# Fråga om skyldighet för kronofogdemyndighet att på begäran av gäldenären göra sammanställningar av uppgifter över utmätta belopp

JO 2006-04-21 dnr 4861-2005

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                     Sid
                                                                           2006-04-21           4861-2005              1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Fråga om skyldighet för kronofogdemyndighet att på begäran av
                        gäldenären göra sammanställningar av uppgifter över utmätta belopp


                        Med anledning av en anmälan mot Kronofogdemyndigheten i Karlstad,
                        Örebrokontoret, meddelade JO Nordenfelt den 21 april 2006 ett beslut med
                        följande innehåll.

## Anmälan

AA klagade på att kronofogdemyndigheten hade vägrat att lämna ut viss
                        information till honom. Han anförde därvid bl.a. följande. Han har skriftligen hos
                        kronofogdemyndigheten begärt att få en sammanställning över de belopp som
                        utmätts under åren samt en sammanställning över hur utmätta belopp har fördelats
                        avseende kostnader, ränta och betalning av kapitalskuld. Myndigheten har
                        emellertid hävdat att den inte är skyldig att ge honom begärd information. AA
                        framförde också synpunkter på att kronofogdemyndigheten och borgenärerna borde
                        vara skyldiga att med automatik redovisa uppgifterna avseende vilka kostnader och
                        vilken ränta som har utgått till Skatteverket och gäldenären.

## Utredning

Anmälan remitterades till Kronofogdemyndigheten i Karlstad för yttrande över vad
                        AA hade anfört om hur myndigheten hade handlagt hans framställningar om att få
                        ut vissa uppgifter. I sitt remissvar anförde myndigheten, genom regionkrono-
                        direktören BB, i huvudsak följande (bifogade handlingar har här utelämnats).

                                  AA har förekommit för indrivning hos kronofogdemyndigheten sedan 1997. Under
                                  denna tid har myndigheten haft en omfattande kommunikation med AA i olika
                                  frågor rörande pågående indrivning mot honom. Han har under denna tid även fått
                                  myndighetens beslut om utmätning av hans lön samt myndighetens beslut om avslag
                                  av begäran om skuldsanering prövad av domstol. I båda fallen har myndighetens
                                  beslut vunnit laga kraft.

                                  Punkten 1
                                  AA har begärt sammanställning över utmätt belopp under de år han varit föremål för
                                  löneutmätning.
                                  Myndigheten har inte uppfyllt hans begäran, då myndigheten inte ansett sig skyldig
                                  att göra någon sammanställning. Vad som hänt i ärendet framgår av
                                  kommunikationen mellan handläggaren och AA.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                 Dnr 4861-2005      Sid 2 (3)




Kronofogdemyndighetens hantering av mål om utmätning sker med hjälp av
datastöd. Redovisning sker i REX. Datastödet ger möjlighet att ta fram uppgifter i
inneliggande mål och mål som ännu inte gallrats. I varje mål redovisas hur influtna
belopp krediterats. Mål som gallrats finns på mikrochips.
Kronofogdemyndigheten har ingen färdig sammanställning över vad som skett i de
olika målen.
Sådan sammanställning kan inte heller tas fram med hjälp av befintligt datasystem.
Det kräver betydande manuell arbetsinsats att tillmötesgå begäran.
Myndigheten är jämlikt bestämmelse i 13 kap. 4 § utsökningsbalken skyldig att hålla
fördelningssammanträde och underrätta gäldenären jämte övriga sakägare i vissa fall
om hur fördelning av utmätta medel skett mellan fordringsägarna i aktuella mål.
Enligt gällande praxis hålls inte fördelningssammanträde under pågående
löneutmätning. Sakägarna underrättas inte heller om hur medlen fördelats mellan
utmätningsborgenärerna vid varje utbetalningstillfälle. Vad som utfallit på
respektive mål kan däremot tas fram med hjälp av datastöd.
I samband med ändring av beslut om löneutmätning eller att ny utmätningsborgenär
har tillkommit underrättas gäldenären om detta genom ändrings- eller tilläggsbeslut
för att han ska få kännedom om mellan vilka fordringsägare medlen ska fördelas.
Genom särskild upplysningsblankett informeras även gäldenären om hur dels
beslutet, dels kronofogdemyndighetens fördelning eller utbetalning av medel kan
överklagas till behörig tingsrätt.
I nu aktuellt fall har kommunikationen mellan AA och myndighetens handläggare
mer präglats av en principiell diskussion över vad som åligger myndigheten och vad
som åligger hans fordringsägare.
AA har informerats om att myndigheten inte har någon skyldighet att göra någon
sammanställning av allt som rör löneutmätningarna. Han har däremot självklart rätt
till information om vad som hänt i de mål som berör honom så långt det är tekniskt
och praktiskt möjligt att få fram uppgifterna.
Med stöd av datasystemet har myndigheten tagit fram utdrag på vad som influtit och
hur beloppen har krediterats i inneliggande mål. Av utdragen i dessa mål framgår
således även vad som har krediterats ränta och kostnader under 2005. Utdragen har i
samband med handläggningen av detta ärende tillställts AA.

Punkten 2
AA har också begärt en sammanställning över hur utmätta belopp disponerats och
fördelats avseende 1) kostnader, 2) ränta, 3) kapitalskuld. Hans uppfattning är att
kreditering ska göras i nämnd ordning.
AA:s uppfattning om avräkningsordningen överensstämmer med den lagstadgade
ordning, som normalt tillämpas. Dock gäller enligt 13 kap. 13 § utsökningsbalken att
om fordringsägaren före medlens fördelning/utbetalning har yrkat en annan
avräkningsordning så ska den tillämpas. Så har dock inte varit fallet i AA:s nu
aktuella mål, utan här har all avräkning skett mot ränta och kostnader.
Ett särskilt problem är att borgenär inte begär särskild krediteringsordning, men
ändå avräknar influtna medel på annat sätt än kronofogdemyndigheten.
Av samma skäl som angivits i svaret under punkt 1 föreligger ingen skyldighet för
myndigheten att göra en omfattande sammanställning av hur utmätta belopp
fördelats och krediterats. Däremot kan myndigheten tillhandahålla utdrag som visar
vad som influtit i respektive mål och hur beloppen krediterats.
Avslutningsvis konstaterar kronofogdemyndigheten att det är önskvärt att
både borgenär och gäldenär åtminstone årsvis tillställes en redovisning över hur
influtna löneutmätningsbelopp fördelats och hur mycket ränta som krediterats. Det
                                                                       Dnr 4861-2005     Sid 3 (3)




      är inte tekniskt och praktiskt möjligt för myndigheten att göra detta utan datastöd.
      En sådan funktion är enligt uppgift planerad att införas i datasystemet INIT.
AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
Enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen har envar som begär det rätt att ta del av
allmänna handlingar som förvaras hos en myndighet, förutsatt att handlingen inte
omfattas av sekretess. Begreppet handling avser inte endast framställning i skrift
eller bild – dvs. konventionella handlingar – utan också upptagningar som kan
läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel samt
sammanställningar av sakligt sammanhängande uppgifter som en myndighet kan
göra med hjälp av tillgängliga program, s.k. potentiella handlingar. En förutsättning
är härvid att sammanställningen skall kunna göras med rutinbetonade åtgärder.
Därmed avses att det skall vara fråga om en begränsad arbetsinsats och utan
nämnvärda kostnader. Att en uppgiftssamling inte tidigare har existerat i
sammanställd form hindrar däremot inte att en uppgiftssammanställning kan vara
att betrakta som allmän handling (jfr JO:s ämbetsberättelse 2000/01 s. 567).

I förevarande fall framgår det av utredningen att de sammanställningar som AA har
efterfrågat inte finns tillgängliga hos kronofogdemyndigheten. Inte heller kan de
tas fram med hjälp av befintligt datasystem. Det skulle således kräva en betydande
manuell arbetsinsats att tillmötesgå AA:s begäran. Enligt min mening har det
således inte varit fråga om s.k. potentiella handlingar. AA har därför inte på grund
av tryckfrihetsförordningens regler haft rätt till de begärda sammanställningarna.

Som kronofogdemyndigheten har anfört i sitt remissvar har AA däremot rätt till
den information som finns i varje enskilt mål som berör honom och som kan tas
fram med stöd av myndighetens datasystem. Detta borde den handläggare som
mottog AA:s begäran ha underrättat honom om.

Myndigheten har nu tagit fram utdrag på vad som influtit och hur beloppen har
krediterats i inneliggande mål. Av utdragen i dessa mål framgår även vilken ränta
och vilka kostnader som har krediterats under år 2005. Myndigheten har vidare
framhållit att den i övriga mål kan ta fram utdrag över vad som influtit i respektive
mål och hur beloppen krediterats. Någon ytterligare åtgärd från min sida framstår
inte som nödvändig.

Vad AA i övrigt har framfört föranleder inte något uttalande från min sida.

Med den kritik som ligger i det anförda avslutas ärendet.
