prövning. Detta arbete påbörjades emellertid inte förrän i
februari 2003. I samband därmed bestämdes att alla EU-relaterade ärenden utom de
som hade anknytning till Hvitfeldtska gymnasiet och skjutningen av EE skulle
föredras för beslut i disciplinärt hänseende.

Vid besöket granskades de ca 150 äldsta disciplinärendena (ärenden i vilka
åklagare hade beslutat att inte inleda förundersökning eller att lägga ned en
tidigare inledd förundersökning). I flera ärenden hade polismyndigheten inte gjort
en disciplinär prövning inom två år från det att den påstådda förseelsen hade
inträffat, och i några ärenden hade en disciplinutredning inletts men inte avslutats
inom den nyss nämnda tvåårsfristen. Vidare hade ett stort antal ärenden med
anknytning till händelserna vid Hvitfeldtska gymnasiet inte prövats i disciplinärt
hänseende och i ett flertal andra EU-relaterade ärenden kunde handläggningstiden
mellan åklagarens beslut i förundersökningsfrågan och polismyndighetens beslut i
disciplinfrågan ifrågasättas; i de flesta av dessa ärenden meddelades åklagarens
beslut i december 2001 eller maj 2002 medan polismyndighetens beslut fattades
först i februari eller mars 2003. Även i vissa andra ärenden kunde handläggnings-
tiden mellan åklagarens beslut i förundersökningsfrågan och polismyndighetens
beslut i disciplinfrågan ifrågasättas. Slutligen kunde i vissa fall handläggningstiden
i polismyndighetens disciplinutredningar ifrågasättas.
                                                                              Dnr 485-2003   Sid 3 (17)



Därutöver granskades de ca 40 äldsta pågående förundersökningarna. I fyra fall
kunde handläggningstiden hos både polismyndigheten och åklagare ifrågasättas
och i vissa andra fall endast handläggningstiden hos åklagaren. En närmare
beskrivning av ärendena finns i den bifogade promemorian.

BB kom därefter in med en ny redovisning över disciplinenhetens öppna ärenden
eftersom den tidigare redovisade statistiken kunde ge en något felaktigt bild av
balansläget då det i den ingick ärenden som var slutbehandlade men som polis-
styrelsen inte hade gått igenom. Den nya redovisningen hade följande lydelse.

        Den 6 februari 2003 hade disciplinenheten 724 öppna ärenden – – – vid allmänna
        diariet.
        Utav dessa var 225 pågående förundersökningar. De pågående EU-ärendena
        inkluderas inte i denna summa.

        Övriga 499 ärenden fanns i olika faser enligt följande redovisning.
        182 ärenden avsåg EU-ärenden. Bland dessa EU-ärenden var 59 ärenden som avsåg
        händelserna på Hvitfeldtska gymnasiet. Eftersom anmälningarna mot Hvitfeldtska
        gymnasiet återupptagits betecknades dessa ärenden som pågående förunder-
        sökningar.
        De 182 EU-ärendena och ytterligare 172 ärenden hade inte föredragits för länspolis-
        mästaren. Sammantaget 354 ärenden.
        11 ärenden var föremål för disciplinär utredning.
        Utav de återstående 134 ärendena låg 90 ärenden för granskning av polisstyrelsens
        delegation. 41 ärenden låg ute hos områdes- och avdelningschefer för kännedom.
        3 ärenden låg i avvaktan på beslut från personalansvarsnämnden.
        Den 9 april 2003 var situationen följande.
        Enheten hade 714 öppna ärenden vid allmänna diariet. Bland dessa fanns 67
        ärenden, vid disciplinenheten avslutade, som levererats från disciplinenheten till
        allmänna diariet, men som inte avförts i diariet.
        221 ärenden var pågående förundersökningar. De pågående EU-ärendena inkluderas
        inte i denna summa.
        Övriga 426 ärenden fanns i olika faser enligt följande redovisning.
        124 ärende, därav 64 EU-ärenden, låg för föredragning för länspolismästaren. EU-
        ärendena kommer inte att föredras förrän förundersökningarna har avslutats.
        9 ärenden var föremål för disciplinär utredning.
        249 ärenden låg för granskning av polisstyrelsens delegation. 40 ärenden var ute hos
        områdes- och avdelningschefer. 4 ärenden låg för avvaktan på beslut från personal-
        ansvarsnämnden.
Ärendet remitterades därefter till polismyndigheten för upplysningar och yttrande
om

         orsaken till den långa handläggningstiden i ett stort antal disciplinärenden
          (punkterna 2.1 - 2.5 i bifogad promemoria),

         orsaken till att det inte fanns några kontroll- och bevakningsrutiner
          beträffande disciplinärendena,

         handläggningstiden i fyra pågående förundersökningar (punkten 3.1 i
          bifogad promemoria) och
                                                                           Dnr 485-2003     Sid 4 (17)



        vilka kontroll- och bevakningsrutiner som tillämpas beträffande pågående
         förundersökningar.

Polismyndigheten kom in med ett remissvar.

I remissvaret lämnades en kortfattad redogörelse för handläggningen i varje enskilt
disciplinärende som togs upp i promemorian under punkterna 2.1, 2.4 och 2.5. Det
anfördes i huvudsak att ärendena hade blivit liggande i avvaktan på föredragning
och i vissa fall nämndes att den långa handläggningstiden kunde bero på stor
arbetsbelastning. Beträffande handläggningstiden i de disciplinärenden som
berörde händelsen vid Hvitfeldtska gymnasiet uppgav polismyndigheten att enligt
dess uppfattning utgjorde den då pågående förundersökningen om händelsen hinder
mot att avsluta ärendena (punkten 2.2). I de andra EU-relaterade ärendena anfördes
att åklagaren i så gott som samtliga fall hade lagt ned förundersökningarna med
motiveringen att brott inte kunde styrkas och att i de fall formellt hinder för ett
disciplinärt förfarande inte förelåg hade inte någon gärningsman kunnat identifieras
(punkten 2.3). Vidare anfördes i remissvaret att polismyndighetens handläggnings-
tid i fyra förundersökningar av olika orsaker hade fördröjts och att detta kunde bero
på stor arbetsbelastning (punkten 3.1).

Polismyndigheten yttrade sig därefter om arbetsförhållandena m.m. enligt följande.

        1. Beslutsordning m.m.
        En anmälan mot en anställd vid Polismyndigheten i Västra Götaland registreras
        direkt i RAR-systemet och diarieförs i allmänna diariet – A-diariet – under sak-
        nummer 793. Ärendet överlämnas därefter omedelbart till Åklagarmyndigheten.
        När en åklagare beslutat att inte inleda en förundersökning eller lagt ner en inledd
        förundersökning avregistreras ärendet i RAR-systemet och ärendet föredras för
        länspolismästaren som beslutar om ett disciplinärt förfarande skall inledas eller inte.
        Sedan ett ärende avslutats av länspolismästaren skall det i förekommande fall delges
        respektive avdelningschef och polisområdeschef för vidtagande av de åtgärder som
        kan föranledas av utredningen. Det kan finnas anledning att bereda berörd personal
        tillfälle att ta del av ärendet och också att se över och förbättra rutiner. Härefter
        återstår den genomgång som görs av den av Polisstyrelsen särskilt utsedda
        delegationen. Först sedan denna avslutande genomgång protokollerats har ärendet
        avförts i det allmänna diariet och arkiverats.
        När länspolismästaren har avslutat ärendet är den sakliga prövningen avslutad och
        ärendet skall normalt avföras i det allmänna diariet. Då det emellertid återstår två
        moment – dels underrättelse till berörda chefer och dels Polisstyrelsens genomgång
        av ärendena – har Polismyndigheten i Västra Götaland väntat med att avföra ärendet
        i det allmänna diariet till dess att även dessa ofta tidskrävande moment avslutats. I
        de fall det finns ett skadeståndsanspråk skall ärendet föras över till förvaltnings-
        avdelningen för handläggningen under diarienummer 990.
        Det förfarande som tillämpats vid disciplinenheten har följt de allmänna rutiner som
        tillämpas vid det allmänna diariet. Med en sådan ordning redovisar Polismyndig-
        heten många öppna ärenden under lång tid och detta kan ge inryck av att Polis-
        myndigheten inte handlägger dessa ärenden med den omedelbarhet och skyndsamhet
        som föreskrivs. Detta är olyckligt och Polismyndigheten har därför beslutat att ändra
        rutinerna och kommer att avföra – avregistrera – ärendena i direkt anslutning till
        länspolismästarens beslut. De praktiska bekymmer som kommer att uppstå vägs upp
        av det faktum att de s.k. balanstalen kommer att redovisa en verklig och betydligt
        lägre nivå.
                                                                   Dnr 485-2003    Sid 5 (17)



I de fall en förundersökning leder till åtal eller prövning vid Personalansvars-
nämnden avslutas ärendet först sedan dom eller beslut vunnit laga kraft.

2. Kontroll- och bevakningsrutiner
Genom RAR-systemet redovisas automatiskt en lista över ärenden som inte avslutats
i kriminaldiariet – K-diariet. Listan tar upp anmälningar som är äldre än 1 år och 6
månader och tiden räknas från den dag brottet begicks. Den listan gås igenom av
samtliga utredare vid disciplinenheten och var och en tar i förekommande fall upp
frågan med respektive åklagare.
En gång i kvartalet går assistenten vid disciplinenheten igenom samtliga akter med
ärenden som inte avförts ur det allmänna diariet. I de fall ärenden har legat hos
åklagaren under en längre tid skickas en påminnelse till Åklagarmyndigheten.
Handläggningen av ärenden som rör brott begångna av anställda inom Polis-
myndigheten regleras i tjänsteföreskrift – TJF 793. Tjänsteföreskriften är för
närvarande föremål för revision. De interna rutinerna vid disciplinenheten har inte
varit reglerade i tjänsteföreskriften. Varje utredare vid disciplinenheten är före-
dragande inför länspolismästaren och ansvarar för de ärenden som lottats på
honom eller henne. Det åligger envar utredare att bevaka sina ärenden och tillse att
ärendena föredras för beslut inom föreskrivna tidsfrister. De interna rutinerna vid
disciplinenheten har fungerat väl och haft sin förankring hos de utredare och den
administrativa personal som arbetat vid enheten under många år. Särskilda
bevakningsrutiner utöver de som är gängse i all utredningsverksamhet har inte
ansetts behövas.
Att preskriptionstiden för vissa disciplinärenden löpt ut innan föredragning skett
för länspolismästaren ger Polismyndigheten anledning att införa även interna
bevakningsrutiner. Rutinerna kommer att införas i tjänsteföreskrift 793. Härvid
kommer assistenten vid disciplinenheten att åläggas att vid kvartalsgenomgången
upprätta en förteckning över ärenden som står öppna hos åklagarmyndigheten och en
förteckning över ärenden som avslutats hos åklagarmyndigheten men står öppna hos
Polismyndigheten. Berörda åklagare och utredare kommer att delges respektive
förteckning. Polismyndigheten överväger även andra kontroll och bevaknings-
åtgärder.

3. Personalsituationen och arbetsbelastningen
Antalet anmälningar mot anställda inom Polismyndigheten i Västra Götaland har
under de senaste tre åren ökat med ca 50 ärenden per år och ligger nu på ca 500
ärenden. 2001 handlades dessutom 189 utredningar som rörde EU-mötet. För att
klara dessa utredningar inlånades sex utredare från andra polismyndigheter under
hösten 2001.
Våren 2001 inleddes ett generationsskifte vid disciplinenheten som började med att
en gammal och mycket erfaren utredare lämnade med pension. Detta föranledde en
mindre omorganisation vid enheten som numera har en chef som samordnar
verksamheten och fördelar arbetet mellan utredarna.
Våren 2002 lämnade en utredare för att tillträda en befattning som ställföreträdande
rotelchef vid länskriminalpolisens utredningsrotel. Samtidigt insjuknade en utredare
och blev sjukskriven i tre månader. Den 1 februari 2002 lämnade en mycket erfaren
och kunnig assistent sin verksamhet vid disciplinenheten med pension. Under året
lämnade även en annan utredare enheten för att vikariera som ställföreträdande
närpolischef i närpolisområde Kortedala. Befattningarna återbesattes den 1 augusti
2002. Under första kvartalet 2003 togs en utredare i anspråk för att avsluta vissa EU-
relaterade ärenden vid länskriminalpolisen. Den 1 mars 2003 deltidspensionerades
två utredare.
Den 1 juni 2003 tillträdde två nya utredare sina befattningar vid enheten. Disciplin-
enheten har numera en chef och fem utredare – varav två deltidspensionerade – och
tre administrativt anställda. Därigenom har enheten en ny organisation och den har
utökats med en heltidstjänstgörande utredare sedan 2001. Polismyndigheten har
                                                                          Dnr 485-2003      Sid 6 (17)



      härutöver kungjort ytterligare en befattning som utredare vid disciplinenheten till
      ansökan ledig. Befattningen kommer att kunna tillsättas direkt efter semestrarna.

      4. EU-ärendena
      De flesta av de 189 anmälningarna som gjordes under och efter EU-mötena i
      Göteborg kan hänföras till polisinsatserna vid Hvitfeldtska gymnasiet, i Vasaparken,
      på Kungsportsavenyn, på Viktoriabron, på Järntorget och på Schillerska gymnasiet. I
      så stor utsträckning som det varit möjligt har ärendena därför fördelats så att de
      handlagts av en eller högst två utredare.
      I syfte att få en helhetsbild av den kritik som riktades mot Polismyndigheten och
      mot enskilda polismän beslutades i överenskommelse mellan länspolismästaren och
      berörda utredare att ärendena i så stor utsträckning som möjligt skulle föredras för
      länspolismästaren i ett sammanhang. Som exempel kan nämnas att samtliga
      ärenden rörande polisinsatsen på Schillerska gymnasiet föredrogs och avslutades i
      ett sammanhang sedan dom i målet mot fyra polismän vunnit laga kraft. På samma
      sätt har Polismyndigheten ansett sig förhindrad att pröva de anmälningar som rör
      polisinsatsen på Hvitfeldska gymnasiet och de ärenden som rör skottlossningen på
      Vasaplatsen i disciplinär ordning då de förundersökningar som inletts inte varit
      avslutade.
      Handläggningstiderna med denna ordning har kommit att bli långa. Polismyndig-
      heten men också Åklagarmyndigheten har varit hårt ansträngd på grund av för-
      undersökningarna föranledda av händelser under EU mötena i Göteborg 2001.
      Utredarna vid disciplinenheten har fortlöpande följt upp åklagarnas ställnings-
      taganden i förundersökningarna för att uppmärksamma om det i något ärende skulle
      finnas formella och sakliga grunder att inleda ett disciplinärt förfarande. De flesta
      ärendena har avskrivits då brott inte kunnat styrkas och det har i de flesta fall inte
      gått att identifiera polismännen som varit på platsen.

      Polismyndighetens sammanfattande bedömning
      Händelserna under EU-mötet föranledde en kraftig ökning av antalet anmälningar
      mot anställda inom polisen. Arbetsbelastningen ökade markant men uppgiften
      kunde lösas med hjälp från andra polismyndigheter. Olyckligtvis inleddes samtidigt
      ett generationsskifte vid disciplinenheten som först nu är helt avslutat. Arbets-
      belastningen och personalomsättningen har bidragit till att handläggningstiderna
      ökat. Rutinerna vid avregistreringen av ärenden är också en bidragande orsak till att
      många ärenden stått öppna i diariet.
      Polismyndigheten ser mycket allvarligt på de förhållanden som kommit fram
      vid Justitieombudsmannens besök. Polismyndigheten har i anledning av fråge-
      ställningarna beslutat att utöka antalet befattningshavare med ytterligare en utredare,
      ändrat rutinerna när det gäller avregistreringen av ärenden i det allmänna diariet och
      beslutat att reglera även de interna rutinerna vid disciplinenheten i tjänsteföreskrift.
      Polismyndigheten överväger också en ändring såvitt avser föredragningen av
      ärenden för beslut om disciplinära åtgärder. Enligt Polismyndighetens uppfattning
      bör de åtgärder Polismyndigheten nu vidtagit kunna garantera att de problem
      Justitieombudsmannen pekar på inte skall upprepas.
Ärendet remitterades därefter till Åklagarmyndigheten i Göteborg för upplysningar
och yttrande om

   a) handläggningen av de ärenden som redovisats under punkten 3.1 i bifogad
      promemoria, varvid det särskilt skulle anges vilka åtgärder som vidtagits
      för att driva ärendena framåt,

   b) handläggningen av de ärenden som redovisats under punkten 3.2. (förutom
      AL 793-8266-01) i bifogad promemoria, varvid särskilt skulle anges vilka
                                                                         Dnr 485-2003     Sid 7 (17)



       åtgärder som vidtagits med anledning av polisens påminnelser i ärendena
       samt

   c) handläggningen av de ärenden som redovisats under punkten 3.3 i bifogad
      promemoria, varvid särskilt skulle anges anledningen till att åklagaren inte
      fattat beslut i ärendena förrän den 23 augusti 2002.

Åklagarmyndigheten kom in med ett remissvar jämte yttranden från Åklagar-
kammaren i Skövde, 1:a åklagarkammaren i Göteborg, 3:e Åklagarkammaren i
Göteborg och 3:e åklagarkammaren i Göteborg. I dessa yttranden redogjordes bl.a.
för handläggningen av de förundersökningar som redovisats under punkterna 3.1 -
3.2 i bifogad promemoria. Yttrandena har här utelämnats.

I åklagarmyndighetens remissvar upplystes inledningsvis att mål mot polismän
handläggs i distriktet av samtliga sju kammarchefer för de allmänna åklagar-
kamrarna. FF anförde därefter bl.a. följande.
      Enligt 23 kap 4 § andra stycket rättegångsbalken skall en förundersökning bedrivas
      så skyndsamt som omständigheterna medger. Finns det inte skäl att fullfölja en
      förundersökning skall den läggas ned.
      Ansvaret för förundersökningen i dess helhet vilar på undersökningsledaren. Han
      skall se till att utredningen bedrivs effektivt och att den enskildes rättssäkerhets-
      intressen tas till vara. Det ankommer också på förundersökningsledaren att ge den
      som biträder honom behövliga direktiv för arbetet (1 a § andra stycket för-
      undersökningskungörelsen, 1947:948).
      Aktuella ärenden rör enbart anmälningar om brott begångna av polisman i tjänsten.
      En sådan anmälan skall enligt 5 § polisförordningen (1998:1558) omedelbart
      överlämnas till åklagare för prövning om förundersökning skall inledas eller inte.
      Någon särskild reglering av själva utredningsförfarandet av anmälan mot polis finns
      inte. I bestämmelsen om ett omedelbart överlämnande till åklagare får anses ligga ett
      skyndsamhetskrav. För det fall åklagaren beslutar att inleda förundersökning bör han
      eller hon så fort som möjligt föranstalta om de förundersökningsåtgärder som krävs
      för att få fram det erforderliga beslutsunderlaget. En skyndsam handläggning är
      nödvändig av två skäl. För att upprätthålla tilliten till samhällets verksamhet är det
      nödvändigt att påstådda brott av polismän utan dröjsmål utreds. Det är också viktigt
      av hänsyn till den enskilde polismannen att frågan om brott förekommit får ett
      snabbt svar. Detta inte minst mot bakgrund av de negativa följder en brottsmisstanke
      kan få inför en tjänstetillsättning.
      Det skyndsamhetskrav som sålunda bör upprätthållas vid anmälningar av före-
      varande slag har inte uppfyllts. Handläggningstiden har i de flesta av fallen varit
      oacceptabelt lång. Åklagarna har inte verkat för att ärendena drivits framåt med den
      snabbhet som man har anledning att kräva. Jag finner detta särskilt anmärkningsvärt
      såvitt gäller ärendena hänförliga till 3:e åklagarkammaren mot den bakgrund att jag
      under 2001 genomförde en inspektion som riktade sig bl. a. mot gamla ärenden i
      balans. Av inspektionsprotokollet framgår att samtliga ärenden inkomna 2000 varit
      föremål för uppmärksamhet från min sida med påpekande om åtgärder. Protokollet
      överlämnades till S. för vidtagande av de åtgärder som antecknats. – – –
      Jag kommer under hösten att se över organisationen för handläggningen av polis-
      målen i distriktet och kommer att ta upp frågan om den framtida organisationen med
      Riksåklagaren.
Efter granskning av diariebladet i Åklagarmyndighetens i Stockholm ärende C00-
3-153-01-1 remitterades JO:s ärende också dit för upplysningar och yttrande om
handläggningen av åklagarmyndighetens ärende, varvid särskilt skulle anges varför
                                                                         Dnr 485-2003        Sid 8 (17)



något beslut i förundersökningsfrågan inte synes ha fattats (se ärende AL 793-
8266-01 under punkten 3.2 i bifogad promemoria).

Åklagarmyndigheten i Stockholm kom in med ett remissvar enligt följande.

      Åklagarmyndigheten i Stockholm övertog den 18 juli 2001 handläggningen av
      samtliga anmälningar mot polisen med anledning av ingripanden vid EU-mötet i
      Göteborg. Överåklagaren GG och undertecknad ledde förundersökningarna. Under
      hösten biträdde vice chefsåklagaren HH.
      Anmälan K 139663-01 om tjänstefel upptogs av Polismyndigheten i Västra
      Götaland den 30 augusti 2001 och överlämnades till Åklagarmyndigheten i
      Stockholm dagen därpå. Ärendet registrerades på överåklagarens kansli först på
      åklagartjänst 1, men överflyttades samma dag till åklagartjänst 3. Ärendet erhöll
      diarienummer C00-3-153-01. Överflyttningen från en tjänst till en annan innebar
      enbart att diarienumret ändrades från C00-1 till C00-3. Löpnumret 153-01 kvarstod.
      Vad som skett med akten efter registreringen har inte kunnat klarläggas. Något
      beslut om inledande av förundersökning har inte fattats.
      Undertecknad och HH handlade de ärenden som fanns registrerade på min tjänst.
      Ingen av oss har något minne av att vi har läst aktuell anmälan. Akten synes ha
      förkommit i nära anslutning till registreringen, eftersom beslut om huruvida för-
      undersökning skulle inledas eller ej inte har fattats. Akten har än idag inte kunnat
      återfinnas.
      Av diariebladet kan det se ut som om beslut har fattats i ärendet den 28 februari
      2002. Så är inte fallet. En åklagare från myndighetens polismålsenhet har sagda
      datum – av misstag – felaktigt diariefört ”Expedierades handlingar med beslut till
      polisen”. En anteckning som rätteligen hör till ett annat ärende. Vid en hastig blick
      kan ärendet C00-3-153-01 härigenom framstå som avslutat.
      Självklart borde avsaknaden av beslut om förundersökningens inledande och att
      ärendet inte var avslutat ha uppmärksammats på myndigheten och det är helt
      oacceptabelt att så inte skett. Mängden ärenden – sammanlagt ca 180 anmälningar –
      ursäktar enligt min mening inte på något sätt misstaget. För att undvika en upp-
      repning i fortsättningen kommer en mer noggrann kontroll av balanslistor att ske.
      Sedan åklagarmyndigheten uppmärksammats på felaktigheten har följande skett.
      Jag har infordrat handlingarna i ärendet från polismyndigheten i Göteborg. HH har
      varit i kontakt med anmälaren och förklarat och beklagat det inträffade samt den 13
      maj 2003 beslutat att inleda förundersökning. Förhör med målsäganden har hållits
      den 26 maj varefter förundersökningen har lagts ned med motiveringen att det inte
      finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts.

Bedömning
Under åren 1998 och 1999 inspekterade Claes Eklundh de s.k. internutrednings-
enheterna vid Polismyndigheten i Stockholms län, Polismyndigheten i Skåne,
Polismyndigheten i Västmanlands län och Polismyndigheten i Västra Götaland. I
en skrivelse till Justitiedepartementet den 13 juni 2000 lämnade Claes Eklundh en
sammanfattande redogörelse för sina iakttagelser i anslutning till de nämnda
inspektionerna (se JO 2000/01 s. 204).

Vid den då genomförda inspektionen av disciplinenheten vid Polismyndigheten i
Västra Götaland konstaterades bl.a. att hanteringen av akterna var föredömlig.
De påpekanden som emellertid gjordes i protokollet beträffande polismyndigheten
avsåg i huvudsak att några anmälningar hade tagits upp av icke behöriga
anmälningsupptagare och att en inspektör i ett fall hade fattat beslut i förunder-
                                                                          Dnr 485-2003     Sid 9 (17)



sökningsfrågan (protokoll daterat den 16 oktober 1998 i dnr 3642-1998). Det
gjordes dock inga särskilda iakttagelser om ärendenas handläggningstid.

Vid inspektionen av internutredningsgruppen vid Polismyndigheten i Skåne
konstaterades däremot att ett stort antal ärenden hade legat lång tid utan att några
handläggningsåtgärder hade vidtagits i dem. Detta resulterade så småningom i ett
kritikbeslut i vilket bl.a. noterades att polismyndigheten efter JO:s inspektion hade
vidtagit kraftfulla åtgärder för att säkerställa att den aktuella verksamheten skulle
kunna fungera på ett effektivt och rättssäkert sätt (se JO 2000/01 s. 173).

I det nyss nämnda beslutet gjorde Claes Eklundh vissa generella uttalanden om
polisens internutredningsverksamhet enligt följande.

      Till polisens uppgifter hör bl.a. att övervaka den allmänna ordningen och säkerheten,
      hindra störningar därav och ingripa när sådana har inträffat samt bedriva spaning
      och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal (2 § polislagen,
      1984:387). För att polisen skall kunna fullgöra sina uppgifter har den genom lag
      utrustats med vittgående befogenheter som bl.a. innefattar rätt att i skilda hän-
      seenden begränsa enskildas grundlagsfästa fri- och rättigheter. I dessa befogenheter
      ingår rätt att under vissa förutsättningar använda våld för att genomföra en tjänste-
      åtgärd (se 10 § polislagen). Polisen kan sägas i princip ha monopol på att utöva
      statens våldsbefogenheter mot enskilda.
      Det är mot denna bakgrund uppenbarligen av största vikt att det finns ett effektivt
      och väl fungerande system för att övervaka att polisen använder sina befogenheter
      på ett sätt som innebär att kraven på lagenlighet, rättssäkerhet och objektivitet
      tillgodoses. Ett sådant kontroll- och sanktionssystem är en nödvändig förutsättning
      för att allmänheten skall kunna hysa förtroende för polisverksamheten.
      I ett system av nu nämnt slag utgör regler om hur man skall handlägga anmälningar
      om brott begångna av anställda inom polisväsendet en central beståndsdel.
      Bestämmelserna om handläggningen av anmälningar mot anställda inom polisen
      finns i 5 kap. polisförordningen (1998:1558).
      Om det i en anmälan till polisen har påståtts att en anställd inom polisen har gjort sig
      skyldig till något brott som har samband med arbetet eller på något annat sätt har
      handlat felaktigt i sin myndighetsutövning, skall anmälan omedelbart överlämnas till
      åklagare för prövning om förundersökning skall inledas eller inte (1 § första stycket
      1). Detsamma gäller om en person har skadats antingen genom något som en
      anställd inom polisen har gjort i tjänsten eller under sin vistelse i en polisarrest och
      skadan är allvarlig (1 § första stycket 2), eller om det i något annat fall kan bli fråga
      om att inleda förundersökning mot en anställd inom polisen för brott som har
      samband med arbetet (1 § första stycket 3). Vissa undantag från skyldigheten att
      överlämna ett ärende till åklagare finns i 1 § andra stycket. I 6 § finns bestämmelser
      om hur en anmälan om att någon anställd inom polisen gjort sig skyldig till brott
      som inte har samband med arbetet skall handläggas. Rikspolisstyrelsen har vidare
      utarbetat vissa föreskrifter och allmänna råd om handläggningen av anmälningar
      mot tjänstemän inom polisväsendet m.m. (FAP 403-2).
      Rättegångsbalkens allmänna regler om förundersökning skall självfallet tillämpas
      också i fråga om förundersökningar som avser anställda inom polisväsendet. Jag vill
      i sammanhanget särskilt peka på regeln att en förundersökning skall bedrivas så
      skyndsamt som omständigheterna medger (23 kap. 4 § andra stycket rättegångs-
      balken). Det är av hänsyn till allmänhetens förtroende för det allmännas kontroll av
      polisverksamheten av största vikt att denna bestämmelse iakttas lojalt av de
      utredande organen.
      En grundläggande princip i förfarandet för att utreda påstådda brott av anställda
      inom polisväsendet är att ärendena redan från början skall handläggas av åklagare.
      Det kan tilläggas att enligt 17 § åklagarförordningen (1996:205) (numera 14 §; JO:s
      anmärkning) endast vissa, särskilt kvalificerade åklagare får handlägga frågor om
                                                                        Dnr 485-2003    Sid 10 (17)



      ansvar för brott som arbetstagare inom polisväsendet misstänks ha begått i sam
      band med arbetet. Till sin hjälp har åklagaren polismän som sköter det löpande
      utredningsarbetet. Vanligtvis tjänstgör dessa polismän i särskilda internutrednings-
      enheter som är fristående i förhållande till polismyndighetens verksamhet i övrigt.
      I 5 kap. 3 § polisförordningen finns särskilda bestämmelser om behörighet att hålla
      förhör med anställda inom polisen.
      För att det här beskrivna regelverket skall fylla sin uppgift krävs uppenbarligen att
      åklagar- och polismyndigheterna i det aktuella hänseendet är organiserade på sådant
      sätt att utredningsverksamheten kan fungera på ett effektivt och i alla hänseenden
      korrekt sätt. Den för all brottsutredande verksamhet gällande grundsatsen att handl-
      äggningen måste ske i sådana former att den inte ger fog för ett ifrågasättande av de
      utredande myndigheternas objektivitet har här en alldeles särskild tyngd.
I lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) finns bestämmelser om
disciplinansvar. Enligt 14 § får en arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet
åsidosätter sina skyldigheter i anställningen meddelas disciplinpåföljd för tjänste-
förseelse. Disciplinpåföljd får emellertid meddelas bara om arbetstagaren inom två
år från förseelsen skriftligen har underrättats om vad som anförs mot honom (17 §).
Vidare gäller att, om en gärning har prövats i straffrättslig ordning, ett disciplinärt
förfarande får inledas eller fortsättas bara om gärningen, av någon annan orsak än
bristande bevisning, inte har ansetts vara något brott (18 §).

Som framgår av utredningen kunde vid granskningen av disciplinenheten i april
2003 konstateras att i ett stort antal disciplinärenden hade under en längre tid inte
några synbara åtgärder vidtagits. Ett flertal av dessa ärenden hade preskriberats i
disciplinärt hänseende (jfr 17 § LOA). Utredningen ger vidare vid handen att det
saknades kontroll- och bevakningsrutiner beträffande dessa ärenden och att ett
flertal ärenden enligt diariet fortfarande var öppna trots att de rätteligen var
avslutade. Därutöver uppmärksammades några förundersökningar i vilka hand-
läggningstiden kunde ifrågasättas. Som förklaring till den uppkomna situationen
har polismyndigheten huvudsakligen hänvisat till stor arbetsbelastning och den
personalomsättning som ägt rum de senaste åren samt till de rutiner som tillämpats
vid avregistrering av ärenden. Vidare har påtalats att det kom in ett mycket stort
antal ärenden i samband med EU-toppmötet.

Jag har förståelse för att arbetssituationen vid disciplinenheten under vissa perioder
de senaste åren har varit mycket ansträngd, och jag har inte någon erinran mot att
polismyndigheten avvaktat med att pröva vissa ärenden i disciplinärt hänseende
eftersom den straffrättsliga prövningen inte varit avslutad. Det som i övrigt
kommit fram om förhållandena vid disciplinenheten framstår emellertid som helt
oacceptabelt. I likhet med polismyndigheten anser jag således att det finns an-
ledning att se mycket allvarligt på de iakttagna bristerna.

BB har i sin egenskap av chef för disciplinenheten haft ett övergripande ansvar för
verksamheten. Det har ankommit på honom att se till att ärendena drivits fram på
ett betydligt mer effektivt sätt än som varit fallet. I hans arbetsuppgifter har bl.a.
legat att ombesörja att det fanns väl fungerande kontroll- och bevakningsrutiner vid
enheten. Han förtjänar således kritik för sitt sätt att leda verksamheten.

Det yttersta ansvaret för en polismyndighets verksamhet åvilar emellertid läns-
polismästaren, dvs. i detta fall dåvarande länspolismästaren AA. Enligt 6 §
                                                                    Dnr 485-2003      Sid 11 (17)



verksförordningen (1995:l322) ansvarar myndighetens chef för myndighetens
verksamhet, och av 7 § första stycket samma förordning följer att myndighets-
chefen skall se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. Att
dessa regler är tillämpliga på polismyndigheter framgår av 1 kap. 7 § polis-
förordningen. AA kan således inte heller undgå kritik för bristerna i disciplin-
enhetens handläggning av sina ärenden.

Det är emellertid med tillfredsställelse som jag nu noterar att polismyndigheten har
vidtagit ett flertal åtgärder för att komma tillrätta med situationen vid disciplin-
enheten.

Vad sedan gäller Åklagarmyndighetens i Göteborg handläggning av de i ärendet
aktuella polismålen ger utredningen vid handen att det skyndsamhetskrav som
föreskrivs i 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken inte alltid har uppfyllts. Jag
delar således åklagarmyndighetens bedömning att handläggningstiden i flertalet
ärenden varit oacceptabelt lång. De berörda åklagarna förtjänar därför också kritik
för sin handläggning av förundersökningarna.

Mot bakgrund av att det i ärendet har kommit fram att samtliga sju kammarchefer
vid Åklagarmyndigheten i Göteborg handlägger ärenden mot polismän vill jag
erinra om att Claes Eklundh i sin ovan nämnda skrivelse till Justitiedepartementet –
beträffande lottningen av polisärenden på åklagare – uttalade att risken för att lika
fall behandlas olika blir större ju fler åklagare som handlägger sådana ärenden.
Vidare har Claes Eklundh i ett annat ärende gjort uttalanden om principerna för
fördelningen inom en åklagarmyndighet av anmälningar mot polismän (se JO
2000/01 s. 106). Åklagarmyndigheten har anfört att den under hösten 2003 skulle
se över organisationen för handläggningen av polismål.

När det slutligen gäller Åklagarmyndighetens i Stockholm handläggning av ärende
C00-3-153-01-1 har utredningen visat att myndighetens akt har förkommit och att
det därför inte heller vid tidpunkten för JO:s remiss hade fattats något beslut i
förundersökningsfrågan. Jag utgår från att det inträffade är en engångsföreteelse
men vill ändå framhålla att det självklart är nödvändigt att det finns sådana rutiner
för akthanteringen att riskerna för att en akt skall förkomma minimeras. Som
åklagarmyndigheten har anfört är det emellertid helt oacceptabelt att det inte
tidigare uppmärksammats att akten förkommit. Jag noterar att åklagarmyndigheten
i fortsättningen kommer att göra en mer noggrann kontroll av balanslistorna för att
undvika att något liknande upprepas.

Sammanfattningsvis vill jag betona att det för allmänhetens förtroende för den
aktuella verksamheten är angeläget att anmälningar mot polismän utreds så snabbt
som möjligt och att utredningsverksamheten organiseras så att den handhas av
befattningshavare som uppfyller höga krav i fråga om erfarenhet, omdöme, nog-
grannhet och kompetens.

Till uppföljning av detta ärende önskar jag ta del av dels statistikuppgifter per den
31 mars 2004 från disciplinenheten vid Polismyndigheten i Västra Götaland, dels
                                                                  Dnr 485-2003   Sid 12 (17)



resultaten av den översyn under hösten 2003 som gjorts beträffande hand-
läggningen av polisärenden vid Åklagarmyndigheten i Göteborg.

Ärendet avslutas.

–––

Bilaga

Promemoria över förhållandena vid Polismyndigheten i Västra
Götaland, disciplinenheten
Som ett led i utredningen i ärendet 485-2003 besökte byråchefen CC och
avdelningsdirektören DD den 9 och 10 april 2003 Polismyndigheten i Västra
Götaland, disciplinenheten, för att utröna balansläget på enheten och granska
handläggningen av ärenden.

1. Vid samtal med chefen för disciplinenheten, kommissarien BB,
framkom bl.a. följande.
Personalstyrkan består för närvarande av fyra kommissarier, varav två arbetar
halvtid, och tre personer med administrativa uppgifter. En kommissarietjänst är
för närvarande utlyst men man har förhoppningar om att polismyndigheten
kommer att anställa två nya kommissarier. Fram till den 1 augusti 2002 fanns det
fem kommissarier på enheten. Under perioden augusti 2002 till och med februari
2003 var emellertid personalstyrkan av olika anledningar begränsad. Efter EU-
toppmötet i Göteborg i juni 2001 fick enheten förstärkningar under ca en sex-
månadersperiod av sex kommissarier från andra polismyndigheter. De hjälpte till
med EU-relaterade ärenden. Några sådana ärenden har också handlagts vid Polis-
myndigheten i Stockholms län.

Vid disciplinenheten handläggs ärenden från Polismyndigheten i Västra Götaland
och Polismyndigheten i Hallands län. Skadeståndsärenden handläggs i huvudsak av
förvaltningsavdelningen och i något undantagsfall av disciplinenheten. Enheten
biträder både Justitiekanslern och Riksåklagaren med några utredningar. För-
undersökningsledarskapet handhas av sju chefsåklagare vid Åklagarmyndigheten
i Göteborg. Polismyndigheten har önskemål om färre åklagare som förunder-
sökningsledare för att bl.a. kunna få en mer enhetlig bedömning av ärendena.

BB lottar inte ut några ärenden på handläggare utan den kommissarie som har
jourvecka får ta alla nya ärenden som kommer in under veckan. Det finns inte
någon kontroll- eller bevakningsrutin för de öppna disciplinärendena. När det
gäller kontrollen av förundersökningsärenden tas det ut listor från RAR-systemet
på de äldre ärendena. Han vet inte hur ofta detta görs men när så sker går han
igenom listorna.

Ärenden, som är slutbehandlade, läggs i en särskild hög för vidare redovisning till
polisstyrelsens delegation (4 personer) som med jämna mellanrum tar del av
ärendena. I de fall där det framkommit missförhållanden underrättas regelmässigt
chefen för den berörda enheten. Varje handläggare föredrar sina egna disciplin-
                                                                   Dnr 485-2003      Sid 13 (17)



ärenden för länspolismästaren AA, endast i undantagsfall för biträdande
länspolismästaren JJ. Disciplinprövningen leder till disciplinutredning i drygt en
procent av fallen.

Efter händelserna under EU-toppmötet bestämde AA i ett tidigt skede att
disciplinprövningen i de EU-relaterade ärendena skulle anstå till dess att samtliga
dessa ärenden var färdiga för en sådan prövning. Anledningen till detta var att hon
ville kunna göra en samlad bedömning av ärendena. Under hösten 2002 ville polis-
styrelsens delegation gå igenom de EU-relaterade ärendena. Det är möjligt att AA i
det sammanhanget nämnde att man nog borde avsluta de ärenden som redan var
klara för en disciplinär prövning. Detta arbete påbörjades emellertid inte förrän i
februari 2003. I samband därmed bestämdes att alla EU-relaterade ärenden utom de
som hade anknytning till Hvitfeldska gymnasiet och skjutningen av EE skulle
föredras för beslut i disciplinärt hänseende.

BB åtar sig att ta fram en ny redovisning över de ärenden som finns öppna på
disciplinenheten. Den tidigare redovisade statistiken kan nämligen ge en något
felaktig bild av balansläget, eftersom det i den ingår ärenden som är slutbehandlade
men som polisstyrelsens delegation inte har gått igenom; ärendena avförs ur diariet
först efter det att så skett.

2. Handläggningen av disciplinärenden
Vid genomgången granskades omkring de 150 äldsta disciplinärendena (ärenden i
vilka åklagare har beslutat att inte inleda förundersökning eller att lägga ned en
tidigare inledd förundersökning) och därvid framkom bl.a. följande.

2.1 Handläggningstiden – preskriberade disciplinärenden
I ett flertal ärenden konstaterades att polismyndigheten inte hade gjort en
disciplinär prövning inom två år från det att förseelsen hade inträffat (jfr 17 §
lagen, 1994:260, om offentlig anställning): AL 793-5160-99, AL 793-6192-00, AL
793-6193-00, AL 793-9266-00, AL 793-9716-00, AL 793-9891-00, AL 793-481-
01, AL 793-1416-01, AL 793-1619-01, AL 793-1930-01, AL 793-4895-01 och AL
793-8126-01).

I några ärenden konstaterades att disciplinutredning hade inletts men inte avslutats
inom den nyss nämnda tvåårsfristen (AL 793-7166-00, AL 793-9824-00, AL 793-
1698-01, AL 793-2384-01 och AL 793-2522-01).

2.2 Handläggningstiden – ställningstagande i disciplinfrågan i EU-
relaterade ärenden som berör händelsen vid Hvitfeldska gymnasiet
Det konstaterades att ett stort antal ärenden (ca 60) som har anknytning till
Hvitfeldska gymnasiet inte hade prövats i disciplinärt hänseende, se t.ex. AL 793-
5817-01, AL 793-8119-01, AL 793-8083-01, AL 793-8081-01, AL 793-8015-01,
7675-01, AL 793-7661-01, AL 793-7309-01, 7030-01, AL 793-6973-01, AL 793-
6860-01, AL 793-8149-01, AL 793 8229-01, AL 793-8529-01, AL 793-8531-01,
AL 793-9085-01 och AL 793-9086-01.
                                                                   Dnr 485-2003    Sid 14 (17)



2.3 Handläggningstiden – ställningstagande i disciplinfrågan i andra EU-
relaterade ärenden
I ett flertal andra EU-relaterade ärenden kan handläggningstiden mellan åklagarens
beslut i förundersökningsfrågan och polismyndighetens beslut i disciplinfrågan
ifrågasättas. I de flesta av dessa ärenden meddelades åklagarens beslut i december
2001 eller maj 2002 medan polismyndighetens beslut att en disciplinutredning inte
skulle inledas fattades först i februari eller mars 2003, se t.ex. AL 793-9261-01, AL
793-9262-01, AL 793-9263-01, AL 793-5839-01, AL 793-5892-01, AL 793-6007-
01, AL 793-6181-01, AL 793-6237-01, AL 793-9024-01, AL 793-8856-01, AL
793-6351-01, AL 793-8017-01 och AL 793-8080-01.

2.4 Handläggningstiden – ställningstagande i disciplinfrågan i övriga
ärenden
I nedan angivna ärenden kan handläggningstiden mellan åklagarens beslut i
förundersökningsfrågan och polismyndighetens beslut i disciplinfrågan ifråga-
sättas.

AL 793-3316-00: I ett ärende om tjänstefel (brottstid den 29-30 april 2000) lade
åklagaren ned förundersökningen den 16 augusti 2002. Den 17 februari 2003
beslutades att en disciplinutredning inte skulle inledas.

AL 793-4895-01: I ett ärende om tjänstefel (brottstid den 16 december 2000) lade
åklagaren ned förundersökningen den 23 augusti 2002. Den 10 februari 2003
beslutades att en disciplinutredning inte skulle inledas.

AL 793-5033-01: I ett ärende om misshandel (brottstid den 1 maj 2001) lade
åklagaren ned förundersökningen den 9 april 2002. Den 17 oktober 2002
beslutades att en disciplinutredning inte skulle inledas.

AL 793-7548-01: I ett ärende om tjänstefel (brottstid den 1-5 augusti 2001) lade
åklagaren ned förundersökningen den 24 juni 2002. Den 10 februari 2003
beslutades att en disciplinutredning inte skulle inledas.

AL 793-8147-01: I ett ärende om misshandel (brottstid den 27 augusti 2001) lade
åklagaren ned förundersökningen den 1 augusti 2002. Den 17 februari 2003
beslutades att en disciplinutredning inte skulle inledas.

AL 793-9026-01: I ett ärende om tjänstefel (brottstid den 10 februari 2001) lade
åklagaren ned förundersökningen den 26 augusti 2002. Den 17 februari 2003
beslutades att en disciplinutredning inte skulle inledas.

AL 793-10222-01: I ett ärende om tjänstefel (brottstid den 1 september - 25
oktober 2001) lade åklagaren ned förundersökningen den 29 september 2002.
Den 17 februari 2003 beslutades att en disciplinutredning inte skulle inledas.

2.5 Handläggningstiden – disciplinutredningar
I nedan angivna ärenden kan handläggningstiden i polismyndighetens disciplin-
utredningar ifrågasättas, och i det följande lämnas en kortfattad redogörelse för de
åtgärder som syntes ha vidtagits i ärendena.
                                                                  Dnr 485-2003     Sid 15 (17)



AL 793-9231-00: Den 29 december 2000 inleddes en disciplinutredning med
anledning av att polisman hade blivit av med sitt tjänstevapen mellan den 27 och
29 november 2000. Utredningen var klar den 14 mars 2001. I skrivelse den 11
november 2002 anmälde polismyndigheten frågan om disciplinpåföljd till Riks-
polisstyrelsens personalansvarsnämnd (PAN). Den 20 december 2002 skrev PAN
av ärendet från vidare handläggning, eftersom det inte hade varit möjligt att delge
polismannen handlingarna i ärendet inom tvåårsfristen.

AL 793-4321-01: Den 22 januari 2002 inleddes en disciplinutredning med
anledning av en händelse den 4 maj 2001. Två förhör hölls i januari och februari
2002.

AL 793-4365-01: Den 22 november 2001 inleddes en disciplinutredning med
anledning av en händelse den 2-3 maj 2001.

AL 793-6766-01: Den 13 september 2001 inleddes en disciplinutredning med
anledning av en händelse den 16-17 maj 2001. Tre förhör hölls i februari 2002.
Ärendet avskrevs den 18 mars 2003.

AL 793-9712-01: Den 22 januari 2002 inleddes en disciplinutredning med
anledning av en händelse den 14 juli 2001.

AL 793-8903-01: Den 8 november 2001 inleddes en disciplinutredning med
anledning av en händelse den 6 september 2001. En tjänsteanteckning upprättades
den 8 april 2002.

AL 793-9598-01: Den 22 november 2001 inleddes en disciplinutredning med
anledning av en händelse den 6 oktober 2001.

2.6 Ärenden i vilka det har framställts skadeståndsanspråk
Vid granskningen uppmärksammades att det fanns några ärenden, som belastade
disciplinenhetens statistik avseende öppna ärenden, där den enda kvarvarande
frågan syntes vara att pröva ett framställt skadeståndsanspråk. Dessa frågor
handlades på polismyndighetens förvaltningsenhet, och berörda ärenden avförs
enligt uppgift ur disciplinenhetens diarium när skadeståndsfrågan har prövats, se
t.ex. AL 793-5303-01 (handläggningen vid disciplinenheten avslutad i november
2001 men överförd till förvaltningsenheten först i februari 2003) och AL 793-
3019-01 (handläggningen vid disciplinenheten avslutad i november 2001).

3. Handläggningen av förundersökningar
Granskningen omfattade omkring de 40 äldsta pågående förundersökningarna. I
nedan angivna ärenden kan handläggningstiden ifrågasättas, och i det följande
lämnas en kortfattad redogörelse för de utredningsåtgärder som syntes ha vidtagits
i ärendena.

3.1 Handläggningstiden i pågående förundersökningar – polis och åklagare
AL 793-3540-01 (K54298-01, C1-1220-01): Anmälan om misshandel kom in den
16 april 2001. Åklagare inledde förundersökning den 20 april 2001 och gav
samtidigt utredningsdirektiv. Ett målsägandeförhör hölls den 26 september 2001.
                                                                 Dnr 485-2003   Sid 16 (17)



Åklagaren gav den 2 februari 2002 utredningsdirektiv om att ytterligare personer
skulle höras. Den 30 december 2002 kallades en person till förhör. På kallelsen
finns en notering om att personen är i Australien fram till sommaren 2003.

AL 793-3585-01 (K55284-01, C1-1218-01): Anmälan om misshandel kom in den
17 april 2001. Åklagare inledde förundersökning den 20 april 2001 och gav
samtidigt utredningsdirektiv. Ett målsägandeförhör hölls den 11 juni 2001.
Åklagaren gav den 2 februari 2002 utredningsdirektiv om att ytterligare personer
skulle höras. Den 30 december 2002 kallades en person till förhör.

AL 793-525-01 (K9670-01, C01-2-203-1): Anmälan om tjänstefel kom in den 19
januari 2001. Åklagare inledde förundersökning den 10 april 2001 och gav
samtidigt utredningsdirektiv. Ett förhör hölls den 3 augusti 2001. Utrednings-
mannen har vid två tillfällen sökt en person via email.

AL 793-6609-01 (K102915-01, C1-1-2209-01): Anmälan om tjänstefel kom in den
4 juli 2001. Åklagare inledde förundersökning den 17 juli 2001 och gav samtidigt
utredningsdirektiv. En tjänsteanteckning upprättades den 26 mars 2002. Åklagaren
gav den 11 juni 2002 utredningsdirektiv om att en person skulle höras. Utrednings-
mannen har vid två tillfällen sökt personen via email.

3.2 Handläggningstiden i pågående förundersökningar – åklagare
AL 793-610-00 (K12796-00, C2-1-406-00, C3-1-1187-00): Anmälan om tjänstefel
och misshandel kom in den 26 januari 2000. Åklagare (2:a åklagarkammaren
i Göteborg) inledde förundersökning den 5 februari 2000. I juli 2000 och i april
2001 skickade 2:a åklagarkammaren förfrågan och påminnelse till 3:e åklagar-
kammaren i Göteborg angående samordning. Åklagaren (2:a åklagarkammaren)
gav utredningsdirektiv i juni 2001. Polisen översände handlingar till åklagaren
samma månad. Den 26 oktober 2001 överflyttades ärendet till 3:e åklagar-
kammaren. Polisen skickade den 13 augusti 2002 och den 12 december 2002
påminnelser till 3:e åklagarkammaren och frågade vad som hänt/händer i ärendet.

AL 793-2063-00 (K38142-00, C3-1-1008-00): Anmälan om tjänstefel kom in den
14 mars 2000 och målsägandeförhör hölls samma dag. Åklagare inledde för-
undersökning den 19 mars 2000 och gav samtidigt utredningsdirektiv. Den 13 juni
2000 inkom handlingar till åklagaren från polisen för vidare förordnande. Polisen
skickade den 14 augusti 2002 och den 13 december 2002 påminnelser till 3:e
åklagarkammaren och frågade vad som hänt/händer i ärendet.

AL 793-2204-00 (K40744-00, C3-1-926-00): Anmälan om tjänstefel kom in den
20 mars 2000. Ärendet översändes samma dag till åklagarmyndigheten för
ställningstagande. Polisen skickade den 12 juli 2002 och den 16 december 2002
påminnelser till 3:e åklagarkammaren och frågade vad som hänt/händer i ärendet.

AL 793-3007-00 (K56409-00, C3-1-1187-00): Anmälan om tjänstefel kom in den
17 april 2000. Åklagaren gav utredningsdirektiv den 30 maj 2000 och önskade
förhör med målsäganden för att kunna ta ställning till om förundersökning skulle
                                                                    Dnr 485-2003   Sid 17 (17)



inledas. Efter det att direktiven verkställts översändes handlingar till åklagaren den
21 juni 2000 för beslut om eventuellt förnyat förordnande.

AL 793-5866-00 (K120181-00, C3-1-2018-00): Anmälan om tjänstefel kom in den
6 augusti 2000. Åklagare inledde förundersökning den 23 januari 2001 och gav
samtidigt utredningsdirektiv. Efter det att polisen verkställt dessa översändes
ärendet till åklagaren den 8 februari 2001 för bedömning och vidare förordnande.
Polisen skickade den 13 augusti 2002 och den 13 december 2002 påminnelser till
3:e åklagarkammaren och frågade vad som hänt/händer i ärendet.

AL 793-7983-00 (K166652-00, C3-1-2664-00): Anmälan om tjänstefel kom in den
23 oktober 2000. Åklagaren inledde förundersökning den 8 december 2000 och gav
samtidigt utredningsdirektiv. Den 15 december 2000 hölls förhör med anmälaren,
och den 19 december 2000 skickades en skrivelse till åklagaren. Polisen skickade
den 12 juli 2002 och den 13 december 2002 påminnelser till 3:e åklagarkammaren
och frågade vad som hänt/händer i ärendet.

AL 793-146-01 (K3266-01, C3-1-109-01): Anmälan om misshandel och skade-
görelse kom in den 7 januari 2001. Åklagaren inledde förundersökning den 20
mars 2001 och gav samtidigt utredningsdirektiv. Efter det att polisen verkställt
åklagarens utredningsdirektiv översändes ärendet till åklagaren den 24 september
2001 för vidare förordnande. Polisen skickade den 23 september 2002 en
påminnelse via email.

AL 793-8266-01 (K139663-01): Anmälan om tjänstefel kom in den 30 augusti
2001 och översändes samma dag till Åklagarmyndigheten i Stockholm,
överåklagaren, för beslut i förundersökningsfrågan.

3.3 Handläggningstiden i avslutade ärenden – åklagare
AL-793-4895-01 (K75403-01, C3-1-1968-01): Anmälan om tjänstefel kom in den
22 maj 2001. Åklagare inledde förundersökning den 14 september 2001 och gav
samtidigt utredningsdirektiv. Efter det att polisen verkställt utredningsdirektiven
översändes ärendet till åklagaren den 29 oktober 2001 för vidare förordnande.
Åklagaren lade ned förundersökningen den 23 augusti 2002.

AL 793-7054-01 (K110678-01, C3-1-2673-01): Anmälan om tjänstefel kom in den
16 juli 2001. Åklagaren gav därefter direktiv om förutredning. Ärendet översändes
till åklagaren den 29 oktober 2001 för vidare förordnande. Den 23 augusti 2002
beslutade åklagaren att inte inleda förundersökning.
