# Kritik mot Försäkringskassan för att bl.a. ha dröjt med att vidta erforderliga åtgärder i samband med att en begäran om omprövning inkom till myndigheten

JO 2011-10-11 dnr 4940-2010

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2011-10-11            4940-2010               1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kritik mot Försäkringskassan för att bl.a. ha dröjt med att vidta
                        erforderliga åtgärder i samband med att en begäran om omprövning
                        inkom till myndigheten


                          Beslutet i korthet: I beslutet redogörs för de åtgärder som ska vidtas när en begäran om
                          omprövning kommer in till Försäkringskassan. Det uttalas bl.a. att myndigheten
                          omgående ska till ställning till om beslutet kan ändras med stöd av 20 kap. 10 a § lagen
                          (1962:382) om allmän försäkring, AFL, (numera 113 kap. 3–6 §§ socialförsäkringsbalken)
                          och därefter göra en rättidsprövning. I förevarande fall påbörjade inte Försäkringskassan
                          rättidsutredningen förrän efter nästan tre månader vilket ledde till en påtaglig fördröjning
                          av ärendet.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 25 augusti 2010, anförde AA bl.a. att
                        Försäkringskassan – trots hans påtalanden därom – inte hade tagit del av hela
                        utredningsmaterialet inför ställningstagandet till hans begäran om omprövning.
                        Han blev därför tvungen att överklaga beslutet med ytterligare väntetid som följd.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades att yttra sig över det
                        som AA anfört.

                        I sitt remissvar anförde Försäkringskassan, genom försäkringsdirektören BB,
                        följande.

                        ---

## Utredning

Den 5 december 2008 fattade Försäkringskassan ett beslut om avslag på ansökan om
                                  sjukersättning. Beslutet om avslag på ansökan motiverades med att det på grund av
                                  att läkarutlåtande saknades, inte gick att bedöma om arbetsförmågan var nedsatt med
                                  minst en fjärdedel i minst ett år.
                                  Begäran om omprövning av Försäkringskassans beslut om avslag på ansökan om
                                  sjukersättning kom in till Försäkringskassan den 27 februari 2009.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                Dnr 4940-2010       Sid 2 (4)




Av begäran om omprövning framgick att AA vid sin ansökan om sjukersättning, på
grund av sina svårigheter med pappersexercis, inte sänt in de läkarutlåtanden som
skulle ligga till grund för prövningen av sjukersättning.
AA har också den 20 maj 2009 sänt e-post till omprövningshandläggaren CC
angående sina svårigheter att klara av att inkomma med medicinska underlag i sitt
ärende. Av den inkomna e-posten framgick att det kunde vara så att AA tidigare sänt
in ”annan information” som av någon anledning inte kommit fram till
Försäkringskassan. Vidare framgick av e-posten att AA hade ett ”personligt
ombud”.
För att utreda om begäran om omprövning kunde anses ha kommit in i rätt tid,
kontaktade omprövningshandläggaren AA per telefon den 20 maj 2009. AA kunde
inte komma ihåg när han tog del av beslutet. Enligt uppgift vid samtalet, var AA
hemma omkring den tidpunkt då beslutet sändes till honom och det var inga problem
med postgången. Med ledning av dessa uppgifter gjorde omprövningshandläggaren
bedömningen att begäran om omprövning inte gjorts i rätt tid. Av utredningen
framgår att omprövningshandläggaren inte kan erinra sig om hon i samtalet med AA
också bemötte uppgifterna om insända handlingar som framkom i e-posten den 20
maj 2009.
Begäran om omprövning avvisades den 1 juni 2009 såsom för sent inkommen.
Ärendet prövades samtidigt för en eventuell rättelse enligt 20 kap. 10 a § AFL.
Omprövnings handläggaren bortsåg vid denna prövning från att utreda de uppgifter
som framkom i begäran om omprövning och i senare e-post om att det fanns
medicinskt underlag som inte kommit fram till Försäkringskassan. Prövningen enligt
20 kap. 10 a § AFL ändrade inte det tidigare avslagsbeslutet.
AA överklagade Försäkringskassans omprövningsbeslut [rätteligen
avvisningsbeslut, JO:sanmärkning] till dåvarande Länsrätten i Jämtlands län. Till
överklagandet bifogades läkarutlåtanden som skulle ha varit insända till
Försäkringskassans inläsningscentral i Östersund redan den 28 april 2008 samt den
29 maj 2008. Länsrätten fann vid sin prövning, dels att det inte var klarlagt att
begäran om omprövning hade kommit in för sent och dels att det hade inkommit
medicinskt underlag som gav anledning att anta att beslutet den 5 december 2008
kan ha fattats på ofullständigt underlag. Länsrätten beslutade den 18 september 2009
att upphäva avvisningsbeslutet och återförvisade ärendet till Försäkringskassan för
ny prövning.
Med anledning av länsrättens dom den 18 september 2009 fattade Försäkringskassan
ett nytt omprövningsbeslut den 6 oktober 2009 [beslutet i fråga var det
förstaomprövningsbeslutetsom Försäkringskassan fattade i ärendet, JO:s
anmärkning]. Den nya prövningen ändrade inte det tidigare avslagsbeslutet daterat
den 5 december 2008, trots att Försäkringskassan vid prövningen tog hänsyn till de
numera inkomna läkarutlåtandena.

Försäkringskassans slutsatser
Omprövningshandläggaren har vid sin prövning enligt 20 kap. 10 a § AFL, bortsett
från informationen som dels framkom i begäran om omprövning och senare vid
mailkontakt, om att det fanns medicinskt underlag som av någon anledning inte
kommit in till Försäkringskassan. Enligt Försäkringskassans mening skulle
omprövningshandläggaren mot bakgrund av denna information närmare försökt
utreda hur det förhöll sig med uppgiften om tidigare insänt medicinskt underlag. En
ytterligare åtgärd som möjligtvis kunde ha vidtagits var att försöka få kontakt med
AA:s personliga ombud eftersom det av den inkomna e-posten framgick att han hade
ett sådant ombud. Försäkringskassan får därmed anses ha brustit i sin
utredningsskyldighet och beklagar det inträffade.
Det inträffade ledde till onödig tidsspillan eftersom AA fick överklaga
Försäkringskassans beslut hos länsrätten för att kunna få sitt ärende omprövat av
Försäkringskassan.
                                                                    Dnr 4940-2010    Sid 3 (4)




      För att säkerställa att liknande misstag inte upprepas kommer ansvarig enhetschef
      vid omprövningsenheten, Nationella försäkringscenter, Stockholm Klara, att för
      medarbetarna påtala vikten av att noggrant bemöta och ta hänsyn till de fakta och
      frågeställningar som framkommer i omprövningsskrivelser och annan kontakt med
      Försäkringskassan. Den aktuella handläggaren är redan vidtalad.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
I förevarande ärende tillämpas lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).
Motsvarande bestämmelser återfinns numera i socialförsäkringsbalken.

När en begäran om omprövning kommer in till Försäkringskassan ska myndigheten
– som en första åtgärd – ta ställning till om beslutet ska ändras med stöd av 20 kap.
10 a § AFL. Om beslutet ändras helt enligt den försäkrades yrkande faller frågan
om omprövning. Om beslutet inte ändras helt enligt den försäkrades yrkande ska
ärendet lämnas vidare för omprövning enligt 20 kap. 10 § AFL. För att en
omprövning ska kunna ske krävs att den försäkrades begäran därom har kommit in
i rätt tid. Försäkringskassan måste därför göra en rättidsprövning. Om det finns
anledning att tro att skrivelsen kommit in för sent bör myndigheten göra en
utredning om detta (rättidsutredning). Under förutsättning att rättidsprövningen
visar att skrivelsen inkommit i tid sker därefter omprövningen.

Om inte särskilda skäl föranleder annat bör omprövningsbeslut fattas inom sex
veckor från det att omprövningen begärdes (Försäkringskassans allmänna råd om
omprövning och ändring, FKAR 2010:7). Den rekommenderade handläggnings-
tiden om högst sex veckor omfattar således, förutom omprövningen som sådan,
såväl ändringsprövningen enligt 20 kap. 10 a § AFL som rättidsprövningen. JO har
vid upprepade tillfällen understrukit betydelsen av att Försäkringskassan följer
rekommendationen och fattar sina beslut om omprövning inom sex veckor. För att
detta ska vara möjligt är det naturligtvis viktigt att myndigheten inte dröjer med
rättidsprövningen. Om en rättidsutredning behöver göras bör den naturligtvis
inledas omgående.

Visar Försäkringskassans utredning att en begäran om omprövning inte kommit in i
rätt tid ska begäran avvisas. Ett beslut om avvisning kan överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Om, som i förevarande fall, domstolen gör en annan
bedömning och finner att begäran om omprövning inte inkommit för sent,
återförvisas ärendet till Försäkringskassan. En uppskjuten rättidsprövning hos
Försäkringskassan leder i ett sådant fall till att den försäkrades rätt att få sin sak
omprövad fördröjs i motsvarande mån.

AA:s begäran om omprövning inkom till Försäkringskassan den 27 februari 2009.
Såvitt framgår av utredningen påbörjade inte kassan rättidsprövningen förrän den
20 maj 2009, dvs. efter nästan tre månader. Beslut i ärendet fattades den 1 juni
2009 då AA:s begäran om omprövning avvisades så som för sent inkommen. AA
överklagande avvisningsbeslutet. Den 18 september 2009 beslutade länsrätten att
                                                                  Dnr 4940-2010   Sid 4 (4)




upphäva avvisningsbeslutet och återförvisa ärendet till Försäkringskassan som den
6 oktober 2009 fattade sitt omprövningsbeslut.

Försäkringskassans underlåtenhet att vidta erforderliga åtgärder när AA:s begäran
om omprövning inkom har lett till en påtaglig fördröjning av hans rätt att få sin sak
omprövad. Jag är mycket kritisk till det inträffade.

Jag delar vidare Försäkringskassans egen uppfattning, så som den framställs i
remissvaret, att myndigheten har brustit i sin utredningsskyldighet.

Ärendet avslutas med den delvis allvarliga kritik som ligger i det ovan sagda.
