# Kritik mot en enhetschef inom hemtjänsten i Österåkers kommun för att ha uttryckt sig på ett sätt som inte varit förenligt med det s.k.
repressalieförbudet i tryckfrihetsförordningen

JO 2015-03-13 dnr 4945-2013

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                      Sid
                                                                            2015-03-13              4945-2013               1 (6)
Stf justitieombudsmannen
Hans Ragnemalm




                        Kritik mot en enhetschef inom hemtjänsten i Österåkers kommun för att
                        ha uttryckt sig på ett sätt som inte varit förenligt med det s.k.
                        repressalieförbudet i tryckfrihetsförordningen


                            Beslutet i korthet: En anställd inom hemtjänsten vände sig till medierna med kritik
                            angående arbetsförhållandena inom hemtjänsten. Personen kallades till ett möte med
                            bl.a. en enhetschef. I sitt beslut konstaterar JO att enhetschefen i samband med mötet
                            uttryckt ett tydligt missnöje med att den anställda vänt sig till medierna. Enhetschefens
                            agerande har enligt JO stått i strid med det s.k. repressalieförbudet, och hon kritiseras för
                            detta.

## Bakgrund

Under sommaren 2013 var AA anställd som sommarvikarie inom hemtjänsten i
                        Österåkers kommun. Tisdagen den 6 augusti 2013 skedde ett möte mellan
                        AA, enhetschefen BB och verksamhetschefen CC. Utan de andra närvarandes
                        vetskap spelade AA in vad som sades vid mötet.

                        Den 10 september 2013 inkom AA med en anmälan till JO och gjorde gällande att
                        Österåkers kommun hade avskedat henne på grund av att hon hade vänt sig till
                        Expressen med uppgifter om brister i arbetsmiljön inom hemtjänsten. Till anmälan
                        bifogade AA bl.a. en ljudfil med inspelningen från mötet den 6 augusti. Med
                        anledning av vad som hade kommit fram fanns det enligt justitieombudsmannen
                        Lilian Wiklund skäl att anta att befattningshavare som står under hennes tillsyn
                        hade gjort sig skyldig till brott mot det s.k. repressalieförbudet.1 Av den
                        anledningen beslutade hon den 13 september 2013 att inleda förundersökning
                        angående sådant brott.

                        Lilian Wiklund gav åklagare i uppdrag att genomföra en utredning, och vissa utred-
                        ningsåtgärder vidtogs. Därefter fann Lilian Wiklund inte anledning att fullfölja
                        förundersökningen, och hon beslutade den 22 januari 2014 att lägga ned den.




                        1
                            Se 3 kap. 5 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen.


 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 4945-2013    Sid 2 (6)




Emellertid fann hon skäl att fortsätta granskningen av handläggningen inom ramen
för det ursprungliga tillsynsärendet.

Utredning
Anmälan och till den bifogade handlingar remitterades till Produktionsstyrelsen i
Österåkers kommun för yttrande. Vid ett sammanträde den 20 februari 2014 beslut-
ade Produktionsstyrelsen att lämna ett yttrande till JO i enlighet med ett utlåtande
från Produktionsförvaltningen. Av yttrandet framgick bl.a. följande:

## Bakgrund

Under 2013 var Österåkers kommuns hemtjänst organiserad i två enheter; Solgård-
      ens hemtjänst samt Solhälla och Ljusterö hemtjänst, vardera med en egen enhets-
      chef. DD var enhetschef för Solgårdens hemtjänst och BB för Solhälla samt
      Ljusterö.
      På Solgårdens hemtjänst fanns dessutom ett antal verksamhetsledare som ansvarade
      för schemaläggning och planering med kund. Vid tidpunkten för det inträffade var
      DD på semester och BB således tillförordnad enhetschef även för Solgårdens
      hemtjänst. CC var verksamhetsledare i den hemtjänstgrupp som EE kom att arbeta.
      EE anställdes av verksamhetsledaren CC som sommarvikarie för att under en period
      på två veckor täcka upp för ordinarie personals semester. I uppdraget ingick
      sedvanliga, i hemtjänsten förekommande, arbetsuppgifter. Uppdragen utgår från den
      beställning som respektive kund inom hemtjänsten är beviljad. Under sina dryga två
      veckors vikariat var EE inbokad på 13 arbetspass.
      Sommarplaneringen inom hemtjänsten ställer stora krav på framförhållning och
      organisation. Ambitionen är alltid att allting ska vara klart och schemalagt och vakan-
      ser tillsatta i god tid innan semesterperioderna börjar. Detta till trots uppstår situa-
      tioner som kräver förändringar i såväl bemanning som planering. Nya kunder kan
      tillkomma med kort varsel och sjukdom bland personalen ställer krav på snabb om-
      ställningsförmåga. Precis som ledningsrepresentanterna nämner under det inspelade
      samtalet så var aktuella veckor extra röriga. Av den anledningen ställs höga krav på
      självgående personal som mycket snabbt kan sätta sig in i vad uppdragen handlar
      om och hur utförandet sker. Det är också av största vikt att personalen i tjänst kän-
      ner stort förtroende för varandra och kan samarbeta och samverka kring akut upp-
      komna situationer. Flera sommarvikarier återkommer och gör ett mycket bra
      jobb under pressade förhållanden. Enligt verksamhetsledarens uppfattning kan en
      sommarvikarie som under dessa förhållanden fokuserar på allt som inte funger -
      ar och är starkt ifrågasättande till personalens arbetssituation lätt skapa en oro i
      gruppen som inte gynnar våra kunder eller de som är i tjänst. En bidragande or-
      sak till oro vid aktuell tidpunkt var en medarbetare som upplevde sig pressad av
      EE att kontakta media.
      Med anledning av att oron spred sig i den arbetsgrupp som EE arbetade kallade
      verksamhetsledaren till ett möte. Syftet med mötet var att tydliggöra för EE hur de
      interna rutinerna ser ut när det gäller synpunkter och klagomål.

      Kommentarer till det inspelade samtalet mellan EE och BB samt CC
      EE ger uttryck för adekvat kritik och har flera bra synpunkter som vi bör ta i
      beaktande vid planeringen av inkommande sommar på Solgården. 2013 fanns
      brister i hur man tog hand om och informerade sommarvikarierna. Mot slutet av
      samtalet framgår också att alla närvarande har de gemensamma målen; nöjda
      kunder och medarbetare.
      Det framgår i samtalet inledningsvis att samtliga deltagare är känslomässigt be-
      rörda och att BB i affekt använder sig av mindre lämpliga ordval och formuleringar.
      Men därefter framgår också att BB under samtalets gång bjuder in till dialog kring
                                                                       Dnr 4945-2013     Sid 3 (6)




      de utvecklingsmöjligheter som EE uppger sig ha och poängterar det viktiga i att allt
      utvecklingsarbete kommer till nytta för såväl kunder som medarbetare. Den
      återkommande hänvisningen till den interna policyn för hur synpunkter och
      klagomål hanteras bör alltså ses mot bakgrund av det. BB ber också EE skriva
      ner sina iakttagelser och mejla över dem till henne så hon kan få ge
      återkoppling på dem.
      Under samtalets gång kommer frågan om en eventuell fortsättning upp och det fram-
      går att två arbetspass återstår. Då påpekar EE själv att två veckors arbete inom hemt-
      jänsten känns lagom och att hon kan få nytt jobb när som helst. EE timvikariat
      avslutas då i samförstånd och i enlighet med gällande praxis får hon betalt de två
      återstående arbetspassen.

      Kommunens hållning och riktlinjer inom vård och omsorg
      Under våren 2013 påbörjades ett arbete med att se över våra rutiner och riktlinjer för
      avvikelser i arbetet. Alla avvikelserutiner och blanketter har setts över och målet är
      att förenkla dessa så vi på ett enkelt sätt fångar upp utvecklingsförslag, brister i
      verksamheten och synpunkter och klagomål. Det ska helt enkelt vara lätt att
      göra rätt.
      Inför sommaren 2013 hade vi ett inlägg på intranätet där sommarvikarierna välkom-
      nades till kommunen och affärsområdet vård och omsorg. Där betonades vikten av
      att alla som under sin sommar ser utvecklingsmöjligheter och har förslag på hur vi
      kan bli bättre på det vi gör tar kontakt och berättar om sina iakttagelser. För verk-
      samheten är medarbetarnas och i synnerhet vikariernas iakttagelser otroligt viktiga
      för utvecklingen av verksamheterna. Vi har då tillfälle att få en utomståendes ögon-
      blicksbild av vår vardag och med det ovärderlig information om utvecklingspotential
      som annars kan gå förlorad. Alla anställda i kommunen når intranätet.
      Efter sommaren har flera enhetschefer haft som rutin att skicka ut en enkät till de
      som arbetat under sommaren och begärt input kring hur det fungerat och vad som
      kan bli bättre till nästa gång. Det är numera en rutin som gäller för alla enheter inom
      vård och omsorg. Vem som helst ska känna sig fullständigt trygg med att uttrycka
      sin åsikt kring utförandet av vårt arbete till sina kollegor, närmsta chef, kommun
      ledning eller media. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av en arbetsmiljö
      där man som medarbetare välkomnas och förväntas delta i verksamhetens utveck-
      ling. En god arbetsmiljö består av ett tydligt uppdrag och en ledning som kan samla
      sina medarbetare kring gemensamma mål och visioner och hitta vägarna för att nå de
      samma tillsammans. I det ingår att ha ett öppet och uppriktigt mötesklimat där alle-
      handa frågor och funderingar kan dryftas.

## Slutsatser

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att syftet med mötet var att diskutera våra in-
      terna rutiner och inte på något sätt att hindra EE från att kontakta media. EE och
      arbetsgivaren kom under samtalets gång överens om att avsluta EE timvikariat.
      Berörda befattningshavare har haft möjlighet att ta del av handlingarna och står
      bakom detta yttrande.
      Framtidens hemtjänst är beroende av unga, hungriga medarbetare med stort engage-
      mang i uppdraget. Vi har försökt nå EE på telefon utan resultat för att fånga upp
      hennes iakttagelser och även framföra att hon är välkommen tillbaka.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Rättsliga utgångspunkter
Enligt 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen ska det stå envar fritt att
lämna uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst till bl.a. författare och
                                                                    Dnr 4945-2013    Sid 4 (6)




nyhetsbyråer för offentliggörande i tidningar och andra tryckta skrifter om inte
något annat är föreskrivet i förordningen (meddelarfrihet). Motsvarande bestäm-
melse finns i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. I 1 kap. 3 § tryckfrihetsförord-
ningen anges att ingen får straffas för missbruk av tryckfriheten eller medverkan
till en sådan överträdelse utan stöd i förordningen. En liknande bestämmelse
återfinns i 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Av denna s.k. exklusivitetsprincip
ansågs tidigare följa att meddelaren eller annan medverkande inte heller på något
annat sätt får drabbas av någon påföljd från det allmännas sida, t.ex. i form av en
disciplinpåföljd. Härmed avses det s.k. repressalieförbudet.2

Repressalieförbudet är en central komponent i meddelarskyddsregleringen, och av
den anledningen fann regeringen skäl att införa uttryckliga bestämmelser i de båda
grundlagarna som tydliggör förbudets omfattning. Bestämmelserna trädde i kraft
den 1 januari 2011. Av 3 kap. 4 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår
numera att en myndighet eller ett annat allmänt organ inte får ingripa mot någon
för att han eller hon i en tryckt skrift har brukat sin tryckfrihet eller medverkat till
ett sådant bruk. En motsvarande bestämmelse återfinns i 2 kap. 4 § tredje stycket
yttrandefrihetsgrundlagen.

I den utredning som föregick införandet av bestämmelserna föreslogs att det skulle
införas en straffbestämmelse angående brott mot repressalieförbudet. Utredningen
förordade att 3 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen tillfördes ett nytt tredje stycke,
med innebörden att den som gjort sig skyldig till uppsåtligt brott mot repressalie-
förbudet i 4 § andra stycket skulle kunna dömas till böter eller fängelse i högst ett
år. Vidare föreslog utredningen att det inte skulle kunna dömas till ansvar i ringa
fall. Liknande ändringar föreslogs i yttrandefrihetsgrundlagen.3

Regeringen noterade att den föreslagna straffbestämmelsen var direkt kopplad till
repressalieförbudet. Eftersom repressalieförbudet är mycket omfattande och i
princip kan avse allt från ett uttalande med tillrättavisande innebörd till ett omedel-
bart avskedande konstaterade regeringen att det straffbara området skulle bli allt
för omfattande, även om hänsyn togs till den föreslagna begränsningen.4 Av den
anledningen infördes en bestämmelse som begränsade det straffbara området. I
3 kap. 5 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen anges att för uppsåtligt ingripan-
de i strid med 4 § andra stycket döms, om åtgärden utgör avskedande, uppsägning,
meddelande av disciplinpåföljd eller en liknande åtgärd, till böter eller fängelse i
högst ett år. Motsvarande bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen återfinns i
2 kap. 5 § tredje stycket. I förarbetena uttalades bl.a. följande:




2
    Se prop. 2009/10:81 s. 37.
3
    Se SOU 2009:14 s. 287 och 297.
4
    Se prop. 2009/10:81 s. 41 f.
                                                                          Dnr 4945-2013     Sid 5 (6)




         De åtgärder som faller utanför den angivna bestämmelsen är följaktligen straffria.
         Det är dock viktigt att notera att de nu föreslagna repressalieförbuden i tryckfrihets-
         förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är betydligt mer omfattande än vad som
         föreslås bli straffbelagt och att företrädare för staten, kommuner, landsting och kom-
         munalförbund utanför det straffbelagda området är underkastade JO:s och JK:s till-
         syn. Det får förutsättas att de rättar sig efter de uttalanden som dessa tillsynsorgan
         gör i hithörande frågor.5
Sammanfattningsvis innebär det nyss sagda här att repressalieförbudet i de båda
grundlagarna är betydligt mer omfattande än det agerande som kan vara straffbart.
Även om ett agerande inte är straffbart kan det alltså innefatta sådana åtgärder som
inte är förenliga med grundlagarna.

Syftet med meddelarfriheten är att uppmuntra människor att använda sin yttrande-
frihet och tydliggöra för den som medverkar till framställningar som omfattas av
grundlagarna att han eller hon kan göra detta utan rädsla för straff eller andra rep-
ressalier.6 Därmed utgör meddelarfriheten en viktig del i främjandet av debatt om
och en granskning av hur offentlig verksamhet bedrivs.

Mina överväganden
Det ovan redovisade innebär att det finns skäl för mig att ge min syn på det som
utspelade sig den 6 augusti 2013, även om förundersökningen angående brott mot
repressalieförbudet har lagts ned.

Produktionsstyrelsen har framhållit att BB i det samtal hon hade med AA ville
bjuda in till en dialog angående utvecklingsfrågor och att hon poängterade vikten
av att utvecklingsarbetet kom till nytta för såväl kunder som medarbetare. Enligt
Produktionsstyrelsen bör den återkommande hänvisningen till den ”interna
policyn” för hur synpunkter och klagomål ska hanteras ses mot den bakgrunden.

Syftet med BB:s samtal var alltså, enligt Produktionsstyrelsen, att förklara för AA
hur hon skulle föra fram sina synpunkter för att dessa skulle få störst genomslag.
Av den anledningen vill jag framhålla att repressalieförbudet inte hindrar att en
arbetsgivare samtalar med en anställd om hans eller hennes kritik mot
arbetsgivaren.7 Det står alltså en arbetsgivare fritt att bemöta den anställdes kritik
och ge sin syn på saken. Det blir emellertid problematiskt om arbetsgivaren an-
griper det förhållandet att den anställde har utnyttjat sin meddelarfrihet och vänt sig
till pressen.

Jag har tagit del av en utskrift av vad som sades vid det aktuella mötet. Det är i och
för sig riktigt att samtalet till stor del kom att handla om de synpunkter som




5
    Se prop. 2009/10:81 s. 42.
6
    Se Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, 2012, s. 140.
7
    Se exempelvis JK:s beslut den 13 december 2011 i dnr 2721-11-30.
                                                                     Dnr 4945-2013    Sid 6 (6)




AA hade på arbetsförhållandena. Emellertid gav BB relativt snart efter det att
samtalet hade inletts uttryck för att medarbetare inte ska vända sig till medierna ”i
första hand” utan till sina chefer. Hon frågade även vilket syfte AA hade med att
vända sig till medierna i stället för att gå till sina chefer. Till detta kommer att BB
uttryckte att det blev ”platt fall” med media eftersom tidningen valde att inte skriva
om saken och ”platt fall” med arbetsgivaren eftersom kommunen inte skulle
komma att anställa AA något mer. Enligt BB var även AA:s ”hela agerande totalt
fel”.

Genom de ovan redovisade uttalandena har BB enligt min mening uttryckt ett
tydligt missnöje med att AA använde sig av sin grundlagsskyddade meddelarfrihet.
Därmed har BB:s uttalanden stått i strid med repressalieförbudet. Det som gör att
det finns skäl att se allvarligt på det inträffade är att hennes sätt att uttrycka sig kan
leda till att anställda avstår från att vända sig till medierna av rädsla för missnöje
från ledningens sida. En sådan utveckling motverkar en fri och öppen debatt som är
en grundläggande förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Dessa förhållanden
gör att BB förtjänar kritik för sitt agerande.

Ärendet avslutas.
