# Kritik mot en polis för osakligt agerande vid verkställigheten av en utvisning

JO 2025-01-23 dnr 50-2024

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                   2025-01-23              50-2024                 Sid 1 (4)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Kritik mot en polis för osakligt agerande vid verkställigheten av en
                   utvisning


                    Beslutet i korthet: En polis lämnade oriktiga uppgifter till en enskild i syfte att
                    underlätta verkställigheten av en utvisning. Genom falska förespeglingar om vad
                    saken gällde, förmåddes den enskilde att ta sig till en viss plats där hon
                    omhändertogs av polisen. I dokumentationen av ärendet utelämnades de oriktiga
                    uppgifterna. Enligt JO stred polismannens agerande mot bl.a. regeringsformens krav
                    på saklighet och mot hur en polis ska uppträda enligt polisförordningen. Han kritiseras
                    för detta.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 2 januari 2024 förde AA fram klagomål mot
                   polisassistenten BB vid gränspolisen, polisregion Väst. Hon uppgav bland annat
                   följande.

                   BB ringde till henne och berättade att han ringde från polisen med anledning av
                   hennes barn. Hon fick då panik och ställde in ett viktigt möte med
                   socialtjänsten. AA mötte upp BB och dennes kollega och efter att de tagit
                   hennes pass tog de med henne till polisstationen. Väl där berättade BB att han
                   ljugit om att ärendet gällde hennes barn. Istället berättade BB att han kom från
                   gränspolisen.

                   AA anser att det är väldigt oprofessionellt att en medarbetare vid
                   Polismyndigheten ljuger. Poliser ska vara pålitliga så att människor känner sig
                   trygga med sin tillvaro. Poliser är en del av rättsväsendet och de ska inte ska
                   ljuga. AA har känt ett stort svek efter agerandet.

## Utredning

Polismyndigheten (juristen CC) yttrade sig den 10 april 2024 och redovisade
                   bland annat följande.

                            Av dokumentationen i ärendet i relevanta delar framgår sammanfattningsvis
                            följande. Den 20 juli 2020 tog Polismyndigheten emot Migrationsverkets beslut
                            om att lämna över AA:s ärende om utvisning till Polismyndigheten för
                            verkställighet i enlighet med 12 kap. 14 § fjärde stycket utlänningslagen
                            (2005:716). Ärendet har hanterades vid Gränspolissektionen i Region Väst.


    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00      Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                   Dnr 50-2024       Sid 2 (4)




Den 18 december 2023 beslutade Migrationsverket att inte bevilja AA
uppehållstillstånd. Beslutet kunde inte överklagas. I beslutet framgår att AA
tidigare hade meddelats ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut och att
Migrationsverkets beslut att nu inte meddela AA uppehållstillstånd innebar att
AA måste lämna Sverige.
Den 19 december 2023 fattades beslut om att AA skulle tas i förvar med stöd av
10 kap. 1 § utlänningslagen. Av beslutet framgår att det var fråga om att
förbereda eller genomföra verkställigheten av ett utvisningsbeslut och att det
fanns risk för att AA skulle komma att avvika/hålla sig undan. I beslutet angavs
att en polispatrull den 19 december 2023 hade sökt efter AA på hennes
folkbokföringsadress men att ingen var hemma. Efter telefonkontakt anträffades
AA på en annan adress klockan 8.15 och då medtogs hon till polisstationen för
samtal. Förvarsbeslutet är fattat av polisintendenten DD och är föredraget av
polisassistenten BB. Samma dag beslutade polisassistenten BB även om
omhändertagande av AA:s pass.
Polisassistenten BB upprättade en promemoria daterad den 19 december 2023
med beskrivningen ”anträffande och samtal”. I promemorian har polisassistenten
BB bl.a. nedtecknat att AA var efterlyst för verkställande av utvisningsbeslut och
att hon anträffades i trapphuset på en viss adress den 19 december 2023 klockan
8.15 efter att samma morgon ha sökts på sin folkbokföringsadress (en annan
adress än vid anträffandet) utan att någon öppnade.
Den 14 januari 2024 verkställdes utvisningen av AA.
Synpunkter från befattningshavare med flera
Polisassistenten BB, som är den medarbetare vars agerande har anmälts av AA,
har sammanfattningsvis anfört följande. Den 19 december 2023 sökte
Polismyndigheten efter AA i syfte att verkställa ett utvisningsbeslut.
Migrationsverket hade överlämnat hennes ärende till Polismyndigheten för
verkställighet av utvisningsbeslutet eftersom hon bedömdes vara avviken. Många
gånger saknas det initialt helt spår efter de personer som Migrationsverket
bedömer som avvikna och de adressuppgifter som finns är ofta inaktuella, vilket
även visade sig vara aktuellt i AA:s fall. När det gäller det specifika fallet med
AA aktuell morgon den 19 december 2023 hade BB information om att AA:s två
barn var omhändertagna av socialtjänsten och hade skyddade personuppgifter.
Som BB förstod det var omhändertagandet av barnen och de skyddade
personuppgifterna en konsekvens av att AA dömts för brott mot sin äldsta dotter
(vållande till kroppsskada, grovt brott). Vidare hade polisen uppgifter den
aktuella morgonen om att AA skulle bo tillsammans med barnens pappa. Pappan
är också dömd för vållande till kroppsskada, grovt brott, mot den äldsta dottern
och förekommer även med avsnitt i belastningsregistret gällande misshandel.
Pappan förekommer också i utredningsuppgifter gällande hot mot anställda inom
socialtjänsten. Dessa hot bedömde BB hörde ihop med omhändertagandet av
barnen. BB bedömde också att pappan var motiverad att ställa till det för polisen
och möjligen också försvåra för polisen i sökandet efter AA. Utifrån den
information BB hade om AA gjorde han en bedömning, grundad i behovs- och
proportionalitetsprincipen, av vad som krävdes för att Polismyndigheten skulle
kunna lösa uppdraget att verkställa utvisningen av AA. BB har förståelse för att
valet av metod utifrån dessa principer inte förändrar AA:s känsla av svek och
lögn. Av hänsyn till Gränspolisens fortsatta arbete med verkställighet av
avvisnings- och utvisningsbeslut vill BB inte kommentera eller vidare beskriva
Polismyndighetens val av arbetsmetoder i denna typ av ärenden. BB kan bara
konstatera att valet av metod är dynamiskt från fall till fall.
Polisintendenten EE, som är chef för Gränspolissektionen i Region Väst, har
också yttrat sig i ärendet, se bilagor [utelämnande här, JO:s anmärkning].
Nationella Operativa Avdelningen har tagit del av utkastet till yttrande och har
inga synpunkter. Deras bedömning är att kärnan i ärendet handlar om
medarbetarskap och professionalitet. NOA har hänvisat till 1 kap. 6 §
                                                                     Dnr 50-2024       Sid 3 (4)




Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av beslut om
avvisning och utvisning (RPSFS 2014:8 – FAP 638-1, se nedan).
Polisregion Väst samt Gruppen Skiljande Disciplin Region Väst har beretts
tillfälle att yttra sig men har inte inkommit med yttrande.
Rättsliga utgångspunkter
Av 1 kap. 9 § regeringsformen (1974:152) framgår att domstolar samt
förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i
sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och
opartiskhet.
Av 5 § förvaltningslagen (2017:900) framgår att en myndighet i sin verksamhet
ska vara saklig och opartisk samt att myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse
endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig
vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda
resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för
den som åtgärden riktas mot.
Av 8 § 1 stycket polislagen (1984:387) framgår att en polisman som har att
verkställa en tjänsteuppgift ska under iakttagande av vad som föreskrivs i lag
eller annan författning ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till
åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, skall detta ske
endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet
skall uppnås.
Av 10 § polisförordningen (2014:1104) framgår att anställda vid
Polismyndigheten ska i kontakter med allmänheten med beaktande av
omständigheterna och situationen agera så hänsynsfullt som möjligt, visa
behärskning och uppträda på ett sätt som inger förtroende.
Av 1 kap. 6 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet
av beslut om avvisning och utvisning (RPSFS 2014:8 – FAP 638-1) framgår att
verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska genomföras på ett
humant och värdigt sätt. Utlänningens grundläggande rättigheter ska tillgodoses
och särskild hänsyn ska tas till utlänningens ålder, kön och såväl fysiska som
psykiska hälsotillstånd samt till andra omständigheter som kan påverka
utlänningen.
Polismyndighetens bedömning
Uppgifterna i anmälan till JO om vad som föregick omhändertagandet och hur
verkställigheten genomfördes är i stort förenliga med det som kommit fram i
utredningen. Det får således anses vara utrett att polisassistenten BB vid det
aktuella telefonsamtalet lämnade felaktiga uppgifter till AA om orsaken till att
polisen önskade få kontakt med henne. Det kan vidare antas att AA inte hade
medverkat till verkställigheten om hon hade fått information som var sakligt
korrekt.
BB har fört fram att han gjorde en bedömning utifrån behovs- och
proportionalitetsprincipen, och att han har förståelse för att val av metod utifrån
dessa principer inte förändrar AA:s känsla av svek och lögn.
Polismyndigheten ifrågasätter inte svårigheten och komplexiteten i de ärenden
där avvikna personer ska eftersökas för verkställighet av avvisnings- och
utvisningsbeslut. Även om syftet var att underlätta verkställigheten anser
Polismyndigheten att BB:s agerande i det här fallet inte var förenligt med
regeringsformens krav på saklighet och skyldigheten för en polis att uppträda på
ett sätt som inger förtroende. Agerandet kan inte heller anses ha varit förenligt
med kraven i föreskrifter och allmänna råd om att verkställighet ska genomföras
på ett humant och värdigt sätt.
Av dokumentationen som upprättats går det att utläsa att AA anträffades och
omhändertogs av polisen efter en telefonkontakt. Det framgår dock inte vilka
uppgifter som lämnades till AA vid telefonsamtalet. Dokumentationen ger
                                                                        Dnr 50-2024      Sid 4 (4)




      således inte en fullständig bild av vad som föregick omhändertagandet, vilket är
      en brist. Polismyndigheten beklagar det inträffade.

Bedömning
Jag hänvisar till den rättsliga reglering som Polismyndigheten redovisat. Vidare
delar jag myndighetens bedömning att det som kommit fram i utredningen i
stort ger stöd till uppgifterna i anmälan. Polisassistenten BB lämnade således
oriktiga uppgifter i telefonsamtalet med AA om varför han sökte kontakt med
henne. Genom falska förespeglingar om vad saken gällde, förmåddes AA att ta
sig till en viss plats där hon omhändertogs av polisen för verkställighet av
utvisningen.

Migrationsverket hade bedömt AA som avviken i juli 2020 eftersom en kallelse
om återvändandeprocessen kommit i retur. Vid tidpunkten för verkställigheten
fanns dock en uppgift hos Polismyndigheten om var AA bodde. AA kunde
visserligen inte påträffas på sin folkbokföringsadress men det har inte förts fram
att hon i december 2023 höll sig undan eller av något annat skäl var svår att få
tag på. Dessutom hade sökandet efter AA påbörjats först samma morgon som
telefonsamtalet ägde rum.

BB har i den upprättade dokumentationen inte nedtecknat vad som sas i
telefonsamtalet. Istället anges att AA ”anträffas” på en viss adress efter en
telefonkontakt. Dokumentation har således inte på ett korrekt sätt avspeglat vad
som föregick omhändertagandet av AA.

Vad BB fört fram kan inte anses vara godtagbara skäl för hans handlande. Hans
agerande har varit i strid med regeringsformens krav på saklighet,
polisförordningens bestämmelse om hur en polisman ska uppträda samt med
Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om att verkställigheten ska
genomföras på ett humant och värdigt sätt. BB förtjänar kritik för detta.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Karin Hallåker har föredragit ärendet och byråchefen Sara
Johannesson har deltagit i beredningen.
