# Kritik mot Kriminalvården, häktet Beateberg, för långsam befordran av en försändelse. Även uttalanden om skyddet för intagnas identitet

JO 2024-06-19 dnr 4926-2023

[P]

## BESLUT

Datum               Dnr                      Sid
                                                                        2024-06-19          4926-2023               1 (7)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                         Kritik mot Kriminalvården, häktet Beateberg, för långsam
                         befordran av en försändelse. Även uttalanden om
                         skyddet för intagnas identitet

## Anmälan

I två anmälningar som kom in till JO i juni respektive augusti 2023 förde AA
                         fram klagomål mot Kriminalvården, häktet Beateberg, och vissa tjänstemän där.
                         Han anförde huvudsakligen följande.

                         Personal i häktet har sagt hans efternamn i gemensamma utrymmen. En
                         medintagen kollade upp honom vilket medförde obehag. Efter att det inträffat
                         bad han personalen om en lösning för att hans identitet fortsättningsvis inte
                         skulle röjas. Han fick till svar att det utifrån ett säkerhetsperspektiv är av
                         yttersta vikt att identifieringen av intagna sker på ett korrekt sätt och att det
                         därför inte är tillräckligt att identifiering sker med t.ex. endast intagnings-
                         nummer. Vidare informerades han om att Kriminalvårdens verksamhetsställen –
                         enligt såväl JO som Kriminalvårdens jurister – själva får bestämma om de vill
                         använda sig av för- eller efternamn, förutsatt att den intagne inte har skyddad
                         identitet.

                         Han och andra intagna har i två månaders tid begärt att få tillgång till de
                         författningar som gäller för frihetsberövandet. I maj månad meddelade häktet att
                         de inte skulle skriva ut lagtexterna. Häktet har även nonchalerat ytterligare
                         hemställningar från intagna angående detta.

                         Häktet slarvar med att dela ut myndighetspost. Det har hänt honom vid tre
                         tillfällen att häktet inte har delat ut sådan post. I april månad inkom brev från
                         Södertörns tingsrätt som inte delades ut till honom förrän två veckor senare. Vid
                         det tredje tillfället hade han väntat på att få brev från socialtjänsten. Han efter-
                         frågade brevet flera gånger men fick inte något svar. Det visade sig till slut att
                         brevet hade kommit in till häktet den 8 juni 2023 men skickats direkt till
                         förrådet. Brevet delades ut till honom först den 20 juli. Brevet innehöll en frist
                         för yttrande som hade passerat den 20 juni.



 Riksdagens ombudsmän                        E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                   Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                            Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A            Fax:          08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                          Dnr 4926-2023        Sid 2 (7)




Anmälaren bifogade viss skriftväxling mellan sig själv och häktet angående
brevet från socialtjänsten, e-postkorrespondens mellan en klienthandläggare i
häktet och en socialsekreterare samt en pappersbit – som kunde uppfattas vara
en del av ett kuvert – med dels en postgranskningsstämpel, dels stämplat
”2023-06- -8”.

Utredning
JO uppmanade Kriminalvården att yttra sig över det som AA fört fram.
Yttrandet skulle även innehålla en redogörelse för häktets rutin för hanteringen
av inkommande myndighetspost.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, genom regionchefen Region
Stockholm, huvudsakligen följande:

      Kriminalvården har inhämtat uppgifter från ledningen vid anstalten Beateberg.
      Myndighetspost stämplas med ankomststämpel och därefter skickas till
      avdelningen utan att granskas. Breven befordras sen normalt till adressaten i ett
      rum där den intagne kan öppna och läsa brevet. Personal iakttar den intagne men
      håller sig på ett sådant avstånd att det är uppenbart för den intagne att personalen
      inte kan läsa innehållet. Vill den intagne inte inneha brevet så skickas det ner till
      förrådet utan att personalen granskar innehållet. För att lättare kunna ge tillgång
      till handlingar som skulle kunna äventyra säkerheten så finns möjligheter att
      förvara exempelvis domshandlingar och förundersökningar finns det särskilda
      fack på avdelningen där de intagna kan förvara dessa handlingar och få in dem
      efter inlåsning.
      Brevet som ankom den 8 juni 2023 var inte ett brev från en myndighet utan
      avsändaren var anmälarens pappa. Häktet har försökt utreda varför brevet
      skickades till förrådet istället för att befordras till anmälaren men har tyvärr inte
      lyckats ta reda på hur misstaget kunnat ske. Anmälaren fick dock möjlighet att i
      tid yttra sig över innehållet i skrivelsen.
      Vad gäller två brev från Södertörns tingsrätt i april månad som enligt anmälan
      ska ha dröjt två veckor att befordra så kan inte häktet närmare kommentera
      uppgiften. Häktet dokumenterar inte när myndighetspost befordras till intagna.
      Häktet Beateberg började ta emot intagna i mitten av mars 2023. Under de första
      månaderna hanterades brev av inskrivningsgruppen. Denna rutin visade sig vara
      bristfällig då den arbetsgruppen hade svårt att rutinmässigt få tid varje dag till att
      hantera brev och att befordran av brev därför kunde fördröjas någon dag. Sedan
      en tid tillbaka hanteras arbetsuppgiften av en och samma tjänst och med en tydlig
      ordning för vilken annan tjänst som samtidigt närvarar vid granskningen.
      Resultatet har blivit att brev idag normalt befordras samma dag som det
      ankommer till häktet, detta även i de fall som försändelsen granskas.
      Anmälaren var en av de första intagna som ankom till det nyöppnade häktet
      Beateberg. Det är riktigt att det vid denna tidpunkt inte på avdelning fanns
      tillgängliga det regelverk som gäller för frihetsberövandet. Utskrifter av
      regelverket lades ut efter någon månads verksamhet. Idag ligger de i pärmar på
      varje avdelning.
      Anmälaren har inga skyddade personuppgifter. Både personal och intagna
      tilltalar varandra med namn.

## Rättslig reglering

Enligt 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611) ska varje intagen bemötas med respekt
      för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är
      förenade med frihetsberövandet. I 1 kap. 6 § första stycket häkteslagen föreskrivs
                                                                        Dnr 4926-2023       Sid 3 (7)




      att verkställigheten inte får innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än
      som följer av lagen eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten
      ska kunna upprätthållas. Av andra stycket framgår att en kontroll- eller
      tvångsåtgärd endast får användas om den står i rimlig proportion till syftet med
      åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.
      Av 3 kap. 6 § häkteslagen (HäL) framgår bl.a. att försändelser mellan svensk
      myndighet ska vidarebefordras utan granskning. En sådan försändelse till en
      intagen ska dock inte vidarebefordras utan hållas kvar, om det finns anledning att
      anta att uppgiften om avsändare av försändelsen oriktig
      Av 3 kap. 7 § HäL framgår bl.a. att i andra fall än som avses i 6 § får en intagen
      vägras sända eller ta emot en försändelse, om det är nödvändigt med hänsyn till
      ordningen eller säkerheten. En försändelse som den intagne inte får sända eller ta
      emot får hållas kvar.
      Av 3 kap. 15 § i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2)
      om häkte, FARK Häkte, framgår att en försändelse till eller från en intagen ska
      befordras samma dag som försändelsen kommer till häktet, om det är möjligt och
      försändelsen inte ska granskas eller hållas kvar.
      Enligt 3 kap. 18 § FARK Häkte får en försändelse till eller från en intagen
      granskas genom genomlysning av försändelsen i oöppnat skick, öppnande utan
      genomläsning av innehållet, eller öppnande och genomläsning av innehållet. Om
      en försändelse har öppnats, ska den förseglas när granskningen är slutförd.
      Av 3 kap. 19 § FARK Häkte följer bl.a. att en granskning av en försändelse till
      eller från en intagen ska ske skyndsamt.

## Kriminalvårdens bedömning

[…]
      Att brevet från anmälarens pappa hamnade i häktets förråd istället för att
      befordras till anmälaren är både oförklarligt och beklagansvärt. Häktet Beateberg
      har haft svårigheter att hantera alla försändelser med den skyndsamhet som
      krävs. De har därför dels ändrat sin organisation, dels förändrat sina rutiner.
      Häktet bedömer att detta har medfört en säkrare och skyndsammare hantering av
      försändelser.
AA yttrade sig över remissvaret och anförde huvudsakligen följande. Brevet
som kom in till häktet den 8 juni 2023 var inte ett brev från hans pappa utan ett
brev från socialtjänsten. Han fick det oöppnade brevet från förrådet först flera
veckor senare. Han skrev ett klagomål till Kriminalvården samma dag som han
fick brevet men har inte fått något svar än.

Till yttrandet bifogade AA ett kuvert märkt Hägersten-Älvsjö Stadsdelsförvalt-
ning och försett med Stockholms stads emblem. Enligt AA hade han tidigare
rivit bort en del av kuvertet med postgranskningsstämpel och skickat in till JO
tillsammans med sina anmälningar i ärendet.

Rättslig reglering
Kriminalvården har redogjort för några av de bestämmelser som har betydelse i
ärendet.

Jag vill med anledning av den del av klagomålet som rör identifieringen av
intagna tillägga att enligt 1 kap. 5 § häkteslagen (2010:610), HäL, ska
verkställigheten utformas så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas.
                                                                      Dnr 4926-2023       Sid 4 (7)




I den utsträckning det är lämpligt och den intagne samtycker till det, ska
åtgärder vidtas för att ge honom eller henne det stöd och den hjälp som behövs.

Vidare framgår av 35 kap. 15 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
OSL, att sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds
personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon
närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller
lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Bedömning
Skyddet för intagnas identitet
AA har lämnat olika uppgifter om hur han har blivit tilltalad i häktet. Det står
därför inte klart för mig om personal har tilltalat honom med endast efternamn
eller med fullständigt namn. Det har dock inte avgörande betydelse för de
uttalanden jag kommer att göra i det följande.

När det gäller Kriminalvårdens remissvar konstaterar jag att det är oklart vad
som menas med att personal och intagna i häktet tilltalar varandra med ”namn”.
Jag noterar också att Kriminalvården över huvud taget inte utvecklat något
resonemang kring frågan om skyddet för de intagnas identitet. Det är
anmärkningsvärt att den här frågan ägnats så lite uppmärksamhet. Jag vill
påpeka att den granskade myndigheten ska göra det som är möjligt för att
klarlägga de aktuella sakförhållandena samt måste bidra till JO:s utredning (se
bl.a. JO:s beslut den 10 juni 2024, dnr 5614-2023). Bristerna i Kriminalvårdens
yttrande hindrar emellertid inte mig från att utveckla min syn på den nu
behandlade saken.

Skyddet för intagnas identitet är en återkommande fråga hos JO i såväl
klagomålshanteringen som vid inspektioner och den aktualiseras i olika typer av
situationer. Liknande frågor som den nu aktuella har t.ex. varit föremål för JO:s
uttalanden vad gäller Kriminalvårdens användande av namnskyltar i anslutning
till intagnas celler, se särskilt dåvarande chefsJO:s beslut den 13 december
2019, dnr 5858-2018. Det kan uppmärksammas att detta innebar en viss
skärpning i hur JO såg på saken, vilket ligger i linje med regleringen kring och
utvecklingen av den allmänna synen på skyddet för den personliga integriteten.

Precis som framhölls i det beslutet är en uppgift om att någon är intagen i
anstalt – eller som i detta fall i häkte – typiskt sett sådan att det kan antas att den
intagne lider men om uppgiften röjs. Uppgiften omfattas således av den s.k.
kriminalvårdssekretessen (35 kap. 15 § OSL). I beslutet uttalade chefsJO att
användandet av skyltar med intagnas fullständiga namn eller efternamn medför
att intagna, i vart fall när det gäller dem med ovanliga namn, inte själva kan
välja om de vill röja sin identitet för andra intagna.

På samma sätt förhåller det sig om personal uttalar ett ovanligt för- eller
efternamn eller fullständigt namn i utrymmen där andra intagna vistas. Det kan
naturligtvis medföra såväl lidande som fara för den intagne eller dennes
                                                                     Dnr 4926-2023       Sid 5 (7)




närstående och detta oavsett om den intagne har skyddad identitet eller inte.
AA:s påstående om att en medintagen har ”kollat upp” honom och att han
kände obehag illustrerar just detta.

AA har redogjort för det svar han fick från häktet efter att han bett om en
lösning för att skydda sin identitet. Kriminalvården har inte bemött hans
uppgifter i det hänseendet heller. Jag utgår därför från att uppgifterna är
korrekta och vill i det sammanhanget påpeka att JO inte har uttalat att
Kriminalvårdens verksamhetsställen själva får välja om de vill använda sig av
för- eller efternamn. Däremot uttalade chefsJO i det nämnda beslutet att det
vore önskvärt att Kriminalvården övervägde om det kunde finnas lösningar som
både tillgodosåg myndighetens behov av en tillförlitlig och effektiv identifiering
av intagna och gav de intagna möjlighet att välja om de vill röja sin identitet.
Jag har inte någon annan uppfattning.

Även om det alltså är oklart vad det innebär rent konkret att personal och
intagna i häktet Beateberg tilltalar varandra med ”namn”, antyder remissvaret
att häktet utan undantag tillämpar en och samma metod för identifiering av
intagna, såvida den intagne inte har skyddad identitet. Jag har inte tillräcklig
grund för att slå fast att så är fallet men om det förhåller sig på det viset vill jag
framhålla att jag är kritisk till en sådan kategorisk lösning. Personal i häkten och
anstalter måste visserligen kunna identifiera de intagna på ett tillförlitligt och
effektivt sätt, bl.a. för att minska risken för att intagna förväxlas eller att
handlingar – som t.o.m. kan innehålla uppgifter som omfattas av sekretess –
delas ut till fel person. Enligt mig är det emellertid inte tydligt att det skulle
medföra ett behov av att använda för- och efternamn på de intagna när de
tilltalas i t.ex. gemensamhetsutrymmen där andra intagna är närvarande. Ett
verksamhetsställe måste anpassa metoden för identifiering utifrån
omständigheterna i det enskilda fallet. Något annat är enligt min mening inte
förenligt med vare sig bestämmelsen om kriminalvårdssekretess i 35 kap. 15 §
OSL eller kravet i 1 kap. 5 § HäL om att verkställigheten ska utformas så att
negativa följder av frihetsberövandet motverkas.

Häktets hantering av försändelser
Som Kriminalvården har angett i remissvaret ska en försändelse till eller från en
intagen befordras samma dag som försändelsen kommer till häktet, om det är
möjligt och försändelsen inte ska granskas eller hållas kvar. Om det blir aktuellt
att granska försändelsen ska det ske skyndsamt.

Genom utredningen står det klart att ett brev som kom in till häktet den 8 juni
2023 skickades till förrådet utan att dessförinnan vidarebefordras till AA. Enligt
AA fick han del av brevet först den 20 juli. Den uppgiften har inte bemötts av
Kriminalvården. Jag utgår därför från att så har varit fallet. Det rör sig om ett
långt dröjsmål med att befordra brevet och för detta förtjänar häktet kritik.

AA och Kriminalvården har olika uppfattning om vem som var avsändare av
brevet i fråga. Enligt AA var socialtjänsten avsändare, vilket innebär att det
                                                                    Dnr 4926-2023       Sid 6 (7)




varit fråga om s.k. myndighetspost. AA har i sitt yttrande över remissvaret
bifogat det kuvert som han menar att det har rört sig om och där en del av
kuvertet är bortrivet. Enligt honom är det den del med en postgransknings-
stämpel som han tidigare har skickat in till JO som har rivits bort från kuvertet.
Jag har inte någon anledning att ifrågasätta det påståendet och noterar dessutom
att postgranskningsstämpeln är daterad den 8 juni 2023, vilket stämmer med
omständigheterna i ärendet.

Jag kan konstatera att kuvertet mycket riktigt är märkt Hägersten-Älvsjö
Stadsdelsförvaltning och försett med Stockholms stads emblem. Samtidigt
noterar jag att kuvertet varken är frankerat eller poststämplat. Vidare indikerar
den e-postkorrespondens som AA har gett in till JO att vissa handlingar från
socialtjänsten har skickats via AA:s pappa. Jag kan mot den bakgrunden inte
dra några säkra slutsatser om i vilket skick brevet kom in till häktet eller vem
som kan anses ha varit avsändare av detsamma.

Enligt postgranskningsstämpeln på kuvertet har häktet granskat försändelsen
med stöd av 3 kap. 7 HäL, dvs. att granskning har varit nödvändig med hänsyn
till ordningen eller säkerheten. När det gäller s.k. myndighetspost får dock
granskning bara ske om det finns anledning att anta att uppgiften om avsändare
är oriktig och i så fall endast i syfte att utreda vem avsändaren är. Det framgår
av 3 kap. 6 § HäL.

Eftersom jag inte kan dra några säkra slutsatser om hur brevet i fråga kom in till
häktet eller vilka överväganden som gjordes i samband med granskningen har
jag inte tillräckligt underlag för att rikta någon kritik mot häktet. Jag vill
emellertid lyfta fram att jag nyligen i ett beslut gällande just häktet Beateberg
har uttalat att ett brev, som ligger i ett slutet kuvert, från en myndighet bör anses
utgöra myndighetspost även om det kommer in i en försändelse från en
avsändare som inte omfattas av reglerna för sådan post (se JO 2023 s. 224,
dnr 9884-2022). Som jag uttalade i det beslutet är det min uppfattning att det
synsättet är mer förenligt med den grundlagsskyddade rätten till förtrolig
kommunikation och reglerna för granskning av myndighetspost. Brevet från
myndigheten får alltså granskas enbart i syfte att utreda vem avsändaren är när
det finns anledning att anta att uppgiften om detta är oriktig.

Ord står mot ord när det gäller frågan om AA i tid fick möjlighet att yttra sig
över innehållet i försändelsen. Jag har därför inte grund för att rikta någon kritik
mot häktet i denna del.

När det gäller de två breven från Södertörns tingsrätt i april månad ger
utredningen inte tillräckligt stöd för någon kritik eller annat uttalande från min
sida.
                                                                  Dnr 4926-2023     Sid 7 (7)




Tillgång till författningstexter
Det framgår av remissvaret att relevanta författningstexter gjorts tillgängliga i
pärmar på häktets avdelningar. Jag avstår därför från att göra några uttalanden i
frågan.

Avslutande kommentarer
Vad AA i övrigt har fört fram motiverar inte några uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Sanna Ekman har föredragit ärendet och byråchefen Johan
Thorblad har deltagit i beredningen.
