# Fråga om det har funnits något kommunalt beslut om en taxa på vilket en kommunal nämnd har kunnat grunda ett uttag av vissa måltidsavgifter inom kommunens äldre- och handikappomsorg

JO 2005-03-29 dnr 4931-2003

## Beslut

BESLUT
                                                                          Datum             Dnr                  Sid
                                                                          2005-03-29        4931-2003           1 (7)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om det har funnits något kommunalt beslut om en taxa på vilket
                        en kommunal nämnd har kunnat grunda ett uttag av vissa
                        måltidsavgifter inom kommunens äldre- och handikappomsorg


                        I en anmälan till JO den 8 december 2003 klagade AA på Handikappnämnden i
                        Karlskrona kommun. Han uppgav i huvudsak följande. Han är förälder till två
                        funktionshindrade tonåriga barn. Den 28 november 2003 hade han fått information
                        från kommunens handikappförvaltning om att handikappnämnden hade beslutat om
                        ändrade avgifter för mat inom vissa verksamheter enligt lagen (1993:387) om stöd
                        och service till vissa funktionshindrade (LSS) fr.o.m. den 1 januari 2004. Han hade
                        inte känt till att ett sådant beslut hade diskuterats i kommunen. Enligt vad han nu
                        hade fått veta hade beslutet fattats i augusti 2003. Han önskade JO:s granskning av
                        om beslutet hade fattats på ett riktigt sätt och om det var tillåtet för kommunen att
                        ta ut avgifterna.

                        Inledningsvis inhämtades från Karlskrona kommun handlingarna som rörde
                        avgiftsändringarna. Därefter inhämtades ett yttrande från handikappnämnden.
                        Yttrandet skulle avse huruvida det hade fattats något kommunalt beslut angående
                        matavgifterna.

                        Handikappnämnden inkom med ett yttrande, vilket utgjordes av en tjänsteskrivelse
                        undertecknad av förvaltningschefen BB. Denne lämnade den 16 mars 2004 också
                        ett förtydligande av remissyttrandet per telefon. AA kommenterade
                        remissyttrandet.

                        Till nämndens remissvar hade fogats handikappförvaltningens förslag till budget
                        för år 2004 samt protokollsutdrag från handikappnämndens sammanträde den 27
                        augusti 2003 och kommunfullmäktiges sammanträde den 26–27 november 2003.

                        I protokollet från handikappnämndens sammanträde den 27 augusti 2003, § 63
                        ”Förslag till budget för handikappnämnden år 2004 samt planer för åren 2005–
                        2006”, angavs bl.a. följande.
                                  Handikappnämnden föreslår till kommunfullmäktige begära
                                  [– – –]




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                           www.jo.se
                                                                        Dnr 4931-2003       Sid 2 (7)




      att godkänna i enlighet med bilaga E, upprättat förslag till taxor och avgifter för
      handikappnämnden år 2004.
       [– – –]
Av det underliggande dokumentet med förvaltningens budgetförslag framgick bl.a.
att förvaltningen föreslog ett helt nytt avgiftsuttag för mat som tillhandahölls barn i
åldrarna 0–16 år i samband med korttidsvistelse. För barn över tolv år som hade
insats i form av korttidstillsyn föreslogs en generell matavgift om 300 kr per barn
och månad. Tidigare hade en avgift tagits ut för ”frukost, lunch och/eller middag”.
Avgiften synes ha debiterats i efterhand utifrån utnyttjade måltider. Det systemet
beskrevs som ”krångligt administrativt”. Vidare framgick att den förändrade
avgiften beräknades inbringa 110 000 kr per år till kommunen jämfört med 20 000
kr år 2002. Båda ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2004.

Av protokollet från kommunfullmäktiges sammanträde den 26–27 november 2003,
§ 133 ”Budget 2004 och plan 2005-2006 för Karlskrona kommun”, framgår att
kommunfullmäktige, enligt kommunstyrelsens förslag, för handikappnämndens del
bl.a. beslutade följande.
      1. att tilldela handikappnämnden kommunbidrag om 178,5 miljoner kr år 2004,
      [– – –]
      2. (rätteligen ”5.”, JO:s anmärkning) att i övrigt anmoda handikappnämnden att
      bedriva verksamheten inom ovannämnda medelstilldelning i enlighet med angivna
      målsättningar.
I protokollets inledning anges vilka handlingar som utgjorde underlag för
kommunfullmäktiges beslut, bl.a. en sammanställning av nämndernas förslag till
budget med bilagor samt kommunstyrelsens förslag till budget.

JO beslutade att bereda Svenska Kommunförbundet tillfälle att inkomma med
synpunkter på om kommunfullmäktiges beslut innefattar ett beslut om att godkänna
nämndens förslag om taxa för matavgifterna. I ett yttrande som kom in den 6 maj
2004 anförde förbundet bl.a. följande.

      Vid en genomgång av de översända handlingarna kan vi inte finna något underlag
      som visar att kommunfullmäktige beslutat i den aktuella taxefrågan.
      Handikappnämnden har genom beslut 2003-08-27, § 63, föreslagit att
      kommunfullmäktige godkänner ett upprättat förslag till taxor och avgifter avseende
      nämndens verksamhet 2004. Det går dock inte att från de översända handlingarna se
      var detta förslag tar vägen i den fortsatta handläggningen.
      Handikappnämndens förslag måste enligt 5 kap. 28 § kommunallagen ha passerat
      kommunstyrelsen för att fullmäktige skall kunna besluta i ärendet. Då några
      handlingar från kommunstyrelsen inte har översänts till oss kan vi inte uttala oss om
      styrelsen fått tillfälle att yttra sig över handikappnämndens förslag.
      Fullmäktiges budgetbeslut 2003-11-26–27, § 133, innehåller för
      handikappnämndens del fem att-satser. Ingen av dem ger för en utomstående läsare
      information om att beslut fattats om att ändra vissa avgifter med anknytning till
      LSS-verksamheten. Förvaltningschefens uppgift 2004-03-16 till JO om att beslutet
      angående taxan fattats av fullmäktige vid budgetsammanträdet bekräftas inte av
      innehållet i våra tillgängliga handlingar.
      Enligt 3 kap. 10 § kommunallagen skulle sådana avgifter/avgiftshöjningar
                                                                          Dnr 4931-2003     Sid 3 (7)




      som ärendet avser i och för sig ha kunnat beslutas av handikappnämnden själv efter
      bemyndigande från fullmäktige. Detta beror på att ärendet inte är av sådan
      ekonomisk vikt att det täcks in av fullmäktiges exklusiva beslutanderätt enligt 3 kap.
      9 § 2 p. kommunallagen. Förvaltningschefens uppgift om att fullmäktige genom
      beslut den 22 november 1996 delegerat till bl.a. handikappnämnden att fatta beslut
      om justering av avgifterna/taxorna med hänsyn till prisutvecklingen utgör ett
      begränsat bemyndigande till nämnden om indexering.
      Rent generellt gäller att beslut om kommunala taxor/avgiftshöjningar ofta är inklu-
      derade i fullmäktiges budgetbeslut för de olika nämnderna. I den mån som en nämnd
      getts befogenhet av fullmäktige att själv fatta beslut angående taxor/avgifter är det
      inte ovanligt att fullmäktiges budgetbeslut är utformat som det beslut som nu är
      föremål för JO:s bedömning. Nämnden tilldelas ett kommunbidrag av fullmäktige på
      intäktssidan varefter nämnden har att fatta ett eget beslut om kompletterande finan-
      siering genom avgiftsjusteringar för att uppnå budgetbalans, jfr RÅ 1994 ref. 72.
      Fullmäktiges beslut om kommunbidrag är vanligtvis villkorade av att nämnden
      uppfyller vissa allmänna målsättningar för verksamheten. Nämndens internkontroll
      och revisorernas granskning tar bl.a. sikte på nämndens måluppfyllelse gentemot
      fullmäktiges beslut. Den rättsliga grunden för denna typ av verksamhetsstyrning från
      fullmäktiges sida återfinns i 3 kap. 12 § och 15 § kommunallagen.
      I det nu aktuella JO-ärendet bör enligt Kommunförbundet från kommunen inhämtas
      upplysningar om vad sista att-satsen (”att i övrigt anmoda … målsättningar.”) i
      fullmäktiges beslut 2003-11-26–27, § 133, innebär. Skälet är att dessa målsättningar
      juridiskt sett skulle kunna innehålla en befogenhet för nämnden att fatta egna
      taxebeslut.
Ärendet remitterades därefter på nytt till handikappnämnden. Nämnden inkom den
15 juni 2004 med ett yttrande i form av en tjänsteskrivelse, undertecknad av
förvaltningschefen BB. I yttrandet anfördes i huvudsak följande (bilagorna här
uteslutna, JO:s anmärkning).

      Vi anser att avgiften är korrekt uttagen och att besluten är fattade på ett korrekt sätt.
      Dock medger vi att protokollen kunde varit mer tydliga.
      Vi stödjer oss i vår tolkning på följande:
      Redan 1996 gav kommunfullmäktige i Karlskrona kommun en delegationsrätt till
      samtliga nämnder att besluta om sådana avgiftsförändringar, som är en anpassning
      till allmän prisutveckling och som ej berör taxekonstruktionen, dock med undantag
      för vatten och avloppstaxan. Utdrag § 154 1996-11-27–28, bilaga 1.
      Således borde handikappnämndens avgifter och förändringar över åren vara av den
      karaktären att de kan fastställas av handikappnämnden själva enligt ovan
      delegationsrätt från kommunfullmäktige.
      I samband med ett arbete som påbörjades under 2002/2003, så har
      kommunfullmäktige antagit principer för omsorgstaxa avseende Karlskrona
      kommun. Underlaget baseras på det av äldrenämnden upprättade förslaget.
      Handikappnämnden har under våren 2003 tagit beslut om i princip samma
      tillämpning. Dock med undantag av motsvarande förändring inom särskilda
      boenden.
      Kommunfullmäktige fastställde de förslagna avgifterna. Man gav även ett uppdrag
      till de båda nämnderna att ändringarna skall tillämpas från och med 1 oktober 2003.
      Vidare gav man ett ytterligare uppdrag till respektive nämnd, att i fortsättningen
      göra erforderliga tekniska ändringar i tillämpningsreglerna av omsorgstaxan. § 115
      2003-08-28, bilaga 2, samt missiv till beslut bilaga 3.
      I Handikappnämndens budgetarbete 2003 inför perioden 2004–06, så har nämnden i
      särskild bilaga E, specificerat de avgifter som skall gälla under
                                                                       Dnr 4931-2003     Sid 4 (7)




      2004. Man tar även beslut om att låta kommunfullmäktige fastställa dessa.
      Handikappnämnden överlämnar sina budgethandlingar till kommunfullmäktige inkl.
      bilagor om vilka avgifter nämnden har för avsikt att tillämpa. I samband med att
      kommunfullmäktige skall fastställa budgeten för 2004 och plan 2005–2006, fattas
      besluten utifrån de förslag till beslut som Kommunstyrelsen gör.
      I kommunstyrelsens förslag till beslut står följande att läsa:
      ”Mot bakgrund av bilagd budgetinformation avseende handikappnämndens budget
      hemställer kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar, att tilldela
      handikappnämnden kommunbidrag om 178,5 mkr 2004.”, bilaga 4.
      Med den bilagda budgetinformationen avses i detta nämndernas förslag inkl. bilagor,
      samt nämndens protokoll avseende budget.
      Vår tolkning av detta är att man tillstyrker nämndens förslag till budget för perioden
      och då även föreslagna avgifter. Vidare tar fullmäktige även beslut om ”att man
      anmodar nämnden att bedriva verksamheten inom ovannämnda medelstilldelning i
      enlighet med angivna målsättningar”.
      Vi kan därmed konstatera att kommunfullmäktige fastställt nämndens förslag på
      avgifter i enlighet med nämndens förslag.
AA kommenterade remissvaret.

Föredraganden inhämtade kompletterande upplysningar vid telefonsamtal med BB,
som bl.a. uppgav följande. Handikappnämndens andra remissyttrande (se ovan)
skall förstås så att man i första hand gör gällande att nämnden har haft behörighet
att besluta om de aktuella avgifterna genom fullmäktiges bemyndigande från 1996
att anpassa taxorna till den allmänna prisutvecklingen. I annat fall menar nämnden
att fullmäktige har fattat beslut om avgifterna genom att anslå ett kommunbidrag,
dvs. ett nettotillskott, om 178,5 mnkr. Fullmäktige har vid bestämmandet av
bidragets storlek tagit hänsyn till de redovisade budgeterade intäkterna (i form av
avgifter) och kostnaderna och på så sätt godkänt de föreslagna avgifterna.

JO inhämtade även från Karlskrona kommuns hemsida på Internet det avsnitt av
dokumentet ”Karlskrona kommuns budget 2004 och planer 05–06” (s. 39–40) där
underlaget för kommunstyrelsens förslag till budget och planer avseende
handikappnämnden presenteras.

I ett beslut den 29 mars 2005 anförde JO André följande.

Rättslig reglering m.m.
I 19 § LSS anges att av dem som har hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om
garantipension eller hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller som har annan inkomst av motsvarande
storlek får skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter
tas ut enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte
överstiga kommunens självkostnader. Kommunen skall se till att den enskilde får
behålla tillräckliga medel för sina personliga behov.

I 20 § LSS anges att om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem
än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning
                                                                  Dnr 4931-2003    Sid 5 (7)




bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall
uppbära underhållsbidrag som avser barnet.

Enligt den grundläggande uppgiftsfördelningen inom en kommun har fullmäktige
beslutanderätten i allmänhet. Principen kommer till uttryck i 3 kap. 9 §
kommunallagen (1991:900, KL). I paragrafen föreskrivs i första stycket att
fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt
för kommunen. I lagtexten ges i punktform en exemplifierande uppräkning av vilka
slags ärenden som åsyftas i första stycket. I punkten 2 av uppräkningen anges att
fullmäktige skall besluta om ”budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor”.

Enligt 3 kap. 10 § KL får fullmäktige delegera viss beslutanderätt till en nämnd. De
ärendegrupper som anges i 9 § första stycket faller dock utanför möjligheten att
delegera.

Regeringsrätten har i ett avgörande, RÅ 1994 ref. 72, funnit att en trafiknämnd var
behörig att fatta beslut angående en kollektivtrafiktaxa inom ramen för riktlinjer
som kommunfullmäktige tidigare hade fattat beslut om. Stöd för nämndens
behörighet att fatta beslut angående taxan fanns även i reglementet för nämnden.

Frågan om det har fattats något kommunalt taxebeslut som har
kunnat utgöra grund för debitering av matavgifter
I förarbetena till LSS anförs bl.a. att utgångspunkten bör vara att stöd och service
som ges enligt lagen skall vara avgiftsfri, men att avgift för t.ex. måltid som
serveras i samband med en insats bör kunna tas ut (prop. 1992/93:159 s. 99).
Bestämmelserna i 19 och 20 §§ LSS får anses innebära att det i och för sig är
möjligt för en kommun att ta ut de i ärendet aktuella avgifterna. En förutsättning
för att avgifterna skall kunna debiteras är emellertid att de har fastställts i ett
kommunalt taxebeslut. De båda remisserna till handikappnämnden har avsett
frågan om, och i så fall när, kommunen har fattat ett sådant beslut angående de
aktuella matavgifterna.

Handikappnämnden beslutade den 27 augusti 2003 att begära att fullmäktige bl.a.
skulle godkänna föreslagna taxor och avgifter enligt en bilaga ”E” till dokumentet
med nämndens budgetförslag. I bilagan specificeras flera olika avgifter, bl.a.
avgifterna för mat i samband med insatser enligt LSS.

Redan det förhållandet att det i handikappnämndens beslut uttryckligen anges att
det utgör ett förslag för kommunfullmäktige att ta ställning till talar mot att
nämndens beslut skulle kunna anses vara ett taxebeslut. En förutsättning för att det
skulle kunna ges sådan formell rättslig verkan är vidare att nämnden har haft
behörighet att fatta beslut om taxor. Kommunfullmäktige måste i så fall genom ett
tidigare beslut ha delegerat sin beslutanderätt till nämnden.

Som Svenska Kommunförbundet har framhållit i sitt yttrande talar utformningen av
fullmäktiges budgetbeslut den 26–27 november 2003 i och för sig för att det skulle
kunna finnas en sådan delegation. Av det som handikappnämnden har anfört och
                                                                   Dnr 4931-2003   Sid 6 (7)




av utredningen i övrigt har emellertid inte kommit fram annat än att nämnden
endast har haft ett begränsat bemyndigande att anpassa befintliga avgifter inom
nämndens verksamhetsområde till den allmänna prisutvecklingen. De
avgiftsändringar som nu är i fråga är av mer genomgripande slag och kan enligt
min mening inte anses omfattas av det bemyndigandet. Någon annan rätt för
nämnden att fatta taxebeslut har inte visats föreligga.

Det som nämnden har tagit upp i sitt andra remissyttrande om den kommunala
omsorgstaxan avser avgifter som utgår med stöd av socialtjänstlagen (2001:453)
och rör således en annan sak än den som behandlas här.

Det återstår då att behandla nämndens i andra hand framförda uppfattning,
nämligen att kommunfullmäktiges budgetbeslut den 26–27 november 2003 utgör
ett taxebeslut.

Efter att budgetärendet hade beretts av kommunstyrelsen beslutade kommun-
fullmäktige den 26–27 november 2003, i enlighet med kommunstyrelsens förslag,
bl.a. att tilldela handikappnämnden 178,5 miljoner kr i kommunbidrag för 2004.
Det framgår inte av protokollet om fullmäktige har tagit ställning till frågan om
avgifter. Frågan behandlas inte heller i kommunstyrelsens förslag till beslut eller i
underlaget till förslaget. Den omständigheten att det inte uttryckligen framgår av
protokollet om fullmäktige har godkänt avgiftsändringen eller ej, utesluter inte den
möjligheten att fullmäktige för sin del anser sig ha fastställt avgifterna.
Kommunfullmäktige står inte under JO:s tillsyn. Jag är därför förhindrad att utreda
saken genom att ställa frågor direkt till fullmäktige. Jag kan endast konstatera att
beslutet, som det är formulerat, inte enligt ordalydelsen kan tolkas som att det
innefattar ett ställningstagande vad gäller de aktuella avgifterna. En
kommunmedlem som skulle vilja klaga på taxan för matavgifter skulle t.ex.
svårligen kunna dra slutsatsen, genom att ta del av protokollet över fullmäktiges
budgetbeslut, att det var detta beslut som skulle angripas.

Slutsatser och synpunkter
Jag finner sammanfattningsvis att det i högsta grad är tveksamt om det har funnits
någon formell rättslig grund för att debitera de aktuella matavgifterna. Som
framgått ovan har jag varit förhindrad att utreda hur kommunfullmäktige har sett på
saken. Genom handikappnämndens båda remissyttranden, samt de kompletterande
upplysningar som har inhämtats, har i varje fall framgått att inte heller nämnden
har haft klart för sig genom vilket beslut som avgifterna skulle ha fastställts. Som
framgår av det ovan redovisade remissvaret har nämnden gjort en ”tolkning” av hur
fullmäktiges beslut skall uppfattas. Det är självfallet otillfredsställande att nämnden
för sin del inte har kunnat entydigt klargöra på vilken grund debitering av
avgifterna har skett.

Jag förutsätter att handikappnämnden framöver beaktar de synpunkter som jag här
har framfört. Det kan avslutningsvis nämnas att jag vid min granskning av
handlingarna har iakttagit att handikappnämnden vid sitt budgetsammanträde den
                                                               Dnr 4931-2003   Sid 7 (7)




27 augusti 2003 framlade en mängd andra förslag till fullmäktige. De frågor som
här har behandlats rörande oklar beslutsgång synes kunna göras gällande även
beträffande de förslagen.
