# Fråga om uppbörd av fordonsskatt vid bosättning utomlands

JO 2008-03-19 dnr 496-2007

BESLUT
                                                                       Datum            Dnr                     Sid
                                                                       2008-03-19       496-2007               1 (7)
Justitieombudsmannen                                                                    748-2007
Cecilia Nordenfelt




                        Fråga om uppbörd av fordonsskatt vid bosättning utomlands

## Anmälningar

I två skilda anmälningar klagade AA och BB på Vägverkets handläggning av deras
                        respektive ärende om fordonsskatt. Av anmälningarna och därtill fogade handlingar
                        framgår i huvudsak följande.

                        Dnr 496-2007

                        BB anmälde den 15 april 2006 till Skatteverket att han skulle avflytta från Sverige
                        till Kina. I anmälan angav han en adress i Kina. Samma dag anmälde han också
                        adressändring via webbplatsen www.adressandring.se och uppgav där också en
                        särskild c/o-adress i Sverige. BB avflyttade den 23 april 2006. Den 14 november
                        2006 erhöll han från Kronofogdemyndigheten besked om att han hade registrerats i
                        utsöknings- och indrivningsdatabasen för en fordran avseende fordonsskatt. BB
                        uppgav att han dessförinnan inte hade fått något inbetalningskort avseende skatten
                        och att Vägverket den 26 april 2006 hade registrerat att hans adress var okänd.

                        Dnr 748-2007

                        AA utflyttade till Norge 1993. Hon arbetar emellertid i Sverige och äger också en
                        bil som är skattepliktig här. När hon köpte bilen i juni 2006 uppgav hon för
                        bilförsäljaren sin folkbokföringsadress i Norge och en vistelseadress i Sverige.
                        Vägverket skickade emellertid inbetalningskortet avseende fordonsskatten till den
                        adress som AA vid avflyttningen från Sverige 1993 var folkbokförd på. Ärendet
                        kom sedermera att överlämnas till Kronofogdemyndigheten utan att AA
                        dessförinnan hade fått något inbetalningskort avseende fordonsskatten.

## Utredning

Vägverket anmodades att yttra sig över innehållet i en promemoria som upprättats
                        av en fördragande hos JO. Promemorian innehöll bl.a. följande frågeställningar.

                        1.    Har Vägverket tillgång till en uppgift om adress i Sverige som den som
                              avflyttat från Sverige lämnat i en anmälan till Skatteverket?




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                           Dnr 496-2007    Sid 2 (7)
                                                                                748-2007




2.   Föreligger något hinder mot att Vägverket använder en sådan uppgift vid
     uppbörden av fordonsskatt?

3.   Finns det något behov av författningsändringar i aktuella avseenden?

Vägverket anmodades att yttra sig över frågeställningarna och att i sitt
yttrande även beskriva hur uppbörden av fordonsskatt går till, dels i normalfallen,
dels i de fall där den skattskyldige har avregistrerats från folkbokföringen.
Vägverket anmodades även att redogöra för handläggningen av de två anmälda
ärendena och göra en bedömning av om handläggningen, enligt verket, hade varit
korrekt.

I sitt remissvar den 23 april 2007 anförde Vägverket, genom generaldirektören CC,
bl.a. följande.

      Uppbörd av fordonsskatt för i Sverige folkbokförda personer
      Enligt 5 kap. 3 § vägtrafikskattelagen (2006:227), VTSL, skall fordonsskatten för ett
      skatteår eller en skatteperiod betalas under månaden före ingången av skatteåret eller
      skatteperioden (betalningsmånaden). Fordonsskatten anses betald den dag då den är
      bokförd på Vägverkets särskilda konto för skatteinbetalning (5 kap. 1 § VTSL).
      Skatten skall betalas av den som är skattskyldig vid ingången av betalningsmånaden
      (2 kap. 4 § och 5 kap. 2 § VTSL). Fordonsskatten beslutas av Vägverket genom
      automatiserad behandling med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret (4 kap. 1 §
      VTSL).
      För att de ägarbyten som skett strax innan ingången av betalningsmånaden skall ha
      hunnit registreras i vägtrafikregistret påbörjas debiteringen av fordonsskatten några
      dagar in i betalningsmånaden. Fordonsskatteavin skickas till den adress som finns
      noterad i vägtrafikregistret.
      Om fordonsskatten inte är bokförd på Vägverkets konto på förfallodagen tas en
      dröjsmålsavgift ut i enlighet med 6 kap. [skall vara 5 kap; JO:s anm.] 17 § VTSL.
      Betalningspåminnelse (om skatten fortfarande är obetald) och dröjsmålsavgift
      skickas till den skattskyldige cirka 14 dagar efter förfallodagen. Om både skatt och
      dröjsmålsavgift förblir obetalda översänds ärendet till kronofogdemyndigheten cirka
      en och en halv månad efter den ursprungliga förfallodagen. Om enbart
      dröjsmålsavgiften är obetald skickas en ny påminnelse om obetald dröjsmålsavgift
      innan den överlämnas för indrivning.

      Uppbörd av fordonsskatt för personer som inte är folkbokförda i Sverige
      Uppbörden av fordonsskatt för personer som inte är folkbokförda sker på samma sätt
      som för folkbokförda personer. I de fall där det saknas adressuppgift i
      vägtrafikregistret utfärdas inte något inbetalningskort till fordonsägaren. Om skatten
      förblir obetald påförs dröjsmålsavgift, men någon påminnelse om betalning kan inte
      utfärdas och skickas till fordonsägaren. Om skatten och dröjsmålsavgiften inte
      betalas översänds ärendet till kronofogdemyndigheten enligt samma rutiner som för
      folkbokförda personer, även om betalningspåminnelse inte skett.

      Frågeställningar från JO
      1. Har Vägverket tillgång till en uppgift om adress i Sverige som den som avflyttat
      från Sverige lämnat i en anmälan till Skatteverket?
      Skatteverket skall enligt 12 kap. 6 § förordningen (2001:650) om vägtrafikregister,
      FVTR, underrätta Vägverket om ändringar i folkbokföringsdatabasen eller
                                                                    Dnr 496-2007      Sid 3 (7)
                                                                        748-2007




beskattningsdatabasen som är av betydelse för vägtrafikregistreringen. När en
person flyttar från Sverige får Vägverket avisering om detta från Skatteverket, och
uppgift om att personen inte längre är folkbokförd i Sverige noteras i
vägtrafikregistret. Den adress som kan aviseras från Skatteverket i samband med att
en person utflyttar från Sverige kallas vid aviseringen för ”utdelningsadress för
utlandsadress”. Från slutet på 1990-talet och fram till i år har Vägverket valt att inte
bli aviserade denna adress. Anledningen till detta är att vägtrafikregistret enligt
bilaga 1 till FVTR skall innehålla svenska adresser, och att en avisering om
utlandsadress därför inte har varit aktuell för Vägverket.
Skatteverket har uppmärksammat Vägverket på att aviseringen också kan innehålla
en svensk utdelningsadress som har anmälts till Skatteverket. Vägverket har därför
meddelat Skatteverket att avisering skall ske av den adress som anmäls till
Skatteverket i samband med avflyttningen från Sverige. Vägverket har således
numera (från vecka 13) tillgång till de adressuppgifter som den som utflyttar från
Sverige lämnar till Skatteverket. Det har vid kontroll av aviseringarna från
Skatteverket dock noterats att det är övervägande utländska adresser som aviseras.
Senare anmälda adressändringar som utflyttade personer gör till Skatteverket
aviseras inte till Vägverket. Vägverket har därför inte tillgång till någon ”nyare”
adress än den som anmäls i samband med utflyttningen.
Vid tidpunkten för de aktuella anmälningarna hade Vägverket inte tillgång till de
anmälda adresserna, eftersom personerna utflyttade från Sverige under den period
som Vägverket valt att inte aviseras några adressuppgifter.
2. Föreligger något hinder mot att Vägverket använder en sådan uppgift vid
uppbörden av fordonsskatt?
Fordonsskatten beslutas av Vägverket genom automatiserad behandling med stöd av
uppgifter i vägtrafikregistret. I den automatiserade hanteringen av fordonsskatten
ingår att utfärdat inbetalningskort skickas till den adress som finns registrerad i
vägtrafikregistret. Vägtrafikregistret skall enligt bilaga 1 till FVTR innehålla adress i
Sverige. De utländska adresserna som anmäls till Skatteverket, och som aviseras till
Vägverket, kan således inte införas i vägtrafikregistret.
Adressaviseringen från Skatteverket för utflyttade personer kan innehålla antingen
en svensk eller en utländsk adress i samma aviseringsfält. För att Vägverket skall
kunna registrera de svenska adresserna som aviseras krävs att dessa kan urskiljas
från de utländska adresserna. Ett sådant urskiljande kräver i dagsläget manuell
hantering av aviseringen samt manuell registrering i vägtrafikregistret. En sådan
hantering skulle sannolikt innebära en betydande arbetsinsats och Skatteverkets
adressavisering för utflyttade personer föranleder f.n. ingen åtgärd av Vägverket.
Detta innebär att det är den senast kända folkbokföringsadressen som är registrerad i
vägtrafikregistret för utflyttade personer, fram till dess att fordonsägaren enligt 10
kap. 11 § FVTR anmäler en ändrad adress till Vägverket.
3. Finns det något behov av författningsändringar i aktuella avseenden?
Det krävs inte några författningsändringar för att Vägverket skall kunna använda och
registrera de svenska adresser som anmäls till Skatteverket i samband med
utflyttning från Sverige. För att Vägverket skall kunna registrera utländska adresser i
vägtrafikregistret behövs en författningsändring i bilagan till FVTR. I samband med
tillkomsten av FVTR beaktades möjligheten att införa utländska adresser i
vägtrafikregistret, men man fann att övervägande skäl talade emot detta. Vägverket
anser därför att det för närvarande inte finns några skäl att verka för en ändring i
författningen i detta avseende.
                                                                   Dnr 496-2007     Sid 4 (7)
                                                                       748-2007




Handläggningen av de anmälda ärendena

Bakgrund
Fordonsägare som inte är folkbokförd har en skyldighet enligt 10 kap. 11 § FVTR
att skriftligen anmäla till Vägverket om adressen i landet ändras. Fram till dess att en
anmälan från fordonsägaren om ändrad adress inkommer till Vägverket är det den
för Vägverket senast kända folkbokföringsadressen som är registrerad i
vägtrafikregistret.
Justitiekanslern har i ett beslut den 8 december 2004 (2412-03-42) ... prövat frågan
om skadestånd enligt 48 § personuppgiftslagen (1998:204) med anledning av att
Vägverket använt en cirka 20 år gammal folkbokföringsadress (den för Vägverket
senast kända adressen) i samband med en anmälan om fordonsinnehav.
Justitiekanslern fann att staten var skadeståndsskyldig då det var fel av Vägverket att
använda en gammal folkbokföringsadress.
Med beaktande av Justitiekanslerns beslut, och för att undvika att inaktuella f.d.
folkbokföringsadresser används i vägtrafikregistret när en tidigare folkbokförd
person registreras som ägare av ett fordon, införde Vägverket under en period
(november 2005 till augusti 2006) en rutin där alla adressuppgifter i
vägtrafikregistret raderades med automatik i samband med att en person anmäldes
som utflyttad. Alla fordonsägare som avregistrerats från folkbokföringen under
denna period kom som en följd av detta att sakna adress i vägtrafikregistret fram till
dess att de själva anmälde en adress till Vägverket i enlighet 10 kap. 11 § FVTR.
Vägverket har sedan september 2006 upphört att radera adressuppgifter för
utflyttade personer, eftersom vägtrafikregistret enligt bilaga 1 till FVTR skall
innehålla en adress (i landet). Det kan också i något fall vara så att den utflyttade
personen avser att den gamla folkbokföringsadressen skall användas av Vägverket,
t.ex. om resten av familjen bor kvar på adressen eller om personen har begärt
eftersändning av post till sin nya adress. Sedan september 2006 försöker Vägverket
också att genom brev nå fordonsägare som utflyttar. Brevet skickas till den senast
kända folkbokföringsadressen och innehåller uppgift om vilken adress som finns i
vägtrafikregistret och att fordonsägaren skriftligen måste anmäla till Vägverket om
adressen skall ändras.
Dnr 496-2007
BB anmäldes som utflyttad den 26 april 2006. I samband med detta togs uppgiften
om hans folkbokföringsadress bort i vägtrafikregistret. Det var alltså inte den c/o-
adress som BB anmält till Skatteverket som togs bort (den adressen hade Vägverket
inte fått). Ordinarie fordonsskatt för fordonet SDJ 474 debiterades i augusti 2006.
Sista betalningsdag var den 31 augusti. Då skatten var obetald på förfallodagen
påfördes dröjsmålsavgift. Den 22 oktober överlämnades ärendet till
kronofogdemyndigheten då skatten fortfarande var obetald. På grund av att
adressuppgift saknades i vägtrafikregistret har varken ordinarie inbetalningskort
eller påminnelse skickats till BB. Den 17 november 2006 har Vägverket noterat en
adress i vägtrafikregistret efter anmälan via e-post från BB.
Vägtrafikregistret skall enligt bilaga 1 till FVTR innehålla uppgift om adress i
landet. Någon anmälan om ändrad adress hade vid tidpunkten för debiteringen av
fordonsskatt inte inkommit från BB till Vägverket, i enlighet med den skyldighet
som åvilade honom enligt 10 kap. 11 § FVTR. Om en sådan adress hade anmälts till
Vägverket hade sannolikt de problem som BB drabbats av inte uppstått. Det var
ändå mindre lämpligt att Vägverket raderade uppgiften om hans
folkbokföringsadress. Även om syftet var just att motverka att inaktuella adresser
används i vägtrafikregistret så kunde det ha varit så att ett utskick till den gamla
folkbokföringsadressen hade nått BB Vägverket borde därför – i avsaknad av den
adressuppgift som BB borde ha anmält till Vägverket enligt 10 kap. 11§ FVTR – ha
försökt att skicka en betalningspåminnelse till honom under den adressen. Eftersom
så inte skedde har Vägverket överlämnat ärendet till kronofogdemyndigheten utan
                                                                          Dnr 496-2007      Sid 5 (7)
                                                                               748-2007




      att dessförinnan försökt påminna om betalning i enlighet med 3 §
      indrivningsförordningen (1993:1229). Hanteringen har i denna del därför varit
      felaktig, och Vägverket har också återkallat ärendet och meddelat
      kronofogdemyndigheten att indrivning inte borde ha begärts. Vägverket raderar
      numera inte några före detta folkbokföringsadresser i direkt anslutning till att en
      fordonsägare utflyttar.
      Dnr 748-2007
      Anmälningar om ägarbyten hanteras maskinellt om alla uppgifter finns om den som
      anmäls som fordonsägare. Detta gäller även ägarbyten till personer som inte är
      folkbokförda. Bilhandlare som har möjlighet till så kallad direktanmälan enligt 13
      kap. FVTR har ingen möjlighet att anmäla annan adress än den som finns i
      vägtrafikregistret. AA registrerades som ägare av fordonet SRC 030 den 5 juni 2006,
      efter en direktanmälan från en bilhandlare. Vid anmälan registrerades med automatik
      den för Vägverket senast kända adressen, dvs. den adress som AA hade innan hon
      utflyttade från Sverige 1993. Fordonet anmäldes som påställt i samband med
      ägarbytet och fordonsskatt debiterades denna dag. Vid påställning skall
      fordonsskatten vara betald senast 21 dagar efter påställningsdagen (5 kap. 3 § 2
      stycket VTSL). Sista inbetalningsdag var således den 26 juni 2006. Då skatten inte
      var betald i tid, skickades en betalningspåminnelse inklusive dröjsmålsavgift den 13
      juli. Den 20 augusti överlämnades ärendet till kronofogdemyndigheten då skatten
      fortfarande var obetald. Inbetalningskort och påminnelse har skickats till den gamla
      folkbokföringsadressen. Den 23 februari 2007 har den nuvarande adressen (…)
      registrerats, efter en skrivelse från AA.
      Det förefaller olämpligt att Vägverket vid registrering av ett nytt fordonsinnehav
      med automatik i vägtrafikregistret noterar en folkbokföringsadress från 1993 för en
      person som varit utflyttad (”avregistrerad”) sedan dess. Om en aktuell adress saknas
      för personen bör Vägverket försöka få in sådan adress innan ägarbytet registreras.
      Den automatiserade hanteringen av anmälningar om ägarbyten till personer som inte
      längre är folkbokförda behöver därför ses över. Det är kanske inte heller lämpligt att
      anmälningar om ägarbyten till ej folkbokförda personer skall kunna ske genom
      direktanmälan eftersom fordonsköparen då, som i AA:s fall, kan ha anledning att
      förlita sig på att den adressuppgift som han eller hon lämnar till bilhandlaren också
      kommer att registreras i vägtrafikregistret och att någon särskild anmälan enligt 10
      kap. 11 § FVTR då inte behövs. En manuell hantering skulle troligtvis medföra att
      rätt adress noteras i vägtrafikregistret.
      Vägverket har redan genom åtgärden att skicka informationsbrev till fordonsägare
      som utflyttar från Sverige försökt minska förekomsten av inaktuella adresser i
      vägtrafikregistret. Vägverket avser att vidta ytterligare åtgärder. En helt eller delvis
      manuell hantering av ägarbyten till personer som inte är folkbokförda kommer att
      övervägas.
      Upplysningsvis kan nämnas att Vägverket gjort en förstudie angående be talning av
      vägtrafikskatt genom autogiro. Sannolikt kommer sådan möjlighet att genomföras
      under senare delen av 2007 eller under 2008. De fordonsägare (även utflyttade) som
      då anmäler sig till autogiro riskerar inte att fordonsskatten restförs om
      fordonsskatteavierna på grund av adressproblem inte kommer fram.
      BB gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret.
      AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
Av 8 § första stycket vägtrafikskatteförordningen (2006:242) framgår att ett
inbetalningskort för fordonsskatt skall sändas till den skattskyldige snarast möjligt,
i fråga om betalning enligt 5 kap. 3 § vägtrafikskattelagen senast den 12 i
                                                                    Dnr 496-2007   Sid 6 (7)
                                                                        748-2007




betalningsmånaden. Av paragrafens andra stycke framgår att en fordonsägare som
inte har fått ett inbetalningskort avseende fordonsskatt skall anmäla detta till
Vägverket senast en vecka innan skatten skall vara inbetald. Fordonsägaren är
således skyldig att själv känna till när fordonsskatt skall erläggas och agera på eget
initiativ om han eller hon inte får ett inbetalningskort i tid. Dessutom är en
fordonsägare som inte är folkbokförd skyldig att anmäla till Vägverket om
adressen i landet ändras. Mot bakgrund av denna författningsreglering finns det
inte utrymme för någon kritik mot Vägverket för den formella handläggningen av
skatteuppbörden i de två här aktuella ärendena.

Trots de ovan nämnda skyldigheterna för fordonsägaren är det – inte minst av
serviceskäl – angeläget att Vägverket så långt det är möjligt har tillgång till
relevanta adressuppgifter som kan användas när inbetalningskortet för
fordonsskatten skickas ut. Innan en ansökan om indrivning görs skall dessutom
enligt 3 § indrivningsförordningen (1993:1229) sökanden, om det kan ske utan
väsentlig olägenhet och inte särskilda skäl talar emot det, uppmana gäldenären att
betala fordringen.

Av remissvaret framgår att Vägverket numera har tillgång till de adressuppgifter
som den som utflyttar från Sverige lämnar till Skatteverket i samband med anmälan
om utflyttning. Vägverket använder emellertid inte uppgifterna vid uppbörden av
fordonsskatt. Anledningen till det är enligt Vägverket att ett urskiljande av de
svenska adresserna från de utländska skulle kräva en manuell hantering av
aviseringen från Skatteverket och manuell registrering i vägtrafikregistret. Jag
anser att Vägverket trots detta bör överväga möjligheten att använda uppgifter om
svenska adresser från Skatteverket vid uppbörden av fordonsskatt.

Vad gäller ärende med dnr 496-2007 togs uppgiften om BB:s senaste
folkbokföringsadress bort i vägregistret när han anmäldes som utflyttad. Vägverket
har anfört att det var mindre lämpligt att Vägverket raderade uppgiften om hans
folkbokföringsadress. Jag instämmer i den bedömningen. Jag noterar att Vägverket
sedan september 2006 har upphört att med automatik radera adressuppgifter i
vägtrafikregistret i samband med att en person anmäls som utflyttad. Vägverket
försöker även att genom brev nå fordonsägare som utflyttar med information.

Vad gäller ärende med dnr 748-2007 instämmer jag i Vägverkets bedömning att det
förefaller olämpligt att Vägverket vid registrering av ett nytt fordonsinnehav med
automatik i vägtrafikregistret noterar en folkbokföringsadress från 1993 för en
person som varit utflyttad sedan dess. Jag håller även med om att den
automatiserade hanteringen av anmälningar om ägarbyten till personer som inte
längre är folkbokförda behöver ses över.

Sammanfattningsvis vill jag anföra följande.
                                                                      Dnr 496-2007    Sid 7 (7)
                                                                          748-2007




Vägverket har förklarat att hanteringen av de båda ärendena sammanhänger bl.a.
med tillämpningen av och begränsningar i verkets system för registrering av
uppgifter.

Enlig min mening är detta inte en tillfredsställande förklaring. Det får naturligtvis
inte vara så att förfarandet vid registreringen medför att uppgifter som den enskilde
har skyldighet att lämna till Skatteverket och som Vägverket har eller borde ha
tillgång till inte registreras. Detta gäller särskilt som den enskilde, vilket illustreras
av dessa två ärenden, lätt kan få den felaktiga uppfattningen att han eller hon gjort
vad han eller hon kunnat för att Vägverket skall ha tillgång till rätt adress. En sådan
hantering som förekommit i dessa båda ärenden är – även om den i strikt mening
var korrekt – knappast förenlig med myndigheternas serviceskyldighet enligt 4 §
förvaltningslagen (1986:223). I detta avseende förtjänar Vägverket kritik.

Jag vill tillägga att Vägverket, som framgår av remissvaret, har uppfattningen att de
båda ärendena hade kunnat hanteras bättre; arbete har också inletts för att förhindra
en upprepning. Detta ser jag självklart positivt på.

Jag avslutar ärendena med gjorda uttalanden.
