# Kritik mot Migrationsverket för att man spärrat asylsökandes kontantkort och hindrat dem från att få tillgång till sin dagersättning
samt gett felaktig och bristfällig information

JO 2019-04-29 dnr 4987-2018

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                      Sid
                                                                          2019-04-29              4987-2018              1 (10)
Justitieombudsmannen                                                                              5935-2018
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Migrationsverket för att man spärrat asylsökandes
                        kontantkort och hindrat dem från att få tillgång till sin dagersättning
                        samt gett felaktig och bristfällig information


                          Beslutet i korthet: Asylsökande har rätt till ekonomiskt bistånd i form av bl.a.
                          dagersättning om vissa förutsättningar är uppfyllda. För att underlätta utbetalningen
                          av ersättningen får de asylsökande ett kontantkort där den ersättning som beviljats
                          sätts in.
                          AA och BB har sökt asyl i Sverige och tilldelades var sitt kontantkort av
                          Migrationsverket. Efter att deras rätt till bistånd upphört spärrade Migrationsverket
                          korten och förde över de pengar som fanns kvar på respektive kort till konton som
                          enbart verket har tillgång till.
                          JO uttalar att ersättning som Migrationsverket beviljat en asylsökande och som satts
                          in på en asylsökandes kontantkort tillhör den asylsökande. Det innebär att verket inte
                          har någon rätt att förfoga över pengarna utan stöd i lag. Något sådant stöd finns inte.
                          Migrationsverket har därmed förfogat över AA:s och BB:s pengar utan att ha rätt till
                          det. Vidare har verket lämnat felaktiga och bristfälliga uppgifter i samband med att
                          korten spärrades. Migrationsverket kritiseras för detta.
                          JO uttalar avslutningsvis att det förfarande som Migrationsverket tillämpar när rätten
                          till ersättning upphör innebär ett kringgående av det regelverk som lagstiftaren
                          beslutat och ett utnyttjande av de asylsökandes utsatta ställning. JO är mycket kritisk
                          till Migrationsverkets sätt att hantera frågan och förutsätter att verket ser över
                          förfarandet.

## Bakgrund

En asylsökande kan vanligtvis inte öppna ett eget bankkonto i Sverige. Bland
                        annat mot den bakgrunden förser Migrationsverket de asylsökande med
                        kontantkort där ekonomiskt bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande
                        m.fl. (LMA) sätts in. Migrationsverket beställer kontantkorten från en bank som
                        verket har ett avtal med. När Migrationsverket lämnar ut ett kontantkort
                        informerar verket samtidigt den asylsökande om vilka regler som gäller för
                        rätten till bistånd och hur kortet fungerar. Den asylsökande undertecknar ett
                        kvitto på att kortet tagits emot, men ingår i övrigt ingen överenskommelse med
                        Migrationsverket om användningen av kortet.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                    Dnr 4987-2018       Sid 2 (10)
                                                                        5935-2018



Det ekonomiska bistånd i form av bl.a. dagersättning som Migrationsverket
beviljar den asylsökande förs över till det kontantkort som den asylsökande fått
tillgång till. Kontantkortet kan därefter användas för köp och kontantuttag. Ett
kort kan spärras av Migrationsverket eller, på begäran av den asylsökande, av
banken. En spärr av kortet kan inte ångras och innebär att det inte kan användas.
Om kortet spärrats för att den asylsökande förlorat eller tappat bort
kontantkortet kan ett ersättningskort utfärdas. Migrationsverket har också
möjlighet att avsluta ett kontantkort. När kontantkortet avslutas förs
kvarvarande medel över till ett avslutskonto som Migrationsverket har tillgång
till.

AA och BB, som sökt asyl i Sverige, tilldelades var sitt kontantkort av
Migrationsverket. Efter att deras rätt till bistånd upphört i juli respektive augusti
2018 spärrade och avslutade Migrationsverket deras kontantkort. När korten
avslutades fördes de pengar som fanns på respektive kort över till konton som
enbart Migrationsverket har tillgång till.

Anmälningarna
I anmälningar till JO förde CC, som är ombud för AA, och DD, som är ombud
för BB, fram kritik mot hur Migrationsverket hanterat de pengar som fanns på
AA:s respektive BB:s kontantkort.

Enligt CC hade Migrationsverket spärrat AA:s kort sedan verket av misstag satt
in pengar på kortet efter det att hans rätt till bistånd upphört. Detta medförde att
AA inte kunde komma åt de pengar som fanns på kortet sedan tidigare. Vid ett
besök hos Migrationsverket fick de veta att AA inte kunde få ut sina pengar. CC
ifrågasätter om verket kan ta AA:s pengar på det här sättet.

DD uppgav att Migrationsverket hade spärrat BB:s kontantkort som det fanns
drygt 700 kronor på. När hon och BB ville ha tillgång till dessa pengar svarade
verket att det inte fanns några pengar på kortet och att DD kunde stämma av
detta med banken. DD kontaktade banken och bad att få se transaktionerna den
senaste månaden. Av dessa framgick det att pengarna fanns på kortet när
Migrationsverket spärrade det. Banken uppgav att Migrationsverket tagit hand
om pengarna. Verket har alltså tagit BB:s pengar utan lov, men svarat att det
inte finns några pengar att betala ut när han frågat efter dem.

Utredning
Migrationsverket uppmanades att yttra sig över handläggningen av de anmälda
händelserna och att beskriva systemet med insättning och uttag av bl.a.
dagersättning på kontantkort. Verket (ställföreträdande generaldirektören EE)
yttrade sig efter att ha hämtat in uppgifter från berörda befattningshavare.

Migrationsverket lämnade följande uppgifter om systemet med kontantkort.
                                                                  Dnr 4987-2018         Sid 3 (10)
                                                                      5935-2018



Avtal om bankkort för asylsökande
–––
Migrationsverket [har] den 12 december 2017 avropat bankkort för asylsökande
från ramavtalet mellan Riksgälden och ICA Banken AB avseende laddningsbara
korttjänster för statliga myndigheter [– – –]. Migrationsverket beställer
kontantkortet från banken och lämnar det till den asylsökande som ska använda
kortet. Verket ansvarar för att därvid informera kortanvändaren om hur
kontantkortet fungerar. Ett kontantkort laddas via en webbportal av en av verket
utsedd behörig person eller via filflöde enligt bankens gränssnitt och
instruktioner. Den asylsökande disponerar kontantkortet som kan användas för
köp där kontantkort accepteras och där köpet genomförs i en fysisk betalterminal
samt för kontantuttag i uttagsautomater som accepterar kontantkortet. [– – –] Om
kontantkortet avslutas förs eventuellt kvarvarande saldo över till ett avslutskonto.
Det är Migrationsverket som är kund hos banken och fordringsägare gentemot
banken beträffande tillgodohavande på kontantkort och avslutskonto.

Tilldelning av bankkort
Migrationsverket beställer kontantkort från ICA Banken i enlighet med
produktavtalet. Dessa kort är inte personliga. Migrationsverket tilldelar normalt
alla vuxna utlänningar med rättshandlingsförmåga som har rätt till bistånd enligt
LMA ett bankkort. Detsamma gäller barn över 16 år om de önskar det. Vid
tilldelningen kopplas kontantkortet ihop med den asylsökandes dossiernummer.
En s.k. bidragsgrupp (BI-grupp) skapas som har en viktig teknisk funktion för
utbetalning via bankkort. I samband med att en BI-grupp skapas läggs ett fiktivt
konto upp. Kontot aktiveras då gruppen första gången läggs på en automatisk
ersättningslista. Då kontrolleras också om huvudpersonen har bankkort. I
samband med att gruppen läggs på ersättningslista går en transaktion som även
innehåller bankkortsnummer till banken.
–––

Utbetalningstidpunkt
När Migrationsverket beslutat om dagersättning eller särskilt bidrag sätts det
beviljade beloppet in (laddas) på den asylsökandes kontantkort. Verkets
uppfattning är att den beslutade ersättningen i civilrättslig mening inte är utbetald
förrän den asylsökande faktiskt har tagit ut eller använt pengarna på
kontantkortet (jfr allmänt råd till 4 § MIGRFS 2018:3). Det är först genom köp
eller uttag som den asylsökande kan sägas få pengarna i sin hand. Denna
bedömning grundar sig huvudsakligen på den avtalskonstruktion som redogjorts
för ovan. Det är Migrationsverket som äger kontantkortet och endast verket som
kan sätta in pengar på kortet. Den asylsökande får disponera kontantkortet så
länge rätt till bistånd enligt LMA föreligger. Även om korten benämns
kontantkort framgår det av produktavtalet att de pengar med vilka kortet laddats
inte fysiskt finns i kortet utan hos banken till dess att den asylsökande tar
pengarna i anspråk genom att göra ett köp eller ett uttag. En insättning på
kontantkortet (laddning av kontantkortet med produktavtalets terminologi) får
således betraktas som ett mellansteg som inte kan likställas med att en
utbetalning görs till en persons eget bankkonto.

Spärr av bankkort
Om man bortser från fall när ett kontantkort spärras på grund av att kortet eller
koden förkommit, dvs. att spärren sker för att skydda kortanvändaren, är det
endast när utlänningens rätt till bistånd enligt LMA upphör som kontantkortet
spärras. Dessförinnan ska beslut om att rätten till bistånd upphör fattas och
utlänningen avregistreras ur mottagningssystemet. Spärren av bankkortet är en
följd av utskrivningen och inte något särskilt beslut. Rent tekniskt går det till så
att bidragsgruppen tas bort i ärendehanteringssystemet Skapa vid utskrivningen.
Borttagandet av bidragsgruppen genererar en uppgift om att kortet ska avslutas
                                                                   Dnr 4987-2018        Sid 4 (10)
                                                                       5935-2018



som skickas till ICA Banken. Banken spärrar kontantkortet direkt, avslutar kortet
och överför eventuellt kvarvarande saldo, s.k. restbelopp till ett avslutskonto.
Banken måste dock invänta eventuella transaktioner som inte är definitivt
bokförda innan återredovisning kan ske till Migrationsverket. Det kan därför
dröja ett antal dagar innan verket får besked om det finns något restbelopp på
kortet.
I ovan nämnda informationsblad om bankkort anges bl.a. följande. Du ska ta ut
pengarna från bankkortet och lämna tillbaka kortet till Migrationsverket när du
blir utskriven från Migrationsverkets mottagningssystem.
Därutöver får asylsökande information om att rätten till bistånd enligt LMA
normalt upphör i samband med att en tidsfrist för frivillig avresa löper ut. Vid
samtliga samtal (introduktion och samhällsinformation, underrättelsesamtal och
återvändandesamtal m.fl.) lämnar Migrationsverket information om när detta
kommer att ske och vilka konsekvenserna blir om man inte följer ett beslut om
att lämna landet.
Det noteras att den s.k. mjukspärr som JO tidigare har kritiserat (jfr beslut den
10 april 2017 i ärende med dnr 2220-2015) inte tillämpas längre.

Hantering av restbelopp
Om kontantkortet spärrats därför att den asylsökande förlorat eller tappat bort
kortet överför ICA Banken kvarvarande disponibelt belopp till den asylsökandes
ersättningskort. Om spärren föranleder att kontantkortet avslutas, vilket är fallet
när den asylsökandes rätt till bistånd har upphört, förs eventuellt kvarvarande
disponibelt belopp istället över till ett avslutskonto som ett restbelopp.
Avslutskontot tillhör Migrationsverket. Som framgått ovan kan det av tekniska
skäl dröja några dagar innan Migrationsverket får uppgift om restbeloppet från
banken. Restbeloppet ska som huvudregel betalas ut till utlänningen (som vid
denna tidpunkt inte längre är att betrakta som asylsökande i LMA:s mening).
Det är emellertid inte alltid som personen har rätt till hela restbeloppet.
Tidpunkten när kontantkortet laddats har avgörande betydelse för om personen
kan anses ha rätt till pengarna. Eftersom dagersättning betalas ut i förskott är det
vanligt att ersättning utgått också för en period då utlänningen inte längre har rätt
till bistånd. Utlänningen kan t.ex. avvika mitt i en utbetalningsperiod, vilket
medför att en dagersättning betalas ut fel. Detta ska enligt standard registreras
som en felaktig utbetalning (jfr lagen […] om underrättelseskyldighet vid
felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen). För närvarande finns det ingen
teknisk lösning för att dela upp ett restbelopp om det skett en felaktig insättning
efter det att rätten till bistånd upphört. En sådan uppdelning kan göras manuellt
men någon rutin för detta är ännu inte fastställd. Migrationsverket arbetar med
att förbättra både tekniska lösningar och rutiner för hanteringen av restbelopp.
Om en utlänning inte längre har rätt till bistånd enligt LMA och är utskriven från
mottagningssystemet kan ett restbelopp med den enskildes samtycke betalas ut
till någon annan persons konto eller kontant. Samtliga mottagningsenheter har
möjlighet att införa en kontantkassa för detta ändamål. Ett restbelopp kan
begäras utbetalt inom tio år från det att bankkortet avslutats.

Dokumentation
Kontantkorten administreras genom applikationen KUB (KontantUtBetalning).
Av denna applikation framgår om ett kontantkort har spärrats. Åtgärder avseende
restbelopp ska även registreras i ärendehanteringssystemen Skapa respektive
Stamm.

Återkrav respektive återbetalning
LMA innehåller inga bestämmelser om återkrav. Migrationsverket kan således
inte besluta om förvaltningsrättsligt återkrav av belopp som felaktigt har betalats
ut. Detta hindrar i och för sig inte att ett felaktigt utbetalt belopp kan återkrävas
                                                                        Dnr 4987-2018       Sid 5 (10)
                                                                            5935-2018



      på civilrättslig grund, vilket dock sällan förekommer om inte den felaktiga
      utbetalningen utgör ett bidragsbrott. Eftersom ett belopp som laddas på ett
      kontantkort inte anses utbetalt förrän det använts av den asylsökande finns det
      enligt Migrationsverkets uppfattning inget hinder mot att ett felaktigt laddat
      belopp återförs till verkets huvudkonto hos banken. Innan så sker ska ett
      överklagbart beslut enligt LMA fattas. En asylsökande som redan har tagit ut
      pengar som felaktigt betalats ut kan på frivillig basis betala tillbaka pengarna. I
      sådana fall tillfrågas personen om han eller hon är villig att betala tillbaka
      pengarna som Migrationsverket felaktigt har satt in på hans eller hennes
      kontantkort.
Migrationsverket lämnade följande redogörelse för de två anmälda ärendena i
de delar som gäller kontantkorten m.m.

[AA:s ärende]
      Den 6 juli 2018 beslutade Migrationsverket att avslå AA:s rätt till bistånd enligt
      LMA. Som skäl för beslutet angavs följande. Eftersom du har ansökt om
      uppehållstillstånd för gymnasiestudier och ditt avlägsnandebeslut har fått laga
      kraft och tidsfristen löpt ut har du inte längre rätt till bistånd i form av
      dagersättning, kost och logi samt särskilt bidrag, för vilket Migrationsverket har
      huvudansvaret enligt 2 § LMA från denna dag.
      Samma dag skrevs AA ut ur mottagningssystemet och hans kontantkort
      spärrades som en följd härav.
      Den 18 juli 2018 finns följande journalanteckning med rubriken Ringer jouren
      angående DB. Dagens datum ringer [CC] till VVG jouren och uppger att hon har
      AA hemma hos [sig] och vill veta hur de ska göra gällande pengarna som AA
      har kvar i sitt konto när kortet är spärrat. Jag pratade med AA och [CC] och
      informerade dem att AA har rätt att få ut beloppet som fanns kvar på hans konto
      innan utbetalningen från 180711. AA har totalt 2203,33 kronor på sitt konto. Det
      beloppet minus 1891 = 312 kronor har AA rätt att få tillbaka. Resterande är
      utbetalat efter LMA avslagsbeslut den 180706, vilket han inte har rätt till.
      Samma dag finns följande journalanteckning med rubriken Om sök kommer till
      receptionen. Läs journalen från 180718.
      Den 19 juli 2018 finns följande journalanteckning med rubriken Om LMA och
      utbetalning rest. Sökande inkommer till Nationellt Servicecenter Göteborg för att
      få ut sitt restbelopp. Undertecknad meddelar att det inte längre går att betala ut
      restbelopp via fullmakt till en annan person. Då sökandes mottagningsärende har
      avslutats beslagtas sökandes LMA-kort. Sökande lämnar in fullmakt för
      utbetalning av restbelopp vid eventuell lösning på utbetalningsproblemet av
      restbelopp.
[BB:s ärende]

      [Den 28 augusti 2018] beslutade Migrationsverket att avslå BB:s rätt till bistånd
      enligt LMA. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak följande. Tidsfristen för
      när du ska lämna landet frivilligt löpte ut den 27 augusti 2018 och det finns inget
      som talar för att det är uppenbart oskäligt att avslå din rätt till bistånd.
      Samma dag skrevs BB ut ur mottagningssystemet och hans kontantkort spärrades
      som en följd härav.
      Den 30 augusti 2018 kontaktade BB:s ombud Migrationsverket i fråga om ett
      belopp som satts in på kontantkortet den 24 augusti. Vid kontroll i KUB-
      applikationen var saldot på kortet 0 kr. Den uppgiften lämnades till ombudet som
      även uppmanades att själv kontrollera saldot hos banken. Ansvarig tjänsteman
      bevakade därefter avslutskontot.
      Den 7 september 2018 informerades BB:s ombud att det denna dag fanns ett
      restbelopp om 702,75 kr på kontot. Ombudet informerades även om att ett
                                                                        Dnr 4987-2018        Sid 6 (10)
                                                                            5935-2018



      verifierat saldo från ett spärrat kort inte är omedelbart synligt för
      Migrationsverket utan först efter viss tid beroende på bankens hantering. En
      blankett för återbetalning av restbeloppet skickades till ombudet.
      En utbetalningsorder avseende 702,75 kr till BB:s ombuds konto registrerades i
      Skapa den 18 september 2018.
Migrationsverket redovisade följande bedömning av de två ärendena.

[AA:s ärende]
      Beslutet den 6 juli 2018 att avslå rätten till bistånd har registrerats korrekt i
      ärendehanteringssystemet. När ett beslut om att rätten till bistånd upphör fattas
      och utlänningen skrivs ut ur mottagningssystemet spärras det bankkort som
      utlänningen har fått disponera under sin tid som asylsökande. Tekniskt sett går
      detta till så att bidragsgruppen tas bort i ärendehanteringssystemet Skapa, vilket
      genererar en uppgift om att kortet ska avslutas som skickas till ICA Banken.
      Därefter har en insättning av 1 891 kr felaktigt skett på bankkortet. Detta
      motsvarar en månadsutbetalning av dagersättning. Den 11 juli 2018 fanns det
      sålunda ett restbelopp på avslutskontot om 2 203 kr, varav 312 kr avsåg juni då
      AA alltjämt hade rätt till bistånd. Dessa 312 kr har AA rätt att få utbetalade till
      sig.
      Det har varit korrekt att den 19 juli 2018 omhänderta AA:s bankkort (liksom
      hans LMA-kort) eftersom han vid denna tidpunkt inte längre hade rätt till bistånd
      enligt LMA från Migrationsverket.
      Det saknas dokumentation i ärendet att AA har fått information om att
      kvarstående pengar [på] kontantkortet bör tas ut innan rätten till bistånd upphör
      och utskrivning sker, vilket är en brist. Han fick korrekt information om
      restbeloppet vid telefonsamtalet den 18 juli 2018. Vid besöket i
      Migrationsverkets reception dagen därpå fick han emellertid beskedet att
      utbetalning av restbelopp inte kunde ske till en annan persons konto. Denna
      information var felaktig. Den felaktiga informationen kan förklaras av att det för
      närvarande saknas en teknisk lösning och fastställda rutiner för uppdelning av
      restbelopp. En manuell utbetalning har dock varit möjlig att göra. Verket
      beklagar att felaktig information har lämnats till AA i fråga om utbetalning av
      restbeloppet. Det noteras att verket arbetar med att förbättra både de tekniska
      lösningarna och rutinerna för hanteringen av restbelopp.
[BB:s ärende]

      När ett beslut om att rätten till bistånd upphör fattas och utlänningen skrivs ut ur
      mottagningssystemet spärras det bankkort som utlänningen har fått disponera
      under sin tid som asylsökande. Tekniskt sett går detta till så att bidragsgruppen
      tas bort i ärendehanteringssystemet Skapa, vilket genererar en uppgift om att
      kortet ska avslutas som skickas till ICA Banken. Banken spärrar kontantkortet
      direkt, avslutar kortet och överför eventuellt kvarvarande saldo, s.k. restbelopp
      till ett avslutskonto. Banken måste dock invänta eventuella transaktioner som
      inte är definitivt bokförda innan återredovisning kan ske till Migrationsverket.
      Det kan därför dröja ett antal dagar innan verket får besked om det finns något
      restbelopp på kortet.
      Således finns det en teknisk förklaring till att restbeloppet från BB:s kontantkort
      inte var synligt för ansvarig tjänsteman den 30 augusti 2018 utan först den
      7 september. Det hade givetvis varit önskvärt att BB:s ombud redan den
      30 augusti hade upplysts om att ett eventuellt restbelopp blir synligt för verket
      först några dagar efter att kontantkortet avslutats. Uppgiften att saldot enligt
      KUB-applikationen denna dag var 0 kr var dock inte felaktig i sig. Ombudet
      uppmanades även att kontakta ICA Banken som, såvitt framgår av anmälan,
      kunde upplysa om att det den 28 augusti 2018 hade funnits ett saldo om 702,75
      kr på kortet. Bankens uppgift att detta saldo överförts till Migrationsverket var
      korrekt. I enlighet med produktavtalet mellan banken och verket hade beloppet
                                                                       Dnr 4987-2018     Sid 7 (10)
                                                                           5935-2018



      överförts till ett avslutskonto. Hur verket hanterar restbelopp på avslutskonton
      har emellertid inte banken kunnat informera ombudet om. Det är olyckligt att BB
      härav har fått intrycket att verket tagit hans pengar. Missförståndet kunde dock
      redas ut den 7 september 2018 och restbeloppet har sedermera utbetalats till
      honom.
Migrationsverket bedömde sammanfattningsvis att frågorna om kontantkort och
restbelopp i samband med att rätten till bistånd upphört i huvudsak har hanterats
korrekt enligt gällande rutiner. Verket tillade följande.
      Vad beträffar AA:s ärende finns det dock inte dokumenterat att han har fått
      information om att kvarstående pengar på kontantkortet bör tas ut innan rätten
      till bistånd upphör och utskrivning sker. Han har även vid personligt besök på
      Migrationsverket fått felaktig information om att restbeloppet inte kunde
      utbetalas till en annan person. Detta är beklagligt. Arbete med att förbättra de
      tekniska lösningarna och rutinerna för hanteringen av restbelopp pågår.
      BB har av Migrationsverket och ICA Banken fått i och för sig korrekt men
      ofullständig information som sammantagen har gett honom intrycket att verket
      tagit hans pengar. Detta är olyckligt men enligt verkets bedömning inte ett
      missförhållande av sådan art att verket förtjänar kritik för det inträffade.
Migrationsverket betalade ut AA:s restbelopp den 20 december 2018 efter
påpekande från CC den 4 december 2018.

Rättsliga utgångspunkter
En utlänning som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. och
som saknar egna medel har rätt till bistånd för sin dagliga livsföring, s.k.
dagersättning (se 17 § LMA). Den som vill få dagersättning ska göra en skriftlig
ansökan (se 8 § förordningen om mottagande av asylsökande m.fl., FMA).

Dagersättningen betalas vanligtvis ut i förskott per månad (se 10 § FMA och 4 §
Migrationsverkets föreskrifter och allmänna råd om mottagande av asylsökande
m.fl., MIGRFS 2018:3). Dagersättningen kan sättas ned under vissa
förhållanden, bl.a. när en utlänning utan giltigt skäl vägrar att medverka till en
åtgärd som är nödvändig för att ett beslut om avvisning eller utvisning ska
kunna verkställas (se 10 § fjärde stycket LMA).

Rätten till bistånd upphör normalt när uppehållstillstånd ges, när utlänningen
lämnar landet eller, för vuxna utlänningar, om det inte är uppenbart oskäligt när
en tidsfrist för frivillig avresa löper ut och annars när ett avvisnings- eller
utvisningsbeslut vinner laga kraft. Rätten till bistånd upphör dock inte när
tidsfristen löper ut om beslutet om avvisning eller utvisning då inte får
verkställas till följd av att Migrationsverket eller en domstol har beslutat om
inhibition eller har beviljat ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen. (Se
11 § LMA.)

Den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan
verkställas har inte rätt till bistånd (se 12 § LMA).

Migrationsverkets beslut enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. kan
överklagas till allmän förvaltningsdomstol (se 22 § LMA).
                                                                  Dnr 4987-2018       Sid 8 (10)
                                                                      5935-2018



Det finns inga särskilda bestämmelser i lagen om mottagande av asylsökande
m.fl. om återbetalning av felaktigt utbetald ersättning.

Bedömning
Utgångspunkter för bedömningen
Av utredningen framgår att Migrationsverket spärrade och avslutade AA:s och
BB:s kontantkort samma dag som det beslutades att deras rätt till bistånd skulle
upphöra. De pengar som fanns på korten fördes i samband med detta över till
konton som Migrationsverket, men inte AA och BB, hade tillgång till. AA fick
tillgång till sina pengar den 20 december 2018, dvs. drygt fem månader efter att
han vänt sig till Migrationsverket och frågat efter pengarna. BB fick tillgång till
de pengar som fanns på kortet knappt tre veckor efter att han vänt sig till verket
och frågat efter dem.

Migrationsverket har alltså förfogat över de pengar som fanns på AA:s och
BB:s kontantkort utan deras medgivande.

Migrationsverkets rätt att förfoga över pengar på en asylsökandes
kontantkort
Migrationsverket har angett att verket har rätt att förfoga över pengar på en
asylsökandes kontantkort eftersom pengarna enligt verket inte är civilrättsligt
utbetalda förrän den asylsökande tagit ut eller använt pengarna. Bedömningen
grundar sig på hur verkets avtal med banken är konstruerat och de allmänna råd
som verket utfärdat till sina föreskrifter. Migrationsverket har inte närmare
utvecklat vad man menar med att pengarna inte anses civilrättsligt utbetalda. En
möjlig tolkning är att man syftar på att verkets faktiska rådighet över pengar på
en asylsökandes kontantkort upphör först när den asylsökande tar ut dem. En
annan tolkning är att verket syftar på vad som gäller för att en betalning ska bli
gällande mot en tredje man.

Varken Migrationsverkets faktiska rådighet över de medel som finns på en
asylsökandes kontantkort eller vad som gäller i förhållande till tredje man är
dock relevant för frågan om Migrationsverket har rätt att förfoga över pengarna
på kontantkorten. Det avgörande är i stället vem pengarna tillhör.

Det finns också anledning att framhålla att det handlar om utbetalningar i ett
offentligrättsligt sammanhang och att förhållandet mellan en asylsökande och
Migrationsverket i detta sammanhang i första hand inte är civilrättsligt. En
asylsökande har rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande
m.fl. om sökanden uppfyller de förutsättningar som anges i lagen.
Migrationsverket beslutar efter ansökan av den asylsökande att bevilja bistånd.
Av den förordning som hör till lagen framgår att dagersättning normalt betalas
ut förskottsvis per månad.

Det råder enligt min mening ingen tvekan om att dagersättning och annat
ekonomiskt bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. som
Migrationsverket satt in på en asylsökandes kontantkort tillhör den asylsökande
på samma sätt som om det beviljade biståndet hade betalats ut kontant eller till
                                                                    Dnr 4987-2018       Sid 9 (10)
                                                                        5935-2018



ett konto som sökanden disponerar, om det hade varit möjligt. Det innebär i sin
tur att Migrationsverket inte har någon rätt att förfoga över medlen, om det inte
finns något stöd för det i lagstiftningen. Detta gäller oavsett om verket rent
faktiskt har en möjlighet att förfoga över medlen. Att verket, till följd av
utformningen av avtalet med banken, har en möjlighet att föra över pengar från
ett kontantkort som tilldelats en asylsökande till ett konto som enbart verket har
tillgång till påverkar alltså inte äganderätten till pengarna och därmed inte heller
verkets rätt att förfoga över dem. Detta är en självklarhet, men det kan finnas
skäl att peka på att JO i ett flertal ärenden tidigare har uttalat att en myndighet
inte har rätt att förfoga över enskildas pengar mot deras vilja utan stöd i lag,
oavsett om myndigheten har rådighet över pengarna (se t.ex. JO 1982/83 s. 198,
dnr 2566-1979, och JO 2000/2001 s. 290, dnr 565-1998).

Beträffande just den nu aktuella situationen har jag dessutom redan 2017 pekat
på att det inte finns stöd i lag för Migrationsverket att förfoga över pengar som
tillhör en asylsökande och att Migrationsverket inte har rätt att förfoga över de
pengar som finns på de asylsökandes kontantkort (se JO:s beslut den 10 april
2017, dnr 2220-2015). Av beslutet framgår att detta gäller oavsett om den
asylsökande senare bedöms sakna rätt till pengarna.

Sammanfattningsvis tillhör alltså ersättning som beviljats en asylsökande enligt
lagen om mottagande av asylsökande m.fl., och satts in på ett kontantkort som
denne tilldelats, sökanden. Det innebär i sin tur att Migrationsverket inte utan
stöd i lag kan förfoga över medlen på kortet oavsett om det efter insättningen
visar sig att sökanden helt eller delvis inte hade rätt till ersättningen. Någon rätt
till återkrav av ersättning finns inte enligt lagen om mottagande av asylsökande
m.fl. Verket är därmed hänvisat till att göra eventuella krav på felaktigt utbetald
dagersättning m.m. gällande genom att vända sig direkt till den asylsökande,
eller om någon frivillig överenskommelse inte kan uppnås, till
Kronofogdemyndigheten eller domstol.

Hanteringen av AA:s och BB:s ärenden
När det gäller Migrationsverkets närmare hantering av de två aktuella ärendena
gör jag följande överväganden.

Migrationsverket beslutade den 6 juli 2018 att AA inte hade rätt till bistånd
enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Samma dag spärrade och
avslutade verket hans kontantkort. Det framgår inte av utredningen när AA fick
del av beslutet, men han har knappast haft någon möjlighet att ta ut de pengar
han hade på kortet innan Migrationsverket avslutade kortet. När AA har frågat
efter sina pengar hos verket har han fått information om att det inte är möjligt
att få ut dem. Migrationsverket har därmed gett honom felaktig information.
Migrationsverket vidtog inte heller några åtgärder för att se till att pengarna
kunde betalas ut när man uppmärksammades på att AA fått felaktig
information. Detta har fått till följd att AA fick tillgång till sina pengar först
efter drygt fem månader. Migrationsverkets handläggning av AA:s ärende har
                                                                   Dnr 4987-2018      Sid 10 (10)
                                                                       5935-2018



därmed inneburit att man utan att ha rätt till det har förfogat över AA:s pengar
och har även i övrigt varit förenad med stora brister.

Det är delvis oklart hur det gick till när Migrationsverket av misstag förde över
1 891 kronor till AA:s kontantkort efter att det avslutats och – såvitt jag kan
förstå – samma dag automatiskt förde beloppet vidare till verkets avslutskonto.
På det underlag jag har tillgång till har jag inga synpunkter på den åtgärden.

BB:s rätt till bistånd upphörde genom ett beslut den 28 augusti 2018. Hans
kontantkort spärrades och avslutades samma dag. Inte heller BB har därför haft
någon reell möjlighet att ta ut sina pengar innan kortet spärrades. När BB:s
ombud kontaktade Migrationsverket för att få pengarna utbetalda fick hon
svaret att saldot visade att det inte fanns några pengar på kortet och att hon
kunde stämma av detta med banken. Vid kontakt med banken fick hon
information om att det funnits pengar kvar på kortet och att Migrationsverket
fört över dessa till ett annat konto. Migrationsverket har därmed gett BB
bristfällig information. BB fick tillgång till sina pengar först den 18 september
2018. Migrationsverkets hantering av BB:s ärende har därmed inneburit att man
utan att ha rätt till det har förfogat över de pengar som fanns på BB:s
kontantkort och har även i övrigt varit bristfällig.

Sammanfattning och avslutande synpunkter
Sammanfattningsvis ska Migrationsverket kritiseras för att ha förhindrat AA
och BB från att få tillgång till bistånd som beviljats dem och satts in på de kort
som verket gett dem samt för att ha lämnat felaktig och bristfällig information.

Det är naturligtvis positivt att Migrationsverket tillhandahåller asylsökande ett
kontantkort där ersättning enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. som
beviljas dem sätts in. Ett system för utbetalning av ersättning måste dock vara
rättssäkert och lagenligt utformat. Det förfarande Migrationsverket har beskrivit
när rätten till ersättning upphör innebär enligt min mening ett kringgående av
det regelverk som lagstiftaren beslutat och ett utnyttjande av de asylsökandes
utsatta ställning. Jag är mycket kritisk till Migrationsverkets sätt att hantera
frågan.

Jag förutsätter att Migrationsverket ser över sitt förfarande samt säkerställer att
det inte förekommer att verket, utan att det finns stöd för det, förfogar över
medel som beviljats en asylsökande och satts in på det kort han eller hon
tilldelats.
