# Fråga huruvida en länsstyrelse överlämnat förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till en jägarorganisation

JO 2000-06-28 dnr 488-1998

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                      Sid
                                                                           2000-06-28           488-1998               1 (13)
Stf justitieombudsmannen
Leif Ekberg




                        Fråga huruvida en länsstyrelse överlämnat förvaltningsuppgifter som
                        innefattar myndighetsutövning till en jägarorganisation

## Anmälan

I en anmälan begärde AA att JO skulle granska Länsstyrelsens i Värmlands län
                        handläggning av jaktärenden. AA var bl.a. missnöjd med att länsstyrelsen hade
                        uppdragit åt Värmlands läns jaktvårdsförbund (som är en underorganisation till
                        Svenska Jägareförbundet) att handlägga vissa jaktärenden. I anmälan anfördes bl.a.
                        följande.

                        Länsstyrelsen har uppdragit åt jaktvårdsförbundet att handlägga ärenden rörande
                        licenstilldelning för avskjutning av älg och registrering av älgjaktsområden. Dess-
                        utom har länsstyrelsen flyttat över länsviltsnämndens kansli till jaktvårdsförbundets
                        expedition. Det kan därvid noteras att länsviltsnämndens ordförande tillika är vice
                        ordförande i jaktvårdsförbundet. Vidare har länets jaktvårdskretsar (lokalavdel-
                        ningar till jaktvårdsförbundet) fått fullmakt från länsstyrelsen att bevilja extra till-
                        delning för avskjutning av älg. Något formellt avtal finns dock inte mellan läns-
                        styrelsen respektive jaktvårdsförbundet och dess lokalavdelningar. Mot denna
                        bakgrund bör JO bl.a. utreda vilka garantier som finns för att en person som inte är
                        medlem i Svenska Jägareförbundet får sin ansökan behandlad på samma sätt som
                        en person som är medlem. Även de jävsfrågor som kan uppkomma bör uppmärk-
                        sammas, eftersom det inte finns någon tydlig skiljelinje mellan ”vad som är offent-
                        lig respektive privat myndighetsutövning”.

## Utredning

Anmälan remitterades till Länsstyrelsen i Värmlands län för yttrande. Länsstyrel-
                        sen anförde i sitt remissvar, som beslutats av landshövdingen BB, bl.a. följande
                        (bilagorna här uteslutna).

                                  Länsstyrelsen har tagit fram en promemoria med bilagor som Länsstyrelsen vill
                                  hänvisa till när det gäller bakgrunden till det samarbete som finns mellan Läns-
                                  styrelsen och Värmlands läns jaktvårdsförbund. I promemorian finns även beskrivet
                                  hur ärendehanteringen går till, de ekonomiska förutsättningarna, bidrag till Jakt-
                                  vårdsförbundet och diskuterade förändringar i administrationen. Utöver vad som
                                  framgår av promemorian med bilagor vill Länsstyrelsen anföra följande.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                   Dnr 488-1998    Sid 2 (13)



Rubriken till den anmälan som Länsstyrelsen nu yttrar sig över har innehållet ”Be-
träffande privat myndighetsutövning”. Länsstyrelsen vill redan inledningsvis påtala
att någon verksamhet som avser myndighetsutövning, enligt definitionen att för en-
skild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller
annat jämförbart förhållande, inte har överflyttats till Värmlands läns jaktvårds-
förbund. Däremot har alltsedan jaktåret 1976/77, när försöksverksamhet med sam-
ordnad älgjakt infördes i Värmlands län, funnits ett nära samarbete mellan Läns-
styrelsen och Värmlands läns jaktvårdsförbund i frågor om älgjaktsadministrationen.
Grunden för detta samarbete var och är bland annat de intentioner och riktlinjer om
samarbete som kom till uttryck i olika förarbeten till försöksverksamheten.
Även senare reglering ger uttryck för intentioner att jaktvårdssammanslutningar
bör medverka i älgjaktsadministrationen. I regeringens proposition 1991/92:9 med
förslag till lag om ändring i jaktlagen anför departementschefen på sidan 33 bl.a.
följande: ”Det finns ingen anledning att detaljreglera länsstyrelsens administration
i fortsättningen. Förhållandena mellan länen varierar avsevärt. I vissa län utför
jägarorganisationerna ett stort arbete med bl.a. underlag för älgtilldelningen. Varje
länsstyrelse bör därför inom givna ramar få möjlighet att själv besluta om sin
administration. Besluten att registrera licensområden och om tilldelning får dock
inte fattas av någon organisation utan måste fattas av länsstyrelsen.” Här kan även
nämnas Naturvårdsverkets uttalanden i de allmänna råden till jaktkungörelsen
(SNFS 1995:6, NV 61) i vilka sägs bl.a. följande: ”Under förutsättning att kostna
derna för länets älgjaktsadministration kan minskas får länsstyrelsen medge bidrag
ur älgvårdsfonden till jaktvårdssammanslutning för länet för arbete med älg-
administrationen.”
Samarbetet är och har varit väl känt för de myndigheter, förbund och privatpersoner
som berörs av älgadministrationen. De misstankar som nu framförs om att jägare
som inte tillhör Jaktvårdsförbundet skulle missgynnas genom att Jaktvårdsförbundet
deltar i beredningen av ärenden har inte besannats vare sig i överklagningsärenden
eller genom att missnöje på annat sätt kommit till Länsstyrelsens kännedom.
Länsstyrelsen vill även peka på det förhållandet att ansökningar som helt eller delvis
avstyrks eller som under behandlingen tillförs uppgifter som kan utgöra grund för
avslag eller medföra avvikelser från ansökan kommuniceras av Länsstyrelsen med
sökanden innan beslut fattas. Länsstyrelsen vill dessutom peka på den viktiga roll
som den partssammansatta Länsviltnämnden har i framtagande av beslutsunderlag.
Det förtjänar också att upprepas att det är Länsstyrelsen som har utredningsansvaret
och fattar de formella besluten under handläggningen samt slutligt beslut i ärendet.
Med påståendet om att länets jaktvårdskretsar erhållit fullmakt från Länsstyrelsen att
självständigt bevilja extra tilldelning för avskjutning av älg torde anmälaren avse
den särskilda tilläggstilldelning som efter önskemål vid de lokala samråden ges för
vissa älgvårdsdistrikt i form av en samlicens avseende samtliga registrerade A-
licensområden i distriktet. Samlicensen meddelas med stöd av 3 § andra stycket 2.
jaktförordningen och uppfyller tillämpliga bestämmelser i jaktkungörelsen.
Anmälaren uppger också att det framkommit att kansliet för Länsviltnämnden har
överflyttats till och samordnats med Jaktvårdsförbundets expedition. Anmälaren
uppger inte varifrån Länsviltsnämndens kansli har överflyttats.
Av 39 § jaktlagen framgår att till varje länsstyrelse är knuten en länsviltsnämnd med
uppgift att vara länsstyrelsens rådgivande organ i frågor om viltvården. Länsvilts-
nämndens sammansättning regleras i 46 § jaktförordningen. Där framgår även att
Naturvårdsverket fastställer arbetsordningen för Länsviltnämnden. Länsviltnämnd-
ens arbete förutsätter viss kontorsverksamhet. Någon reglering av hur denna skall
ordnas finns inte. Att ett förbundsexpedition utnyttjas för detta ändamål torde inte
vara ovanligt.
–––
Länsstyrelsen vill även informera om att av olika skäl var formerna för samarbetet
med jaktvårdsförbundet under övervägande redan innan den nu gjorda anmälan.
Något beslut har ännu inte fattats. JO:s uttalanden med anledning av anmälan
                                                                         Dnr 488-1998    Sid 3 (13)



      kommer inte att kunna avvaktas. De beslut som kommer att fattas i frågan kommer
      dock att få sådan utformning att JO:s uttalanden kommer att kunna beaktas om så
      blir nödvändigt.
      –––
AA kommenterade remissvaret och vidhöll sin kritik. Han anförde även bl.a.
följande. En förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning får överlåtas
till ett enskilt rättssubjekt endast med stöd av lag. Med myndighetsutövning avses
därvid inte endast själva beslutet i ett ärende utan även handläggningen av ärendet.
Länsstyrelsen i Värmlands län har utan stöd i lag överlåtit uppgifter som innefattar
myndighetsutövning till Värmlands läns jaktvårdsförbund. Detta får bl.a. till följd
att vissa allmänna handlingar inte finns tillgängliga i länsstyrelsens lokaler samt att
länsstyrelsen inte har möjlighet att kontrollera efterlevnaden av förvaltningslagens
bestämmelser om handläggning av ärenden.

Upplysningar inhämtades från Länsstyrelsen i Värmlands län, varvid framkom att
något skriftligt avtal angående samarbetet mellan länsstyrelsen och Värmlands läns
jaktvårdsförbund inte hade påträffats.

Härefter upprättades inom JO:s expedition en promemoria, i vilken anfördes bl.a.
följande.
      Ytterligare utredning i ärendet bedöms erforderlig. Yttrande från länsstyrelsen bör
      därför ånyo infordras enligt nedan angivna frågeställningar.
      1. Länsstyrelsen har till Värmlands läns jaktvårdsförbund överlämnat visst arbete
      med älgadministrationen. Länsstyrelsen bör redovisa vad som har avtalats – skriftligt
      eller muntligt – med jaktvårdsförbundet i fråga om dessa arbetsuppgifter (jfr Natur-
      vårdsverkets uttalanden i allmänna råd, SNFS 1995:6, NV61, angående förutsätt-
      ningarna för bidrag ur älgvårdsfonden till jaktvårdssammanslutnings arbete med
      älgadministration), samt redogöra för och precisera vilka uppgifter som faktiskt har
      överlämnats till jaktvårdsförbundet. Länsstyrelsen bör vidare redovisa hur dessa
      arbetsuppgifter utförs av förbundet.
      Länsstyrelsen har gjort gällande att delegationen till jaktvårdsförbundet av arbets-
      uppgifter inte innefattar myndighetsutövning. Länsstyrelsen bör närmare utveckla
      grunderna för sin uppfattning.
      2. Länsstyrelsen bör yttra sig över vad anmälaren anfört angående förvaltnings-
      lagens, tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens tillämplighet i ärenden som
      bereds av jaktvårdsförbundet, se aktbil 15. Även vad anmälaren anfört i jävsfrågan
      bör kommenteras och bedömas.
      –––
      4. Länsstyrelsen har i remissvaret anfört att formerna för samarbetet med jakt-
      vårdsförbundet är under övervägande. Resultatet av dessa överväganden bör
      redovisas.
Länsstyrelsen anmodades att yttra sig i enlighet med vad som anförts i pro-
memorian.

I yttrande från Länsstyrelsen i Värmlands län, som beslutats av landshövdingen
BB, anfördes följande (bilagorna här uteslutna).
      Länsstyrelsen vill redan inledningsvis upplysa om att det förfaringssätt som anmälan
      avser kommer att upphöra. Från och med den 1 maj 2000 kommer samarbetet i stort
      sett att ha upphört. En närmare redovisning finns under frågeställning 4.
                                                                    Dnr 488-1998        Sid 4 (13)



Allmänt
Svenska Jägareförbundet har av Sveriges riksdag fått ett uppdrag att sköta jakten
och den praktiska viltvården i landet, det s.k. allmänna uppdraget. (Jfr SOU 1997:91,
”Jaktens villkor”, och vad däri avhandlas i frågan.) Förbundets organ i länen, för
Värmlands del länets jaktvårdsförbund, har alltsedan uppdragets tillkomst genom
sina heltidsanställda jaktvårdskonsulenter utnyttjats som sakkunnigorgan inom jakt-
och viltvårdsområdet. Såväl myndigheter som domstolar inhämtar i sin mål- och
ärendehantering sakkunnigutlåtanden från länsjaktvårdsföreningarna. Det är mot
denna bakgrund som bestämmelsen i 13 § 8 mom. dåvarande jaktstadgan att läns-
styrelsen skulle ha hört jaktvårdssammanslutning för länet innan länsstyrelsen be-
slutade om registrering av ett älgjaktsområde skall ses. I förarbetena till lagstiftning-
en var även en av de bärande tankarna att jaktvårdssammanslutningarna skulle
medverka för att få till stånd en ändamålsenlig samordning av jakten.
Mot bakgrund av vad som uttalats om jaktvårdssammanslutningarnas medverkan i
försöksverksamheten med samordnad älgjakt, föll det sig i länet naturligt att Jakt-
vårdsförbundet, som också var villigt därtill, i samband med att förbundet erhöll
registreringshandlingarna för yttrande också ombesörjde att dessa ordnades och
där så behövdes kompletterades med för registreringen erforderliga uppgifter
(fastighetsutredningar m m).

Frågeställning 1
Som redovisats i Länsstyrelsens promemoria 1998-03-20 fick också Jaktvårds-
förbundet, helt med stöd av dåvarande föreskrifter, Länsstyrelsens uppdrag att
upprätta och föra områdesregistret inklusive översiktskartan över älgjaktsområdena
(jfr dåvarande jaktvårdskonsulentens beskrivning av arbetet på Jaktvårdsförbundet,
bil. 5 till promemorian).
Några handlingar utvisande Länsstyrelsens överväganden och slutliga ställnings-
tagande i frågan om uppdraget till Jaktvårdsförbundet, utöver vad som redovisats i
bilagorna till den tidigare promemorian, har inte kunnat återfinnas. Ingen av de
personer som vid den aktuella tidpunkten var ansvariga för uppgörelsen med Jakt-
vårdsförbundet är längre i tjänst hos Länsstyrelsen. Inte heller den då ansvarige på
Jaktvårdsförbundet är längre i tjänst. Ytterligare klarhet i frågan har därför inte
kunnat vinnas. Med hänsyn till vad som nu är känt måste Länsstyrelsen utgå från
att någon formell skriftlig överenskommelse aldrig upprättades.

Arbetet på Jaktvårdsförbundet
Arbetet på Jaktvårdsförbundet har alltsedan införandet av den samordnade älgjakten
tillgått på samma sätt, dock att områdesregistret sedan 1988 är datoriserat. Nedan
redovisas arbetsgång m.m.
Registrering
En ansökan om registrering förtecknas i ett hjälpregister på Länsstyrelsen. Diarie-
föring i huvuddiariet sker inte.
Efter att ansökningsavgiften betalats in har ansökan översänts till Jaktvårdsförbundet
(ansökningsavgift infördes 1992).
Jaktvårdsförbundet har kontrollerat fastighetsuppgifterna i ansökan mot översikts-
kartan över licensområdena. Detta gäller såväl ansökningar avseende oregistrerad
mark som ansökningar om ändring i redan befintliga områden. De flesta ansökningar
kräver viss kommunikation med företrädaren för området och i regel även med före-
trädarna för intilliggande områden.
Kommunikationen har skett skriftligen eller via telefon. Oklarheter i fastighets-
redovisningen kan ibland ta avsevärd tid att reda ut (se bif. exempel). Efter att ev.
oklarheter retts ut, har ärendet skickats tillbaka till Länsstyrelsen med förbundets
yttrande bifogat.
Sedan samtliga registreringsärenden för året avgjorts av Länsstyrelsen, har
handlingarna översänts till Jaktvårdsförbundet som ritat in licensområdena på
                                                                      Dnr 488-1998     Sid 5 (13)



översiktskartan och fört in berörda uppgifter i områdesregistret (jfr organisations-
kort, bil. 12 till den tidigare promemorian).
Berörda handlingar har hos förbundet förvarats i mappar för varje område för sig.
I sammanhanget hänvisas även till redovisningen under rubriken arbetets upp-
läggning i redogörelsen till Naturvårdsverket över försöksverksamheten med
samordnad älgjakt, bil. 6 till den tidigare promemorian.
Under försöksverksamheten med den samordnade älgjakten medverkade ofta Jakt-
vårdsförbundet, helt enligt intentionerna bakom lagstiftningen, aktivt i möten
tillsammans med berörda partsföreträdare i syfte att få till stånd en ändamålsenlig
samordning av jakten. Även i det nuvarande älgjaktssystemet har företrädare för
förbundet, i fall när önskemål om detta ställs från berörda parter, vid åtskilliga till-
fällen medverkat i liknande möten. Tillgången till ett gott kartmaterial har då visat
sig utomordentligt värdefull och ofta varit en förutsättning för att en avsedd sam-
ordning kunnat komma till stånd.
Licenser
Beträffande förfarandet vid licensgivningen hänvisas till beskrivningen i den tidigare
promemorian.
Statistik
Efter att Länsstyrelsen kontrollerat att anmälnings- och betalningsskyldigheten full-
gjorts, har Jaktvårdsförbundet fört in jaktresultaten i licensregistret och upprättat
erforderlig statistik.
Myndighetsutövning
Personal vid Värmlands läns Jaktvårdsförbund har utfört vissa moment av hand-
läggningen av ärenden som Länsstyrelsen författningsenligt har att fatta beslut i.
Ett av skälen till detta synes ha varit att Jaktvårdsförbundet, i vart fall vid tiden när
samarbetet började, skulle yttra sig i ärendena. I de fall ansökningarna saknat upp-
gifter som Jaktvårdsförbundet ansett vara nödvändiga för att kunna yttra sig till
Länsstyrelsen så har det ansetts lämpligt att Jaktvårdsförbundet direkt i dialog med
sökanden sökt få in nödvändiga uppgifter för att kunna avge yttrande. Jaktvårds-
förbundet har inte fattat några beslut som varit bindande för sökanden eller haft
annan rättsverkan för sökanden.
Det slutliga beslutet samt beslut under handläggningen som kunnat få rättsverkan
gentemot den som berörs av beslutet har fattats av personal anställd vid Läns-
styrelsen. Länsstyrelsens beslut har till sin innebörd varit sådana att de är att betrakta
som myndighetsutövning mot enskild och Länsstyrelsens handläggning är att anse
som ett led i denna myndighetsutövning (jfr äldre förvaltningslagen ”utövning av
befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, ........... eller annat jäm-
förbart förhållande”).
I sammanhanget måste understrykas att ansökningar som helt eller delvis avstyrkts
av Jaktvårdsförbundet eller som under behandlingen tillförts uppgifter som har
kunnat utgöra grund för avslag eller medföra avvikelse från ansökan har kom-
municerats av Länsstyrelsen med sökanden innan Länsstyrelsen fattat beslut i
ärendet.
Sammanfattningsvis kan sägas att personal från Jaktvårdsförbundet på sätt och vis
varit behjälplig vid Länsstyrelsens myndighetsutövning genom att söka få den
sökande på frivillig väg och utan Länsstyrelsens direkta medverkan att komplettera
sitt ärende så att Jaktvårdsförbundet kunnat yttra sig i ärendet.
Länsstyrelsen bilägger kopior av ärenden vilka bl.a. ger exempel på den utredning
som gjorts i ärendet, Jaktvårdsförbundets yttrande, Länsstyrelsens kommunicering i
de fall det bedömts nödvändigt och Länsstyrelsens beslut.
Länsstyrelsen vill avslutningsvis poängtera att det är Länsstyrelsen som slutligt
avgjort om beslutsunderlaget varit tillräckligt.
                                                                    Dnr 488-1998        Sid 6 (13)



Frågeställning 2

Förvaltningslagen
Anmälaren påstår att när Länsstyrelsen överlåter viktiga delar av handläggningen i
jaktärenden som avser myndighetsutövning till Värmlands läns jaktvårdsförbund
upphör också Länsstyrelsens möjlighet att kunna se till bestämmelserna i 14 och 15
§§ förvaltningslagen.
De ärenden som nu är i fråga har endast en part, den sökande. Det är mycket lätt för
den sökande att bedöma i vilken mån uppgifter som kan ha betydelse för utgången
av ärendet har tillförts ärendet eftersom sådana uppgifter skall kommuniceras med
sökanden. De ansökningar som helt eller delvis avstyrks av Jaktvårdsförbundet eller
som under behandlingen tillförs uppgifter som kan utgöra grund för avslag eller
medföra avvikelse från ansökan skall enligt 16 § förvaltningslagen alltid kom-
municeras med sökanden innan Länsstyrelsen fattar beslut i ärendet. Så har alltid
skett.

Allmänna handlingar
Vad gäller frågan om handlingar så har Länsstyrelsen alltid betraktat dessa som
allmänna och förvarade hos Länsstyrelsen även i de fall de faktiskt förvarats i
Jaktvårdsförbundets lokaler. Om någon hade begärt att få ta del av en allmän hand-
ling i dessa ärenden så hade Länsstyrelsen om handlingen befunnit sig i Jaktvårds-
förbundets lokaler antingen a) hämtat handlingen, b) skjutsat personen till lokalen
för att där ta del av den eller c) hänvisat personen till att själv uppsöka lokalerna.
Här kan nämnas att Jaktvårdsförbundets lokaler är belägna cirka tre mil från Läns-
styrelsen. Eftersom handlingarna inte omfattas av sekretess enligt sekretesslagens
bestämmelser skall inte heller någon prövning ske när handlingarna lämnas ut. Detta
är väl känt av Jaktvårdsförbundet. Någon myndighetsutövning kan inte anses före-
komma när personal på Jaktvårdsförbundet lämnar ut en allmän handling som
faktiskt förvaras där.
–––

Frågeställning 4

Förändringar i administrationen
I den tidigare promemorian uttalas att formerna för förbundets medverkan är under
övervägande. Detta som en följd av planerna på en övergång till digital översikts-
karta genom användning av GIS-teknik.
Planerna har nu konkretiserats och redovisas i det följande.
På grund av personalförändringar inom Länsstyrelsen och som ett led i förberedelse-
arbetet för ett införande av GIS-teknik i administrationen anställde Länsstyrelsen
fr.o.m. den 1 juli 1998 på deltid (40 %) den tjänsteman inom Jaktvårdsförbundet
som främst varit verksam med de älgadministrativa göromålen. Fr.o.m. den 1 maj i
år kommer Länsstyrelsen att överta det fulla arbetsgivaransvaret för tjänstemannen,
som då helt kommer att vara verksam inom Länsstyrelsen. En full satsning på GIS-
tekniken kommer då att inledas.
Fr.o.m. i år finns hela licensområdesregistret på Länsstyrelsen. Enbart vissa
handlingar som berör innevarande års registeransökningar samt handlingar som
fortfarande erfordras för att slutligt justera översiktskartan avseende 1999-års
registreringsärenden finns för närvarande på Jaktvårdsförbundet. Allteftersom
arbetet i den delen slutförs, återförs berörda handlingar till Länsstyrelsen. Arbetet
avslutas under april.
Fortsättningsvis kommer Jaktvårdsförbundet vad gäller registreringsarbetet enbart
att utnyttjas som remissinstans i ärenden där sakkunnigutlåtanden bedöms behöva
inhämtas.
Den officiella avskjutningsstatistiken kommer i fortsättningen att upprättas av
Länsstyrelsen.
Förfarandet i samband med licensgivningen förändras i huvudsak inte.
                                                                      Dnr 488-1998      Sid 7 (13)



      Eftersom dataregistret dock numera finns på Länsstyrelsen, sker databearbetningen
      av länsviltnämndens avskjutningsnormer inom Länsstyrelsen.

## Övrigt

Jaktvårdsförbundets medverkan i älgjaktsadministrationen kommer även fortsätt-
      ningsvis att vara omfattande. Uppgiften att ansvara för de lokala samråden samt
      rollen som sammanhållande eller direkt ansvarig vid olika älginventeringar m.m.
      jämte utvärderingen av inventeringsresultaten kräver betydande insatser av för-
      bundet. Jfr vad som uttalas i prop. 1991/92:9 om medverkan av jaktvårds-
      organisationerna i älgjaktsadministrationen.
      Jaktvårdsförbundet avses även i fortsättningen svara för länsviltsnämndens
      kanslifunktion.
AA kommenterade remissvaret och vidhöll sin kritik.

I beslut den 28 juni 2000 anförde stf. JO Ekberg i fråga om myndighetsutövning
följande.

Bestämmelser rörande älgjakt
Jakt efter älg får enligt 33 § första stycket jaktlagen (1987:259) ske endast efter
licens av länsstyrelsen och inom ett område som länsstyrelsen har registrerat, ett
s.k. licensområde. Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om regist-
rering av licensområden för älgjakt och licens för jakt efter älg samt länsstyrelsens
prövning av dessa ärenden (7 § jaktförordningen, 1987:905).

Naturvårdsverket har meddelat sådana föreskrifter i jaktkungörelsen (SNFS 1994:3
NV:58). Ansökan om registrering av licensområde för älgjakt skall av jakträtts-
havare, eller företrädare för dessa, göras hos länsstyrelsen i det län i vilket området
eller större delen av detta är beläget (3 §). I 4 § redogörs för vad ansökan skall
innehålla. Licens för älgjakt utfärdas för områden som är registrerade enligt 33 §
andra stycket jaktlagen, s.k. A-licensområden. En sådan licens kan ges för ett
registrerat A-licensområde för sig eller för flera registrerade A-licensområden i
samverkan, s.k. samlicens. Ansökan om licens skall ges in till länsstyrelsen i det
län där jaktområdet är registrerat och åtföljas av de handlingar som länsstyrelsen
beslutar (14 och 15 §§). Länsstyrelsen får dock meddela licens även om ansökan
inte givits in (16 §).

Jaktkungörelsen innehåller även av Naturvårdsverket beslutade allmänna råd. Vad
gäller administrationen av älgjakten erinrar Naturvårdsverket i dessa råd om vad
som sägs i propositionen om Jakt och Viltvård (prop. 1991/92:9) om att läns-
styrelserna bör förenkla administrationen av älgjakten. I råden anförs vidare att
riksdagens beslut att anta propositionen bl.a. innebär att jägare och markägare i
fortsättningen tillsammans skall ta ett större ansvar för älgstammens skötsel. Det
ankommer därför på jägarna att ta ansvar för och initiativ till att samråd årligen
sker mellan markägare och jägare om älgstammens skötsel. Samrådet, som bl.a.
bör avse hur stor älgavskjutningen bör vara, skall lämpligen redovisas till läns-
styrelsen liksom uppgift om förslag till den avskjutning som överenskommits.

I samband med att ansökan om registrering av ett licensområde ges in till läns-
styrelsen skall avgift betalas. Länsstyrelsens kostnader för administrationen av
älgjakten skall enligt Naturvårdsverkets allmänna råd i första hand täckas av
                                                                   Dnr 488-1998   Sid 8 (13)



influtna avgifter och i andra hand av medel ur länets viltskadefond. Viltskade-
fonderna har numera ersatts av länsvisa älgvårdsfonder.

I 52 d § jaktförordningen stadgas att länsstyrelsen enligt föreskrifter som meddelas
av Naturvårdsverket får lämna bidrag till kostnaderna för administrationen av jakt-
en, däribland registerhållning som avser områden som registrerats för jakt efter älg,
tilldelning av djur inom områden som registrerats för jakt efter älg samt viltvård,
information och utbildning i jaktliga frågor. Naturvårdsverket har beträffande
bestämmelsens tillämpning föreskrivit i sina allmänna råd att länsstyrelsen, under
förutsättning att kostnaderna för länets älgadministration kan minskas, får medge
bidrag ur älgvårdsfonden till jaktvårdssammanslutning för länet för arbete med
älgadministrationen. Jaktvårdssammanslutningens arbete måste dock vara avtalat
med länsstyrelsen innan arbetet utförs och får inte innefatta myndighetsutövning.

Myndighetsutövning
Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen kan förvaltningsuppgift överlämnas till privat-
rättsliga organ, såsom t.ex. bolag och föreningar. Innefattar uppgiften myndighets-
utövning skall detta ske med stöd av lag.

Beträffande innebörden av begreppet myndighetsutövning hänvisas i förarbetena
till regeringsformen till de uttalanden som gjordes i denna fråga vid tillkomsten av
den äldre förvaltningslagen (prop. 1973:90 s. 397 och prop. 1975/76:209 s. 165).
Vissa av bestämmelserna i den äldre förvaltningslagen (1971:290) skulle enligt 3 §
tillämpas när det var fråga om utövning av befogenhet att för enskild bestämma om
förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart
förhållande. Av förarbetena framgår att härmed avsågs myndighetsutövning. Be-
greppet togs dock inte in i lagtexten. Med uttrycket ”annat jämförbart förhållande”
avsågs att klargöra att även ärenden som inte kunde sägas röra förmån, rättighet,
skyldighet, disciplinär bestraffning eller avskedande kan hänföras till myndighets-
utövningens område, om det i något hänseende gäller ett offentligrättsligt ingrepp i
enskilds ställning. (Se prop. 1971:30 s. 330 f.).

Vad gäller förvaltningslagens syfte anförde departementschefen att lagens be-
stämmelser rörande handläggningen av ärenden – varmed avses hela den procedur
som börjar med ett ärendes anhängiggörande och slutar med dess avgörande –
skulle bidra till att ge ett så korrekt underlag som möjligt för förvaltningsbesluten
och därmed till att besluten blev riktiga i sak. Det största behovet av regler för
handläggningen förelåg vid förvaltningsverksamhet som innefattar myndighets-
utövning. Det var också sådan verksamhet som man främst hade haft i tankarna
när man efterlyst en uniformering och komplettering av förfarandereglerna för
förvaltningsärenden. De regler som infördes rörande aktinsyn, kommunicering och
beslutsmotivering m.m. ansågs fylla centrala rättsskyddsfunktioner (prop. 1971:30
s. 285).

I den nu gällande förvaltningslagen (1986:223) förekommer begreppet myndighets-
utövning i flera bestämmelser. Lagens användning av begreppet syftar inte till
någon saklig ändring i förhållande till motsvarande avgränsning i den äldre
förvaltningslagen.
                                                                    Dnr 488-1998   Sid 9 (13)



Utmärkande för all myndighetsutövning är att det rör sig om beslut eller andra
åtgärder som ytterst är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till
medborgarna. Myndighetsutövning kan förekomma både i form av missgynnande
beslut, t.ex. förbud, föreläggande eller liknande, och gynnande beslut, t.ex. tillstånd
till att bedriva viss verksamhet. Karakteristiskt är emellertid, att den enskilde be-
finner sig i ett slags beroendeförhållande. Är det fråga om ett missgynnande beslut
måste den enskilde rätta sig efter beslutet, eftersom denne annars riskerar att
tvångsmedel av något slag används mot honom. Rör det sig om ett gynnande be-
slut, kommer beroendeförhållandet till uttryck på så sätt att den enskilde måste
vända sig till myndigheten för att få t.ex. en viss förmån och att myndighetens
tillämpning av de föreskrifter som gäller på området får avgörande betydelse för
honom. För att myndighetsutövning skall föreligga krävs även att myndigheten
grundar sin befogenhet att bestämma om ett visst förhållande på en författning eller
något annat beslut av regeringen eller riksdagen.

En ytterligare avgränsning av begreppet myndighetsutövning görs på så sätt att
endast ärenden som mynnar ut i bindande beslut omfattas av begreppet. Ärenden
som uteslutande avser lämnande av råd, upplysningar eller andra oförbindande
besked innefattar således inte myndighetsutövning. (Jfr Hellners-Malmqvist, Nya
förvaltningslagen med kommentarer, 5 u. 1999, s. 134 f.)

Något uttalande i frågan huruvida handläggningen av ett ärende som i sig innefattar
myndighetsutövning utgör myndighetsutövning i alla sina led har inte gjorts vare
sig i förarbeten eller i doktrin. Att så inte nödvändigtvis behöver vara fallet skulle
möjligen kunna utläsas av 11 kap. 6 § regeringsformen eftersom det där talas om
dels förvaltningsuppgifter dels förvaltningsuppgifter som innefattar myndighets-
utövning. Sannolikt syftar denna uppdelning i första hand på olika slag av ärenden
och inte på delar av beredningen kontra beslut i samma ärende, men någon väg-
ledning ges inte av lagstiftaren. Om det nu skulle vara så att det finns en möjlighet
till uppdelning av handläggningen kan man fråga sig om t.ex. kontroll av att
inlämnade handlingar är kompletta eller införskaffande av ytterligare handlingar
eller sammanställning av materialet i ett ärende är hänförligt till myndighets-
utövning. Svaret blir uppenbarligen ja om åtgärden kombineras med någon form av
föreläggande för den enskilde att komma in med en handling eller eljest vidta en
åtgärd. Mera tveksamt skulle det kunna vara om den begärda insatsen bygger på ett
helt frivilligt åtagande från den enskildes sida. Skulle emellertid passivitet från den
enskilde i en sådan situation kunna påverka utgången av ärendet, talar det mesta för
att det är fråga om myndighetsutövning. Ansvaret för att utredningen leder fram till
ett användbart beslutsunderlag – som förutsätter en sammanställning av materialet
– utgör också som jag ser det myndighetsutövning liksom tillämpning av bl.a.
bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen om sökandes rätt att få del av
uppgifter.

Vägledande för tolkningen blir närmast om åtgärden kan ses som ett offentlig-
rättsligt ingrepp i den enskildes personliga förhållanden. Någon säker gräns-
dragning mellan förvaltningsåtgärder som innefattar respektive inte innefattar
                                                                    Dnr 488-1998   Sid 10 (13)



myndighetsutövning går dessvärre inte att göra. En bedömning får många gånger
göras i det enskilda fallet.

Innefattar de förvaltningsuppgifter som överlåtits till jaktvårdsförbundet
myndighetsutövning?
Länsstyrelsens ärenden rörande registrering av älgjaktsområden mynnar ut i
bindande beslut och innefattar således myndighetsutövning. Det saknas stöd i lag
för att överlämna dessa ärenden till ett privaträttsligt organ som Värmlands läns
jaktvårdsförbund. Länsstyrelsen i Värmlands län har uppgivit att länsstyrelsen –
som har utredningsansvaret och alltid fattar det slutliga beslutet i varje ärende –
inte har överlåtit några uppgifter som innefattar myndighetsutövning till jaktvårds-
förbundet, utan förbundet är endast behjälpligt vid länsstyrelsens myndighets-
utövning genom att få den sökande på frivillig väg att komplettera sitt ärende så
att förbundet kan yttra sig.

Det råder – främst på grund av att någon skriftlig överenskommelse inte finns –
viss osäkerhet om vilka uppgifter som länsstyrelsen har överlåtit till Värmlands
läns jaktvårdsförbund samt hur dessa närmare skall genomföras. Jag återkommer
senare till vilka följder avsaknaden av en skriftlig överenskommelse kan få. Vad
som framkommit beträffande handläggningen av de aktuella ärendena är bl.a.
följande.

Ärenden rörande registrering av licensområde för älgjakt anhängiggörs hos
länsstyrelsen genom en ansökan. Enligt länsstyrelsen diarieförs denna inte i
huvuddiariet, utan endast i ett hjälpregister. Vad detta närmare innebär framgår
inte. Efter det att ansökningsavgiften betalats in översänds ansökan till jaktvårds-
förbundet för yttrande.

Jaktvårdsförbundet kontrollerar fastighetsuppgifterna i ansökan mot den översikts-
karta över licensområden som förbundet för och tar ställning till om man skall ta
in ytterligare utredning. Beträffande de flesta ansökningarna tar förbundet kontakt
med dels företrädare för det aktuella licensområdet, dels företrädare för angräns-
ande områden, för att inhämta de ytterligare uppgifter som förbundet anser nöd-
vändiga för att kunna yttra sig över ansökan. Detta kan ske skriftligen eller per
telefon. När ärendet är så pass utrett som förbundet finner nödvändigt översänds
handlingarna i ärendet till länsstyrelsen tillsammans med förbundets yttrande. Det
framgår inte vilka åtgärder som jaktvårdsförbundet vidtar om sökanden inte in-
kommer med de kompletteringar som förbundet begärt. Någon form av tvångs-
medel finns inte tillgängligt. Jag utgår därför ifrån att den åtgärd som förbundet kan
komma att vidta, för det fall sökanden inte inkommer med de uppgifter som för-
bundet begärt, är att förbundet i sitt yttrande till länsstyrelsen antingen avstyrker
ansökan på grund av det bristande underlaget eller uppger att man inte har till-
räckligt underlag för att kunna ta ställning till ansökan.

Om förbundet helt eller delvis avstyrker ansökan, eller om ärendet tillförts
uppgifter som kan utgöra grund för avslag eller medföra avvikelse från ansökan,
kommunicerar länsstyrelsen ansökan med sökanden innan länsstyrelsen fattar
beslut i ärendet.
                                                                    Dnr 488-1998    Sid 11 (13)



Som länsstyrelsen framhåller i yttrandena till JO är situationen när det gäller älg-
jaktsadministrationen något speciell så till vida som statsmakterna i olika samman-
hang förutsatt att jägarorganisationerna kan medverka i denna. Ersättning har också
kunnat utgå enligt jaktkungörelsen i form av bidrag ur älgvårdsfonden till jakt-
vårdssammanslutning för länet för arbete med älgadministrationen. Någon närmare
reglering av hur detta samarbete skall utformas har inte angivits utan statsmakterna
har överlåtit till varje länsstyrelse att själv besluta om sin administration.

Det kan således konstateras att det står länsstyrelsen fritt att utnyttja jägar-
organisationerna eller underavdelningar av dessa för medverkan i den administ-
rativa handläggningen av frågor hänförliga till älgjakten. Det ligger dock i sakens
natur att samarbetet inte kan läggas upp på sådant sätt att länsstyrelsen överlåter
uppgifter som utgör myndighetsutövning till någon annan. Det understryks också
från statsmakternas sida att någon organisation inte får fatta beslut om registrering
av licensområden eller om tilldelning av jakt. Sådana beslut måste fattas av läns-
styrelsen (prop. 1991/92:9 s. 33). I det sammanhanget sägs det däremot inte något
om handläggningen i övrigt av sådana ärenden.

I förevarande fall är det utrett att länsstyrelsen fattar det slutliga beslutet i varje
enskilt ärende. Länsstyrelsen svarar också för kommunikation av tillfört material
och för föreläggande om komplettering eller annan åtgärd. Länsstyrelsen har också
ansvaret för att utredningen slutförs så att ett användbart beslutsunderlag föreligger
innan slutlig ställning tas i ärendet. Samtliga dessa delar av handläggningen av
ärendet får som anförts ovan anses utgöra myndighetsutövning.

Vad länsstyrelsen enligt egen uppgift överlåtit till jaktvårdsförbundet är att granska
om ett ingivet material är komplett som underlag för förbundets yttrande i ärendet
och om så ej är fallet en rätt för förbundet att ombesörja komplettering genom in-
förskaffande av skriftliga eller muntliga uppgifter. Jag utgår från att de sistnämnda
dokumenteras i ärendet. Om ytterligare kompletteringar behövs vid den fortsatta
handläggningen av ärendet ombesörjer – om jag uppfattat länsstyrelsens redogörel-
se rätt – länsstyrelsen själv denna sak.

Jag måste för min del uttrycka tveksamhet inför länsstyrelsens arrangemang. Om
det skulle förhålla sig så att jaktvårdsförbundet insats endast utgör ett led i att
möjliggöra förbundets yttrande över den gjorda ansökan torde uppdraget till för-
bundet sannolikt kunna godtas. Det kan inte vara alldeles ovanligt att ett organ som
skall fungera som remissinstans genom egen försorg breddar underlaget för sitt
yttrande. Något annorlunda förhåller det sig om syftet med förbundets insats är att
ersätta den granskning av det ingivna materialet och den komplettering av detta
som länsstyrelsen eljest skulle ha gjort för att få underlag för sitt beslut. Sådana
åtgärder får anses ingå i myndighetsövning och kan inte överlåtas till förbundet.

I brist på säkra besked om avsikten med länsstyrelsens uppdrag till jaktvårds-
förbundet och om det exakta innehållet i uppdraget kan jag inte med säkerhet
bedöma om länsstyrelsen överskridit sina befogenheter att utan uttryckligt stöd av
lag ge jaktvårdsförbundet det berörda uppdraget. Jag finner det dock klokt att
                                                                     Dnr 488-1998    Sid 12 (13)



länsstyrelsen numera själv ombesörjer all administration av dessa registrerings-
ärenden.

Vad gäller handläggningen av ärenden rörande utfärdande av licenser för älgjakt
har länsstyrelsen lämnat en närmare redogörelse för handläggningssättet i en bilaga
till sitt första remissyttrande. De uppgifter som jaktvårdsförbundet utför, t.ex. att ta
ansvar för och initiativ till samråd mellan jägare och markägare samt lämna förslag
till avskjutning, har stöd i gällande författningsbestämmelser. Jag finner därför inte
anledning att ytterligare utreda denna fråga.

Formerna for överlämnande av förvaltningsuppgift till privaträttsligt organ
Ett överlämnande av förvaltningsuppgifter sker genom att myndigheten och det
privata rättssubjektet träffar ett avtal om vilka uppgifter som det senare skall utföra.
Ett sådant överlämnande får konsekvenser på flera områden, bl.a. rörande möjlig-
heterna att ta del av allmänna handlingar, sekretessen, tillämpliga handläggnings-
regler, tjänstefelsansvaret, och tillsynen över verksamheten (se SOU 1994:139 s.
281 f.). Det är därför angeläget att frågan hur den enskildes rättssäkerhet bäst kan
tryggas efter överlämnandet uppmärksammas i avtalet. Som exempel kan nämnas
att myndigheten – vad gäller möjligheten att ta del av allmänna handlingar – kan
utforma avtalet med det privata rättssubjektet så att den enskilde får insyn i verk-
samheten.

Med hänsyn bl.a. till följderna för den enskilde och dennes rättssäkerhet bör avtalet
vara skriftligt. Ett sådant förfarande leder i regel till en mer genomarbetad överens-
kommelse och ökar den enskildes möjlighet till insyn. Dessutom säkras bevis om
vad som avtalats till undvikande av framtida oklarheter rörande omfattningen av de
uppgifter som överlåtits och om vilken ersättning som skall utgå för fullgörandet av
dessa.

Länsstyrelsen i Värmlands län har uppgivit att man inte kunnat påträffa något
skriftligt avtal rörande de uppgifter som överlåtits till Värmlands läns jaktvårds-
förbund och att myndigheten utgår ifrån att något sådant aldrig upprättats. Inte
heller finns några handlingar som utvisar de överväganden och ställningstaganden
till att inleda samarbetet som myndigheten gjort. De närmare detaljerna om vad
som avtalats är numera okända eftersom de personer hos länsstyrelsen som var
ansvariga för uppgörelsen med jaktvårdsförbundet inte längre är i tjänst. Detta
leder självfallet till oklarhet om vilka uppgifter som överlåtits samt om länsstyrel-
sen lämnat några närmare instruktioner om hur uppgifterna skall utföras m.m. Av-
saknaden av en klar och tydlig överenskommelse framstår som än mer anmärk-
ningsvärd mot bakgrund av vad som föreskrivs i Naturvårdsverkets allmänna råd
om att en av förutsättningarna för att få medge bidrag ur älgvårdsfonden till jakt-
vårdsförbund för administration av älgjakten är att arbetet är avtalat innan det
utförs. Länsstyrelsen har inte närmare kommenterat denna omständighet. Jag vill i
samband härmed påpeka att även om samarbetet under lång tid inte reglerats i
något skriftligt avtal har länsstyrelsen, som ansvarar för handläggningen av de
aktuella ärendena, haft möjlighet att när som helst formalisera det vidare sam-
arbetet i ett skriftligt avtal eller liknande. Detta hade under alla förhållanden bort
                                                                     Dnr 488-1998   Sid 13 (13)



ske när länsstyrelsen fr.o.m. budgetåret 1991/92 började betala ersättning till
förbundet för det utförda arbetet.

Mot bakgrund av det anförda är jag kritisk till att länsstyrelsen inte genom ett
skriftligt avtal eller på annat sätt har nedtecknat de närmare villkoren och om-
fattningen av de uppgifter som överlåtits. Jag utgår från att länsstyrelsen, i den mån
myndigheten även framdeles kommer att engagera privaträttsliga organ, på ett till-
fredsställande sätt dokumenterar vilka uppgifter som överlåts, eventuella föreskrift-
er för hur dessa skall utföras, vilken ersättning som skall utgå för fullgörandet av
dessa uppgifter m.m.

Vad gäller de uppgifter som överlåtits och regleringen av dessa – i den mån det
framkommit – finner jag anledning att något uppehålla mig vid frågan om
utlämnandet av allmänna handlingar i ärenden rörande registrering av licens-
områden.

I 2 kap. 12 § första stycket tryckfrihetsförordningen föreskrivs att en allmän hand-
ling, som får lämnas ut, på begäran genast eller så snart det är möjligt skall till-
handahållas på stället och utan avgift. Enligt 3 § första stycket samma kapitel är en
handling allmän om den förvaras hos en myndighet eller enligt 6 eller 7 § är att
anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Det är inte nödvändigt
tt handlingen faktiskt finns i myndighetens lokaler för att den skall anses förvarad
hos myndigheten. Om handlingen borde finnas där men för tillfället finns hos
någon utanför myndigheten från vilken myndigheten lätt kan kräva in handlingen
kan den ändå anses förvarad hos myndigheten (prop. 1975/76:160 s. 122).

Länsstyrelsen har uppgivit att för det fall någon skulle begära att få ta del av en
handling, som för tillfället finns hos jaktvårdsförbundet för handläggning, kan
någon företrädare för länsstyrelsen antingen hämta handlingen, skjutsa personen till
lokalen för att där ta del av den eller hänvisa personen till att själv uppsöka lokaler-
na, som är belägna ca tre mil från länsstyrelsens lokaler. Jag utgår i samband här-
med ifrån att jaktvårdsförbundet är införstått med och har accepterat detta förfaran-
de. Ett tillhandahållande av en begärd handling skulle under dessa förutsättningar
kunna ske ganska snabbt. Mot denna bakgrund får handlingarna anses förvarade
hos länsstyrelsen även om de faktiskt finns hos jaktvårdsförbundet. Detta får anses
gälla i vart fall för de ansökningar som länsstyrelsen översänt till jaktvårdsförbund-
et. Huruvida även de kompletteringar som inkommer direkt till förbundet skall
anses förvarade hos länsstyrelsen är beroende av vad som uppdragits till jaktvårds-
förbundet (jfr JO 1989/90 s. 415 och JO 1990/91 s. 391). Eftersom innehållet i
uppdraget inte kunnat klarläggas har jag inte underlag för att ta ställning i denna
fråga.

En begäran om utfående av allmän handling skall prövas av länsstyrelsen. Det hade
därför enligt min mening varit lämpligt att länsstyrelsen översänt kopior av
ansökningarna till jaktvårdsförbundet och behållit originalen själv. En framställan
om handlingsutlämnande hade då kunna prövas utan någon omgång med in-
hämtande av handlingar från förbundet.
