# Kritik mot Försäkringskassan för långsam handläggning, m.m. i två ärenden om EU-familjeförmåner (föräldrapenning)

JO 2011-10-26 dnr 4981-2010

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                       Sid
                                                                           2011-10-26            4981-2010                1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kritik mot Försäkringskassan för långsam handläggning, m.m. i två
                        ärenden om EU-familjeförmåner (föräldrapenning)


                          Beslutet i korthet: Beslutet berör bl.a. informationsutbytet mellan EU-medlemsländer då
                          någon ansöker om EU-familjeförmån. Försäkringskassan kritiserades såväl för att ha gjort
                          en obefogad förfrågan till annat EU-medlemsland som för att inte genom förfrågan till det
                          andra landet ha utrett de faktiska förhållandena i sin helhet. Försäkringskassan
                          kritiserades även för långsam handläggning, bristande tillgänglighet, m.m.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 27 augusti 2010, uppgav AA bl.a. följande.
                        Föräldrapenning för barnen BB och CC har inte utbetalts till DD, som hon
                        företräder, sedan november 2009. För att få besked om varför har hon utan
                        framgång försökt kontakta Försäkringskassan via telefon, brev och e-post.
                        Försäkringskassans handläggningstid i ärendet rörande BB uppgick vid tiden för
                        hennes anmälan till JO till åtta månader.

## Utredning

Handlingar begärdes in och granskades. Anmälan remitterades därefter till
                        Försäkringskassan för yttrande. Försäkringskassan anförde i remissvar den 3
                        december 2010, genom försäkringsdirektören EE, bl.a. följande.

## Bakgrund

DD arbetar i Sverige och omfattas av svensk socialförsäkring. Hans hustru bor
                                  tillsammans med parets fem barn i Polen och förvärvsarbetar inte.
                                  En enskild person med tillgång till Internet kan göra anmälan om föräldrapenning
                                  och begära ersättning genom att använda Försäkringskassans självbetjäningstjänst.
                                  För att kunna använda sig av den tjänsten behöver man barnens fullständiga
                                  personnummer. I DD:s fall saknas de sista fyra siffrorna i hans döttrars
                                  personnummer och han var därför hänvisad till att göra sina blankettbeställningar via
                                  servicetelefon och att sända in handlingar med posten till Försäkringskassans
                                  inläsningscentral.

## Utredning

I den interna utredningen har följande framkommit.
                                  DD:s försäkringsärenden rör döttrarna BB, född den 17 maj 2002, och CC, född den
                                  18 september 2003.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                 Dnr 4981-2010     Sid 2 (6)




Handläggningen av ärendet rörande dottern BB
DD anmälde föräldrapenning den 18 december 2009. Den 18 januari 2010 begärde
han föräldrapenning för perioden den 14 december 2009–den 10 januari 2010.
I ett annat föräldrapenningärende skickade en handläggare den 11 februari ett brev
till en försäkrad, FF. Brevet innehöll uppgifter om DD:s dotter BB:s födelsedatum
och uppgifter om de perioder för vilka DD begärt ersättning. Däremot fanns det i
brevet inte några uppgifter om BB:s namn, fullständiga personnummer eller något
annat som gjorde det möjligt för FF att identifiera DD eller hans dotter. I
Försäkringskassans interna utredning uppgav sedan handläggaren att hon råkat
sammanblanda FF:s och DD:s ärenden. Handläggaren trodde att BB var FF:s dotter
och förde därför in uppgifter om BB i brevet till FF. Av handlingarna framgår att
DD fick reda på sammanblandningen genom AA som biträdde både DD och FF. I
den interna utredningen angav handläggaren att hon måste ha haft de båda ärendena
aktiverade samtidigt i det elektroniska ärendehanteringssystemet (ÄHS).
DD:s SGI fastställdes den 25 februari. Handläggaren skickade samma dag en
förfrågan till Polen om DD uppfyllde förutsättningarna för att kunna vara berättigad
till sjukpenningdagar med belopp överstigande grundnivån. Det har av den interna
utredningen inte framkommit varför denna åtgärd vidtogs. Vid BB:s födelse var
Polen inte medlem i EU varför DD inte kunde uppfylla 240-dagarsvillkoret i Polen.
Vidare samma dag begärde DD föräldrapenning för perioden den 12–den 21
februari.
DD skrev i e-post inkommen den 14 mars till Försäkringskassan att han väntade på
utbetalning och att han begärde att någon på Försäkringskassans internationella
kontor skyndsamt skulle kontakta honom. Dagen efter kopierades meddelandet in i
ÄHS-journalen. Någon ytterligare åtgärd vidtogs inte.
I ett e-postmeddelande inkommet till kundcenter den 18 mars begärde DD att få bli
kontaktad av ”ansvarig avdelningschef” på det internationella kontoret i Malmö. E-
postmeddelandet kopierades in i ÄHS-journalen. Samma dag skrev handläggaren till
DD om att justera ansökan så att ersättning även kunde betalas ut för helger. DD
kontaktade kundcenter per telefon den 24 mars och justerade ansökan.
DD begärde den 12 april föräldrapenning för perioden den 26 mars–den 5 april.
Samma dag begärde han även föräldrapenning för perioden den 14 december 2009–
den 21 februari 2010, vilket var en skriftlig bekräftelse på den justering av ansökan
som DD muntligen hade gjort den 24 mars.
En handläggare gjorde den 23 april följande anteckningar i ÄHS-journalen. DD har
ansökt om hel, respektive en fjärdedels ersättning beräknad på den sjukpenning-
grundande inkomsten (SGI), s.k. s-dagar. Av e-post den 14 mars framgår att barnet
bor i Polen. DD bor i Sverige och uppfyller därför inte kravet på rumslig kontakt
med barnet under de dagar han begärt ersättning. En utredning om barnets skolgång
bör göras då barnet fyller 8 år i maj. Handläggaren bedömde att inga utbetalningar
kunde göras då ärendet måste utredas vidare beträffande den rumsliga kontakten och
att adressen till dotterns skola i Polen skulle begäras från DD för att utreda barnets
skolgång.
Handläggaren expedierade den 23 april en skrivelse rubricerad som ett beslut fattat
med tillämpning av 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).
Enligt skrivelsen hade DD inte rätt till någon ersättning från och med den 14
december 2009 eftersom han inte hade vårdat barnet under den aktuella tiden. I
skrivelsen angavs vidare att rätten till föräldrapenning utreddes utifrån uppgifter om
att DD arbetade i Sverige, att hans dotter bodde i Polen och att det för rätt till
ersättning krävs att en förälder har rumslig kontakt med sitt barn. Av skrivelsen
framgick vidare att Försäkringskassan skulle göra en utredning kring dotterns
skolgång.
Handläggaren angav i den interna utredningen att hon i syfte att ”få igång”
utredningen beslutat att skriva till DD om den rumsliga kontakten och om dotterns
skolgång. Skrivelsen skulle också tjäna som en slags kommunicering. Att skrivelsen
                                                                   Dnr 4981-2010     Sid 3 (6)




utformades som ett beslut förklarade handläggaren med att det saknades en brevmall
och handläggarstöd för att utreda barnets skolgång. I stället för att fritt formulera ett
brev använde handläggaren den mall som är avsedd för provisoriska beslut.
DD frågade i ett brev inkommet den 11 maj när han kunde förvänta sig ett beslut i
ärendet och önskade skyndsamt besked om det via Internet. DD:s skrivelse tillfördes
akten. Någon ytterligare åtgärd vidtogs inte.
DD begärde i ett brev inkommet den 14 maj föräldrapenning för perioden den 30
april–den 10 maj. Samma dag begärde DD omprövning av det provisoriska beslutet
den 23 april. Han vände sig i skrivelsen mot att han inte ansetts ha haft rumslig
kontakt med sin dotter och mot den långa handläggningen. Han kom även in på att
information rörande hans dotter lämnats till FF. DD begärde svar senast den 31 maj.
Skrivelsen tillfördes ärendet. Någon ytterligare åtgärd vidtogs inte.
DD:s arbetsgivare kontaktade Försäkringskassan den 28 maj med önskemål om att
få bli kontaktad.
Försäkringskassan kontaktade arbetsgivaren per telefon den 10 juni och frågade bl.a.
om DD:s arbetstider respektive tjänstledigheter. Detta för att utreda DD:s rumsliga
kontakt med dottern BB. Arbetsgivaren begärde att få förfrågan skriftligt.
Försäkringskassan skickade den 11 juni en förfrågan om arbetstid och tjänstledighet
till arbetsgivaren. Arbetsgivaren kontaktades den 12 oktober eftersom något svar
inte hade kommit till Försäkringskassan. Arbetsgivaren uppgav då att ett intyg om
DD:s arbetstid och frånvaro skulle faxas till Försäkringskassan. Arbetsgivaren
skickade ett fax den 13 oktober med uppgifter som visade att DD varit ledig under
de perioder han begärt föräldrapenning och att han därför uppfyllt kravet på rumslig
kontakt med sin dotter.
Den 15 oktober ringde en polsktalande handläggare från Försäkringskassan upp DD
för att reda ut om någon föräldrapenning betalats ut av de polska myndigheterna.
Uppgiften behövdes för beräkning av ersättningsnivå. DD talade om att någon
ersättning inte betalats ut. DD:s uppgifter bedömdes uppenbarligen tillförlitliga
varför man valde att inte begära in ett skriftligt intyg.
Försäkringskassan informerade DD om att han endast är berättigad till ersättning
beräknad på grundbeloppet på 180 kronor per dag. Försäkringskassan expedierade
ett beslut den22 oktober och ersättning utbetalades enligt begäran.

Handläggningen av ärendet rörande dottern CC
DD:s anmälde föräldrapenning den 23 maj 2010. Den 21 juni begärde han
föräldrapenning för tiden den 8–den 15 juni. Ärendet överfördes från Nationellt
försäkringscenter (NFC) Göteborg city till NFC Visby den 14 juli. En ny begäran
om föräldrapenning inkom den 10 september för tiden den 7–den 30 augusti. Den 14
oktober inkom begäran om föräldrapenning för tiden den 28 september–den 5
oktober.
Försäkringskassan kontaktade den 15 oktober myndigheterna i Polen för att utreda
om någon föräldrapenning betalats ut för barnet där. Ersättning ska i sådana fall
avräknas från barnets dagar i Sverige. Svar från de polska myndigheterna har ännu
inte kommit och ärendet är därför fortfarande under handläggning. Det har i den
interna utredningen inte kunnat klarläggas varför man inte valde att tillfråga DD
såsom man gjort i fallet med dottern BB.

Försäkringskassans slutsatser

Långsam handläggning och brister i bemötandet
Handläggning av familjeförmånsärenden kräver oftast utredning och kontakt med
utländska myndigheter och dessa förhållanden kan inverka fördröjande på
handläggningen.
                                                                            Dnr 4981-2010   Sid 4 (6)




      Handläggningstiden i ärendet rörande dottern BB uppgick till 9 månader och
      handläggningstiden i ärendet rörande dottern CC har hittills uppgått till över 4
      månader. Den långa handläggningstiden i ärendet rörande dottern BB beror i allt
      väsentligt på att handläggningen brustit genom att man inte agerat korrekt och inte
      återkopplat till DD då han begärt kontakt. Hade DD:s krav på att bli kontaktad
      hanterats riktigt hade handläggningen kunnat påskyndas. Försäkringskassan
      beklagar den mycket bristfälliga handläggningen.

      Det provisoriska beslutet och hanteringen av skrivelsen med omprövningsbegäran
      Försäkringskassans skrivelse till DD den 23 april fick formen av ett provisoriskt
      beslut. Handläggarens avsikt var att skriftligen vända sig till DD för en
      kompletterande utredning. Istället använde sig handläggaren en felaktig mall för
      denna åtgärd. Enskilda måste självfallet kunna utgå från att besked som
      Försäkringskassan lämnar är riktiga. Även om det inte var handläggarens avsikt att
      meddela ett beslut kunde DD knappast uppfatta saken på annat sätt än att ett beslut
      hade meddelats. Om DD:s skrivelse den 14 maj 2010 hade hanterats som en
      omprövningsbegäran skulle felet ha blivit upptäckt och handläggningen rimligen
      kunnat påskyndas. Försäkringskassan beklagar bristerna i handläggningen.

      Sammanblandningen med ett annat ärende
      Befattningshavare som har fått förtroendet att behandla sekretessbelagda uppgifter är
      skyldiga att sköta detta uppdrag med stor noggrannhet och omsorg.
      Internutredningen har visat att handläggaren inte har levt upp till dessa krav.
      Omständigheten att det i brevet till FF inte lämnats några uppgifter som kunde
      identifiera DD eller hans dotter inverkar inte på denna bedömning.
      Försäkringskassan ser mycket allvarligt på detta och Försäkringskassan utreder för
      närvarande vilka åtgärder som kan vidtas vad gäller den enskilda handläggaren.
AA yttrade sig över remissvaret.

Från Försäkringskassan inhämtades att GG var den handläggare som
sammanblandade FF:s och DD:s ärenden och därför den 11 februari 2010 sände ett
brev rörande BB till FF.

Bedömning
Utlämnandet av uppgifter som kan omfattas av sekretess
Det är av största vikt att den befattningshavare vid en myndighet som fått
förtroendet att behandla sekretessbelagda uppgifter sköter sitt uppdrag med
erforderlig omsorg och noggrannhet. Befattningshavaren har ett personligt ansvar
om han eller hon röjer sekretessbelagda uppgifter.

Av utredningen framgår att Försäkringskassans handläggare GG den 11 februari
2010 sände ett brev till FF. I brevet angavs de perioder för vilka DD ansökt om
föräldrapenning för BB samt BB:s födelsedatum. Dessa uppgifter kan ha omfattats
av sekretess. Handläggaren har uppgett att det inträffade hade sin grund i att hon
råkade sammanblanda FF:s och DD:s ärenden och att hon därför trodde att BB var
FF:s dotter. Det inträffade är inte acceptabelt. GG förtjänar allvarlig kritik för den
bristande noggrannhet som hon enligt min mening har visat i ärendet.

Utredningen av föräldrapenningärendena
För en stor del av befolkningen är socialförsäkringsersättning, som t.ex.
föräldrapenning, av stor betydelse för försörjningen. Det är därför mycket
                                                                   Dnr 4981-2010   Sid 5 (6)




angeläget att Försäkringskassans handläggning av sådana ärenden sker effektivt
och rättssäkert i enlighet med bestämmelserna i bl.a. förvaltningslagen (1986:223).
Det innebär bl.a. att varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så
enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts (7 §
förvaltningslagen).

Försäkringskassan har i remissvaret redogjort för handläggningen av BB:s ärende.
Utifrån redogörelsen kan konstateras att DD den 18 januari 2010 inkom med en
begäran om föräldrapenning för BB och att Försäkringskassan fattade beslut i
ärendet först den 22 oktober 2010, således efter en handläggningstid om nio
månader. Den långa handläggningstiden är självfallet inte godtagbar. Det kan
konstateras att handläggningen av ärendet präglats av perioder av passivitet.
Exempelvis blev ärendet, då DD:s arbetsgivare inte hörde av sig sedan kassan
skickat en förfrågan till denne, liggande i fyra månader innan arbetsgivaren
kontaktades på nytt.

DD kunde inte uppfylla det s.k. 240-dagarsvillkoret i Polen till följd av att Polen
inte var medlem i EU vid BB:s födelse. Trots detta skickade kassans handläggare
den 25 februari 2010 en förfrågan till Polen för att utreda saken. Det är naturligtvis
inte acceptabelt att Försäkringskassan gör en obefogad förfrågan till annat
medlemsland.

Försäkringskassan har en skyldighet att utreda om en förälder har fått en förmån
enligt utländsk lagstiftning som motsvarar föräldrapenning. Officiell information
från annat land ska därvid inhämtas. Den information som sökanden lämnar är
således inte tillräcklig för kassans bedömning. Skäl att underlåta att utreda frågan
om ersättning från Polen utgått för BB till hennes mor eller DD fanns därför inte
trots den information DD lämnat till kassan. Kassan borde, enligt min mening, ha
kontaktat myndigheterna i Polen för att utreda om någon föräldrapenning betalats
ut för BB där.

Den 23 maj 2010 inkom DD med anmälan om föräldrapenning för CC. Den 21 juni
2010 begärde han föräldrapenning för tiden den 8–den 15 juni 2010, den 10
september 2010 för tiden den 7–den 30 augusti 2010 och den 14 oktober 2010 för
tiden den 28 september–den 5 oktober 2010. Först den 15 oktober 2010 kontaktade
Försäkringskassan myndigheterna i Polen för att utreda om någon föräldrapenning
betalats ut för barnet där. Enligt min mening borde Försäkringskassan med större
skyndsamhet kontaktat myndigheterna i Polen för att utreda frågan.

Sammantaget förtjänar Försäkringskassan kritik för sin hantering av
föräldrapenningärendena.

Det provisoriska beslutet den 23 april 2010
Av utredningen framgår att Försäkringskassans handläggare den 23 april 2010
expedierade en skrivelse till DD rubricerad som ett provisoriskt beslut. Av
skrivelsen framgick att Försäkringskassan provisoriskt beslutade att DD inte hade
rätt till föräldrapenning från och med den 14 december 2009.
                                                                  Dnr 4981-2010   Sid 6 (6)




Av kassans remissvar framgår att handläggaren har uppgett att skrivelsen skulle
tjäna som en slags kommunicering och att den sändes för att ”få igång”
utredningen. Skälet till att skrivelsen upprättades efter den mall som är avsedd för
provisoriska beslut var att det saknades en brevmall och handläggarstöd för att
utreda barnets skolgång. Det inträffade är uppseendeväckande och självfallet inte
acceptabelt. Handläggaren borde, då en brevmall för det avsedda syftet saknades,
givetvis ha formulerat en skrivelse på egen hand. Försäkringskassan förtjänar kritik
för det inträffade.

Hanteringen av DD:s begäran om omprövning av det provisoriska beslutet
Av utredningen framgår att DD i skrivelse den 14 maj 2010 begärde omprövning
av det provisoriska beslutet den 23 april 2010. Skrivelsen tillfördes ärendet utan
någon vidare åtgärd. Det inträffade är oacceptabelt. Skrivelsen skulle självfallet ha
hanterats som en begäran om omprövning. Om skrivelsen hade hanterats som en
begäran om omprövning skulle, som Försäkringskassan har anfört, de fel som
begåtts ha upptäckts och handläggningen rimligen kunnat påskyndas. Jag är kritisk
till kassans hantering av DD:s begäran om omprövning av det provisoriska
beslutet.

Bristande tillgänglighet
Av utredningen framgår att DD den 14 mars, den 11 maj och den 14 maj 2010
sökte kontakt med Försäkringskassans handläggare utan att återkoppling skedde.
Det inträffade är otillfredsställande. DD borde, i enlighet med Försäkringskassans
riktlinjer, ha blivit kontaktad av handläggare inom 48 timmar från det att kontakt
söktes med kassan. Försäkringskassan förtjänar kritik för sin underlåtenhet i detta
avseende.

Övrigt
Vad AA anfört i övrigt ger inte anledning till något uttalande.

Ärendet avslutas.
