# Kritik mot Åklagarmyndigheten för brister i möjligheten för polisen att komma i kontakt med jouråklagare

JO 2013-10-02 dnr 4865-2012

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                      Sid
                                                                           2013-10-02             4865-2012               1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Åklagarmyndigheten för brister i möjligheten för polisen att
                        komma i kontakt med jouråklagare


                          Beslutet i korthet: Polisen har haft återkommande problem med att via telefon komma i
                          kontakt med jouråklagare. Åklagarmyndigheten har under flera år inte åtgärdat problemet.
                          Åklagarmyndigheten kritiseras för detta. Eftersom den bristande tillgängligheten innebär
                          att bestämmelser av stor betydelse för rättssäkerheten riskerar att sättas ur spel, ser JO
                          allvarligt på bristerna.

## Bakgrund

Vid en inspektion av Polismyndigheten Dalarna uppmärksammade JO att polisen, i
                        ett ärende där en 17-årig flicka hade gripits misstänkt för rån, hade haft svårigheter
                        med att komma i kontakt med jouråklagare för beslut i frågan om fortsatt
                        frihetsberövande (2000-K5842-12). I ärendet återfanns en promemoria rubricerad
                        ”PM Upptagen jouråklagare”. Den var upprättad den 18 mars 2012 kl. 6.51 och
                        hade följande lydelse.

                                  Fruktlösa försök att efter 24:8 förhör få tag på ansvarig åklagare. – Efter gripandet
                                  av [AA] 2012-03-18 kl 00:10 i Falun förs hon till arresten i Borlänge där hon förs in
                                  kl 01:00. Då det tar tid att få dit kvinnlig kollega för visitation samt
                                  kroppsbesiktning görs anmälan till åklagare först kl 02:58.
                                  Anmälan görs av PA BB på Jouråklagares telefon […]. Åklagaren som svarar
                                  beordrar 24:8 förhör kl 03:01 varpå vi ska återkomma. Efter att BB lagt på luren
                                  kommer han på att han glömde ta åklagarens namn varpå BB ringer upp samma
                                  nummer igen men det är upptaget. 24:8 förhör genomförs kl 03:52. Under resten av
                                  natten fram till skrivande stund har PA BB och undertecknad PA CC ringt numret
                                  minst en gång var 5:e minut och det har tutat upptaget konstant. Detta medan vi har
                                  en frihetsberövad 17-åring som vi vill ha beslut om.
                        Det aktuella gripandet hävdes av åklagare samma dag kl. 8.38.

## Utredning

Rikspolisstyrelsens yttrande
                        Med anledning av uppgifterna i promemorian anmodades Rikspolisstyrelsen att
                        yttra sig över frågan om vilka svårigheter som polisen möter med att utanför
                        kontorstid komma i kontakt med jouråklagare.

                        Rikspolisstyrelsen (rikspolischefen DD) uppgav i yttrandet bl.a. följande.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                        Dnr 4865-2012     Sid 2 (6)




      Vid polismyndigheterna i Blekinge, Gotland, Jönköping, Norrbotten, Södermanland,
      Värmland och Västmanland synes några problem med att komma i kontakt med
      jouråklagaren inte föreligga eller i vart fall förekomma endast undantagsvis.
      Vid polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götalands län samt i
      Polismyndigheten i Skåne synes något generellt problem inte heller finnas.
      Väntetider finns men inte på sådant sätt att det framförs att det skulle utgöra ett
      problem för rättssäkerheten. Stockholm har istället framfört att det förhållandet att
      åklagarna är för orutinerade är ett större problem. I Skåne anser man att det under
      vardagskvällar och nätter finns ett större problem än på helger. Det kan då vara
      väntetid på några timmar. Det främsta skälet till att problemen synes mindre i dessa
      län är att det oftast finns mer än en åklagare i tjänst under jouren och främst då
      helgjouren.
      I Östergötlands län, som är den fjärde största myndigheten, kan väntetiden vara lång
      så att den vid något tillfälle varit upp till sex timmar. Polismyndigheten har framfört
      att detta kan utgöra ett rättssäkerhetsproblem att åklagaren är så hårt belastad.
      Rikspolisstyrelsen instämmer i detta. Är väntetiden så lång måste den generellt sett
      utgöra en fara för rättssäkerheten och är därmed inte acceptabel.
      I Jämtlands län har problem påtalats men det synes inte ha förbättrats.
      I Västernorrlands län är väntetiden generellt sett en timme men väntetiderna har
      förkortats då man har två jouråklagare i tjänst.
      I polismyndigheterna i Västernorrland, Gävleborg, Halland, Kalmar och Kronoberg
      samt Dalarna påtalas att väntetiderna är någon timme eller därutöver. Om en person
      som t.ex. är frihetsberövad sitter omhändertagen längre än nödvändigt på grund av
      dessa väntetider föreligger enligt Rikspolisstyrelsen brister i åklagarens joursystem
      som måste åtgärdas omedelbart.
      Rikspolisstyrelsen kan således konstatera att polismyndigheterna anser att det är
      upptaget då kontakt ska tas med åklagare per telefon och att det generellt sett alltid
      förekommer kortare eller längre väntetider. I huvudsak förekommer minst en halv
      timmes väntetid men ofta längre. En timme synes inte helt ovanlig och väntetider på
      över en timme förekommer.
      Att kortare väntetider uppstår kan nog inte undvikas och får accepteras. En väntan i
      telefon innebär dock inte bara att polisen förhindras att utföra andra arbetsuppgifter
      utan även att en enskild person får vänta på besked och därigenom kanske berövas
      friheten under längre tid än vad som annars skulle vara fallet. När väntetiden innebär
      att en person får sitta omhändertagen flera timmar på grund av att åklagaren inte är
      tillgänglig är detta inte acceptabelt ur ett rättssäkerhetsperspektiv.
      Rikspolisstyrelsen förutsätter att frågan om väntetider i de län där de utgör ett
      problem åtgärdas av åklagaren.
Åklagarmyndighetens yttrande
Med anledning av vad som framkommit anmodades Åklagarmyndigheten att yttra
sig över vad som framkommit om polisens möjlighet att utanför kontorstid komma
i kontakt med jouråklagare.

Åklagarmyndigheten (vice riksåklagaren EE) inkom den 27 februari 2013 med
yttrande. I yttrandet redogjorde myndigheten för hur jourverksamheten är
organiserad och uppgav följande.

      Jourverksamhetens organisation inom Åklagarväsendet har utvärderats och
      anpassats vid flera tillfällen under 2000-talet för att möta de högt ställda krav som
      finns. Den senaste stora översyn som gjordes presenterades i november 2010.
      Förslagen i den översynen ledde bl.a. fram till de förändringar som infördes i
      Åklagarmyndighetens föreskrifter om åklagares jour- och beredskapstjänstgöring
      (ÅFS 2005:17) (jourföreskrifterna) som trädde i kraft den 1 januari 2012. [– – –]
                                                                        Dnr 4865-2012      Sid 3 (6)




      Det framgår av föreskrifterna hur jourverksamheten är organiserad inom
      Åklagarväsendet. Där anges det bl.a. att Sverige delas upp i sex jourområden; norr,
      mitt, Stockholm, öst, väst och syd. Jourområdena ansvarar för jouren i vissa
      geografiska områden och svarar mot två eller flera polismyndigheter.
      Under kvällar till och nätter mot måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag
      tjänstgör det en åklagare per jourområde bortsett från i Stockholm där det tjänstgör
      två åklagare. Kvällar till och nätter mot lördag och söndag är bemanningen
      densamma med det undantaget att det är två jouråklagare vardera även i väst och
      syd.
      På dagtid på lördagar, söndagar och andra dagar när det inte är ordinarie arbetstid
      arbetar det två jouråklagare i vardera Stockholm, öst, väst och syd. Även i norr och
      mitt svarar två åklagare för jouren under dagtid främst genom att en åklagare med
      häktningsberedskap i mån av tid fullgör jour, utöver ordinarie jouråklagare. Även i
      flera av de andra distrikten är jouren förstärkt genom att de åklagare som fullgör
      häktningsberedskap i mån av tid även fullgör jour.
      Jouråklagaren ansvarar för handläggningen av frågor rörande förundersökning eller
      motsvarande som aktualiseras under jourtjänstgöringen, om saken inte utan
      olägenhet kan anstå till kontorstid, 2 § första stycket jourföreskrifterna. Det innebär
      främst att åklagaren hanterar ärenden med gripna och anhållna. Polisen anmäler de
      som grips till jouråklagaren. Åklagaren har därefter att ta ställning till frågor som
      t.ex. om anhållandeförhör ska hållas, anhållandefrågan, DNA-topsning, daktning,
      kroppsbesiktningar, beslag och husrannsakan. Fortsatta direktiv ska också lämnas
      och följas upp. Frågor om försvarare och eventuellt häktning uppkommer också i
      många fall. Därutöver hanterar jouråklagaren en mängd andra frågor som
      exempelvis behov av särskild företrädare för barn, direktiv i andra brådskande
      ärenden än de med nyligen frihetsberövade och internationella frihetsberövanden
      som t.ex. europeisk arresteringsorder. Frågor om tvångsmedel i ärenden som inte
      avser en gripen är också vanligt förekommande, det kan gälla exempelvis reell och
      personell husrannsakan, anhållande i utevaro, hämtning till förhör, hemliga
      tvångsmedel, kontrollerade leveranser och provokation. Under jourtid kan åklagare
      också behöva utfärda kontaktförbud, tillträdesförbud samt strafförelägganden för
      personer som saknar hemvist i riket.
      Beredskapsåklagaren fullgör främst åklagarens uppgifter i samband med
      häktningsförhandlingar.
      Åklagarna vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Riksenheten för polismål
      och Åklagarkammaren för säkerhetsmål har särskilda organisationer för beredskap
      av sina respektive ärenden.
      I större och mer komplicerade förundersökningar behåller den ordinarie åklagaren
      förundersökningsledarskapet även under jourtid och kontaktas direkt för brådskande
      direktiv och beslut. Den ordinarie åklagaren tar då också hand om de eventuella
      häktningsförhandlingar som äger rum under beredskapstid.
      En kammarchef har möjlighet att besluta att jouren ska förstärkas om det bedöms
      som nödvändigt med hänsyn till arbetssituationen, 2 § andra stycket
      jourföreskrifterna. Så sker exempelvis vid vissa händelser som förutses vara
      arbetskrävande.
      Åklagarmyndigheten har dessutom numera en presstjänst som är bemannad dygnet
      runt. Åklagarnas jourtelefoner används efter detta i liten utsträckning för samtal från
      media.
Åklagarmyndigheten hade inhämtat upplysningar från de samordningsansvariga
cheferna för respektive jourområde och uppgav att dessa sammantaget gav visst
stöd åt polisens uppfattning att ”jouråklagarna är belastade och att det i vart fall
periodvis och i vissa områden kan bli väntetider”. Åklagarmyndigheten redovisade
också viss statistik men angav att det är svårt att dra några säkra slutsatser av
                                                                       Dnr 4865-2012      Sid 4 (6)




statistiken. Enligt myndigheten pekar materialet dock på att tillgängligheten i klart
övervägande fall får anses vara god.

Avseende möjligheten att komma i kontakt med jouråklagare per telefon uppgav
Åklagarmyndigheten följande.

      Under jourtid så sker kontakterna mellan polisen och jouråklagarna i princip
      uteslutande per telefon. Jouråklagaren har ett jourtelefonnummer som polisen ringer
      till. När det är två jouråklagare i tjänst i samma område har de varsitt telefonnummer
      och de ansvarar i princip för var sitt geografiskt område. Det finns ingen
      ”köfunktion” så om linjen är upptagen får polisen lägga på och försöka ringa upp
      igen senare. Detta medför att vid belastning på jourtelefonen så kan möjligheten att
      komma fram till åklagaren vara beroende av både hur ofta polisen försöker komma
      fram och turen att ringa vid rätt tillfälle.
      Åklagarmyndigheten köper för närvarande telefonitjänster från Polisen och betjänas
      därmed av Polisens växel. Åklagarmyndigheten har sedan en tid ett önskemål om
      förbättrade växelfunktioner. För jourtelefonerna utgörs önskemålen bl.a. av en
      köfunktion och en möjlighet att mäta kötider. Polisens telefonisystem har inte
      möjlighet att fullt ut möta dessa önskemål. Åklagarmyndigheten genomförde under
      2012 en upphandling för att få till stånd en ny telefonilösning. På grund av
      omständigheter utanför myndighetens kontroll kunde upphandlingen inte slutföras.
      Åklagarmyndigheten och polisen har nu, bl.a. i anledning av vad som framkommit i
      detta ärende och myndigheternas gemensamma intresse av att polisen ska kunna nå
      fram till jouråklagarna i rimlig tid, fört förnyade diskussioner om att skapa tekniskt
      stöd för telefonköer till journumren. Från Rikspolisstyrelsen har man nu presenterat
      en lösning som innebär att det ska vara möjligt med telefonkö till åklagarnas
      journummer.
      Det finns goda skäl att tro att förslaget om telefonköer till jourområdena ska kunna
      realiseras redan under våren 2013. Det kommer dock inte att vara möjligt att mäta
      kötider och liknande inom ramen för den köfunktion som nu planeras. Åklagar-
      myndigheten avser att under 2013 genomföra en ny upphandling för myndighetens
      samlade telefonitjänster vari jourtelefonerna är en viktig del. En del i
      kravspecifikationen för den upphandlingen är att det ska finnas en köfunktion till
      jourtelefonerna och att kötiderna ska kunna mätas.
Avslutningsvis uppgav Åklagarmyndigheten följande.

      En av åklagarnas huvuduppgifter är att ansvara för förundersökningar och fatta
      beslut i allehanda tvångsmedelsfrågor. Mot bakgrund av de för enskilda mycket
      ingripande beslut som fattas så är det självfallet av yttersta vikt att poliser och
      åklagare ges förutsättningar att utföra sitt arbete med dessa frågor på ett rättssäkert
      och korrekt sätt. Såväl Åklagarmyndigheten som polisen har ansvar för att
      organisera sina respektive verksamheter så att förundersökningar och därmed
      sammanhängande tvångsmedel kan handläggas på ett sådant sätt även under jourtid.
      Åklagarmyndigheten följer löpande jourverksamheten och tittar på dess organisation
      och omfattning. Den senaste större översynen gjordes i november 2010. Mot
      bakgrund av den översynen genomfördes sedan ett antal förstärkningar med bl.a.
      dubbleringar i flera av jourområdena.
      Det som framkommit i detta ärende, genom bl.a. yttrandena från de olika
      polismyndigheterna och de jourområdesansvariga kammarcheferna, är att det kan
      finnas problem med tillgängligheten hos jouråklagarna, i vart fall under vissa tider
      och på vissa platser. Underlaget är dock inte sådant att man kan uttala sig om hur
      stort problemet är och inte heller basera riktade insatser på det. Varken polisen eller
      Åklagarmyndigheten har haft möjlighet att göra en mätning av eventuella väntetider.
      [– – –]
                                                                      Dnr 4865-2012     Sid 5 (6)




      Som beskrivits ovan så kommer det troligen redan under våren [2013] att införas
      telefonköer till jourområdena. Genom denna tekniska förbättring så kommer polisen
      att kopplas fram i tur och ordning och ingen riskerar att inte komma fram för att
      någon annan ”hinner före”. Det finns anledning att tro att systemet med telefonkö
      kommer att medföra att de längsta upplevda ”väntetiderna” kortas väsentligt.
      Åklagarmyndigheten avser att under 2013 upphandla ett nytt telefonsystem. I
      kravspecifikationen vid upphandlingen av det nya telefonsystemet ingår att kötider
      ska kunna mätas. Om detta önskemål kan tillgodoses skulle det skapas goda
      möjligheter att följa upp de förändringar som nu planeras och få ett bra underlag för
      att vidta adekvata åtgärder om kötiderna skulle visa sig vara långa.
      Frågan om jourens utformning, bemanning och tekniska system kommer fortsatt att
      bevakas inom Åklagarmyndigheten. För bästa effektivitet och rättssäkerhet är det
      också nödvändigt att samarbeta kring jourfrågorna mellan Åklagarmyndigheten och
      polisen. Polisen står inför en större organisationsförändring 2015. Även inom
      Åklagarmyndigheten övervägs nu en anpassning av organisationen. En av
      utgångspunkterna är att de allmänna åklagarkamrarna bör reduceras till högst tio och
      att inriktningen bör vara att kamrarna har motsvarande geografiska
      upptagningsområden som polisens framtida regioner likväl som en anpassning till
      polisens framtida nationella operativa avdelningar. Förslag till utgångspunkter för
      organisationsanpassningen är nu på remiss inom myndigheten och avsikten är att ett
      inriktningsbeslut ska fattas senare i vår. Den anpassade organisationen är tänkt att
      vara på plats i mitten av 2014. Inom ramen för det fortsatta arbetet med
      omorganisation och organisationsanpassning kommer jourfrågorna naturligt att
      behandlas både inom och mellan myndigheterna.
Till sitt yttrande hade Åklagarmyndigheten fogat bl.a. myndighetens rapport
Översyn jour och beredskap från 2010.

JO har härefter varit i kontakt med Åklagarmyndigheten, som upplyst att en
telefonköfunktion har tagits fram för jourtelefonerna och att denna ska
implementeras under september 2013.

Bedömning
Som framgår av Åklagarmyndighetens yttrande kan åklagare under jourtid behöva
ta ställning till en mängd frågor av stor betydelse för enskildas rättssäkerhet. Det är
därför av grundläggande betydelse att polis och andra brottsbekämpande
myndigheter relativt omgående kan komma i kontakt med åklagare även utanför
kontorstid. Av myndigheternas yttranden framgår att kontakten då i princip
uteslutande sker via telefon.

JO har tidigare kritiserat Åklagarmyndigheten för att polisen haft svårigheter med
att komma i kontakt med jouråklagare via telefon (JO:s beslut den 23 april 2009,
dnr 1510-2009). JO uttalade bl.a. att det var särskilt anmärkningsvärt om någon på
grund av sådana problem frihetsberövas längre tid än vad som annars skulle vara
fallet och utgick från att Åklagarmyndigheten skulle vidta åtgärder för att finna en
lösning.

Av Åklagarmyndighetens rapport Översyn jour och beredskap från 2010 framgår
att frågan om inrättande av en telefonkö för jourtelefonen redan då hade utretts
under flera år (s. 33). I rapporten betonades att det var viktigt att detta arbete
bedrevs skyndsamt.
                                                                   Dnr 4865-2012    Sid 6 (6)




Av utredningen i det nu aktuella ärendet framgår att polisen i stora delar av landet
fortfarande haft återkommande problem med att via telefon komma i kontakt med
jouråklagare och att väntetiderna många gånger varit oacceptabelt långa. Att
Åklagarmyndigheten under flera år inte löst de tekniska problemen är
anmärkningsvärt.

Efter det att JO:s granskning i detta ärende inletts har ett system med köfunktion
kopplad till jourtelefonerna tagits fram. Åklagarmyndigheten har dessutom aviserat
ett fortsatt arbete med översyn av frågor kring jourverksamheten, bl.a. vad avser
bemanning. Jag utgår ifrån att detta kommer att förbättra jouråklagarnas
tillgänglighet. Även om en förbättring alltså tycks vara nära förestående måste
Åklagarmyndigheten kritiseras för den bristande tillgängligheten. Bristerna innebär
att bestämmelser av stor betydelse för rättssäkerheten riskerar att sättas ur spel. Det
finns mot den bakgrunden anledning att se allvarligt på dessa brister.
