# Kritik mot gymnasieskolor i Karlstads kommun för att de har agerat i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen

JO 2015-12-17 dnr 5001-2014

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                    Sid
                                                                         2015-12-17            5001-2014             1 (6)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot gymnasieskolor i Karlstads kommun för att de har agerat i
                        strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen


                          Beslutet i korthet: Kommunistiska Partiets ungdomsförbund nekades i samband
                          med riksdagsvalet 2014 tillträde till Karlstads kommunala gymnasieskolor för att
                          anordna bokbord. Kommunen motiverade detta med att man bara skulle tillåta
                          riksdagspartier att besöka skolorna för att sprida politisk information.
                          Det har enligt JO inte funnits något lagligt hinder mot att de aktuella gymnasie-
                          skolorna på eget initiativ bjöd in endast de partier som fanns representerade i
                          riksdagen till skolorna. Enligt vad som kom fram under JO:s utredning hade skolorna
                          emellertid inte erbjudit Kommunistiska Partiets ungdomsförbund något alternativt sätt
                          att lämna sin information. Att på det viset helt utesluta ungdomsförbundet från att
                          delta i verksamheten står i strid med regeringsformens objektivitetsprincip.
                          Gymnasieskolorna får därför kritik för sitt agerande.
                          Beslutet innehåller även vissa generella uttalanden om hur JO ser på frågorna om
                          politiska partiers medverkan i skolans samhällsinformation.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Nobelgymnasiet,
                        Sundstagymnasiet, Tingvallagymnasiet och Älvkullegymnasiet samt Karlstads-
                        Hammarö gymnasieförvaltning i Karlstads kommun.

                        AA anförde i huvudsak följande: Kommunistiska Partiets ungdomsförbund,
                        Revolutionär Kommunistisk Ungdom, blev under hösten 2014 förhindrat att
                        besöka Karlstads kommunala gymnasieskolor då förvaltningen gjorde
                        bedömningen att man bara skulle tillåta riksdagspartier att besöka skolorna för
                        att sprida politisk information.

## Utredning

JO begärde att Karlstads-Hammarö gymnasienämnd i Karlstads kommun skulle
                        yttra sig över vad som hade framförts i anmälan.

                        Gymnasienämnden anförde att den bedömde att verksamhetschefernas/
                        rektorernas urval av vilka partier som erbjudits tillträde till skolorna hade gjorts
                        på objektiva och sakliga grunder. Nämnden bifogade som beslutsunderlag




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                         Dnr 5001-2014         Sid 2 (6)




Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltnings tjänsteyttrande undertecknat av BB,
skoldirektör, och CC, verksamhetschef. I yttrandet anfördes bl.a. följande:

      I samband med valet 2014 erbjöds de partier, som fanns representerade i
      riksdagen tillträde till gymnasieskolans lokaler.
      Revolutionär Kommunistisk Ungdom kontaktade verksamhetschefer/rektorer
      och ville anordna ett bokbord på gymnasieskolorna i Karlstad. Då
      Kommunistiska Partiet inte fanns representerat i varken riksdagen eller
      kommunfullmäktige, nekades de tillträde till skolorna.
      Revolutionär Kommunistisk Ungdom anordnade trots detta olovligen ett
      bokbord på en av gymnasieskolorna, varpå de ombads lämna skolans område.

      Karlstads-Hammarö gymnasienämnds bedömning

      Gällande rätt
      Det finns inte någon författning, som uttryckligen reglerar frågor om politisk
      opinionsbildning och besök av politiska partier i skolan. Det finns däremot viss
      praxis gällande de rättsliga förutsättningarna för politiska partiers besök i skolan.
      Praxisen kommer från beslut från JO och JK samt i någon dom från Högsta
      Förvaltningsdomstolen (dåvarande Regeringsrätten).
      Enligt skollagen (2010:800) ska utbildningen utformas i överenskommelse med
      grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, som
      människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
      lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
      Skolans demokratiska uppdrag framgår av läroplanerna för varje skolform.
      Av l kap. 9 § regeringsformen framgår, att domstolar och
      förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i
      sin verksamhet, ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och
      opartiskhet.
      I praxis har det gjorts ett antal uttalanden, som kan sammanfattas enligt följande.
      Skolan är inte en allmän plats. Yttrandefriheten innebär inte någon rätt för en
      enskild eller en grupp personer, att få tillträde till en skola för att där sprida ett
      budskap. En skola måste inte bjuda in politiska partier till skolan, men om skolan
      gör det, måste den grundlagsfästa objektivitetsprincipen tillämpas. Rektorn är
      ansvarig för att upprätthålla ordningen på skolan och får bestämma om vem som
      får vistas på skolan. Om en skola har valt att bjuda in ett på objektiva grunder
      begränsat antal partier och ett annat parti anmäler intresse att komma till skolan i
      ett mycket sent skede, står det inte i strid med objektivitetsprincipen att avslå
      begäran, under förutsättning att rektorns beslut grundas på rent praktiska
      överväganden.

## Bedömning

Karlstads-Hammarö gymnasienämnd vill inledningsvis framhålla, att frågan om
      politisk information i skolan är komplicerad och det är i någon mån
      problematiskt, att det saknas författningsregleringar över hur frågorna ska
      hanteras.
      Mot bakgrund av skollagens bestämmelser samt skolans uppdrag, att förbereda
      elever för ett aktivt deltagande i demokratin, är samtliga kommunala
      gymnasieskolor i Karlstad positiva till att politiska partier kommer till skolan.
      Detta genomförs varje år och sker bl.a. genom att det anordnas bokbord i skolans
      lokaler för att sprida politisk information. Även om den enklaste lösningen är, att
      helt förbjuda besök av politiska partier i skolan, har rektorerna valt att inte göra
      så.
      Karlstads-Hammarö gymnasienämnd har inte beslutat om några riktlinjer för
      besök av politiska partier i skolan utan, mot bakgrund av rektorns ansvar för
                                                                         Dnr 5001-2014         Sid 3 (6)




      ordningen, är det respektive skolas rektor, som beslutar om och hur politiska
      partier ska ges tillträde till de kommunala gymnasieskolorna i Karlstad.
      Samtliga rektorer har valt att begränsa urvalet av partier till de partier, som är
      representerade i riksdagen eller kommunfullmäktige. Det finns ingen praxis, som
      hindrar ett urval och ett sådant måste tillåtas att ske, för att inte komma i konflikt
      med skolans övriga uppdrag. Vidare uppstår det praktiska svårigheter om
      samtliga tänkbara organisationer skulle lämna politisk information i skolan.
      Nämnden har självfallet förståelse för, att urval i sig alltid är problematiskt i
      frågor som dessa, men om ett urval inte kan tillåtas är det tveksamt om det är
      möjligt att i framtiden tillåta information av politiska partier i skolan.
      Nämndens uppfattning är, att urvalet skett på sakliga grunder och att urvalet inte
      står i strid med den grundlagsfästa objektivitetsprincipen.
      Urvalet har inte på något sätt baserats på de åsikter, som partiet har eller
      förväntas föra fram, utan på sakliga grunder. Urvalet av partier har inte heller
      begränsat rätten till åsikts- och yttrandefrihet.
      Med anledning av ovanstående bedömer nämnden, att rektorernas urval av vilka
      partier, som erbjudits tillträde till skolorna, har skett på objektiva och sakliga
      grunder. Någon anledning att rikta kritik mot urvalet finns sammanfattningsvis
      inte, även om ett urval alltid kan diskuteras.
      Mot bakgrund av det som framförs i JO-anmälan avser nämnden, att informera
      rektorer och övrig berörd personal, om den praxis som finns i frågan och det
      stödmaterial som bl.a. Skolverket tagit fram.
      De i anmälan angivna personerna har beretts tillfälle, att yttra sig över anmälan
      samt ett utkast till detta yttrande. Ingen av personerna har haft något att tillägga.
AA yttrade sig över nämndens remissvar. Han anförde bl.a. följande:
Revolutionär Kommunistisk Ungdom har vägrats tillträde till de aktuella
skolorna. Skolorna har inte erbjudit några andra tillfällen under likvärdiga
förutsättningar. Det har rört sig om en konkret förfrågan om att få besöka
skolorna.

Bedömning
Allmänna utgångspunkter
Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen).

JO har vid ett flertal tillfällen uttalat sig i frågor som uppkommit i samband med
att politiska partier har önskat lämna politisk information i skolor. Här kan
nämnas bl.a. JO 2007/08 s. 462 (dnr 3238-2006), JO 2007/08 s. 464
(dnr 3940-2006 och 3941-2006), JO 2008/09 s. 396 (dnr 4192-2006),
JO 2008/09 s. 400 (dnr 2322-2006), JO 2008/09 s. 405 (dnr 2364-2006),
JO 2012/13 s. 419 (dnr 5142-2010), JO 2013/14 s. 546 (dnr 2459-2011) och
JO:s beslut den 27 september 2010 i ärendet med dnr 3110-2009.

En skola är inte en allmän plats. Yttrandefriheten enligt regeringsformen ger
inte medborgarna, eller en sammanslutning av sådana, någon rätt att få tillträde
till en skola för att sprida ett budskap där. På motsvarande sätt förhåller det sig
med den rätt att sprida tryckta skrifter som garanteras i tryckfrihets-
förordningen. Skolledningen kan dock ge tillstånd för utomstående att sprida
                                                                      Dnr 5001-2014       Sid 4 (6)




information eller tryckta skrifter i skolan. Jag vill i sammanhanget särskilt
betona att det i en sådan situation inte är fråga om att partierna har någon rätt att
få tillgång till skolan. Utgångspunkten är i stället att det är eleverna som har rätt
att få tillgång till saklig och allsidig kunskap. Skolan har ett ansvar för att ge
elever den kunskapen så att eleverna själva kan bilda sig en uppfattning. När
skolledningen tar ställning till om ett politiskt parti ska få tillträde till en skola
för att sprida sitt budskap måste emellertid den övergripande bestämmelsen i
1 kap. 9 § regeringsformen beaktas.

Det aktuella ärendet
I samband med riksdagsvalet 2014 erbjöd Nobelgymnasiet, Sundstagymnasiet,
Tingvallagymnasiet och Älvkullegymnasiet i Karlstads kommun de partier som
fanns representerade i riksdagen tillträde till skolornas lokaler. I remissvaret
anges att skolorna varje år ser till att partier bl.a. får hålla bokbord för att sprida
politisk information. Jag uppfattar svaret så att riksdagspartierna bjöds in till
gymnasieskolorna, men det är oklart om det var frågan om en inbjudan till ett
specifikt arrangemang en viss dag eller inte.

En skola kan av praktiska skäl behöva begränsa antalet politiska partier som den
bjuder in för att lämna politisk information i skolan. En sådan ordning har inte
ansetts strida mot lagen under förutsättning att urvalet görs objektivt och inte
innebär att övriga organisationer utesluts från att i en eller annan form delta i
verksamheten (se Regeringsrättens årsbok 1981 ref. 2:26 nr I och II samt JO:s
beslut den 22 maj 1989 i ärendet med dnr 1967-1988). Att av praktiska skäl
begränsa inbjudningarna till exempelvis partier som är representerade i
riksdagen eller kommunfullmäktige har bedömts vara ett objektivt urval.

Det har alltså inte funnits något lagligt hinder mot att de aktuella
gymnasieskolorna i samband med riksdagsvalet 2014 på eget initiativ bjöd in
endast de partier som fanns representerade i riksdagen till skolorna.

Revolutionär Kommunistisk Ungdom begärde därefter att få tillträde till
kommunens gymnasieskolor för att anordna bokbord men nekades detta med
förklaringen att ungdomsförbundet inte fanns representerat i vare sig riksdagen
eller kommunfullmäktige. Enligt vad som kommit fram har skolorna i detta fall
inte erbjudit ungdomsförbundet något alternativt sätt att lämna sin information.
Att på det viset helt utesluta Revolutionär Kommunistisk Ungdom från att delta
i verksamheten står i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regerings-
formen. Gymnasieskolornas respektive skolledning förtjänar kritik för sitt
agerande.

Avslutande synpunkter
Frågorna om politiska partiers medverkan i skolans samhällsinformation har
diskuterats sedan slutet av 1960-talet. De kommer i fokus under varje
valrörelse, inte minst under det s.k. supervalåret 2014, när det hölls val till såväl
Europaparlamentet som riksdagen. Mot bakgrund av den debatt som fördes bl.a.
                                                                     Dnr 5001-2014        Sid 5 (6)




i medierna under sommaren 2014 vill jag utveckla min syn på dessa frågor
något.

Yttrandefriheten är en av de grundläggande fri- och rättigheterna i ett
demokratiskt samhälle. Möjligheten att uttrycka sin åsikt och bilda opinion i
olika frågor är en viktig förutsättning för att de politiska processerna ska
fungera på ett demokratiskt sätt. Var och en ska kunna ta del av en mångfald av
åsikter i alla de frågor som vi fattar gemensamma beslut om.

Det är mot bl.a. den bakgrunden viktigt att skolan ger eleverna möjlighet att ta
del av politisk opinionsbildning och att eleverna får allsidig information om de
politiska partierna. Samverkan med politiska organisationer behöver dock inte
alltid innebära att företrädare för organisationerna kommer till skolan. Den kan
också bestå i t.ex. att elever besöker valstugor, intervjuar representanter för
organisationer eller på annat sätt följer deras arbete. Eleverna kan även sätta sig
in i frågorna genom att studera skriftligt material som organisationer ställer till
skolans förfogande.

I ett flertal av de ärenden som JO har prövat genom åren har JO ansett att
skolors agerande har stått i strid med objektivitetsprincipen i regeringsformen.
JO har i de fallen gjort bedömningen att det har funnits ett direkt eller indirekt
samband mellan skolornas agerande och de åsikter som ett parti har förväntats
föra fram. Frågan som JO har haft att ta ställning till har huvudsakligen varit om
det har funnits godtagbara skäl att neka ett enstaka parti tillträde eller begränsa
dess möjlighet att lämna information i skolan. JO har alltså inte prövat något
ärende där en skola, som utifrån ett objektivt urval har bjudit in vissa partier till
t.ex. en debatt eller för att hålla bokbord, har behövt ta ställning till krav från ett
flertal andra partier att skolan ska anordna motsvarande aktiviteter där de får
delta. Det ligger i sakens natur att utrymmet för att neka tillträde med
hänvisning till allmänna ordningsskäl eller praktiska överväganden är större om
det är många oinbjudna partier som vill delta i en viss aktivitet i skolan än om
det är ett enda parti som anmäler ett sådant intresse.

Som framgår av de tidigare redovisade avgörandena från Regeringsrätten kan en
skolledning bjuda in representanter för riksdagspartierna eller kommun-
fullmäktige till en debatt, förutsatt att det inte innebär att övriga partier utesluts
från att i en eller annan form delta i verksamheten. En sådan form för
deltagande för övriga partier som anmäler intresse av att komma till skolan
skulle exempelvis kunna vara att dessa erbjuds att lämna in skriftligt material,
som skolan sedan använder i utbildningen. Det skulle enligt min mening inte stå
i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen.

Oavsett i vilken form en skola väljer att ge eleverna information i politiska
frågor måste skolan ha möjlighet att planera sin verksamhet på ett rimligt sätt.
Det finns inte skäl att anta att antalet partier och andra grupper som vill få
tillträde till skolorna kommer att minska. Det kan därför vara lämpligt om en
skolledning som avser att ta initiativ till någon form av samverkan med
                                                                    Dnr 5001-2014       Sid 6 (6)




politiska partier har tänkt igenom hur man ska hantera eventuella
intresseanmälningar från partier som man inte har bjudit in. Jag vill dock
återigen understryka att när en skolledning tar ställning till om ett politiskt parti
ska ges tillträde till skolan får bedömningen inte vara beroende av vilka åsikter
som partiet kan förväntas föra fram.

Avslutningsvis erinrar jag om att regeringen den 21 augusti 2014 beslutade att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera de bestämmelser som
reglerar hur skolor ska förhålla sig när det gäller att bjuda in politiska partier i
skolorna. Enligt direktiven ska utredaren också överväga om skolan ska kunna
begränsa det antal politiska partier som skolan tar emot på objektiva grunder,
t.ex. till att avse sådana partier som vid tillfället är representerade i riksdagen.
Utredaren ska även, om så bedöms möjligt och lämpligt, lämna nödvändiga
författningsförslag (dir. 2014:117 och 2015:55). Utredningen ska redovisa sitt
uppdrag senast den 12 januari 2016. I avvaktan på utredningens förslag finner
jag inte skäl att ytterligare uppehålla mig vid saken.

Ärendet avslutas.
