# Kritik mot individ- och familjeomsorgen i Ånge kommun för att ha tagit kontakt med en förälder per sms inför ett s.k. snabbyttrande till domstol

JO 2018-03-23 dnr 494-2016

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2018-03-23              494-2016               1 (3)
Stf justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kritik mot individ- och familjeomsorgen i Ånge kommun för att ha
                        tagit kontakt med en förälder per sms inför ett s.k. snabbyttrande till
                        domstol


                          Beslutet i korthet: Inom ramen för en umgängestvist begärde tingsrätten att
                          socialnämnden skulle lämna s.k. snabbupplysningar till domstolen. Innan
                          socialnämnden lämnar sådana upplysningar ska den, om det är lämpligt, höra
                          föräldrarna och barnet.
                          Socialtjänsten försökte med anledning av domstolens begäran komma i kontakt med
                          mamman per telefon. Mamman svarade inte, och socialsekreteraren skickade då ett
                          sms till henne. JO konstaterar att det finns vissa risker, bl.a. ur integritetssynpunkt,
                          med att använda sms vid kommunikationen med enskilda och är kritisk till att
                          handläggaren tog kontakt med mamman på det sätt som gjordes.

## Anmälan

I en anmälan klagade AA på socialtjänsten i Ånge kommun och uppgav bl.a.
                        följande: En handläggare på socialtjänsten har kontaktat henne per sms från ett
                        okänt telefonnummer angående en påstådd utredning om hennes dotter.
                        Socialtjänsten borde ha kontaktat henne per brev och inte från ett okänt
                        telefonnummer.

                        AA bifogade konversationen mellan henne och socialsekreteraren. Av denna
                        framgick att AA fått ett sms den 11 januari 2016 med följande innehåll:

                                Hej, jag behöver komma i kontakt med dig och ställa några frågor utifrån tvisten
                                i tingsrätten. När har du tid? Mvh [handläggarens namn], soc Ånge

## Utredning

Inledningsvis hämtade JO in journalanteckningar om AA:s dotter för tiden den
                        14 december 2015 till den 15 januari 2016.

                        JO begärde därefter att Socialnämnden i Ånge kommun skulle yttra sig över det
                        som AA hade anfört i sin anmälan till JO. Nämndens arbetsutskott anförde i ett
                        remissvar bl.a. följande (bilagan har utelämnats):




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                           Dnr 494-2016    Sid 2 (3)




      Handläggningen i ärendet framgår av bilaga l, händelseförteckning i ärendet. Där
      framgår att handläggaren i ärendet gjort försök att kontakta AA. När detta inte
      lyckats så har handläggaren gjort kontaktförsök genom att skicka sms.
      Under senare år har sms blivit ett allt vanligare sätt att kommunicera, nästan
      uteslutande på önskemål av enskilda. När Socialtjänstens personal
      telefonerar/skickar sms så kan ej mottagaren se vem som ringer/skickar sms på
      displayen då alla telefoner är generellt registrerade på Ånge kommun. Det
      försvårar för mottagaren att kontrollera vem som äger telefonnumret. I det
      aktuella ärendet så får Socialnämnden självkritiskt konstatera att en sms-
      konversation skulle ha haft en annan inledning dvs. föregåtts av ett brev till den
      enskilde eller ett neutralt sms där den enskilde ombads att ta kontakt.
      Den berörda handläggaren i ärendet kan inte yttra sig i ärendet då hon avslutade
      sin anställning hos Ånge kommun 160401.
      Ånge kommun socialtjänst kommer att se över sina rutiner och tillföra att en
      inledande kontakt alltid skall ske via brev och därefter en förfrågan om hur den
      enskilde vill att kontakten fortledes skall ske.
AA fick tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Bedömning
Innan domstolen avgör ett mål om vårdnad, boende eller umgänge ska
socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar (6 kap. 19 § föräldrabalken).
Föräldrar som vänder sig till domstol för att få frågor om vårdnad, boende och
umgänge prövade begär ofta att domstolen ska fatta ett interimistiskt beslut som
gäller fram till dess att domstolen slutligt har avgjort målet. Innan domstolen
fattar ett sådant interimistiskt beslut kan den hämta in upplysningar från
socialnämnden i frågan (s.k. snabbupplysningar). Socialnämnden ska, om det är
lämpligt, höra föräldrarna och barnet innan den lämnar sådana upplysningar
(6 kap. 20 § föräldrabalken).

Av utredningen framgår bl.a. följande: Socialtjänsten fick den
29 december 2015 en begäran från tingsrätten om att lämna s.k.
snabbupplysningar. Med anledning av begäran beslutade socialtjänsten den
11 januari 2016 att inleda en utredning. Samma dag försökte socialsekreteraren
ringa till AA som inte svarade i telefon. Handläggaren skickade därför ett sms
till henne med texten ”Hej, jag behöver komma i kontakt med dig och ställa
några frågor utifrån tvisten i tingsrätten. När har du tid? Mvh [handläggarens
namn], soc Ånge”. Därefter följde en kort sms-konversation mellan
handläggaren och AA.

Som jag uppfattar det kände sig AA osäker på om det verkligen var en
företrädare för socialtjänsten som kontaktade henne per sms. AA synes inte
heller ha förstått varför socialtjänsten kontaktade henne. Det är naturligtvis
olyckligt.

Socialtjänsten ska självklart agera korrekt och professionellt i alla kontakter
med enskilda. Det är även viktigt för förtroendet för myndigheten att kontakter
med enskilda tas på ett sätt som minimerar risken för missförstånd. När den
                                                                     Dnr 494-2016       Sid 3 (3)




första kontakten sker genom ett kortfattat sms begränsas handläggarens
möjlighet att förklara varför kontakten med den enskilde tas.

När socialtjänsten behöver komma i kontakt med någon kan det i många fall
vara lämpligt att inleda med en brevkontakt. I dag är det dock många som
föredrar att använda e-post eller andra elektroniska kommunikationssätt. Det
finns inte något generellt förbud för socialtjänsten att skicka e-post eller sms till
klienter. Socialtjänsten är dock skyldig att skydda de personuppgifter som
behandlas. Dessutom bör socialtjänsten undvika att använda elektroniska
kommunikationsmedel om inte den enskilde lämnat sitt medgivande till att
kommunicera på det sättet (se t.ex. JO 2016/17 s. 333).

Ett interimistiskt yrkande ska handläggas skyndsamt av domstolen. Den tid
inom vilken socialnämnden ska lämna snabbupplysningar är alltså som regel
kort. Mot den bakgrunden har jag viss förståelse för att handläggaren, efter att
ha försökt nå AA per telefon, skickade ett kortfattat sms för att snabbt komma i
kontakt med henne. Som jag har påpekat finns dock vissa risker med ett sådant
förfarande, särskilt ur integritetssynpunkt. När det gäller sms, eller liknande
elektroniska meddelanden, framstår det exempelvis inte som otänkbart att
någon annan än den tänkta mottagaren läser meddelandet. Enligt min mening
bör socialtjänsten iaktta stor försiktighet när de använder sms för att
kommunicera med enskilda, i synnerhet vid den inledande kontakten. Jag är
kritisk till att handläggaren tog kontakt med AA på det sätt som gjordes.

Ärendet avslutas.
