# Kritik mot Socialnämnden i Sollentuna kommun för utformningen av ett hyreskontrakt

JO 2014-09-25 dnr 4930-2012

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                    Sid
                                                                           2014-09-25             4930-2012             1 (6)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Socialnämnden i Sollentuna kommun för utformningen av ett
                        hyreskontrakt


                          Beslutet i korthet: Ett hyreskontrakt som tecknas mellan socialförvaltningen i Sollentuna
                          kommun och den som har beviljats bistånd för boende på ett korttidsboende inom
                          kommunen innehåller klausuler som bl.a. ger personalen rätt att undersöka den boendes
                          rum och vid misstanke om brott tillkalla polis.
                          JO, som på flera punkter ifrågasätter utformningen av kontraktet, konstaterar att
                          nämnden inte förefaller ha uppmärksammat vare sig regeringsformens bestämmelser om
                          skydd mot husrannsakan, hyreslagens bestämmelser eller bestämmelserna om sekretess
                          mellan myndigheter. JO förutsätter att nämnden ser över kontraktet och anpassar det till
                          gällande bestämmelser.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA och BB klagomål mot Åkerbo korttidsboende i
                        Sollentuna kommun. De gjorde gällande bl.a. följande. Personalen på Åkerbo
                        korttidsboende har som rutin att genomsöka de boendes rum. Detta har skett trots
                        att det före augusti 2012 inte stod angett i de boendes andrahandskontrakt. I det nya
                        hyreskontraktet står det att personalen har rätt att gå in på de boendes rum. Det står
                        däremot inte att personalen får genomsöka dessa.

## Utredning

JO begärde att Socialnämnden i Sollentuna kommun skulle yttra sig över vad som
                        anförts i anmälan om personalens rutiner för att genomsöka de boendes rum.
                        Nämnden anförde i ett remissvar i denna del följande (bilagorna har utelämnats).

                                  Åkerbo korttidsboende
                                  Åkerbo korttidsboende är ett drogfritt boende riktat till personer som är hemlösa i
                                  Sollentuna kommun när personen på grund av sociala, psykiska eller
                                  missbruksproblem har behov av tillfälligt boende med stöd. Åkerbo korttidsboende
                                  drivs i egen regi. Åkerbo korttidsboende är organisatoriskt en av fem enheter inom
                                  socialkontorets Avdelningen för vuxna. Åkerbo korttidsboende har bemanning
                                  dygnet runt med sovande jour på natten.
                                  Boendet har 17 stycken rum där de boende delar kök, wc/dusch och tvättstuga samt
                                  10 stycken träningslägenheter.
                                  En placering på Åkerbo korttidsboende är ett bistånd enligt socialtjänstlagen
                                  4 kap. 1 §. Utredning av behov och beslut om bistånd handläggs inom


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                              Dnr 4930-2012   Sid 2 (6)




      socialkontorets olika enheter som ansvarar för myndighetsutövning, Enheten för
      ekonomiskt bistånd, Enheten missbruk och socialpsykiatri myndighet samt Enheten
      för barn och unga.
      Målet med placeringen på Åkerbo korttidsboende är att utifrån den enskildes
      genomförandeplan - motivera, träna och ge stöd till ett självständigt liv i en lämplig
      boendeform.

      Rutiner

      Inflyttning på Åkerbo korttidsboende och information till hyresgästen
      Vid inflyttning på boendet tecknas ett andrahandshyreskontrakt,
      andrahandshyreskontrakt gällande boende på Åkerbo se bilaga 3.
      Andrahandshyreskontraktet har uppdaterats sommaren 2012.
      I andrahandshyreskontraktet får den blivande hyresgästen information om, och
      godkänner i och med kontraktskrivandet, bland annat information om att personalen
      har tillgång till nyckel till rum/lägenheten och vid behov bereder sig tillträde för
      tillsyn av rum/lägenheten. Vid misstanke om droger, vapen eller annat i lag
      förbjudet har personal rätt att gå in och genomsöka rum/lgh och vid misstanke om
      brottslig gärning tillkalla polis.
      –––

## Förvaltningens synpunkter

De situationer som beskrivs i anmälan till JO har föranlett att socialkontoret i
      Sollentuna i allmänhet och Åkerbo korttidsboende i synnerhet har uppmärksammats
      på vikten av att tydliggöra information och rutiner på boendet till boende på Åkerbo
      korttidsboende samt till nyanställd personal.
      Med anledning av ovanstående har information till boende och rutiner på boendet
      reviderats och uppdaterats under sommaren/hösten 2012.
Till remissvaret fanns bifogat ett andrahandskontrakt för boende på Åkerbo
korttidsboende samt Åkerbos boendepolicy och regler (bilaga till
andrahandskontraktet). Av andrahandskontraktet framgår det att hyresgästen är
skyldig att följa de regler som anges i bilagan till kontraktet. Av dessa regler
framgår bl.a. följande.

      Vid misstanke om droger, vapen eller annat i lag förbjudet har personal rätt att gå in
      och genomsöka rum/lgh och vid misstanke om brottslig gärning tillkalla polis.
      –––
      Hyresvärden/korttidsboendet Åkerbo har rätt att inneha reservnyckel till
      rum/lägenhet samt vid behov bereda sig tillträde för tillsyn av lägenheten.
      Hyresgästen har inte rätt att neka personalen tillträde till rum/lägenhet.
AA och BB fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Inledning
Åkerbo korttidsboende drivs av Socialnämnden i Sollentuna kommun.
Verksamheten riktar sig till personer som är hemlösa i kommunen och som på
grund av sociala eller psykiska problem eller missbruksproblem har behov av
tillfälligt boende med stöd. Boendet har bemanning dygnet runt med s.k. sovande
jour på natten. Boendet grundar sig på ett beslut av socialnämnden om bistånd
                                                                   Dnr 4930-2012    Sid 3 (6)




enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen, SoL. Vid inflyttningen till boendet upprättas ett
hyreskontrakt mellan socialförvaltningen och den enskilde.

AA och BB har i anmälan till JO framfört klagomål i flera avseenden mot Åkerbo
korttidsboende. Jag har valt att begränsa min utredning till frågan om personalen
vid korttidsboendet har rätt att undersöka de boendes rum.

Det framgår av nämndens remissvar att rutinerna vid korttidsboendet har ändrats
under sommaren/hösten 2012. Jag behandlar i detta beslut de nya rutinerna och går
inte in på hemmets rutiner före sommaren 2012.

Nämnden har i sitt remissvar anfört att den enskilde genom en klausul i
hyreskontraktet som upprättas mellan socialförvaltningen och den enskilde lämnar
ett samtycke som ger personalen vid boendet rätt att undersöka den enskildes
bostadsrum, bl.a. om personalen misstänker att han eller hon förvarar droger där.

Regeringsformens regler om skydd mot husrannsakan m.m.
En myndighet får inte utan vidare gå in i en bostad som en enskild disponerar. Den
grundläggande bestämmelsen om skydd mot sådana intrång finns i 2 kap. 6 § första
stycket regeringsformen, RF. Enligt den bestämmelsen är varje medborgare
gentemot det allmänna skyddad mot bl.a. kroppsvisitation, husrannsakan och
liknande intrång. Med husrannsakan avses varje undersökning av hus, rum eller
slutet förvaringsställe som företas av en myndighet oavsett syftet med
undersökningen (prop. 1973:90 s. 246). Med liknande intrång avses intrång som
inte sker i undersökningssyfte (prop. 1975/76:209 s. 147). Skyddet mot
husrannsakan och liknande intrång kan begränsas genom bestämmelse i lag
(2 kap. 20 § RF).

De kontroller som personalen enligt hyreskontraktet får göra av de boendes rum
och lägenheter är av sådant slag som avses i 2 kap. 6 § RF. För att personalen på
boendet ska få göra en husrannsakan eller någon liknande undersökning krävs
alltså lagstöd (jfr t.ex. sådan husrannsakan som polisen får göra med stöd av
28 kap. 1 § rättegångsbalken). Någon uttrycklig sådan bestämmelse finns inte.

När någon är föremål för tvångsvård inom socialtjänsten och är placerad vid ett
särskilt ungdomshem eller ett LVM-hem torde det visserligen vara tillåtet för
hemmet att genomsöka den enskildes bostadsrum för att söka efter egendom som
den intagne inte får ha utan att förfarandet strider mot skyddet enligt 2 kap. 6 § RF
(se bl.a. JO 1998/99 s. 262; jfr även bl.a. JO:s inspektionsprotokoll den 23 januari
2002, dnr 4090-2001). Det synsätt som kommer till uttryck i de nu nämnda
ärendena kan dock inte anläggas när det gäller förutsättningarna för att undersöka
ett bostadsrum på Åkerbo korttidshem eftersom vistelsen på Åkerbo bygger på
frivillighet från den enskildes sida och inte innefattar någon form av tvångsvård.

Samtycke
Grundlagsskyddet avser endast påtvingade ingrepp (jfr prop. 1993/94:24 s. 39 och
prop. 2005/06:29 s. 25–26). Det finns därför i vissa fall utrymme för
                                                                    Dnr 4930-2012    Sid 4 (6)




socialnämnden att med den enskildes samtycke få komma in i hans eller hennes
bostad. JO har behandlat frågan vid flera tillfällen när det gäller förutsättningarna
för att göra s.k. hembesök inom ramen för en utredning av rätten till
försörjningsstöd (se bl.a. JO 2011/12 s. 377, dnr 6510-2009 m.fl. och JO 2011/12
s. 392, dnr 2542-2009). Frivilligheten måste dock vara reell för att samtycket ska
kunna ligga till grund för en undersökning av bostaden. Det är alltså viktigt att
grundlagsskyddet inte kringgås genom att den enskilde ”tvingas” att lämna sitt
medgivande. Samtidigt kan naturligtvis inte varje samtycke anses ogiltigt. I
tveksamma situationer får man ta hänsyn till den konkreta situationen, den
information som den enskilde har fått om sina handlingsalternativ och hans eller
hennes förmåga att fatta ett helt informerat beslut i frågan (Regeringsformen – en
kommentar, Bull och Sterzel, 2013, s. 77).

En grundläggande förutsättning för att nämnden ska få komma in i bostaden och
göra någon form av undersökning är således att den enskilde har lämnat ett
medgivande som grundas på ”verklig” frivillighet. När det gäller Åkerbo
korttidsboende menar nämnden att den enskilde har lämnat ett sådant samtycke när
han eller hon har undertecknat hyreskontraktet. Jag har svårt att föreställa mig att
den som beviljas bistånd för att bo på korttidsboendet har någon reell möjlighet att
påverka utformningen av kontraktet. Den boende har med andra ord inte något
verkligt val utan ”tvingas” acceptera villkoren i kontraktet för att få tillgång till
boendet.

Även om den enskilde inte kan påverka kontraktsvillkoren som sådana kan det inte
uteslutas att han eller hon frivilligt kan gå med på att personalen får rätt att gå in i
och undersöka bostaden. Avgörande för den bedömningen – som måste göras i
varje enskilt fall – är vilken information som personen får om sina
handlingsalternativ när han eller hon ska underteckna kontraktet samt hans eller
hennes förmåga att förstå och fatta ett informerat beslut i frågan. Det är alltså
mycket viktigt att den enskilde får tydlig information om innebörden av villkoret i
kontraktet och vilka alternativ han eller hon har.

Hyreslagens tvingande bestämmelser
Att en undersökning av bostaden i ett enskilt fall inte nödvändigtvis strider mot
reglerna om skydd mot husrannsakan innebär inte att personalen utan vidare har
rätt att göra en sådan undersökning. Enligt vad som har kommit fram i ärendet
upplåter socialnämnden genom kontraktet ett rum eller en lägenhet till nyttjande
som bostad mot ersättning. Därmed uppstår det ett hyresförhållande mellan
parterna. Det innebär att jordabalkens delvis tvingande bestämmelser i 12 kap. om
hyra (hyreslagen) ska beaktas när man bedömer vilka rättigheter och skyldigheter
som parterna, dvs. socialförvaltningen (hyresvärden) och den enskilde
(hyresgästen), har gentemot varandra.

Hyreslagen har ett socialt skyddssyfte, och reglerna i 12 kap. jordabalken, JB, är
som huvudregel tvingande till hyresgästens förmån. När det finns ett
hyresförhållande har hyresvärden en begränsad rätt att få tillträde till bostaden (jag
                                                                  Dnr 4930-2012    Sid 5 (6)




bortser här från rena nödsituationer). Hyresvärden har enligt 12 kap. 26 § JB rätt att
utan uppskov få tillträde till lägenheten för att utöva nödvändig tillsyn eller utföra
förbättringsarbeten som inte kan skjutas upp utan skada. Bestämmelsen ger
däremot inte hyresvärden, dvs. i detta fall korttidshemmets personal, rätt att gå in i
bostaden för att t.ex. söka efter droger. Ett kontraktsvillkor som ger hyresvärden en
längre gående rätt att få tillträde till den enskildes bostad än vad bestämmelsen i
12 kap. 26 § JB tillåter är inte giltigt (se 12 kap. 1 § femte stycket JB). Det är
således inte möjligt att med bindande verkan mot hyresgästen ta in ett sådant
villkor i kontraktet. Det innebär att den enskilde har laglig rätt att neka personalen
tillträde till bostaden.

Åkerbo korttidsboende ska vara ett nyktert och drogfritt boende, och jag har i och
för sig förståelse för ändamålet med reglerna för boendet. Även om strävan är att
hålla boendet drogfritt – vilket också kan ses som en del av den vård och omsorg
som kommunen tillhandahåller – måste dock reglerna för boendet hålla sig inom
ramen för vad som är lagligt. Såvitt framgår av remissvaret har den rättsliga
betydelsen av att det finns ett hyresförhållande inte beaktats i tillräcklig grad när
det gäller utformningen av kontraktet.

Sekretess mellan myndigheter
Enligt hyreskontraktet har personalen rätt att vid misstanke om brottslig gärning
tillkalla polis. En avslutande fråga är i vilken utsträckning socialtjänsten kan lämna
uppgifter om dem som bor på korttidsboendet till polisen.

Inom socialtjänsten gäller sekretess för uppgifter om en enskilds personliga
förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till honom eller henne lider men (26 kap. 1 § offentlighets-
och sekretesslagen [2009:400], OSL). Enligt 8 kap. 1 § OSL får en uppgift som
omfattas av sekretess inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter om det inte
är särskilt angett i OSL. Huvudregeln är alltså att socialtjänsten inte får lämna
uppgifter om enskilda personer, t.ex. att de bor eller vårdas på ett särskilt hem, till
polisen.

För att uppgifter som omfattas av socialtjänstsekretessen ska kunna lämnas
förutsätts antingen att den enskilde medger att uppgiften får lämnas (12 kap. 2 §
OSL), att man efter en s.k. menprövning finner att det är möjligt eller att det finns
en sekretessbrytande bestämmelse som tillåter det.

Ett samtycke till att uppgifter som omfattas av sekretess lämnas ut kan ges i förväg.
Ett sådant samtycke får dock inte vara alltför generellt utformat utan ska ta sikte på
en kommande situation (prop. 1979/80:2 Del A, s. 331). Med hänsyn till hur
klausulen i hyreskontraktet är formulerad kan den inte, enligt min mening,
betraktas som ett medgivande från den enskilde att lämna ut uppgifter som
omfattas av sekretess till polisen.

Nämnden tycks inte heller ha övervägt under vilka förutsättningar den kan göra en
polisanmälan vid misstanke om t.ex. narkotikabrott (se 12 kap. 10 § SoL med de
                                                                 Dnr 4930-2012    Sid 6 (6)




hänvisningar till OSL som görs där). Utgångspunkten torde vara att den
möjligheten är mycket begränsad. En bedömning måste dock även här göras i varje
enskilt fall.

Sammanfattning
Jag har i det föregående på flera punkter ifrågasatt utformningen av det
hyreskontrakt som ingås mellan socialförvaltningen i Sollentuna kommun och den
som beviljas bistånd för boende vid Åkerbo korttidsboende. Nämnden tycks inte ha
gjort någon mer ingående analys av de rättsliga frågorna när den utformade
kontraktet. Således förefaller varken regeringsformens bestämmelser om skydd
mot husrannsakan m.m., hyreslagens tvingande bestämmelser till skydd för den
enskilde i ett hyresförhållande eller OSL:s bestämmelser om sekretess mellan
myndigheter ha ägnats någon uppmärksamhet. Jag förutsätter att nämnden, med
beaktande av mina uttalanden, ser över kontraktet och anpassar det till gällande
bestämmelser.

De frågor som behandlas i detta beslut är av sådant principiellt intresse att jag
finner skäl att översända en kopia av beslutet till Socialstyrelsen och Inspektionen
för vård och omsorg för kännedom.

Ärendet avslutas med den kritik som innefattas i det ovan anförda.
