# Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Hällby m.fl., om avskildhetsplacering av en intagen

JO 2008-10-08 dnr 4994-2007

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                     Sid
                                                                       2008-10-08         4994-2007              1 (5)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Hällby m.fl., om avskildhets-
                        placering av en intagen

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 9 november 2007, klagade AA på behand-
                        lingen av honom. Enligt AA hade han suttit ”isolerad” i över två månader i anstal-
                        ten Hällby på grund av tre rapporter om olämpligt uppträdande i anstalten
                        Mariefred. AA klagade också på att han inte fick ringa ”myndighetssamtal” och på
                        att anstalten Hällby inte hade ordnat transport åt honom till anstalten Fosie, där han
                        hade haft en plats sedan den 29 oktober 2007.

## Utredning

Muntliga upplysningar inhämtades från anstalten Hällby. Därjämte infordrades och
                        granskades ett utdrag ur Kriminalvårdens klientadministrativa system (KLAS). Av
                        utdraget framgick bl.a. att anstalten Mariefred den 20 september 2007 beslutade att
                        AA skulle placeras i avskildhet enligt 20 § första stycket 1 lagen (1974:203) om
                        kriminalvård i anstalt (kriminalvårdslagen). Som skäl för beslutet angavs bl.a. att
                        AA beslutsdagen hade ”ådragit sig 3 rapporter” för olämpligt uppträdande mot
                        personalen. Av utdraget framgick också att anstalten Mariefred den 9 oktober 2007
                        beslutade att AA inte längre skulle vara placerad i avskildhet, att AA samma dag
                        transporterades till anstalten Hällby samt att den sistnämnda anstalten – samma dag
                        – beslutade om avskildhetsplacering med åberopande av samma skäl som låg till
                        grund för anstalten Mariefreds beslut den 20 september 2007.

                        Kriminalvården anmodades därefter att yttra sig över vad AA hade framfört om
                        avskildhetsplacering i två månader på grund av olämpligt uppträdande. Yttrandet
                        skulle särskilt beröra de rapporter som låg till grund för besluten om avskildhet den
                        20 september respektive 9 oktober 2007.

                        I sitt remissvar den 24 mars 2008 anförde Kriminalvården, genom general-
                        direktören BB, bl.a. följande.
                                  –––




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                  Dnr 4994-2007     Sid 2 (5)



Sakförhållanden

Rapporter avseende olämpligt uppträdande
Den 20 september 2007 upprättades tre rapporter avseende AA. Samtliga rapporter
avsåg olämpligt uppträdande.
På den ena rapporten anges händelsedatum till den 20 september 2007 och klockslag
11.00. Enligt uppgift från anstalten stämmer inte klockslaget. Samtliga rapporterade
händelser inträffade nämligen på eftermiddagen i anslutning till beslutet om avskild-
het som fattades kl. 14.00. Att klockslaget är fel torde bero på ett rent misstag.
Den första rapporterade händelsen inträffade kl. 13.00. Enligt rapporten har följande
inträffat. När två vårdare har avslutat ”släppet” av intagna till programhuset står AA
kvar på trappan. En vårdare säger åt honom att gå in varpå AA börjar skrika
okvädningsord. AA går sedan skrattande in i dagrummet. Vårdaren känner sig
väldigt kränkt av AA:s språkbruk.
Enligt nästa rapport (med felaktigt klockslag) hörde vårdaren CC hur AA sparkade
hårt på en avdelningsdörr. När CC sa åt honom att lugna ner sig började han sparka
ännu hårdare och skrek jävla fitta till CC. AA skrek enligt rapporten även att CC
skulle hämta hans cigaretter och ge de till honom. CC sa då återigen åt AA att han
inte ska använda en sådan attityd mot personalen. AA ignorerade detta.
En annan vårdare har också upprättat en rapport som avser samma händelse. Av
rapporten framgår det att AA i samband med en visitation hade en attityd som
uppfattades som förolämpande. Det framgår vidare att AA skrek mot CC och
sparkade hårt på avdelningsdörren flera gånger.

Beslut om avskildhet m.m.
De tre rapporterna avseende olämpligt uppträdande ligger till grund för ett beslut om
omplacering i avskildhet av AA. Beslutet fattades den 20 september 2007 kl. 14.00
vid anstalten Mariefred. Enligt uppgift från anstaltspersonalen upplevde vårdarna
AA som hotfull då han sparkade på avdelningsdörren. Personalen vågade inte öppna
dörren för att släppa ut AA och tog därför kontakt med anstaltens kontrollgrupp som
kom till avdelningen och AA placerades i avskildhet. I bakgrunden till beslutet om
avskildhet anges också att tidigare misskötsamheter är av sådan art och omfattning
att AA vid fyra tillfällen meddelats varning. Av vad som framkommit i ärendet fann
anstalten det styrkt att AA brutit mot gällande regelverk vid ett flertal tillfällen.
Vidare var det enligt beslutet styrkt att AA:s kränkande beteende mot personalen
hade eskalerat. Med anledning av misskötsamheterna fann anstalten skäl till
avskildhet enligt 20 kap. 1 § första stycket första punkten KvaL.
–––
Personalen upplevde, enligt DD, AA:s beteende som hotfullt, vilket tyvärr inte
framgår av rapporterna eller beslutet om avskildhet.
Beslutet om avskildhet omprövades och fastställdes vid ett tillfälle vid anstalten
Mariefred. Därefter förflyttades AA till anstalten Hällby den 9 oktober 2007. Han
blev då även där placerad i avskildhet på samma grunder som på anstalten Marie-
fred.
Den 11 oktober 2007 beslutade anstalten Mariefred att de tre rapporterna avseende
olämpligt uppträdande inte skulle föranleda någon ytterligare åtgärd. I beslutet anges
att förseelsen är av allvarlig art och AA påminns om sin skyldighet att visa hänsyn
och uppträda på ett lämpligt sätt. Enligt beslutet torde, förutom en tillsägelse, av-
skildheten vara en tillräcklig åtgärd.
–––
Därutöver får Kriminalvården tillägga följande. Anstalten Mariefred har få av-
skildhetsplatser. Av den anledningen flyttas intagna som placerats avskilda tillfälligt
till anstalten Hällby, där det finns fler avskildhetsplatser.
                                                                           Dnr 4994-2007        Sid 3 (5)

## Författningsbestämmelser

Enligt 20 § första stycket 1 KvaL får en intagen hållas avskild från andra intagna,
      om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet eller föreliggande fara för den
      intagnes eller annans säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse på
      anstaltens egendom. Av andra stycket framgår att ett beslut enligt första stycket ska
      omprövas så ofta det finns anledning till det, dock minst var tionde dag.

## Kriminalvårdens bedömning

Kriminalvården konstaterar att det inte tydligt framgår av anstalten Mariefreds be-
      slut den 20 september 2007 på vilket sätt AA:s olämpliga uppträdande utgjort en
      fara för den intagnes eller annans säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skade-
      görelse på anstaltens egendom och därmed anledningen till att han skulle hållas
      avskild.
      Kriminalvården konstaterar även att rapporterna som ligger till grund för beslutet
      den 20 september 2007 inte utgör tillräcklig grund för att besluta om avskildhets-
      placering av AA.
      Beslut om avskildhet ska omprövas minst var tionde dag. Beslutet har omprövats
      den 30 september 2007 av anstalten Mariefred. Av innehållet i beslutet framgår inte
      varför AA fortfarande ska hållas avskild.
      Om avskildhetsplaceringen beror på inträffade förhållanden på den gamla anstalten
      finns det inte automatiskt grund för avskildhetsplacering på den nya anstalten. När
      en intagen som placerats avskild från andra intagna förflyttas till en annan anstalt
      måste den anstalten självständigt pröva om det finns grund för fortsatt avskildhets-
      placering av den intagne på den anstalten. AA placerades avskild i anstalten Hällby.
      Av beslutet om avskildhet den 9 oktober 2007 framgår inte att det skett en prövning
      av varför AA ska hållas avskild i anstalten Hällby.
      Dokumentationen av vilka händelser som ligger till grund för besluten om av-
      skildhetsplacering av AA är mycket bristfällig. Det är därför svårt att bedöma om
      besluten i realiteten är korrekta och hur länge det i så fall varit motiverat att hålla
      AA avskild. Anstalterna Mariefred och Hällby kan inte undgå kritik för detta.
      Regionen har informerat personal på anstalterna Mariefred och Hällby om bristerna i
      handläggningen. För att detta inte ska upprepas igen kommer huvudkontoret upp-
      mana regionen att se till att personalen på de båda anstalterna utbildas om den
      aktuella lagstiftningen.
      –––
(Kriminalvården yttrade sig även över det som AA hade framfört om ”myndighet-
ssamtal” och transport till anstalten Fosie. Dessa frågor omfattades inte av JO:s
remiss och det som Kriminalvården anfört i dessa delar har utelämnats här, JO:s
anm.)

AA gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Bedömning
JO:s granskning är av rättslig art och avser främst en kontroll av att myndigheterna
har följt de regler som gäller för förfarandet. JO brukar således inte ta ställning till
om en myndighets beslut är riktigt i sak. Då frågan om avskildhetsplaceringarna i
det nu aktuella ärendet är av mer principiell karaktär har en utredning gjorts här.

Av 17 § kriminalvårdslagen följer att en intagen under tid då han är skyldig att ha
sysselsättning normalt ska vistas tillsammans med andra intagna. På fritiden får den
intagne i den utsträckning han önskar det vistas tillsammans med andra intagna.
Enligt ett nytt fjärde stycke i 17 §, som trädde i kraft den 1 april 2008, får intagna
                                                                    Dnr 4994-2007      Sid 4 (5)



hållas tillfälligt avskilda från varandra, om det är nödvändigt för att upprätthålla
ordningen eller säkerheten i en anstalt.

De intagnas rätt till gemenskap får vidare inskränkas med stöd av bestämmelserna i
18, 20, 20 a och 23 §§ kriminalvårdslagen. Dessa bestämmelser gör det möjligt att
av ordnings- och säkerhetsskäl begränsa gemensamheten mellan intagna i vissa
situationer. Intagna kan också placeras i avskildhet under utredningen av disciplin-
ärenden enligt 50 § kriminalvårdslagen. Möjligheten att placera någon i avskildhet
får inte användas som bestraffning (se prop. 1975/76:165).

Enligt 20 § kriminalvårdslagen får en intagen hållas avskild från andra intagna bl.a.
om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet eller föreliggande fara för den
intagnes eller annans säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse på
anstaltens egendom. Det finns inte någon begränsning av hur länge en intagen får
vara placerad i avskildhet. Beslutet ska emellertid omprövas så ofta det finns anled-
ning till det, dock minst var tionde dag.

Innan beslut meddelas om en åtgärd enligt 20 § kriminalvårdslagen och vid om-
prövning av ett sådant beslut ska de omständigheter utredas som inverkar på
frågans avgörande. Protokoll ska föras över vad som kommit fram vid denna
utredning (22 § kriminalvårdslagen).

Den som hålls avskild på grund av att han är farlig för sin egen säkerhet till liv eller
hälsa ska undersökas av läkare så snart det kan ske. Andra intagna som hålls av-
skilda enligt 20 § ska undersökas av läkare, om det behövs med hänsyn till den
intagnes tillstånd. Har en intagen hållits avskild under en sammanhängande tid av
en månad ska en sådan undersökning alltid äga rum (22 § kriminalvårdslagen). En
intagen som hålls avskild från andra intagna enligt 20 § kriminalvårdslagen ska
vidare få den lättnad i avskildheten som är möjlig (21 § kriminalvårdslagen).

Som framgår ovan är utgångspunkten att intagna i kriminalvårdsanstalt ska ges
tillfälle att i så stor utsträckning som möjligt vistas tillsammans. Att placera någon
i avskildhet är en från humanitär synpunkt mycket ingripande åtgärd. Även be-
handlingsskäl kan tala emot en sådan placering. Mot den bakgrunden anser jag att
användningen av sådana åtgärder bör begränsas i så stor utsträckning som möjligt.
Samtidigt är det givet att det inom kriminalvården kan uppstå situationer där det
med hänsyn till ordningen och säkerheten i en anstalt är omöjligt att lösa situation-
en på något annat sätt än att placera en eller flera intagna i avskildhet.

Anstalten Mariefred har motiverat sitt beslut att placera AA i avskildhet enligt 20 §
första stycket 1 kriminalvårdslagen med att denne brutit mot gällande regelverk
och uppträtt olämpligt mot personalen. Anstalten har dock inte i beslutet angett på
vilket sätt denna misskötsamhet utgjorde en fara för AA:s eller någon annans
säkerhet till liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse på anstaltens egendom.
När jag läser beslutet får jag närmast intrycket att avskildhetsplaceringen användes
som bestraffning. Anstalten har i sitt yttrande med anledning av JO:s remiss upp-
gett att personalen upplevde AA:s beteende som ”hotfullt”. Detta borde givetvis ha
angetts i beslutet. Jag har emellertid ändå svårt att utifrån den befintliga
                                                                   Dnr 4994-2007   Sid 5 (5)



utredningen finna att förhållandena var sådana att det var motiverat att placera AA
i avskildhet.

Ett beslut om placering i avskildhet ska omprövas minst var tionde dag. En sådan
omprövning ska baseras på de omständigheter som föreligger vid tidpunkten för
omprövningen och syfta till att avgöra om det fortfarande finns skäl att hålla en
intagen i avskildhet. Anstalten Mariefreds omprövningsbeslut den 30 september
2007 innehåller i princip samma skäl och omständigheter som angavs i det ur-
sprungliga beslutet om avskildhet. Som Kriminalvården har påpekat går det alltså
inte i beslutet att utläsa varför AA skulle hållas i fortsatt avskildhet.

Anstalten Hällbys handläggning är inte heller den godtagbar. När AA kom dit hade
anstalten att göra en självständig bedömning av om det fanns förutsättningar att
placera honom i avskildhet – det är långt ifrån självklart att det avskildhetsbehov
som förelåg på en anstalt gör sig gällande också efter en omplacering till en annan
anstalt. Anstalten Hällbys beslut den 9 oktober 2007 innehåller emellertid samma
skäl och omständigheter som anstalten Mariefreds beslut den 20 och 30 september.
Anstalten synes således, tvärt emot vad som bör gälla, inte ha gjort någon egen
prövning av frågan om avskildhet. Det inträffade ger mig anledning att uttrycka
tveksamhet till förfaringssättet att tillfälligt omplacera intagna som placerats i
avskildhet till andra anstalter. Av lätt insedda skäl torde den prövning av
avskildhetsfrågan som genomförs av den mottagande anstalten ofta, som i AA:s
fall, bli illusorisk.

Sammanfattningsvis finner jag skäl att rikta kritik mot anstalterna Hällby och
Mariefred för besluten att placera AA i avskildhet. Som jag har påpekat tidigare är
det en från humanitär synpunkt mycket ingripande åtgärd att placera någon i
avskildhet. Det är därför viktigt att Kriminalvårdens personal är väl insatt i reglerna
på området. Det inträffade visar emellertid på brister i detta avseende. Jag vill där-
för framhålla vikten av att resurser avsätts för utbildning av personalen i tillämp-
ningen av de regler som gäller inom kriminalvårdens verksamhet, i synnerhet de
regler som gäller för avskildhetsplacering av intagna och andra ingripande åtgärd-
er.

Vad som i övrigt har framkommit föranleder inga uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
