# Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 § andra stycket föräldrabalken kunde ge in en tidigare avslutad s.k. barnavårdsutredning

JO 2006-09-22 dnr 5006-2005

BESLUT
                                                                           Datum               Dnr                      Sid
                                                                           2006-09-22          5006-2005               1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om
                        upplysningar enligt 6 kap. 19 § andra stycket föräldrabalken kunde ge in
                        en tidigare avslutad s.k. barnavårdsutredning

## Bakgrund

AA och BB har tillsammans en son CC, född 1998. BB har ensam vårdnaden om
                        CC.

                        I ett mål vid Umeå tingsrätt angående vårdnaden om CC begärde tingsrätten i en
                        skrivelse den 28 juni 2005 att Maria-Gamla stans stadsdelsnämnd i Stockholms
                        kommun skulle lämna upplysningar enligt 6 kap. 19 § andra stycket föräldrabalken
                        (FB). Huvudförhandling i målet skulle äga rum den 5 juli 2005 och tingsrätten
                        hemställde om ett svar från nämnden senast den 4 juli 2005.

                        I ett svar den 29 juni 2005 på tingsrättens framställning anförde enhetschefen DD
                        vid Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning följande.
                                  Umeå Tingsrätt har i skrivelse 2005-06-28 begärt stadsdelsnämndens yttrande i
                                  rubricerade mål.
                                  En utredning enl. 11 kap. 1 och 2 §§ SOL ang. skydd och stöd för CC genomfördes
                                  av stadsdelsförvaltningen under tiden 2003 07 21-10 29. Utredningen är grundlig
                                  och omfattande och ger en bra objektiv bild av CC:s situation och bakgrund som den
                                  tedde sig sommaren 2003. Utredningen bifogas som en del av detta yttrande. Som
                                  framgår av utredningen har AA under hela CC:s levnad ansträngt sig för att
                                  upprätthålla kontakt och umgänge. Även om utredningen innehåller uppgifter om
                                  BB:s bakgrund som är känsliga bedömer vi informationen relevant i målet.
                                  Stadsdelsförvaltningen har därefter inte haft någon kontakt med parterna som har
                                  relevans i ärendet.

## Anmälan

BB klagade i en anmälan till JO på DD. Hon anförde att det var fel av honom att
                        till tingsrätten ge in hela den barnavårdsutredning som hade utförts rörande CC år
                        2003. Genom att ge in utredningen blev uppgifter som var känsliga för henne själv
                        och för flera närstående personer offentliga. Enligt BB hade barnavårdsutredningen
                        för övrigt tidigare ”undanhållits” henne.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                       Dnr 5006-2005    Sid 2 (5)




Utredning
Efter remiss kom Maria-Gamla stans stadsdelsnämnd in till JO med ett yttrande
över anmälan. I yttrandet redogjorde nämnden för handläggningen av
barnavårdsutredningen och vad som hade kommit fram under utredningsarbetet.
När det gällde beslutet att som upplysningar till tingsrätten ge in hela
barnavårdsutredningen anförde nämnden följande.

      Enhetschefens bedömning var att materialet i sin helhet var relevant i målet.
      Utredningen hade innehållit så mycket material och ett skeende så komplicerat att
      det skulle vara mycket svårt att sammanfatta på ett begripligt sätt. Risken att CC:s
      behov av kontakt med sin far inte hade blivit tillgodosett var uppenbar. Utredningen
      gav också stöd för att BB inte är olämplig vårdnadshavare trots sina svårigheter.
      Utredningen gav enligt enhetschefens bedömning en balanserad bild av en
      komplicerad situation.
      Enligt en anteckning i akten hade utredningen (barnavårdsutredningen; JO:s
      anmärkning) enligt överenskommelse med BB sänts till BB:s mamma för
      vidarebefordran. Det var vid denna tidpunkt även BB:s mantalsskrivningsadress.
      Denna hade även sänts till BB:s advokat i vårdnadsmålet, S.U. 2004-05-24.
      Enhetschefen utgick därför från att materialet var delgivet och känt. Någon
      kommentar eller kritik hade inte kommit stadsdelsförvaltningen till känna. Yttrandet
      faxades till Umeå tingsrätt 2005-06-29 vilket gav rätten möjlighet att delge parternas
      ombud i rimlig tid. Det fanns inga möjligheter att nå någondera parten.
      –––
      Det tycks inte vara känt för anmälaren att utredningen omfattas av domstolssekretess
      enl. 7 kap. 22 § sekretesslagen. Det finns således inga möjligheter för allmänheten
      att ta del av yttrandet som anmälaren tycks tro. Det som hänt är att CC:s far AA och
      domstolen fått ta del av utredningen och att den funnits som underlag vid prövning
      av vårdnads- och umgängesfrågan. I samband med yttrande till domstol i
      vårdnadsmål bör socialtjänsten lämna uppgifter som är relevanta för domstolens
      bedömning. Uppgifter om någon part som kan uppfattas kränkande och som inte har
      direkt relevans för tvisten bör inte förekomma. Uppgifterna ska helst belysa den
      aktuella situationen. Normalt skulle en två år gammal barnutredning endast kort
      sammanfattas i ett snabbyttrande. I detta fall var förhållandena annorlunda. Mor och
      son hade under den tid som förflutit vistats i Costa Rica på för fadern okänd adress.
      Han hade haft små möjligheter att utöva umgänge. I vårdnadsmålet hade BB hävdat
      att AA inte var lämplig som vårdnadshavare, bl.a. med hänvisning till att han fört
      bort CC sommaren 2003. Utredningen gav en balanserad bild av ett skeende där ord
      annars stått mot ord i domstolen och där fadern som icke vårdnadshavare hade små
      möjligheter att föra fram CC:s behov av umgänge med honom. BB hade inte visat
      att hon ansåg detta behov viktigt tidigare och av remisshandlingarna framgick att
      hon alltjämt hade den inställningen. Yttrandeinstitutet har som syfte att ge
      domstolen underlag för ett beslut som tillgodoser barnets bästa. Detta intresse måste
      alltid vägas mot föräldrars intresse av integritet. Stadsdelsförvaltningen anser att
      enhetschefens bedömning i den aktuella situationen är motiverad.
BB anförde i en skrivelse till JO att två bekanta till henne på begäran hade fått del
av utredningen från Hovrätten för Övre Norrland efter att tingsrättens dom i
vårdnadsmålet hade överklagats. JO erhöll därefter en skrivelse från EE som
uppgav att hon hade fått ut barnavårdsutredningen rörande CC från hovrätten.

BB kom senare in med ett omfattande yttrande över stadsdelsnämndens remissvar.
Hon framförde därvid synpunkter bl.a. på innehållet i barnavårdsutredningen som
enligt hennes mening hade flera brister.
                                                                   Dnr 5006-2005   Sid 3 (5)




JO tog del av den aktuella barnavårdsutredningen beträffande CC och
Länsstyrelsens i Stockholm län beslut den 5 september 2006 i ett tillsynsärende
med anledning av klagomål från BB mot Maria-Gamla stans stadsdelsnämnd
rörande handläggningen av barnavårdsutredningen.

I ett beslut den 22 september 2006 anförde JO André följande.

Bedömning
Sekretess gäller enligt huvudregeln i 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) inom
socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne
närstående lider men. Sekretessen hindrar dock inte att en uppgift lämnas till en
annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (14 kap. 1 §
sekretesslagen).

En bestämmelse om uppgiftsskyldighet för socialnämnden finns i 6 kap. 19 §
föräldrabalken (FB). Enligt den paragrafen skall en domstol se till att frågor om
vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Innan rätten avgör ett mål
eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge skall socialnämnden ges tillfälle att
lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av
betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana
upplysningar (6 kap. 19 § andra stycket FB). Om det behövs utredning utöver vad
som sägs i andra stycket, får rätten enligt 6 kap. 19 § tredje stycket FB uppdra åt
socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa den.

I det förevarande fallet hade domstolen begärt att Maria-Gamla stans
stadsdelsnämnd skulle lämna upplysningar. Stadsdelsnämnden hade kännedom om
uppgifter som hade betydelse för tingsrättens bedömning när det gällde
vårdnadsmålet. Nämnden har därför varit skyldig att lämna dessa till tingsrätten.

Nämnden hade utfört en s.k. barnavårdsutredning rörande CC under andra delen av
år 2003. BB bodde tillsammans med CC utomlands. Efter att BB hade flyttat
utomlands synes nämnden inte ha haft någon närmare kontakt med föräldrarna eller
CC. Nämnden valde därför att som svar på domstolens förfrågan om upplysningar
lämna in den barnavårdsutredning som nämnden hade utfört rörande CC.

I sitt remissvar har nämnden anfört att yttrandeinstitutet har som syfte att ge
domstolen underlag för ett beslut som tillgodoser barnets bästa och att det intresset
alltid måste vägas mot föräldrars intresse av integritet. Enligt enhetschefens
bedömning gav barnavårdsutredningen en balanserad bild av en komplicerad
situation. Nämnden anser därför att enhetschefens bedömning i den aktuella
situationen var motiverad. Nämnden har i sammanhanget även anfört att ”Det tycks
inte vara känt för anmälaren att utredningen omfattas av domstolssekretess enl.
7 kap. 22 § sekretesslagen”.

När det först gäller sekretessen vid en domstol för innehållet i utredningen vill jag
påpeka att bestämmelsen om sekretess i 7 kap. 22 § sekretesslagen, som
                                                                    Dnr 5006-2005    Sid 4 (5)




stadsdelsnämnden har hänvisat till i sitt remissvar, inte är tillämplig på yttrande
eller upplysningar som socialnämnden ger in till en domstol. Bestämmelsen i 7
kap. 22 § sekretesslagen gäller sekretessen för vissa uppgifter hos domstol i
brottmål samt i mål eller ärende, i fråga om vilket bestämmelserna om
förundersökning i brottmål är tillämpliga. Sekretessen hos en domstol i ett
vårdnadsmål regleras i 9 kap. 15 § sekretesslagen. Enligt den bestämmelsen gäller
sekretess hos en domstol i bl.a. mål och ärenden enligt föräldrabalken, för uppgift
om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om part begär det och det
kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om
uppgiften röjs. Härvid skall noteras att sekretess för uppgift i mål eller ärende i
domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att gälla i målet eller
ärendet, om uppgiften förebringas vid offentlig förhandling i samma mål eller
ärende. Om en sekretessbelagd uppgift förebringas vid förhandling inom stängda
dörrar, består sekretessen under den fortsatta handläggningen, om domstolen inte
förordnar annat (12 kap. 3 § sekretesslagen).

En domstols möjlighet att hemlighålla uppgifter för en part i en rättegång är
mycket begränsad (se 14 kap. 5 § sekretesslagen). Huruvida sekretess gäller för
uppgifterna gentemot en utomstående ankommer det på domstolen att avgöra om
någon ber att få ta del av den handling i vilken uppgifterna finns. Socialnämnden
har mot bakgrund av det nu anförda inte kunnat utgå från att sekretessen för
uppgifterna i utredningen skulle komma att bestå efter att utredningen hade getts in
till domstolen.

Det är givetvis inte tillfredsställande att stadsdelsnämnden i sitt yttrande har
hänvisat till fel bestämmelse i sekretesslagen och att handläggaren för egen del
eventuellt missbedömde vilken sekretess som skulle komma att gälla för
utredningen hos domstolen. Detta har dock inte någon avgörande betydelse för mig
när jag skall avgöra om det var rätt eller fel av handläggaren att till tingsrätten ge in
hela barnavårdsutredningen som ett svar på begäran om upplysningar. Den frågan
måste besvaras utifrån om handläggaren hade fog för att anse att uppgifterna i
utredningen var relevanta i vårdnadsmålet. Som framgår av det ovan anförda är ju
socialnämnden enligt 6 kap. 19 § FB skyldig att på begäran lämna ut uppgifter som
kan vara av betydelse för domstolens bedömning av vårdnadsfrågan.

En barnavårdsutredning skall ligga till grund för ett beslut om det är påkallat med
några åtgärder från socialnämndens sida beträffande ett barn. Det är inte ovanligt
att en barnavårdsutredning innehåller känsliga uppgifter om andra personer än
föräldrarna. Sådana uppgifter kan vara relevanta när det gäller att bedöma ett barns
behov av stöd från socialtjänsten men har inte alltid samma betydelse när det gäller
att ta ställning till vem av föräldrarna som skall ha vårdnaden om barnet. Det är
därför påkallat med viss försiktighet om nämnden, som svar på en begäran om
yttrande eller upplysningar, ger in en barnavårdsutredning i sin helhet till
domstolen. Jag vill däremot inte gå så långt att förfarandet skulle vara helt
uteslutet. Som nämnden har anfört kan det i vissa fall vara ändamålsenligt att
nämnden som upplysningar till en domstol ger in en utredning som nämnden
                                                                  Dnr 5006-2005   Sid 5 (5)




tidigare har utfört rörande barnet. Om nämnden väljer att besvara en begäran på det
sättet är det angeläget att nämnden kontrollerar att utredningen inte innehåller i
sammanhanget ovidkommande uppgifter, inte minst om de är känsliga för någon
utomstående person.

Utan att närmare gå in på innehållet i den aktuella utredningen anser jag att det kan
diskuteras om det inte där fanns vissa uppgifter som rörde närstående till parterna
och som inte var relevanta för tingsrättens mål. Det är dock svårt att ha en bestämd
uppfattning i den frågan. Ställningstagandet blir ytterst beroende på sådana
bedömningar som JO är återhållsam med att anlägga synpunkter på och jag lämnar
därför frågan.

BB har anfört att barnavårdsutredningen gavs in till tingsrätten trots att hon inte
hade fått del av den när utredningen blev klar 2004. Mot bakgrund av vad nämnden
har anfört föranleder hennes klagomål i den delen inte någon kommentar från min
sida.

BB har även framfört synpunkter på innehållet i barnavårdsutredningen.
Länsstyrelsen i Stockholms län har i ett beslut den 5 september 2006 behandlat
klagomål från BB mot den utredningen. Vad som har kommit fram föranleder mig
inte att för egen del vidta någon åtgärd.
