# Individ- och familjeomsorgsnämnden i Sigtuna kommun får kritik för brister i handläggningen av en fråga om omplacering av ett barn som vårdas med stöd av LVU

JO 2020-03-26 dnr 4988-2018

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2020-03-26              4988-2018             1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Individ- och familjeomsorgsnämnden i Sigtuna kommun får kritik för
                        brister i handläggningen av en fråga om omplacering av ett barn som
                        vårdas med stöd av LVU


                          Beslutet i korthet: Ett barn, född 2010, vårdas sedan 2011 med stöd av 1 och 2 §§
                          lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, i ett familjehem.
                          Individ- och familjeomsorgsnämnden i Sigtuna kommun utredde under våren 2018
                          barnets förhållanden i familjehemmet. Nämndens förvaltning föreslog i utredningen att
                          barnet skulle omplaceras till ett nytt familjehem.
                          När utredningen var klar agerade en enhetschef vid nämndens förvaltning som om
                          nämnden hade fattat ett beslut om att barnet skulle omplaceras till ett nytt familjehem.
                          Enhetschefen informerade bl.a. familjehemmet att barnet skulle omplaceras till ett nytt
                          familjehem en vecka senare och pratade även med barnet om den planerade flytten.
                          Enligt JO borde inte enhetschefen ha agerat som om ett beslut om omplacering var
                          fattat. Enhetschefen skulle i stället ha avvaktat nämndens ställningstagande till
                          förslaget om omplacering innan ytterligare åtgärder vidtogs i ärendet. JO kritiserar
                          nämnden för detta.
                          Nämndens förvaltning hörde inte barnet om en eventuell omplacering under
                          utredningen. Vidare lät inte nämndens förvaltning familjehemmet ta del av de
                          anmärkningar som riktades mot det innan förvaltningen tog ställning till frågan om
                          omplacering. JO kritiserar nämnden även för dessa brister i handläggningen.

## Bakgrund

AA, som är född 2010, vårdas sedan 2011 med stöd av 1 och 2 §§ lagen
                        (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, i familjehemmet
                        BB och CC.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 21 juli 2018 klagade BB på Individ- och
                        familjeomsorgsnämnden i Sigtuna kommun bl.a. för deras handläggning av en
                        fråga om omplacering av AA till ett nytt familjehem under våren 2018. BB
                        uppgav bl.a. att en enhetschef vid nämndens förvaltning informerade henne om
                        att AA skulle omplaceras till ett nytt familjehem ett visst datum innan nämnden
                        hade fattat ett beslut i frågan.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 4988-2018        Sid 2 (5)




Utredning
JO begärde in vissa handlingar från Individ- och familjeomsorgsförvaltningen i
Sigtuna kommun. Därefter begärde JO att individ- och familjeomsorgsnämnden
i kommunen skulle yttra sig över det som BB hade anfört i sin anmälan till JO.

I remissvaret anförde individ- och familjeomsorgsnämnden bl.a. följande:

## Bakgrund

Ärendets handläggning visar att utredning enligt 11 kap l och 2 §§ SoL inleddes
      2018-01-18 efter det att skolan/fritids lämnat information till socialtjänsten.
      Utredning inleds utifrån oro från socialtjänstens sida om befintliga
      uppdragstagare, familjehemmet BB och CC, har förmåga att på bästa sätt utföra
      sitt uppdrag för att säkerställa AA:s sedan tidigare klarlagda behov av
      familjehemsvård. Bedömning görs samtidigt att det under en längre tid har
      funnits svårigheter i att få till ett väl fungerande samarbete mellan socialtjänst
      och familjehem kring AA:s placering. Mottagligheten hos familjehemmet
      bedöms därmed som låg, och ytterligare en risk kring om AA kan få sina behov
      tillgodosedda i befintlig vårdform, hos befintlig uppdragstagare. I utredningens
      förslag till beslut daterat 2018-05-17 föreslås Individ- och Familjeomsorgs-
      förvaltningen besluta, att i enlighet med 11 § lag (1990:52) med särskilda
      bestämmelser om vård av unga, fastställa omplacering av AA. ... Utredningen
      kom aldrig att presenteras för nämnden. Nämndens ordförande beslutar 2018-05-
      24 att avsluta utredning enligt 11 kap l och 2 §§ SoL utan insats.
      Enligt delegationsordning för Individ- och familjeomsorgsnämnden framgår för
      ärenden enligt LVU, att beslut enligt 11 § l st LVU, om hur vården ska ordnas
      och var den unge ska vistas under tiden, ska fattas av Individ- och
      familjeomsorgsnämnden eller nämndens ordförande, vice ordförande eller
      nämndens 2:e vice ordförande. I nu aktuellt ärende görs bedömningen att
      planering och handläggning har föregåtts utan att nödvändigt beslut från
      nämnden först fattats. Detta är något som nämnden ser med allvar på.
      Vid genomgång av samtlig journalföring går det att förstå att det har funnits
      svårigheter i samarbetet mellan tidigare handläggare i ärendet och
      familjehemmet under flera års tid. Det har också funnits en oro från
      socialtjänstens sida att flickans omsorgsbehov inte tillgodosetts fullt ut av
      familjehemmet. Nämnden kan konstatera att det förelåg klara brister i
      utredningen, vilket även ordförande för nämnden ansåg varför beslut om
      omplacering aldrig fattades. Omständigheterna så som de presenteras i
      aktanteckningar och utredningsdokument påvisar inte den grad av
      missförhållanden som skulle kunna påkalla behov av omplacering av flickan.
      Betydande del av ärendets handläggning utfördes av en medarbetare som under
      senare del av våren 2018 hastigt kom att insjukna och kort därefter avled.
      Medarbetarens sjukdom och hastiga bortgång kom att påverka situationen på
      hela enheten. Därutöver kom både ansvarig handläggare för ärendet och aktuell
      enhetschef att begära entledigande från sina tjänster och slutade under april och
      maj 2018. Troligt är att alla dessa faktorer under samma tidsperiod kom att
      påverka ärendets utgång.
      –––
      Yttrandets anförande
      Nämndens inställning vid ärenden som rör omplacering av barn och unga är att
      det måste göras en noggrann avvägning mellan de omständigheter som talar för
      respektive emot att ett barn flyttas från ett familjehem. Ett barn ska inte i onödan
      flyttas från trygga och invanda förhållanden är styrande i arbetet med
      familjehemsplaceringar. Nämndens arbete ska i första hand fokusera på att
      komma tillrätta med problem som kan uppstå vid samarbetssvårigheter mellan
                                                                      Dnr 4988-2018        Sid 3 (5)




      socialtjänsten och familjehemmen, samt arbeta lösningsfokuserat. En
      omplacering måste alltid föregås av en mycket grundlig förutsättningslöst
      bedriven utredning.
      Förvaltningen har under vintern 2018 sett över kartlagda arbetsprocesser i
      kvalitetsledningssystemet och arbetet med implementering pågår. Genom tydligt
      beskrivna processer avser förvaltningen säkerställa att handläggning sker i
      enlighet med framtagna riktlinjer för alla enheter. Sedan juni 2018 har
      familjehemsenheten därutöver erhållit förstärkning med en biträdande enhetschef
      i syfte att stärka ledarskapet i den direkta handläggningen. Den biträdande
      enhetschefen kan genom kontinuerlig ärendegenomgång och vägledning försäkra
      sig om att handläggarna följer aktuell lagstiftning, delegationsordning och
      framtagen process för ärendeslaget. Detta förfarande bidrar till egenkontroll av
      arbetet. Därutöver har en mall för egenkontroll skapats och arbetet med denna är
      planerad under våren 2019. Som stöd i arbetet och ytterligare ett led i försäkran
      om att verksamheten fortlöper i enlighet med förvaltningens riktlinjer finns
      enhetschef för familjehemsenheten.
      Nämndens bedömning i nu aktuellt ärende är att utredningen inte bedrivits på ett
      tillräckligt förutsättningslöst sätt. Vidare görs bedömningen att ärendets
      handläggning inte har följt gällande rutiner, vilket nämnden ser med allvar på
      och beklagar. För att säkerställa att flickans behov tillgodoses på bästa sätt har
      hon efter detta erhållit kontinuerliga psykologsamtal. Familjehemmet erhåller
      också stöd i form av extern handledning som stöd i sitt uppdrag.
BB kommenterade remissvaret.

Bedömning
Inriktningen på min granskning
BB har klagat på individ- och familjeomsorgsnämnden i flera avseenden. Jag
har valt att granska nämndens handläggning av frågan om omplacering av AA
till ett nytt familjehem under våren 2018.

Rättsliga utgångspunkter
Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar ska göras i samförstånd med
den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i
socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Barn kan under vissa förutsättningar ges vård
utan vårdnadshavarens samtycke med stöd av LVU.

När ett barn vårdas med stöd av LVU bestämmer socialnämnden hur vården av
den unge ska ordnas och var han eller hon ska vistas under vårdtiden (11 §
första stycket LVU).

Socialnämnden ska noga följa vården av ett barn som vårdas med stöd av LVU
(13 a § LVU). Det kan under vårdtiden uppstå en situation som innebär att ett
barn behöver placeras om från ett familjehem till ett annat hem. Ett barn som
har bott i ett familjehem under en längre tid får som huvudregel inte omplaceras
till ett nytt familjehem utan att en utredning om barnets förhållanden görs.
Socialnämnden är därför i en sådan situation skyldig att utan dröjsmål inleda en
utredning om barnets förhållanden i familjehemmet (11 kap. 1 § SoL). I akuta
situationer kan dock ett barn behöva placeras om till ett nytt familjehem utan att
en utredning gjorts.
                                                                      Dnr 4988-2018       Sid 4 (5)




En utredning som rör en fråga om omplacering ska bedrivas förutsättningslöst
och ska belysa för- och nackdelar med en eventuell omplacering. Som vid alla
beslut enligt LVU ska vad som är bäst för barnet vara avgörande för om en
omplacering ska ske eller inte (1 § sista stycket LVU).

Handläggningen av frågan om omplacering av AA
AA har bott i familjehemmet BB och CC sedan 2011. Individ- och
familjeomsorgsnämnden har utrett AA:s förhållanden i familjehemmet vid flera
tillfällen.

I juni 2017 inledde nämnden en utredning om AA:s förhållanden i
familjehemmet. Nämnden avslutade utredningen i december 2017 utan någon
åtgärd. Nämndens förvaltning upprättade dock en s.k. uppdragslista till
familjehemmet som hemmet skulle följa som en förutsättning för att få behålla
sitt uppdrag som familjehem för AA. Förvaltningen skulle följa upp
familjehemmets arbete med uppdragslistan under våren 2018.

Den 18 januari 2018 inledde nämnden en utredning om AA:s förhållanden i
familjehemmet efter det att AA:s skola samma dag meddelat att AA gick långa
dagar på fritidshem och att hon inte verkade orka det. Utredningen var klar den
17 maj 2018. Tjänstemän vid nämndens förvaltning föreslog i utredningen att
AA skulle omplaceras till ett nytt familjehem. Samma dag informerade
enhetschefen BB om att AA skulle flytta till ett nytt familjehem en vecka
senare, dvs. den 25 maj 2018. Enhetschefen informerade även bl.a. AA:s
vårdnadshavare, skola och kontaktfamilj om omplaceringen. Dagen efter, den
18 maj 2018, berättade BB för AA att hon skulle flytta till ett nytt familjehem.

Av nämndens utredning framgår inte att AA hördes om en eventuell
omplacering till ett nytt familjehem. Den 24 maj 2018 ringde enhetschefen till
BB. Först under det telefonsamtalet pratade enhetschefen med AA och frågade
henne bl.a. hur det kändes att socialtjänsten ville att hon skulle flytta till ett nytt
familjehem. Samma dag fick enhetschefen information om att nämndens
ordförande inte skulle besluta om att omplacera AA till ett nytt familjehem.
Nämndens ordförande beslutade därefter att avsluta utredningen om AA. Nästa
dag informerade enhetschefen bl.a. BB om att AA inte skulle omplaceras till ett
nytt familjehem.

Jag vill i detta sammanhang påminna om det s.k. barnperspektivet, som i ett fall
som det aktuella innebär att vad som är bäst för barnet ska vara avgörande (1 §
sista stycket LVU). Vad som är bäst för barnet ska alltid utredas och redovisas
(jfr prop. 1996/97:124 s. 99 f.). Barnets rätt att framföra sina åsikter i frågor
som rör barnet och att få dem beaktade, som kommer till uttryck i 36 § första
stycket LVU, utgör en viktig del vid bedömningen av vad som är bäst för
barnet.

AA hade bott i familjehemmet nästan hela sitt liv när frågan om omplacering
blev aktuell under våren 2018. För att kunna bedöma vad som var bäst för AA
                                                                   Dnr 4988-2018     Sid 5 (5)




borde nämndens förvaltning ha gett henne en möjlighet att framföra sin åsikt
om en eventuell flytt till ett nytt familjehem innan förvaltningen tog ställning
till frågan om omplacering.

Jag noterar att enhetschefen agerade som om ett beslut om omplacering av AA
till ett nytt familjehem var fattat. Detta borde hon inte ha gjort. Hon skulle i
stället ha avvaktat nämndens ställningstagande till förslaget om omplacering
innan hon vidtog några ytterligare åtgärder i ärendet. Av utredningen framgår
att enhetschefens besked om att AA skulle flytta till ett nytt familjehem skapade
en stor oro hos bl.a. AA. Enligt min mening är det tydligt att enhetschefen inte
beaktade AA:s bästa vid sin handläggning av frågan om omplacering av AA.

Jag noterar också att nämndens förvaltning inte lät familjehemmet ta del av de
anmärkningar som riktades mot det. Det är uppenbart att AA:s situation i
familjehemmet inte var akut. För att få ett bättre underlag för sin bedömning
borde därför förvaltningen ha låtit familjehemmet bemöta uppgifterna innan
förvaltningen tog ställning till frågan om omplacering av AA.

Nämnden förtjänar kritik för de brister i handläggningen som jag har pekat på.

Av remissvaret framgår att nämnden är medveten om att handläggningen av
frågan om omplacering av AA har brustit och att nämnden har sett över sina
rutiner för att förhindra att något liknande sker igen. Det finns därför inte skäl
för mig att ytterligare uppehålla mig vid saken.

Övrigt
Det som har kommit fram i övrigt ger inte anledning till något uttalande från
min sida.

Ärendet avslutas.
