# Kritik mot Polismyndigheten bl.a. för att en kvinna som var omhändertagen för berusning inte fick använda toaletten under natten och för att hon inte erbjöds något att skyla sig med när hon endast fick ha underkläder på sig

JO 2017-06-22 dnr 4945-2016

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2017-06-22              4945-2016              1 (8)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Polismyndigheten bl.a. för att en kvinna som var
                        omhändertagen för berusning inte fick använda toaletten under
                        natten och för att hon inte erbjöds något att skyla sig med när hon
                        endast fick ha underkläder på sig


                          Beslutet i korthet: En kvinna hade omhändertagits för berusning och bad att få
                          använda toaletten. Personalen i polisens arrest hänvisade henne till att kissa i ett hål i
                          golvet utan möjlighet att spola. Anledningen till det var huvudsakligen en lokal rutin vid
                          arresten enligt vilken frihetsberövade personer normalt inte tas ut ur cellerna för
                          toalettbesök mellan klockan 22.00 och 7.00. I beslutet uttalar JO att en sådan rutin
                          inte är acceptabel och inte heller förenlig med hur den som är intagen i en polisarrest
                          ska bemötas och behandlas. JO kritiserar Polismyndigheten för att kvinnan
                          hänvisades till att uträtta sina behov i ett hål i golvet när hon bad att få använda
                          toaletten.
                          JO uttalar också att rätten för en frihetsberövad person att använda en toalett i vissa
                          fall kan behöva begränsas, t.ex. om den frihetsberövade personens tillstånd är sådant
                          att han eller hon inte kan tas till en toalett, och att det är godtagbart att en
                          frihetsberövad person ibland kan behöva vänta på att få besöka toaletten om det är
                          nödvändigt av säkerhetsskäl eller på grund av arrestantvakternas arbetsbelastning.
                          JO framhåller dock att bemanningen i en arrest måste vara dimensionerad så att det
                          under dygnets alla timmar är möjligt att låta frihetsberövade personer besöka en
                          toalett inom rimlig tid.
                          JO kritiserar också Polismyndigheten för att kvinnan endast fick ha underkläder på sig
                          i arrestlokalen och för att hon inte erbjöds t.ex. en filt att värma och skyla sig med.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA och BB fram klagomål mot Polismyndigheten,
                        polisregion Nord, bl.a. för hur BB behandlades i polisens arrest sedan hon
                        omhändertagits för berusning. De anförde huvudsakligen följande.

                        På polisstationen tvingades BB att ta av sig alla kläder inför tre manliga poliser
                        eller arrestantvakter. Hon fick endast ha trosor på sig. På natten bad BB vid tre
                        tillfällen att få gå och kissa och byta sin binda. Arrestantvakterna svarade att
                        hon fick kissa på golvet och tittade sedan på när hon gjorde det. Hon var
                        därefter naken i cellen i flera timmar.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 4945-2016          Sid 2 (8)




Utredning
Polismyndigheten (CC) yttrade sig om behandlingen av BB i arresten. Inför
yttrandet hade de befattningshavare som deltagit i omhändertagandet och
tillsynen av BB fått tillfälle att lämna upplysningar.

Polismyndigheten anförde att BB fördes in till polisstationen i Sundsvall den 21
augusti 2016 kl. 0.20 av polisassistenterna DD och EE. Vid avvisiteringen fick
hon lämna ifrån sig vissa klädesplagg. DD och EE satte in BB i en cell kl. 0.28
efter beslut av stationsbefälet FF. DD gjorde en säkerhetsbedömning av BB och
beslutade om tillsyn var femtonde minut. Tillsynen av BB utövades av
arrestantvakterna GG och HH. BB frigavs kl. 5.48 efter beslut av FF.

De berörda befattningshavarna lämnade följande upplysningar.

      Stationsbefälet
      FF, gruppchef i lokalpolisområde Medelpad, har uppgivit i huvudsak följande.
      Han tjänstgjorde som stationsbefäl och hade till uppgift att förmanspröva
      omhändertagandet av BB. EE och DD föredrog ärendet för honom i samband
      med att förmansprövningen genomfördes i arresten. Avvisiteringen genomfördes
      av EE och skedde avskilt utan insyn från manliga kollegor. Efter att
      avvisiteringen var genomförd leddes BB in i en poliscell. BB hade vid det
      tillfället på sig en body som liknade ett linne med tillhörande trosa (likt en
      baddräkt). Det gjordes aldrig gällande att BB vid tillfället hade sin menstruation.
      Det nämndes aldrig i sammanhanget att hon hade binda eller tampong.
      Arrestpersonalen tillät BB att lämna cellen för att kissa, efter att ha kontrollerat
      saken med honom. Inte heller då nämndes att BB hade mens. Detta skedde någon
      timme efter att förmansprövningen hade genomförts. Han var vid tillfället ute i
      arresten och bevittnade när BB under ledning av arrestpersonalen besökte
      toaletten. Detta är emellertid inte infört i tillsynsbladet och anledningen till det är
      oklar. BB nämnde vid toalettbesöket att hon aldrig hade känt sig mer kränkt. Hon
      sade även att hon inte kunde kissa. BB hade vid det tillfället på sig sin body.
      Arrestpersonalen som löpande genomförde tillsyn av BB berättade för honom att
      hon själv hade klätt av sig naken i cellen för att använda sin body likt ett täcke.
      Hans uppfattning är att BB behandlades väl av samtlig personal.

      Övrig polispersonal
      DD har uppgivit i huvudsak följande. Han genomförde intransporten av BB
      tillsammans med kollegan EE. Han kan inte minnas vem som gjorde
      skyddsvisitationen av BB innan hon blev insatt i bilen. BB var kraftigt berusad,
      luktade alkohol och var labil i sitt humör. Han föredrog ärendet för FF som
      beslutade att omhändertagandet skulle bestå. EE genomförde en första visitation
      av BB:s smycken, skor och andra tillhörigheter bakom en skiljevägg utan insyn
      från honom eller de andra som fanns i inskrivningsrummet. EE genomförde
      senare en andra och grundligare visitation av BB i cellen, även denna utan insyn
      från övrig personal som vistades i inskrivningsrummet. Han var ansvarig för att
      skriva avvisiteringsblanketten medan EE var fysiskt närvarande vid
      avvisiteringen av BB. Han var inte närvarande vid avvisiteringen inne i arresten
      och deltog inte i diskussionen om vad BB skulle ha på sig. Han kan inte erinra
      sig att BB uppgav att hon hade mens eller behövde besöka toaletten i samband
      med att hon sattes in i cellen. [– – –]
      EE har uppgivit i huvudsak följande. [– – –] DD hade tillsammans med sin
      kollega omhändertagit en kvinna enligt LOB. Eftersom DD åkte i en patrull med
      en manlig kollega och avvisiteringen av kvinnor ska skötas av en kvinna, åkte
      hon med DD in till arresten för att ombesörja avvisiteringen. [– – –] Väl inne i
                                                                 Dnr 4945-2016         Sid 3 (8)




arresten placerades BB på en avskild bänk eftersom det var fullt på de ordinarie
avvisiteringsbänkarna. Avvisiteringen inne i arrestlokalen gjordes för att plocka
av BB hennes tillhörigheter såsom smycken och skor. DD befann sig i närheten,
likaså stationsbefälet FF. FF förmansprövade omhändertagandet och lät det
bestå. Hon tog ensam med sig BB in i en cell för en grundlig avvisitering i
avskildhet. När det gäller kvinnor brukar de ta med dem in i cellen för att se till
att de inte har otillåtna föremål innanför kläderna och ta av bl.a. behå. Som hon
kommer ihåg det hade BB en body på sig och fick behålla denna på. BB hade i
vart fall klädesplagg på sig. Hon kommer inte ihåg vad för sorts plagg BB hade
på sig på nederkroppen när hon fördes in till arresten. Normalt tillåter man ett par
byxor och om BB inte hade dessa på sig i cellen så berodde det troligtvis på att
hon hade tagit av sig dem och inte satt på sig dem igen. Strumpbyxor brukar de
normalt ta av inne i cellen. [– – –] Att DD står som ansvarig för avvisiteringen är
nog endast en felskrivning eftersom det var hon som avvisiterade BB. DD skötte
dokumentationen och låste in BB:s tillhörigheter i skåpet och var närvarande på
det sättet. Hon lämnade därefter cellen och bad arrestantvakten låsa dörren. BB
nämnde inget om att hon hade mens eller ville gå på toaletten i samband med
avvisiteringen. [– – –]

Arrestantvakterna
GG har uppgivit i huvudsak följande. Han arbetade som arrestantvakt den
aktuella natten. Han kommer väl ihåg omhändertagandet av BB. Hon kom in
tillsammans med sin pojkvän och dennes vän. BB var mest ledsen och han
hjälpte till att leda in henne till polisstationen tillsammans med EE. Den aktuella
natten hade de tio till elva stycken LOB:ar att hantera. EE ledde in BB i vad som
kan beskrivas som ett litet rum, där hon avvisiterades. Han var inte med när BB
avvisiterades men är helt säker på att ingen man var närvarande eftersom män
aldrig är med när kvinnor avvisiteras. Det finns två andra avvisiteringsplatser
men dessa är öppna. Man använder främst det lilla rummet för att avvisitera
kvinnor. Han känner inte till vilka överväganden som gjordes när det gäller vilka
kläder som BB fick ha på sig. Hon fick emellertid ha på sig en grå body och
trosor. Behå får man aldrig ha på sig i en arrestcell. Vanligtvis får man ha på sig
ett klädesplagg på nederkroppen och ett på överkroppen. I arrestcellen klagade
BB på att hon frös. Ändå hade hon tagit av sig bodyn och använde den som en
kudde. Enligt hans uppfattning var det självförvållat att BB kom att ligga i
arresten halvnaken. Det är riktigt att BB ringde på klockan under natten och att
hon grät. Hon sade emellertid inte att hon hade mens, men däremot att hon ville
kissa. Han svarade henne att hon fick uträtta sina behov i hålet som fanns i
golvet, vilket är i enlighet med huvudregeln. Om BB skulle ha fått lov att gå på
toaletten skulle hon behövt ha med sig en kvinnlig vakt eftersom den
omhändertagne måste bevakas hela tiden. Efter ca tre timmar tilläts BB ändå att
använda toaletten, men när de väl kom fram avböjde hon och gick alltså inte på
toaletten. Eftersom de hade fullt upp den aktuella natten skrev de inte upp att BB
erbjöds ett toalettbesök. Det är den enda miss som de har gjort. De erbjöd BB
toalettbesöket för att vara snälla. Om BB hade sagt att hon hade mens hade han
tagit kontakt med patrullen.
HH har uppgivit i huvudsak följande. Han var inte närvarande under
avvisiteringen av BB och känner därför inte till vilka överväganden som gjordes
i samband med denna. Normalt tillåts en intagen att ha ett plagg på överkroppen
och ett plagg på underkroppen. Behå är emellertid inte ett tillåtet plagg. I vissa
fall kan arresten bistå med kläder, om den intagne skulle behöva det. Ibland finns
det emellertid inte tillräckligt med kläder att låna eftersom de kan ha skickats
iväg på tvätt. Den aktuella kvällen hade de drygt tio intagna i arresten. Flera var
aggressiva och ett flertal var anhållna. Han blev involverad i tillsynen av BB från
det att hon låstes in i arrestcellen. BB var oförstående och upprörd när hon låstes
in i cellen. Hon var endast iklädd en body och trosor. BB ringde flera gånger på
klockan och uppgav att hon var kissnödig men hänvisades att göra sina behov i
det avloppshål som finns i golvet för detta ändamål. Det är inte möjligt att spola
                                                                         Dnr 4945-2016         Sid 4 (8)




     men det finns tillgång till vatten i arrestcellen som kommer från ett hål i väggen
     när man trycker på en knapp. Normalt tas inte personer som sitter intagna för
     LOB ut för t.ex. toalettbesök. Det beror dels på säkerhetsskäl, dels för att det inte
     finns tid. Den aktuella kvällen var det endast manlig personal i tjänst vilket också
     inverkade. Efter att BB nästan brutit ihop i cellen tilläts hon ändå att gå på
     toaletten. Av förbiseende och på grund av det ansträngda arbetsläget noterades
     inte toalettbesöket på tillsynsbladet. BB gick på toaletten med dörren stängd men
     uppgav att hon inte hade kunnat kissa. BB nämnde inte vid något tillfälle att hon
     hade mens eller att hon behövde byta binda. I arresten finns bindor att tillgå om
     någon intagen behöver det. Om BB hade nämnt att hon behövde byta
     menstruationsskydd hade hon fått en binda.
Polismyndigheten redovisade följande bedömning.

     Kroppsvisitationen av BB
     Utredningen ger vid handen att BB kroppsvisiterades enligt 4 kap. 2 §
     häkteslagen när hon ankom till arrestlokalen. En första avvisitering genomfördes
     av EE, bakom en skiljevägg eller i ett litet rum, och BB fick i detta läge lämna
     ifrån sig skor, smycken och vissa andra tillhörigheter. En andra och grundligare
     avvisitering av BB genomfördes lite senare av EE i arrestcellen. I samband med
     denna fick BB klä av sig merparten av sina kläder, så att hon endast var iförd en
     body och trosor.
     Polismyndigheten konstaterar att den polis- och arrestantpersonal som var
     involverad i omhändertagandet och tillsynen av BB har uppgivit att båda
     avvisitationerna skedde avskilt och utan insyn från manlig personal. Även om
     det i protokollet angivits att DD var ansvarig för avvisiteringen och att EE endast
     var närvarande vid denna, framgår av den berörda personalens uppgifter att båda
     avvisitationerna utfördes av EE. Ingenting har således framkommit som tyder på
     att BB fick ta av sig alla kläder, förutom body och trosor, inför manlig personal.
     Enligt Polismyndighetens bedömning har kroppsvisitationerna av BB i detta
     avseende därmed utövats i enlighet med vad som föreskrivs i 4 kap. 7 §
     häkteslagen och de tjänsteföreskrifter som tillämpas för arresten i Sundsvall.
     Enligt Polismyndighetens uppfattning förefaller frågan om vilka kläder som BB
     skulle tillåtas att ha på sig i arrestcellen inte ha varit föremål för några närmare
     överväganden trots att det var känt att den intagne som huvudregel har rätt att ha
     ett klädesplagg på överkroppen och ett på underkroppen. Situationen förefaller
     således inte ha varit sådan att BB t.ex. hade ett snöre i sina byxor som hon
     vägrade att avlägsna eller att hon erbjudits att låna byxor eller en filt men avböjt.
     Enligt Polismyndighetens uppfattning är det tveksamt om en body kan anses
     utgöra ett klädesplagg för underkroppen. Det är också tveksamt om BB kan
     sägas ha haft något att skyla sig med, vilket Polismyndighetens egna föreskrifter
     anger och JO framhållit i tidigare beslut. Polismyndigheten anser därför att
     avvisiteringen, som medförde att BB endast tilläts ha på sig en body i cellen,
     innebar en avvikelse från huvudregeln som föreskriver att den intagne även har
     rätt att bära ett klädesplagg för underkroppen. Denna avvikelse fordrade därför
     att ett beslut fattades av ansvarigt befäl, dvs. i det här fallet stationsbefälet. Alla
     beslut som fattas avseende den intagne ska dokumenteras i arrestant- eller
     omhändertagandebladet. Polismyndigheten anser därför att beslutet och skälen
     för att BB inte bar annat klädesplagg än en body i arrestcellen således även borde
     ha dokumenterats. När det gäller kläder på överkroppen noterar myndigheten att
     hon självmant har tagit av sig sin body.

     Den övriga behandlingen av BB i arresten

     Utformningen av polisarresten
     Utredningen i ärendet har visat att den aktuella cellen var utrustad med ett hål i
     golvet där den intagne är hänvisad att göra sina behov. I cellen finns även
     tillgång till vatten genom att man trycker på en knapp. Enligt Polismyndighetens
                                                                       Dnr 4945-2016         Sid 5 (8)




      bedömning har den arrestcell som BB vistades i således varit utrustad på
      föreskrivet sätt. Hennes rättigheter har härigenom inte åsidosatts.

      Rätten till hygienvård
      Polismyndigheten konstaterar att den polis- och arrestantpersonal som hanterade
      omhändertagandet och tillsynen över BB varken kände till att hon hade mens
      eller att hon behövde byta menstruationsskydd. Polismyndigheten anser att
      utlämnande av menstruationsskydd förutsätter att en intagen aktivt efterfrågar
      detta. Eftersom berörd personal inte har haft kännedom om BB:s behov i detta
      avseende anser Polismyndigheten att hennes rättigheter inte har åsidosatts.

      Rätten till toalettbesök
      Vad gäller BB:s klagomål om att hon inte tilläts gå på toaletten, konstaterar
      Polismyndigheten att det under den tid som BB vistades i arrestcellen rådde
      ”natt” mellan klockan 22.00 och 7.00, vilket innebär att frihetsberövade normalt
      inte tas ur sina celler för t.ex. toalettbesök under denna tid.
      Mot denna bakgrund anser Polismyndigheten att det inte var fel av personalen i
      arresten att hänvisa BB till att göra sina behov i det för ändamålet avsedda hålet i
      golvet. Enligt Polismyndighetens uppfattning har hennes rättigheter härigenom
      inte åsidosatts.

      Dokumentation
      Polismyndigheten kan konstatera att dokumentationen såvitt avser BB:s
      toalettbesök har brustit. Ansvarig personal har vidgått misstaget och uppgivit att
      orsaken var den höga arbetsbelastningen. Detta är förstås inte någon godtagbar
      ursäkt.

Rättslig reglering
Behandling av den som förvaras i en polisarrest
I häkteslagen finns grundläggande bestämmelser om hur den som förvaras i en
polisarrest ska behandlas. Som en allmän utgångspunkt anges där att varje
intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för
de särskilda svårigheter som är förenade med ett frihetsberövande, samt att
verkställigheten ska utformas så att negativa följder av frihetsberövandet
motverkas. (Se 1 kap. 4 och 5 §§ häkteslagen.)

Kroppsvisitation av den som ska tas in i en förvaringslokal
Den som ska tas in i en förvaringslokal ska senast vid ankomsten
kroppsvisiteras för att söka efter otillåtna föremål, om det inte är uppenbart
obehövligt (4 kap. 2 § häkteslagen).

En kroppsvisitation får som huvudregel inte utföras eller bevittnas av någon av
motsatt kön som inte är läkare eller legitimerad sjuksköterska (4 kap. 7 §
häkteslagen).

Den som kontrolleras vid en kroppsvisitation ska visas all den hänsyn som
omständigheterna medger (13 § första stycket häktesförordningen).

Rätt till kläder
En intagen ska vid behov förses med kläder och skor. Tillgången till kläder och
skor får begränsas om det är nödvändigt för att förhindra att den intagne
                                                                   Dnr 4945-2016       Sid 6 (8)




allvarligt skadar sig själv eller någon annan. Den intagne bör alltid ha något att
skyla sig med och får inte vistas i arresten utan kläder under längre tid än vad
som är nödvändigt för den intagnes egen säkerhet. (Se 3 kap. 3 §
Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om polisarrester, PMFS
2015:7, FAP 102-1, och det allmänna rådet till den bestämmelsen.)

JO har tidigare framhållit att det inte är acceptabelt att låta en person vistas i
arresten utan kläder under en längre tid och att den omhändertagne normalt bör
erbjudas ersättningskläder, en filt eller något liknande om han eller hon
fråntagits sina kläder av säkerhetsskäl. (Se bl.a. JO:s beslut den 29 juli 2013,
dnr 6237-2012 och 6914-2012, den 26 september 2016, dnr 2817-2015, och den
9 mars 2017, dnr 6542-2015.)

I polisarresten i Sundsvall tillämpas arbetsinstruktioner som fastställts av den
tidigare Polismyndigheten i Västernorrlands län. Av punkt 5.1.1 framgår att den
som sätts in i arresten i Sundsvall inte får ha livrem eller kläder med snören och
att han eller hon endast får ha på sig en tröja, ett par kalsonger eller trosor, ett
par strumpor och ett par byxor, om ansvarigt befäl inte beslutar om något annat.
Kläder lånas ut endast om det finns skälig anledning, t.ex. att den intagne har
byxor eller tröja med snören i som inte kan tas ur.

Rätt till toalettbesök
En intagen ska ha möjlighet att dagligen sköta sin personliga hygien och få
nödvändig utrustning för detta ändamål (se 3 kap. 2 § PMFS 2015:7,
FAP 102-1).

Enligt arbetsinstruktionerna ska en arrestantvakt se till att frihetsberövade får
möjlighet till hygienvård (punkt 2.2.2). Vidare framgår det av instruktionerna
att det normalt inte ska förekomma att frihetsberövade tas ut ur cellen för
toalettbesök mellan klockan 22.00 och 7.00 (punkt 6).

Dokumentation
För intagna i polisarrester ska det föras en journal i form av ett arrestantblad
eller omhändertagandeblad. I denna ska alla beslut som har fattats samt viktiga
händelser och väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder
avseende den intagne dokumenteras. Även uppgifter om omständigheter i övrigt
som är av betydelse för vistelsen i arresten ska dokumenteras. Dokumentationen
ska ske så snart som möjligt. (Se 2 kap. 2 och 3 §§ PMFS 2015:7, FAP 102-1.)

Bedömning
Kroppsvisitationerna
AA och BB har gjort gällande att manliga poliser kroppsvisiterade BB och
tvingade henne att ta av alla kläder utom trosor. Den polis- och
arrestantpersonal som var involverad i omhändertagandet och tillsynen av BB
har dock uppgett att kroppsvisitationerna utfördes av EE samt att de skedde
avskilt och utan insyn från manlig personal. Ord står således mot ord i frågan
                                                                   Dnr 4945-2016       Sid 7 (8)




om manlig personal närvarade vid kroppsvisitationerna. Ytterligare
utredningsåtgärder skulle enligt min bedömning inte leda till större klarhet. Jag
har därför inte grund för att rikta någon kritik mot Polismyndigheten för hur
kroppsvisitationerna av BB genomfördes.

Jag vill dock framhålla att det i ett protokoll över en avvisitering bör framgå
tydligt vem som utfört eller bevittnat en kroppsvisitation.

Behandlingen av BB under omhändertagandet
Rätten till kläder
De kläder som den som är intagen i en polisarrest får ha på sig får begränsas om
det behövs för bl.a. hans eller hennes säkerhet. En individuell bedömning av
vilka klädesplagg som den intagne får ha på sig måste därför göras. Jag har
dock inget att invända mot en rutin som innebär att en frihetsberövad person
normalt endast tillåts ha på sig en tröja, underkläder, byxor och strumpor. Jag
har tidigare uttalat att jag inte har något att invända mot en rutin som innebär att
kläder med snören eller livremmar inte tillåts i en cell för att förhindra att en
frihetsberövad person skadar sig själv, även om någon sådan faktisk risk inte
konstaterats i det enskilda fallet. Sådana rutiner förenklar avvisiteringen och är
dessutom i de intagnas intresse. (Se mitt beslut den 26 september 2016,
dnr 2817-2015.)

Av utredningen framgår att BB efter avvisitationen endast fick behålla en body
och trosor. De överväganden som gjordes om vilka kläder BB skulle få ha på
sig dokumenterades inte och framgår inte heller av de involverade polisernas
eller arrestantvakternas upplysningar i ärendet här. Det finns därför inte
underlag för mig att uttala mig om de bedömningar som gjordes av vilka kläder
BB fick ha på sig. Jag konstaterar dock att det varken av den
säkerhetsbedömning som gjordes i samband med att BB sattes in i cellen eller
av de upplysningar som lämnats med anledning av JO:s utredning kommit fram
något som enligt min mening motiverade ett avsteg från de rutiner för intagnas
klädsel som gällde i arresten.

Av utredningen framgår vidare att BB uppgav för GG att hon frös och att GG
rapporterade till FF att han noterat att BB tagit av sig sin body för att använda
den som kudde eller täcke. En frihetsberövad person som uppger att han eller
hon fryser ska självklart erbjudas kläder eller en filt om det är möjligt med
hänsyn till hans eller hennes säkerhet. Eftersom BB inte tilläts att ha annat än
underkläder på sig borde hon enligt min mening ha erbjudits t.ex. en filt att
värma och skyla sig med redan när hon sattes in i cellen.

Polismyndigheten ska kritiseras för att BB endast fick ha underkläder på sig i
arresten och för att hon inte erbjöds t.ex. en filt att värma och skyla sig med.

Rätten till toalettbesök
Av utredningen framgår att BB vid flera tillfällen påkallade arrestantvakternas
uppmärksamhet och bad att få använda toaletten, men att hon hänvisades till att
                                                                    Dnr 4945-2016        Sid 8 (8)




kissa i ett hål i golvet i cellen. Såvitt framgår av arrestantvakternas upplysningar
och av Polismyndighetens bedömning var den huvudsakliga anledningen till
detta en lokal rutin vid arresten i Sundsvall enligt vilken frihetsberövade
normalt inte tas ut ur cellerna för toalettbesök nattetid. Under den tiden är de
frihetsberövade därför hänvisade till att uträtta sina behov i ett hål i golvet utan
möjlighet att spola.

Varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med
förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med ett frihetsberövande.
I detta ligger enligt min mening att en intagen normalt ska ges möjlighet att
uträtta sina behov på en toalett. Denna möjlighet kan i vissa fall behöva
begränsas, t.ex. om den frihetsberövade personens tillstånd är sådant att han
eller hon inte kan tas till en toalett. Det är också godtagbart att den
frihetsberövade personen ibland kan behöva vänta på att få besöka toaletten om
det är nödvändigt av säkerhetsskäl eller på grund av arrestantvakternas
arbetsbelastning. Att ha en rutin som innebär att toalettbesök som huvudregel
inte tillåts mellan kl. 22.00 och 7.00 – och under denna tid låta den intagne kissa
i en golvbrunn eller liknande – är emellertid inte acceptabelt och givetvis inte
heller förenligt med hur en intagen ska bemötas och behandlas.
Polismyndigheten ska kritiseras för att BB hänvisades till att uträtta sina behov i
ett hål i golvet när hon bad att få besöka toaletten.

Jag utgår från att Polismyndigheten ser över sina instruktioner och rutiner för
intagnas toalettbesök nattetid. Jag vill också framhålla att bemanningen i en
arrest måste vara dimensionerad så att det under dygnets alla timmar är möjligt
att låta frihetsberövade personer besöka en toalett inom rimlig tid.

AA:s och BB:s övriga klagomål på hur BB behandlades under
omhändertagandet ger inte anledning till något uttalande från min sida.

Dokumentation
Som framgått ovan dokumenterade polisen inte det beslut som fattades om vilka
kläder BB skulle tillåtas att ha på sig. Av utredningen framgår att polisen inte
heller dokumenterade att BB bad att få använda toaletten, att BB hänvisades till
att kissa i ett hål i golvet eller att BB till slut fick använda en toalett. Det borde
självfallet ha skett.

Det är ett grundläggande krav ur rättssäkerhets- och kontrollsynpunkt att beslut
och åtgärder dokumenteras i enlighet med de bestämmelser som gäller.
Polismyndigheten kan därför inte undgå kritik för bristerna i dokumentationen.
