# Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Vemyra får kritik för en anställds agerande mot en ungdom som vårdades vid hemmet och för bristfällig hantering av händelsen

JO 2021-02-25 dnr 5013-2019

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2021-02-25               5013-2019              1 (11)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Vemyra får kritik
                        för en anställds agerande mot en ungdom som vårdades vid hemmet
                        och för bristfällig hantering av händelsen


                          Beslutet i korthet: En flicka vårdades med stöd av lagen med särskilda
                          bestämmelser om vård av unga (LVU) vid Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda
                          ungdomshem Vemyra. I en anmälan till JO uppgav flickan att en anställd vid hemmet
                          bl.a. hade pussat henne.
                          Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar ska präglas av respekt för den
                          unges människovärde och integritet (1 kap. 1 § LVU). Var och en som fullgör uppgifter
                          vid SiS, t.ex. en anställd, ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de
                          insatser som genomförs är av god kvalitet (14 kap. 2 § socialtjänstlagen, SoL). En
                          anställd ska genast rapportera till SiS ledning om han eller hon uppmärksammar eller
                          får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som
                          rör en ungdom vid hemmet (se 14 kap. 3 och 4 §§ SoL). Ett missförhållande eller en
                          påtaglig risk för ett missförhållande ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller
                          undanröjas utan dröjsmål (14 kap. 6 § SoL).
                          I beslutet uttalar JO att den anställdes agerande mot flickan är helt oacceptabelt och
                          att det finns anledning att se med stort allvar på det inträffade. Hemmet har brustit i att
                          tillhandahålla flickan vård av god kvalitet. Det inträffade har också utgjort ett intrång i
                          flickans rätt till skydd för sin integritet. Hemmet får kritik för det inträffade.
                          JO konstaterar också att hemmets utredning av händelsen har brustit samt att
                          dokumentationen av vilka åtgärder som vidtogs är bristfällig, vilket gör att det inte går
                          att få en fullständig bild av hur hemmet hanterade händelsen. Hemmet kritiseras för
                          dessa brister.
                          Två anställda vid hemmet fick kännedom om händelsen. Enligt JO borde de ha
                          rapporterat saken till ledningen. JO är kritisk till att det inte lämnades någon rapport.
                          Avslutningsvis gör JO vissa uttalanden om SiS skyldighet att ta emot och utreda
                          klagomål och synpunkter från de intagna ungdomarna.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 8 juli 2019 klagade AA på en anställd, BB, vid Statens
                        institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem Vemyra.

                        AA uppgav i huvudsak följande: Hon vårdades vid Vemyra. En dag i februari
                        2019 mådde hon dåligt och var ledsen. BB kom fram till henne och höll om


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                        Dnr 5013-2019      Sid 2 (11)




henne. Han pussade henne på kinden och pannan. Hon fick panik eftersom hon
tidigare varit utsatt för sexuella övergrepp. Personalen är informerad om att hon
har svårt för beröring av manlig personal.

Utredning
JO tog del av journalanteckningar i AA:s ärende för perioden januari–mars
2019.

Därefter begärde JO att SiS skulle yttra sig över vad AA uppgett i sin anmälan
och särskilt besvara fyra frågor (se SiS remissvar nedan).

SiS anförde i ett remissvar bl.a. följande (bilagorna har utelämnats):

      SiS har internremitterat JO:s anmodan till institutionschefen vid Vemyra,
      verksamhetsdirektören för ungdomsvård norr, chefen för Forsknings- och
      utvecklingsenheten, HR-direktören och rådgivaren vid GD-kansliet. Ytterligare
      underlag har utgjorts av Rutin för hantering av klagomål och synpunkter inom
      SiS (bilaga 1), Riktlinjer Om en anställd vid SiS misstänks för brott eller annat
      olämpligt beteende mot en ungdom eller klient (bilaga 2), SiS etiska riktlinjer
      (bilaga 3) och Rutin för hantering av lex Sarah inom SiS (bilaga 4).

## Yttrande

Hur ser SiS ungdomshem Vemyra på behandlingsassistentens agerande?
      Institutionschefen har bl.a. uppgett att det i arbetet med att skapa och bibehålla
      en god behandlingsallians finns ett visst utrymme för fysisk kontakt. En sådan
      kontakt mellan en ungdom och personal kan ta sig flera uttryck. Det ska dock
      betonas att pussar under inga omständigheter hör till den typ av fysisk kontakt
      som är acceptabel. Han instämmer fullt ut i ungdomens bedömning att det
      beskrivna beteendet inte är förenligt med vad som kan förväntas.
      Vidtog ungdomshemmet några åtgärder?
      Den anmälda händelsen inträffade i februari 2019. Vemyra har sedan dess
      genomgått en omfattande förändring och ledningen har bytts ut sedan den
      anmälda händelsen inträffade. Händelsen har kommit till nuvarande
      institutionschefs kännedom först i samband med internremissen. Det har således
      förflutit lång tid mellan händelsen och den utredning som nu gjorts med
      anledning av JO:s anmodan.
      Institutionschefen har uppgett att den anmälda händelsen inte går att återfinna i
      den unges journal. Institutionschefen har med anledning av internremissen talat
      med ungdomen om händelsen. Hon upplever att personal inte tog henne på allvar
      när hon berättade om vad som hade hänt. Hon uppger att hon har lyft händelsen
      till dåvarande avdelningsföreståndare, dåvarande biträdande institutionschef och
      dåvarande institutionschef, men att inget hände. Det ungdomen uppger är
      allvarligt.
      Behandlingssekreteraren vid avdelningen finns kvar i verksamheten. I samtal
      med honom framkommer att han fått kännedom om händelsen och har haft
      samtal med medarbetaren. Det finns inte någon dokumentation från samtalet.
      Med tanke på allvarligheten i de framkomna uppgifterna är bristen på
      dokumentation anmärkningsvärd. Utifrån vad som framkommit talar det mesta
      för att verksamheten inte vidtagit några mer ingripande åtgärder än samtal med
      medarbetaren. Vad samtalet haft för innehåll har inte heller gått att fastslå. När
      händelsen kommit till nuvarande institutionschefs kännedom har dock, som
      nämnts ovan, samtal förts med den berörda ungdomen.
                                                                Dnr 5013-2019       Sid 3 (11)




Har SiS rutiner för hur en uppgift om att någon i personalen har betett sig
olämpligt ska hanteras?
I SiS riktlinjer Om en anställd vid SiS misstänks för brott eller annat olämpligt
beteende mot en ungdom eller klient finns beskrivet hur man ska agera om en
medarbetare vid SiS skulle misstänkas för någon typ av brott eller annat
olämpligt beteende mot en ungdom eller klient vid myndighetens institutioner.
Där framgår bl.a. att om en medarbetare inom SiS får kännedom om något
sådant och misstanken inte omedelbart kan avfärdas, ska han eller hon genast
underrätta närmaste chef. Vidare framgår hur händelsen ska utredas och
dokumenteras och vilka åtgärder som eventuellt kan behöva vidtas.
Institutionschefen ska också snarast kontakta HR-direktören vid huvudkontoret
för stöd i bedömningen om ärendet ska anmälas till personalansvarsnämnden.
I rutinen för hantering av klagomål och synpunkter inom SiS finns
information om skyldigheten att ta emot och utreda klagomål och synpunkter
från ungdomar.
Av SiS etiska riktlinjer framgår bl.a. att som anställd hos SiS är det
grundläggande att iaktta och upprätthålla en professionell hållning. Alla
anställda inom SiS ska arbeta i enlighet med SiS etiska riktlinjer för att barn
och unga ska få en god vård som är säker och trygg.
SiS har en rutin för hantering av lex Sarah där det bl.a. framgår att alla inom
myndigheten är skyldiga att uppmärksamma och rapportera missförhållanden
och risker i vården av ungdomar och klienter.
Arbetar SiS aktivt med frågan om personalens bemötande av ungdomarna på
ungdomshemmet?
Chefen för Forsknings- och utvecklingsenheten vid SiS huvudkontor har bl. a.
uppgett att myndigheten arbetar aktivt med frågan om medarbetarnas
bemötande av ungdomarna på ungdomshemmen. Myndigheten arbetar i stor
utsträckning med intern kompetensförsörjning genom att hålla utbildningar
för SiS olika yrkeskategorier. Syftet med utbildningarna är att höja
medarbetarnas kompetens så att ungdomarna blir korrekt bemötta, får ta del av
trygg och säker omsorg samt kunskapsbaserad vård och behandling. De
flesta och viktigaste insatserna ges inom området omsorg, trygghet och
säkerhet. Utan en bas av trygghet, säkerhet och gott bemötande blir det svårt
för ungdomen och klienten att tillgodogöra sig mer avancerade och riktade
insatser.
Inom SiS används Motiverande Samtal (MI) som behandlingsmetod och som ett
generellt förhållningssätt för bemötande och relationsskapande. MI är en
samtalsmetod som fokuserar på samarbete, autonomi och som guidar mot
förändring. MI-förhållningssättet ska präglas av samarbete, acceptans och
medkänsla och ska utgöra det bemötande som ungdomar och klienter möts av
och upplever i sin vardag på SiS institutioner. På institutionerna finns särskilt
utsedda och tränade MI-coacher som i en del av sin tjänst handleder och
kvalitetssäkrar MI både som förhållningssätt och som behandlingsmetod.
Under 2019 har ungefär 800 medarbetare gått grundutbildning i MI som
förhållningssätt medan ett knappt åttiotal har fördjupningsutbildats i MI som
samtalsmetod.
Chefen för Enheten för arbetsgivarpolitik vid HR-avdelningen vid SiS
huvudkontor har uppgett bl.a. att avdelningen arbetar kontinuerligt med att
utbilda chefer om tjänsteansvaret i staten. Frågor om vad som kan utgöra grund
för uppsägning eller avskedande enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd
behandlas också, liksom hur chefer ska agera vid misskötsamhet eller då en
arbetstagare misstänkts ha begått ett brott i anställningen. Under 2019 har
utbildning enligt ovan skett i flera olika forum såsom chefsintroduktions-
utbildningen på myndigheten men även vid de arbetsledardagar som ordnas
årligen för chefer på olika nivåer i myndigheten. För närvarande pågår ett arbete
                                                                  Dnr 5013-2019         Sid 4 (11)




på HR-avdelningen med att ta fram en styrande riktlinje om tillvägagångssättet i
myndigheten då anmälan till personalansvarsnämnden behöver göras, men även
om vilka åtgärder som kan föregå en sådan anmälan och som en enskild chef har
befogenhet att vidta inom ramen för dennes arbetsledningsrätt. Det kan tex. vara
åtgärder som korrigerande samtal, påminnelse om skyldigheterna i anställningen
eller omplacering till andra, mer lämpliga arbetsuppgifter.
Verksamhetsdirektören för ungdomsvård norr har beskrivit de åtgärder som
vidtagits under året kopplade till medarbetarnas bemötande. Av yttrandet
framgår bl.a. att verksamhetskontoret under 2019 haft fokus på SiS
myndighetsgemensamma egenkontroll och följt upp ungdomars upplevelse av
trygghet, rättssäkerhet, delaktighet och bemötande. Brister i bemötande är
viktiga att följa upp eftersom det kan få konsekvenser för den enskildes trygghet
och möjlighet att påverka sin situation och vardag. Institutionerna genomför
denna egenkontroll varje månad och redovisar resultatet för verksamhets-
kontoret. Vissa av frågorna tar sikte på hur ungdomarna upplever personalens
bemötande och trygghet på avdelningen. Samtidigt följs upp vad ungdomarna
sagt på ungdomsrådet, ett forum där ungdomar på samma avdelning regelbundet
får komma till tals.
Efter det att verksamhetskontoret uppmärksammat signaler bl.a. vid dessa
egenkontroller om att flickor placerade vid SiS inte upplevde sig trygga under
sin placering, fattade verksamhetsdirektören ett beslut om att alla handläggare på
verksamhetskontoret skulle besöka samtliga placerade flickor inom SiS. Tanken
var att flickorna själva skulle få sätta ord på vad det är som gör att de inte känner
sig trygga och vad myndigheten behöver utveckla för att öka deras känsla av
trygghet. Dessa intervjuer ägde rum i december 2018. Vid detta tillfälle fångades
även upp vissa signaler om personals bemötande och hur detta kunde förbättras
vilket gav upphov till åtgärder.
Vidare utreder verksamhetskontoret rapporterade avvikelser, t.ex. lex Sarah
rapporter och klagomål. Om brister i medarbetares bemötande uppmärksammas
kan verksamhetsdirektören besluta att en institution ska vidta åtgärder, för de fall
institutionen inte redan har vidtagit adekvata eller tillräckliga åtgärder. Kontakt
kan även tas med institutionschefen för att kontrollera om institutionen
behöver någon särskild stöttning.
Rådgivaren vid GD-kansliet har uppgett bl.a. att alla institutioner har en
etikansvarig, som i de flesta fall är med i ledningsgruppen på institutionen. GD-
kansliet har samlat etikansvariga en till två gånger per år för att ge möjlighet till
erfarenhetsutbyte och introducera olika övningar som de ska kunna genomföra
på sina institutioner. Aktuella teman det gångna året har t.ex. varit
professionalitet i behandlarrollen, kollegialitet och ansvaret att agera när
medarbetare går över sin professionella gräns. I SiS basutbildning för nyanställda
finns det ett pass om etik och bemötande med en genomgång av de etiska
riktlinjerna och samtal i grupp om olika dilemman, bl.a. diskuteras hur man
ska agera när en kollega går över gränsen. Verksamhetsutvecklarna som finns på
verksamhetskontoren för ungdomsvården arbetar på uppdrag av
verksamhetsdirektören även direkt mot institutioner som har problem med
exempelvis bemötande.

Rättslig reglering m.m.
Det framgår av 3 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, att SiS ska bedriva
en verksamhet av god kvalitet.
I 14 kap. 3 § SoL, anges att den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller
vid Statens institutionsstyrelse genast ska rapportera om han eller hon
uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk
för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser
inom verksamheten.
                                                                    Dnr 5013-2019         Sid 5 (11)




Av 5 kap. 3 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9)
om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att den som bedriver
socialtjänst ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens
kvalitet från bl.a. vård- och omsorgstagare.
I SiS rutin för hantering av klagomål och synpunkter finns bl.a. information
om skyldigheten att ta emot och utreda klagomål och synpunkter från ungdomar
och klienter (bilaga 1).
I SiS Riktlinjer/Juridik Om en anställd via SiS misstänks för brott eller annat
olämpligt beteende mot en ungdom eller klient, finns bestämmelser om hur
personalen ska agera om en medarbetare vid SiS skulle misstänkas för någon typ
av brott eller annat olämpligt beteende mot en ungdom eller klient vid
myndighetens institutioner. I riktlinjerna beskrivs också när det kan bli aktuellt
att kontakta HR-avdelningen vid huvudkontoret för att få stöd i bedömningen
om ärendet ska anmälas till personalansvarsnämnden (bilaga 2).
Av SiS etiska riktlinjer framgår bl.a. att alla anställda inom SiS ska arbeta i
enlighet med SiS etiska riktlinjer för att barn och unga ska få en god vård som är
säker och trygg. Vidare framgår vad som är ett bra bemötande och hur man
arbetar professionellt (bilaga 3).
Av SiS rutin för hantering av lex Sarah framgår bl.a. att alla inom SiS är
skyldiga att uppmärksamma och rapportera missförhållanden och risker för
missförhållanden i vården av ungdomar och klienter (bilaga 4).

Bedömning
Allmänt
I enlighet med sitt ansvar att säkerställa en trygg och säker vård arbetar SiS på
olika sätt med frågan om personalens bemötande av ungdomarna på
ungdomshemmen. Ett respektfullt bemötande är av grundläggande betydelse för
att barn och unga ska känna tillit till personalen. Alla medarbetare vid
myndigheten ska arbeta i enlighet med SiS etiska riktlinjer där det bl.a. beskrivs
att barn och unga ska mötas med respekt, omtanke och tydlighet. I det ligger att
man som medarbetare ska iaktta och upprätthålla en professionell hållning. Det
ligger i tvångsvårdens natur att det finns en inbyggd maktobalans mellan
ungdomarna och klienterna och personalen. Detta är en omständighet som
alla som arbetar med tvångsvård alltid måste vara medvetna om och reflektera
över.
Misstanke om brott eller annat olämpligt beteende
SiS instämmer i institutionschefens bedömning att pussar under inga
omständigheter är något som kan accepteras.
Det är av stor vikt, både utifrån skyddet för de unga och rättssäkerheten för
medarbetarna, att uppgifter som de aktuella hanteras i enlighet med SiS riktlinjer
Om en anställd vid SiS misstänks för brott eller annat olämpligt beteende mot en ungdom
eller klient. Riktlinjerna är disponerade så att de anger vad varje medarbetare
ska göra, vad varje arbetsledare ska göra och vad institutionschefen ska göra.
Gemensamt för alla åtgärder, vilka de än kan vara, är att uppgifter som den unge
kan ha lämnat under utredningen ska dokumenteras i journalen. Utöver
anteckningen i den unges journal ska tjänsteanteckningar upprättas och läggas i
medarbetarens personalakt. Av dessa ska framgå hur frågan har hanterats.
Riktlinjerna omfattar också krav på vissa åtgärder inom det arbetsrättsliga
området. Exempelvis ska institutionschefen snarast kontakta HR-direktören vid
huvudkontoret för stöd i bedömningen av om ett ärende ska anmälas till
personalansvarsnämnden. Det kan i sammanhanget nämnas att en enskild chef
har befogenheter att vidta vissa åtgärder redan inom ramen för arbetslednings-
rätten. Det kan röra sig om påminnelser om skyldigheter i anställningen,
korrigerande samtal m.m.
                                                                     Dnr 5013-2019         Sid 6 (11)




Det bör vidare anmärkas att en händelse där en ungdom upplevt ett dåligt
bemötande kan ge anledning att undersöka om andra ungdomar som vistas på
hemmet upplevt samma sak.
Som institutionschefen angett talar det mesta för att institutionen inte vidtagit
några mera ingripande åtgärder än samtal med medarbetaren i fråga. Vad
samtalet innehållit har inte gått att slå fast. Det är en brist att det inte finns någon
dokumentation om händelsen eller hur uppgifterna har hanterats. Det framgår
inte heller om dåvarande institutionschefen vidtog några åtgärder i ett
arbetsrättsligt perspektiv eller om en kontakt togs med HR-direktören.
Institutionschefen har i sitt yttrande angett att när händelsen kom till hans
kännedom har samtal förts med den berörda ungdomen. Vidare har han angett att
åtgärder har påbörjats för att förbättra dokumentationen och att det även pågår
åtgärder på institutionen kopplade till personalens bemötande.
Klagomål m.m.
Anmälaren har upplevt att hon inte har blivit tagen på allvar när hon berättade
om händelsen. Av rutinen för hantering av klagomål och synpunkter inom SiS
framgår att det är institutionschefens ansvar att se till att ungdomar får
information om sin rätt att framföra klagomål och synpunkter. Av utredningen
framgår att det saknas uppgift om att någon sådan information lämnats. Det är en
brist att uppgift därom saknas. Att klagomål och synpunkter från ungdomar
hanteras i enlighet med rutinen är viktigt för att den som klagar ska veta att hans
eller hennes åsikter och upplevelser tas på allvar. Enskilda klagomål och
synpunkter är även en viktig del av SiS systematiska kvalitetsarbete. Klagomål,
synpunkter och inkomna rapporter enligt lex Sarah ska sammanställas och
analyseras för att det ska kunna gå att se mönster eller trender som indikerar
brister där åtgärder kan behöva vidtas för att säkerställa att SiS bedriver en
verksamhet av god kvalitet.
Alla medarbetare inom SiS är skyldiga att skriva en rapport enligt lex Sarah om
man misstänker att något utgör ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett
missförhållande. Det framgår av rutinen för hantering av lex Sarah inom SiS att
ett missförhållande t.ex. kan handla om ett olämpligt beteende från en
medarbetare gentemot en ungdom. Det framgår inte av utredningen huruvida det
övervägts om den aktuella händelsen har rapporterats enligt lex Sarah. Också
detta är en brist.
Åtgärder
Vemyra har påbörjat en utveckling som tar sikte på detta slags ärenden och
som innefattar bl.a. en prioritering av bemötandefrågor utifrån SiS etiska
riktlinjer. Arbetet kommer att fortsätta och behöver följas upp löpande. En
ytterligare åtgärd som kommer att vidtas under våren 2020 i syfte att förstärka
utvecklingsarbetet på Vemyra, är att en utbildning i dokumentation och
särskilda befogenheter kommer att genomföras på institutionen.
Sammanfattning
De olika interna styrdokument som beskrivits ovan kan tillämpas parallellt.
En åtgärd med stöd av ett dokument utesluter alltså inte en åtgärd med stöd av
ett annat. Ett exempel på detta är att riktlinjerna om att vidta olika åtgärder vid
en misstanke, inte innebär att ett motsvarande klagomål från den enskilde
gällande samma händelse ska hanteras endast i det ärendet. I stället ska
klagomålet hanteras som ett eget ärende och föranleda beslut enligt den
särskilda rutinen för detta. Utöver vikten av att den enskildes klagomål
därigenom uppmärksammas och hanteras korrekt är klagomålshanteringen en
viktig del av myndighetens egenkontroll. Likaså utgör handläggning enligt lex
Sarah ett självständigt förfarande.
Sammantaget kan sägas att de skilda styrdokument som redogjorts för
tillsammans innebär att den enskilde alltid ska bli lyssnad på och bli tagen på
allvar och att möjliga missförhållanden och klagomål ska hanteras i enlighet
med dessa.
                                                                 Dnr 5013-2019     Sid 7 (11)




AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
Inledning
SiS har i sitt remissvar redogjort för flera av de bestämmelser som är av
betydelse i ärendet. Jag vill även redogöra för följande reglering.

Verksamhet av god kvalitet m.m.
Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar ska präglas av respekt för
den unges människovärde och integritet (1 kap. 1 § lagen [1990:52] med
särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU).

Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid SiS ska medverka
till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god
kvalitet (14 kap. 2 § socialtjänstlagen [2001:453], SoL). Den som fullgör
uppgifter vid SiS ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller
får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett
missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom
verksamheten (14 kap. 3 § SoL). Rapporteringsskyldigheten fullgörs i
verksamhet vid SiS till ledningen. Ledningen ska informera den som fullgör
uppgifter inom verksamheten om de skyldigheter som han eller hon har enligt 2
och 3 §§ (14 kap. 4 § SoL).

Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska
dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål (14 kap. 6 §
SoL). Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt
missförhållande ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, s.k.
lex Sarah-anmälan. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade
ska bifogas anmälan. Anmälan ska göras av SiS ledning (14 kap. 7 § SoL).

Socialstyrelsen har beslutat om föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah
(SOSFS 2011:5). Av föreskrifterna framgår bl.a. att rapporteringsskyldigheten
gäller för en anställd (2 kap. 1 §). Information om skyldigheten att rapportera
missförhållanden och risker för missförhållanden ska ges till den som omfattas
av skyldigheten när han eller hon påbörjar en anställning (2 kap. 2 §).
Informationen ska därefter ges återkommande. Av ett allmänt råd till
bestämmelsen framgår att informationen bör ges både muntligt och skriftligt
minst en gång per år. Av bestämmelsen framgår också att information om vem i
verksamheten som är utsedd att vara mottagare av rapporter också ska ges vid
det första tillfället.

Med missförhållanden som ska rapporteras enligt 14 kap. 3 § SoL ska avses
såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av
annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot
mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska och
psykiska hälsa. Med en påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska
                                                                     Dnr 5013-2019       Sid 8 (11)




rapporteras, ska avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett
missförhållande (2 kap. 3 §).

När en rapport har kommit in ska den som rapporteringsskyldigheten ska
fullgöras till enligt 14 kap. 3 § andra stycket SoL omedelbart vidta de
nödvändiga åtgärder som situationen kräver (3 kap. 1 §).

I 5 kap. i föreskrifterna regleras utredningsförfarandet, bl.a. i fråga om
dokumentation. Dokumentationen av utredningen ska bl.a. utvisa vad det
rapporterade missförhållandet eller risken för missförhållande har bestått i och
vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för den enskilde samt när det
inträffat (5 kap. 2 §). I 6 kap. i föreskrifterna finns bestämmelser om lex Sarah-
anmälan och i 7 kap. bestämmelser om rutiner för verksamheten. Enligt 7 kap.
1 § ska SiS fastställa rutiner för hur skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa
och undanröja missförhållanden och risker för missförhållanden ska fullgöras.
Rutiner ska även fastställas för hur skyldigheten att anmäla allvarliga
missförhållanden och risk för allvarliga missförhållanden ska fullgöras.

Dokumentation
Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om
stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras (11 kap. 5 § SoL).
Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt
faktiska omständigheter och händelser av betydelse.

Åtgärder som vidtas vid handläggning av ett ärende eller vid genomförande
eller uppföljning av en insats ska fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål
dokumenteras i journalen (4 kap. 9 § i Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL,
LVU, LVM och LSS [SOSFS 2014:5]). Detsamma gäller faktiska
omständigheter och händelser av betydelse för handläggningen av ett ärende
eller för genomförandet eller uppföljningen av en insats.

Bedömning
JO:s granskning
Jag kommer först att beröra frågan om vad som kommit fram om BB:s agerande
mot AA. Därefter följer mina uttalanden om hemmets hantering av händelsen.

JO uttalar sig som regel inte i bedömningsfrågor. Jag finner inte anledning att
göra något avsteg från den principen i det här fallet. Det innebär att fokus för
min granskning är hemmets formella hantering.

Omständigheterna i ärendet
AA vårdades vid SiS särskilda ungdomshem Vemyra med stöd av LVU. Av en
journalanteckning den 22 mars 2019 framgår bl.a. följande:

      AA säger själv att hon har kastat en blomkruka löst på en personal under kvällen
      och att denna personal har kastat tillbaka, vilket den personalen erkänt. Han
      kastade två gånger. Senare under kväll berättar AA att hon hade varit ledsen när
                                                                      Dnr 5013-2019       Sid 9 (11)




      ”grannarna” stått och filmat. Den här personalen som kastat blomkrukan hade då
      enligt AA tagit henne om kinderna och pussat AA på pannan. Han hade sagt det
      är lugnt, det är lugnt.
Av en anteckning den 23 mars, som rör kvällen den 22 mars, framgår bl.a.
följande:

      AA var irriterad när jag gick på mitt pass 22.00. […] Irritationen grundade sig i
      en kvällspersonal som gjort olämpligt beteende enligt AA, samt kastat två
      blommor på henne.
BB:s agerande mot AA
AA har i sin anmälan till JO uppgett att BB pussade henne på kinden och
pannan. Det framgår av utredningen att två anställda kort efter händelsen gjorde
var sin anteckning i AA:s journal om att hon hade uppgett att en personal pussat
henne respektive ”gjort olämpligt beteende”. Av journalen framgår också att
AA uppgett att personalen även kastat en blomkruka på henne. Av SiS
remissvar framgår att en behandlingssekreterare samtalat med BB om
händelsen. Det framgår inte av remissvaret om BB vid samtalen medgav att han
hade agerat på det sätt som AA uppgett. SiS har för egen del inte invänt mot
AA:s beskrivning utan har i sitt yttrande återkommande hänvisat till händelsen.
Frågan om huruvida BB även kastade en blomkruka på AA vid tillfället har inte
berörts i remissvaret. Det saknas anledning för mig att ifrågasätta AA:s
uppgifter om vad som inträffade den aktuella kvällen. Ett agerande som det
aktuella är givetvis helt oacceptabelt. Jag ser med stort allvar på det inträffade.
Varje ungdom som vårdas inom SiS har rätt till en trygg och säker vård.
Hemmet har i detta fall brustit i att tillhandahålla vård av god kvalitet. Det
inträffade har också utgjort ett intrång i AA:s rätt till skydd för sin integritet.
Hemmet förtjänar kritik för det inträffade.

Vemyras hantering av händelsen
Samtal med AA m.m.
JO har vid flera tillfällen uttalat att den särskilt utsatta situation som frihets-
berövade barn och unga befinner sig i gör att berörda myndigheter alltid måste
ta uppgifter om våld och andra missförhållanden på största allvar. I detta ingår
att omedelbart utreda sådana påståenden och direkt därefter vidta nödvändiga
åtgärder för att komma till rätta med eventuella brister.

SiS har bifogat myndighetens riktlinjer Om en anställd vid SiS misstänks för
brott eller annat olämpligt beteende mot en ungdom eller klient. Av riktlinjerna
framgår bl.a. vad olika yrkeskategorier vid hemmet ska göra i en sådan
situation. SiS har i sitt remissvar pekat på flera brister i hemmets hantering av
den aktuella händelsen, bl.a. att samtal med AA inte ägde rum förrän efter det
att JO remitterat ärendet till SiS, dvs. efter den 25 oktober 2019, och att samtal
med BB inte dokumenterades. SiS har vidare konstaterat att det inte heller finns
någon dokumentation om huruvida dåvarande institutionschef vidtog andra
åtgärder, t.ex. tog kontakt med HR-direktören vid huvudkontoret.
                                                                  Dnr 5013-2019       Sid 10 (11)




Samtal med AA borde givetvis ha ägt rum så snart som möjligt efter det att
händelsen kom till annan personals kännedom, vilket enligt journalanteckningar
var samma kväll. Av remissvaret framgår att samtal med BB ägde rum. Det
framgår dock inte när eller vilka frågor som togs upp vid det samtalet. Enligt
vad som kommit fram vidtog hemmet inte några åtgärder utöver att samtala
med honom.

Jag kan alltså konstatera att hemmets utredning av den aktuella händelsen har
brustit. Dokumentationen är också bristfällig i flera avseenden. Bristerna i
dokumentationen gör att det inte går att få en fullständig bild av hur hemmet
hanterade händelsen. Hemmet förtjänar kritik för nämnda brister.

SiS har anfört att hemmet inte följt myndighetens riktlinjer Om en anställd vid
SiS misstänks för brott eller annat olämpligt beteende mot en ungdom eller
klient. För att riktlinjerna ska vara ett värdefullt instrument för SiS verksamhet
krävs givetvis att hemmet agerar i enlighet med dem. SiS ska säkerställa att
varje hem och dess personal har kännedom om riktlinjerna och att riktlinjerna
följs.

Anställda har en rapporteringsskyldighet
Anställda inom SiS är skyldiga att rapportera missförhållanden eller risker för
missförhållanden till ledningen enligt 14 kap. 3 § SoL. SiS har bifogat
myndighetens rutin för hantering av lex Sarah inom SiS. Av dokumentet
framgår bl.a. hur man går till väga för att fullgöra rapporteringsskyldigheten.

SiS har i sitt remissvar uppgett att det är en brist att det inte framgår av
utredningen om det övervägts om den aktuella händelsen borde ha rapporterats
enligt lex Sarah. Av remissvaret framgår att institutionschefen uppgett att den
anmälda händelsen inte går att återfinna i AA:s journal.

Som jag redovisat ovan har två anställda gjort var sin journalanteckning om att
AA tagit upp händelsen. De hade således kännedom om att AA skulle ha utsatts
för något av BB. För egen del anser jag att det som kommit fram utgör
tillräckligt underlag för bedömningen att det inträffade borde ha rapporterats till
ledningen. Jag är kritisk till att händelsen inte rapporterades.

Jag vill framhålla vikten av att SiS informerar varje anställd om hans eller
hennes lagstadgade rapporteringsskyldighet. Informationen ska ges när den
anställde påbörjar sin anställning och därefter ges återkommande.

Klagomål från ungdomar som vårdas inom SiS
SiS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamheten från de
intagna ungdomarna. SiS har bifogat sin rutin för hantering av klagomål och
synpunkter inom SiS. Av rutinen framgår att institutionschefen ansvarar för att
se till att ungdomarna får information om sin rätt att framföra klagomål och
synpunkter och på vilket sätt dessa tas om hand.
                                                                Dnr 5013-2019     Sid 11 (11)




SiS har i sitt remissvar uppgett att det saknas uppgifter om huruvida sådan
information lämnats och att det utgör en brist. Att det råder oklarhet om den
saken är enligt min mening anmärkningsvärt. SiS ska se till att sådan
information lämnas. Att ungdomarna får information om rätten att lämna
klagomål på verksamheten och att SiS hanterar deras klagomål utgör en viktig
del i myndighetens kvalitetsarbete. Hemmet ska kritiseras även för detta.

Avslutande synpunkter
Redan 2017 kom det fram att det fanns allvarliga brister i verksamheten vid
Vemyra. Under hösten 2018 uppmärksammade verksamhetskontoret SiS
ungdomsvård norr på nytt brister i fråga om bl.a. särskilda befogenheter,
ledning och styrning vid hemmet. I mars 2019 beslutade verksamhetsdirektören
om ett antal stödinsatser för att komma till rätta med bristerna. I maj 2019
konstaterade verksamhetsdirektören att stödinsatserna behövde kvarstå i samma
omfattning tills en stabil ledningsorganisation vid institutionen bedömdes vara
etablerad. I början av juni 2019 tillsattes en ny institutionschef.

Efter inspektionen av Vemyra i juni 2019 rekommenderade jag SiS att
omedelbart se över vilka åtgärder myndigheten behövde vidta för att ge den nya
ledningen det stöd som krävdes för att säkerställa att ungdomarna får en trygg
och säker vård. Enligt min mening borde detta göras med utgångspunkt i de
erfarenheter som myndigheten fått av att hantera de brister som
uppmärksammades vid ungdomshemmet Sundbo vid en inspektion i november
2018 (JO:s protokoll, dnr 7107-2018).

SiS har i sitt remissvar den 20 januari 2020 redogjort för de åtgärder som
vidtagits efter att ledningen vid Vemyra byttes ut. Vidare har myndigheten
redogjort för olika utbildningsinsatser vid hemmet, bl.a. i fråga om
dokumentation och särskilda befogenheter. Jag ser positivt på de åtgärder som
SiS redovisat. Jag kommer att följa utvecklingen vid Vemyra.

Jag avsåg att genomföra en inspektion av Vemyra under första halvåret 2020.
En sådan inspektion bedömdes dock inte möjlig att genomföra med hänsyn till
den rådande pandemin. Jag kommer att göra en inspektion av hemmet så snart
det finns förutsättningar för detta.

Övrigt
Jag har i dag meddelat ytterligare ett beslut om en anställds agerande mot en
flicka som vårdades vid Vemyra (dnr 5022-2019). I beslutet kritiserar jag
hemmet för att en flicka utsattes för våld av en anställd samt för hemmets
bristfälliga hantering av händelsen.

Ärendet avslutas.
