# Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Vemyra får kritik för att en anställd utdelat ett slag mot en ungdom som vårdades vid hemmet och för bristfällig hantering av händelsen m.m.

JO 2021-02-25 dnr 5022-2019

BESLUT
                                                                            Datum                       Dnr                      Sid
                                                                            2021-02-25                  5022-2019              1 (13)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Vemyra får kritik
                        för att en anställd utdelat ett slag mot en ungdom som vårdades vid
                        hemmet och för bristfällig hantering av händelsen m.m.


                          Beslutet i korthet: En flicka vårdades med stöd av lagen med särskilda
                          bestämmelser om vård av unga (LVU) vid Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda
                          ungdomshem Vemyra. I en anmälan till JO uppgav flickan att en anställd utdelat ett
                          slag mot henne när hon var avskild på sitt bostadsrum.
                          Hemmet får under vissa förutsättningar hålla en ungdom i avskildhet (15 c § LVU). JO
                          uttalar att det inte är godtagbart att SiS inte har kunnat klarlägga om flickan var
                          föremål för ett avskiljande. Det får givetvis inte finnas några oklarheter i fråga om
                          hemmet agerat med stöd av en särskild befogenhet. JO kritiserar hemmet för detta
                          och även för bristfällig dokumentation gällande händelsen.
                          Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar ska präglas av respekt för den
                          unges människovärde och integritet (1 kap. 1 § LVU). Var och en som fullgör uppgifter
                          vid SiS, t.ex. en anställd, ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de
                          insatser som genomförs är av god kvalitet (14 kap. 2 § socialtjänstlagen, SoL). En
                          anställd ska genast rapportera till SiS ledning om han eller hon uppmärksammar eller
                          får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som
                          rör en ungdom vid hemmet (se 14 kap. 3 och 4 §§ SoL). Ett missförhållande eller en
                          påtaglig risk för ett missförhållande ska dokumenteras, utredas och avhjälpas eller
                          undanröjas utan dröjsmål (14 kap. 6 § SoL).
                          Av utredningen framgår att den anställde utdelade ett slag mot flickan. JO uttalar att
                          ett sådant agerande från en anställd givetvis inte får förekomma. Hemmet har
                          därigenom brustit i att tillhandahålla flickan vård av god kvalitet. Det inträffade har
                          också utgjort ett intrång i flickans rätt till skydd för sin integritet. Hemmet får kritik för
                          det inträffade.
                          JO konstaterar också att hemmets utredning av händelsen har brustit samt att
                          dokumentationen av vilka åtgärder som vidtogs är bristfällig, vilket gör att det inte går
                          att få en fullständig bild av hur hemmet hanterade händelsen. Hemmet kritiseras för
                          nämnda brister.
                          Flera anställda vid hemmet fick kännedom om att deras kollega hade utdelat ett slag
                          mot flickan. Enligt JO borde de ha rapporterat saken till ledningen. JO är kritisk till att
                          det inte lämnades någon rapport.
                          Avslutningsvis gör JO vissa uttalanden om SiS skyldighet att ta emot och utreda
                          klagomål och synpunkter från de intagna ungdomarna.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                         www.jo.se
                                                                         Dnr 5022-2019         Sid 2 (13)




Anmälan
I en anmälan till JO den 8 juli 2019 klagade AA på en anställd, BB, vid Statens
institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem Vemyra.

AA uppgav i huvudsak följande: Hon vårdades vid Vemyra. Under natten den
20 maj 2019 blev hon avskild på sitt rum. BB kom in i rummet och stängde
dörren. Hon fick panik och slog till honom med handflatan på armen. När hon
får panik kan hon inte kontrollera sig. BB slog tillbaka så att hon fick ett
handavtryck på sin arm. En annan anställd vid hemmet såg handavtrycket. Om
ungdomarna på hemmet inte ska slåss ska inte personalen göra det heller.

Utredning
JO tog del av journalanteckningar i AA:s ärende för perioden maj–juni 2019.

Därefter begärde JO att SiS skulle yttra sig över det som AA uppgett i sin
anmälan och särskilt besvara fyra frågor (se SiS remissvar nedan).

SiS anförde i ett remissvar bl.a. följande (bilagorna har utelämnats):

      SiS har internremitterat JO:s anmodan till institutionschefen vid Vemyra,
      verksamhetsdirektören för ungdomsvård norr, chefen för Forsknings- och
      utvecklingsenheten, HR-direktören och rådgivaren vid GD-kansliet. Ytterligare
      underlag har utgjorts av Rutin för hantering av klagomål och synpunkter inom
      SiS (bilaga 1), Riktlinjer Om en anställd vid SiS misstänks för brott eller annat
      olämpligt beteende mot en ungdom eller klient (bilaga 2), SiS etiska riktlinjer
      (bilaga 3) och Rutin för hantering av lex Sarah inom SiS (bilaga 4).

## Yttrande

Hur ser SiS ungdomshem Vemyra på behandlingsassistentens agerande?
      Institutionschefen har uppgett att han anser att den unge i det ovan gjorda citatet
      sammanfattat en hållning som väl stämmer överens med verksamhetens syn, dvs.
      att det beskrivna agerandet inte stämmer överens med definitionen av vård av
      god kvalitet eller ligger i linje med det som förväntas i verksamheten.
      Institutionschefen har beträffande själva händelsen uppgett bl.a. följande.
      Medarbetaren har beskrivit händelsen i den unges journal. Ett relevant
      sammandrag av den fullständiga anteckningen lyder: ”Väl inne på rummet slår
      hon mig på armen [och] i en ren reflex slår jag henne på axeln”. Samtal har förts
      med medarbetaren som beskrivit händelsen som tumultartad och våldsam.
      Medarbetaren har uppgett att hans ingripande skett reflexmässigt. Det har, såvitt
      går att bedöma, inte funnits skäl att ifrågasätta denna redogörelse.
      Vidtog ungdomshemmet några åtgärder?
      Medarbetaren har informerats om de förväntningar som åligger honom, även i
      stunder av tumult. Verksamheten har utifrån den tillgängliga kunskapen om
      händelsen, inte bedömt att medarbetaren ska tas ur tjänst eller anmälas till polis.
      Samtal har även förts med ungdomen och hennes upplevelse har varit att
      händelsen inte berörts i tillräcklig omfattning. I varje enskilt ärende är det av stor
      vikt att den unges upplevelser tas på allvar. Det är också utifrån ett systematiskt
      perspektiv viktigt att dra lärdom av situationer som inträffar. Slutsatsen som kan
      dras är att uppföljande samtal med berörda ungdomar behöver föras under en
      längre period och följas upp mer ingående för att undvika att uppfattningar och
      upplevelser ligger kvar obearbetade.
                                                                 Dnr 5022-2019        Sid 3 (13)




Institutionschefen har vidare uppgett att det finns brister avseende
dokumentationen både i ungdomens journal och i personalakten. Vissa åtgärder
har vidtagits med anledning av detta. Den nya ledningen på Vemyra har påbörjat
ett arbete med att strukturera arbetet på ett tydligare sätt. I det ingår att sätta
rutiner i skrift kring verksamhetens hantering av personalärenden. Institutionen
har även, till följd av en händelse som rapporterats enligt lex Sarah, särskilt
arbetat med information om vad ett lämpligt beteende är i förhållande till de
placerade ungdomarna.
Har SiS rutiner för hur en uppgift om att någon i personalen har betett sig
olämpligt ska hanteras?
I SiS riktlinjer Om en anställd vid SiS misstänks för brott eller annat olämpligt
beteende mot en ungdom eller klient finns beskrivet hur man ska agera om en
medarbetare vid SiS skulle misstänkas för någon typ av brott eller annat
olämpligt beteende mot en ungdom eller klient vid myndighetens institutioner.
Där framgår bl.a. att om en medarbetare inom SiS får kännedom om något sådant
och misstanken inte omedelbart kan avfärdas, ska han eller hon genast underrätta
närmaste chef. Vidare framgår hur händelsen ska utredas och dokumenteras och
vilka åtgärder som eventuellt kan behöva vidtas. Institutionschefen ska också
snarast kontakta HR-direktören vid huvudkontoret för stöd i bedömningen om
ärendet ska anmälas till personalansvarsnämnden. Institutionschefen har i sitt
yttrande uppgett att dessa riktlinjer till övervägande del har tillämpats i det
aktuella fallet.
I rutinen för hantering av klagomål och synpunkter inom SiS finns information
om skyldigheten att ta emot och utreda klagomål och synpunkter från ungdomar.
Av SiS etiska riktlinjer framgår bl.a. att som anställd hos SiS är det
grundläggande att iaktta och upprätthålla en professionell hållning. Alla anställda
inom SiS ska arbeta i enlighet med SiS etiska riktlinjer för att barn och unga ska
få en god vård som är säker och trygg.
SiS har en rutin för hantering av lex Sarah där det bl.a. framgår att alla inom
myndigheten är skyldiga att uppmärksamma och rapportera ett missförhållande
eller en påtaglig risk för ett missförhållande i verksamheten.
Arbetar SiS aktivt med frågan om personalens bemötande av ungdomarna
på ungdomshemmet?
Chefen för Forsknings- och utvecklingsenheten vid SiS huvudkontor har uppgett
bl.a. att SiS arbetar aktivt med frågan om medarbetarnas bemötande av
ungdomarna på ungdomshemmen. Myndigheten arbetar i stor utsträckning med
intern kompetensförsörjning genom att hålla utbildningar för SiS olika
yrkeskategorier. Syftet med utbildningarna är att höja medarbetarnas kompetens
så att ungdomarna blir korrekt bemötta, får ta del av trygg och säker omsorg
samt kunskapsbaserad vård och behandling. De flesta och viktigaste insatserna
ges inom området omsorg, trygghet och säkerhet. Utan en bas av trygghet,
säkerhet och gott bemötande blir det svårt för ungdomen att tillgodogöra sig mer
avancerade och riktade insatser.
Både visstidsanställda och tillfälligt anställda, utbildas årligen även i
myndighetens konflikthanteringsprogram No Power No Lose (NPNL).
Programmet ska säkerställa att alla medarbetare inom SiS får en gemensam
grund i arbetet med att möta och hantera hot och våld. Då placerade ungdomar
kan bli våldsamma handlar det oftast om att de känner frustration och vanmakt.
Genom rätt bemötande och nedtrappande kommunikation vid eskalerade
situationer, kan medarbetarna hjälpa en ofta stressad ungdom att behålla eller
återfå självkontrollen. De får också utbildning och träning i hur man hanterar sin
egen stress och hur man använder preventiva strategier för att undvika
tvångsåtgärder. Programmet ger även vägledning och träning i hur man ska
använda särskilda befogenheter på ett säkert och respektfullt vis. Detta
påverkar den upplevda tryggheten hos både ungdomarna och medarbetarna.
                                                                  Dnr 5022-2019         Sid 4 (13)




Chefen för Enheten för arbetsgivarpolitik vid HR-avdelningen vid SiS
huvudkontor har uppgett bl.a. att avdelningen arbetar kontinuerligt med att
utbilda chefer om tjänsteansvaret i staten. Frågor om vad som kan utgöra
grund för uppsägning eller avskedande enligt lagen (1982:80) om
anställningsskydd behandlas också, liksom hur chefer ska agera vid
misskötsamhet eller då en arbetstagare misstänkts ha begått ett brott i
anställningen. Under 2019 har utbildning enligt ovan skett i flera olika forum
såsom chefsintroduktionsutbildningen på myndigheten men även vid de
arbetsledardagar som ordnas årligen för chefer på olika nivåer i myndigheten.
För närvarande pågår ett arbete på HR-avdelningen med att ta fram en
styrande riktlinje om tillvägagångssättet i myndigheten då anmälan till
personalansvarsnämnden behöver göras, men även om vilka åtgärder som kan
föregå en sådan anmälan och som en enskild chef har befogenhet att vidta inom
ramen för dennes arbetsledningsrätt. Det kan t.ex. vara åtgärder som
korrigerande samtal, påminnelse om skyldigheterna i anställningen eller
omplacering till andra, mer lämpliga arbetsuppgifter.
Verksamhetsdirektören för SiS ungdomsvård norr har beskrivit de åtgärder som
vidtagits under året kopplade till medarbetarnas bemötande. Av yttrandet
framgår bl.a. att verksamhetskontoret under 2019 haft fokus på SiS
myndighetsgemensamma egenkontroll och följt upp ungdomars upplevelse av
trygghet, rättssäkerhet, delaktighet och bemötande. Brister i bemötande är
viktiga att följa upp eftersom det kan få konsekvenser för den enskildes
trygghet och möjlighet att påverka sin situation och vardag. Institutionerna
genomför denna egenkontroll varje månad och redovisar resultatet för
verksamhetskontoret. Under 2019 har verksamhetskontoret även följt upp att
alla medarbetare som arbetar nära ungdomarna får grundutbildning i NPNL.
Vidare har verksamhetskontoret arrangerat forum för avskiljningar, där bl.a.
medarbetarnas bemötande av ungdomar i form av nedtrappande åtgärder
och hantering av konfliktsituationer tas upp med företrädare för olika
institutioner.
Vidare utreder verksamhetskontoret rapporterade avvikelser, t.ex. lex Sarah-
rapporter och klagomål. Om brister i medarbetares bemötande uppmärksammas
kan verksamhetsdirektören besluta att en institution ska vidta åtgärder, för de fall
institutionen inte redan har vidtagit adekvata eller tillräckliga åtgärder. Kontakt
kan även tas med institutionschefen för att kontrollera om institutionen behöver
någon särskild stöttning.
Rådgivaren vid GD-kansliet har uppgett bl.a. att alla institutioner har en
etikansvarig, som i de flesta fall är med i ledningsgruppen på institutionen. GD-
kansliet har samlat etikansvariga en till två gånger per år för att ge möjlighet till
erfarenhetsutbyte och introducera olika övningar som de ska kunna genomföra
på sina institutioner. Aktuella teman det gångna året har t.ex. varit
professionalitet i behandlarrollen, kollegialitet och ansvaret att agera när
medarbetare går över sin professionella gräns. I SiS basutbildning för nyanställda
finns det ett pass om etik och bemötande med en genomgång av de etiska
riktlinjerna och samtal i grupp om olika dilemman, bl.a. diskuteras hur man ska
agera när en kollega går över gränsen. Verksamhetsutvecklarna som finns på
verksamhetskontoren för ungdomsvården arbetar på uppdrag av verksamhets-
direktören även direkt mot institutioner som har problem med exempelvis
bemötande.

Rättslig reglering m.m.
Det framgår av 3 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, att SiS ska bedriva
en verksamhet av god kvalitet.
I 14 kap. 3 § SoL, anges att den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller
vid Statens institutionsstyrelse genast ska rapportera om han eller hon
uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk
                                                                  Dnr 5022-2019         Sid 5 (13)




för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för,
insatser inom verksamheten.
Av 5 kap. 3 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att den som bedriver
socialtjänst ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens
kvalitet från bl.a. vård- och omsorgstagare.
I SiS rutin för hantering av klagomål och synpunkter finns bl.a. information om
skyldigheten att ta emot och utreda klagomål och synpunkter från ungdomar och
klienter (bilaga 1).
I SiS Riktlinjer Om en anställd vid SiS misstänks för brott eller annat olämpligt
beteende mot en ungdom eller klient, finns bestämmelser om hur personalen ska
agera vid en misstanke om något sådant. I riktlinjerna beskrivs också när det kan
bli aktuellt att kontakta HR-avdelningen vid huvudkontoret för att få stöd i
bedömningen om ärendet ska anmälas till personalansvarsnämnden (bilaga 2).
Av SiS etiska riktlinjer framgår bl.a. att alla anställda inom SiS ska arbeta i
enlighet med SiS etiska riktlinjer för att barn och unga ska få en god vård som är
säker och trygg. Vidare framgår vad som är ett bra bemötande och hur man
arbetar professionellt (bilaga 3).
Av SiS rutin för hantering av lex Sarah framgår bl.a. att alla inom SiS är
skyldiga att uppmärksamma och rapportera missförhållanden och risker för
missförhållanden i vården av ungdomar och klienter (bilaga 4).

Bedömning
Allmänt
Det händer att SiS medarbetare hamnar i svåra, stressande situationer och därför
behövs återkommande utbildning och träning i nedtrappande strategier och
hur man hanterar olika former av konfliktsituationer på bästa sätt. Som framgår
av utredningen arbetar SiS aktivt med frågan om bemötande av ungdomarna
på ungdomshemmen. I det arbetet ingår utbildning i myndighetens konflikt-
hanteringsprogram No Power No Lose.
Misstanke om brott eller annat olämpligt beteende
I ärendet är utrett att ett tumult uppstod och att slag utdelats på ömse håll. Den
unge har i sin anmälan angett att hon uppfattat situationen så att hon blev
avskild. Hon fick då panik, men anser att medarbetaren hade kunnat lägga ner
henne i stället för att slå tillbaka. Medarbetaren har å sin sida sagt att slaget var
reflexmässigt. SiS anser att det inte är möjligt att klarlägga om det varit fråga om
en avskiljningssituation. Inte heller är det möjligt att klarlägga om medarbetaren
använt otillåtet våld.
Det är av stor vikt, både utifrån skyddet för den unga och rättssäkerheten för
den medarbetare som misstänks, att uppgifter som de aktuella hanteras i enlighet
med SiS riktlinjer Om en anställd vid SiS misstänks för brott eller annat
olämpligt beteende mot en ungdom eller klient. Riktlinjerna är disponerade så att
de anger vad varje medarbetare ska göra, vad varje arbetsledare ska göra och vad
institutionschefen ska göra.
Gemensamt för alla åtgärder, vilka de än kan vara, är att uppgifter som den unge
kan ha lämnat under utredningen ska dokumenteras i journalen. Utöver
anteckningen i den unges journal ska tjänsteanteckningar upprättas och läggas i
medarbetarens personalakt. Av dessa ska framgå hur frågan har hanterats.
Riktlinjerna omfattar också krav på vissa åtgärder inom det arbetsrättsliga
området. Exempelvis ska institutionschefen snarast kontakta HR-direktören
vid huvudkontoret för stöd i bedömningen av om ett ärende ska anmälas till
personalansvarsnämnden. Det kan i sammanhanget nämnas att en enskild chef
har befogenheter att vidta vissa åtgärder redan inom ramen för
arbetsledningsrätten. Det kan röra sig om påminnelser om skyldigheter i
anställningen, korrigerande samtal m.m.
                                                                        Dnr 5022-2019        Sid 6 (13)




      Som institutionschefen har angett har riktlinjerna inte tillämpats fullt ut. Vissa
      åtgärder har vidtagits, bl.a. har samtal förts med ungdomen och med
      medarbetaren, men samtalen med ungdomen är dokumenterade endast i delar.
      Den bedömning som gjordes vid institutionen om att medarbetaren inte skulle tas
      ur tjänst eller anmälas till polis har såvitt framgår inte dokumenterats. Det
      framgår inte heller av utredningen om dåvarande institutionschefen vidtog några
      åtgärder i ett arbetsrättsligt perspektiv eller om en kontakt togs med HR-
      direktören för att få stöd i bedömningen om ärendet skulle anmälas till
      personalansvarsnämnden.
      I vissa fall kan det vara tveksamt om en handling utgör brott. Enligt riktlinjerna
      bör institutionsledningen i sådana fall ta kontakt med juridiska avdelningen vid
      huvudkontoret eller åklagare eller polis för att få vägledning. Det från ömse håll
      - ungdomen respektive medarbetaren - beskrivna händelseförloppet borde enligt
      SiS bedömning ha gett upphov till en sådan tveksamhet som riktlinjerna avser.
      Den dåvarande institutionsledningen borde därför ha tagit en sådan kontakt som
      nämns där.
      Klagomål m.m.
      Anmälaren har upplevt att händelsen inte berörts i tillräcklig omfattning. Av
      rutinen för hantering av klagomål och synpunkter inom SiS framgår att det är
      institutionschefens ansvar att se till att ungdomar får information om sin rätt att
      framföra klagomål och synpunkter på verksamheten. Av utredningen framgår att
      det saknas uppgift om att någon sådan information lämnats. Det är en brist att
      uppgift om detta saknas. Att klagomål och synpunkter från ungdomar hanteras i
      enlighet med rutinen är viktigt för att den som klagar ska veta att hans eller
      hennes åsikter och upplevelser tas på allvar. Enskilda klagomål och synpunkter
      är även en viktig del av SiS systematiska kvalitetsarbete. Klagomål, synpunkter
      och inkomna rapporter enligt lex Sarah ska sammanställas och analyseras för att
      det ska kunna gå att se mönster eller trender som indikerar brister där åtgärder
      kan behöva vidtas för att säkerställa att SiS bedriver en verksamhet av god
      kvalitet.

      Alla medarbetare inom SiS är skyldiga att skriva en rapport enligt lex Sarah om
      man misstänker att något utgör ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett
      missförhållande. Det framgår av rutinen för hantering av lex Sarah inom SiS att
      ett missförhållande t.ex. kan handla om ett olämpligt beteende från en
      medarbetare gentemot en ungdom. Det framgår inte av utredningen huruvida det
      övervägts om den aktuella händelsen borde ha rapporterats enligt lex Sarah.
      Också detta är en brist.
      Åtgärder
      Institutionschefen har uppgett att efter det att ledningen vid Vemyra bytts ut har
      flera åtgärder vidtagits, bl.a. för att förbättra dokumentationen i personalärenden.
      En ytterligare åtgärd som kommer att vidtas under våren 2020 i syfte att
      förstärka utvecklingsarbetet på Vemyra är att en utbildning i dokumentation och
      särskilda befogenheter kommer att genomföras på institutionen.
      SiS vill i sammanhanget hänvisa till yttrandet till JO, som beslutats denna dag
      (dnr 1.7.1-4375-2019) (JO:s ärende dnr 5013-2019, JO:s anm.). Det yttrandet
      avser visserligen en händelse på Vemyra av en annan karaktär, men i yttrandet
      redogörs för det utvecklingsarbete som har satts igång avseende verksamheten
      vid Vemyra. Det förefaller naturligt att också det slags händelse som förevarande
      ärende gäller kan ingå i det arbetet.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.
                                                                 Dnr 5022-2019     Sid 7 (13)




Rättsliga utgångspunkter
Inledning
SiS har i sitt remissvar redogjort för flera av de bestämmelser som är av
betydelse i ärendet. Jag vill även redogöra för följande reglering.

Verksamhet av god kvalitet m.m.
Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar ska präglas av respekt för
den unges människovärde och integritet (1 kap. 1 § lagen [1990:52] med
särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU).

Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid SiS ska medverka
till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god
kvalitet (14 kap. 2 § SoL).

Den som fullgör uppgifter vid SiS ska genast rapportera om han eller hon
uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig
risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för,
insatser inom verksamheten (14 kap. 3 § SoL). Rapporteringsskyldigheten
fullgörs i verksamhet vid SiS till ledningen. Ledningen ska informera den som
fullgör uppgifter inom verksamheten om de skyldigheter som han eller hon har
enligt 2 och 3 §§ (14 kap. 4 § SoL).

Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande ska
dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål (14 kap. 6 §
SoL). Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt
missförhållande ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, s.k.
lex Sarah-anmälan. Den utredning som gjorts med anledning av det inträffade
ska bifogas anmälan. Anmälan ska göras av SiS ledning (14 kap. 7 § SoL).

Socialstyrelsen har beslutat om föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah
(SOSFS 2011:5). Av föreskrifterna framgår bl.a. att rapporteringsskyldigheten
gäller för en anställd (2 kap. 1 §). Information om skyldigheten att rapportera
missförhållanden och risker för missförhållanden ska ges till den som omfattas
av skyldigheten när han eller hon påbörjar en anställning (2 kap. 2 §).
Informationen ska därefter ges återkommande. Av ett allmänt råd till
bestämmelsen framgår att informationen bör ges både muntligt och skriftligt
minst en gång per år. Av bestämmelsen framgår också att information om vem i
verksamheten som är utsedd att vara mottagare av rapporter också ska ges vid
det första tillfället.

Med missförhållanden som ska rapporteras enligt 14 kap. 3 § SoL ska avses
såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av
annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot
mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska och
psykiska hälsa. Med en påtaglig risk för ett missförhållande, som också ska
rapporteras, ska avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett
missförhållande (2 kap. 3 §).
                                                                   Dnr 5022-2019       Sid 8 (13)




När en rapport har kommit in ska den som rapporteringsskyldigheten ska
fullgöras till enligt 14 kap. 3 § andra stycket SoL omedelbart vidta de
nödvändiga åtgärder som situationen kräver (3 kap. 1 §).

I 5 kap. i föreskrifterna regleras utredningsförfarandet, bl.a. i fråga om
dokumentation. Dokumentationen av utredningen ska bl.a. utvisa vad det
rapporterade missförhållandet eller risken för missförhållande har bestått i och
vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för den enskilde samt när det
inträffat (5 kap. 2 §). I 6 kap. i föreskrifterna finns bestämmelser om lex Sarah-
anmälan och i 7 kap. bestämmelser om rutiner för verksamheten. Enligt 7 kap.
1 § ska SiS fastställa rutiner för hur skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa
och undanröja missförhållanden och risker för missförhållanden ska fullgöras.
Rutiner ska även fastställas för hur skyldigheten att anmäla allvarliga
missförhållanden och risk för allvarliga missförhållanden ska fullgöras.

Avskiljande
Den som vårdas med stöd av 3 § LVU, de s.k. beteendefallen, och vistas i ett
hem för särskilt noggrann tillsyn får hållas i avskildhet, om det är särskilt
påkallat på grund av att den unge uppträder våldsamt eller är så påverkad av
berusningsmedel att han eller hon inte kan hållas till ordningen (15 c § LVU).

En sådan tvångsåtgärd som avskiljande får endast användas om den står i rimlig
proportion till syftet med åtgärden (20 a § LVU). Om mindre ingripande
åtgärder är tillräckliga ska de användas.

Dokumentation
Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om
stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras (11 kap. 5 § SoL).
Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt
faktiska omständigheter och händelser av betydelse.

Åtgärder som vidtas vid handläggning av ett ärende eller vid genomförande
eller uppföljning av en insats ska fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål
dokumenteras i journalen (4 kap. 9 § i Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL,
LVU, LVM och LSS [SOSFS 2014:5]). Detsamma gäller faktiska
omständigheter och händelser av betydelse för handläggningen av ett ärende
eller för genomförandet eller uppföljningen av en insats.

Bedömning
JO:s granskning
Jag kommer inledningsvis att beröra frågan om huruvida AA var föremål för ett
avskiljande samt det som kommit fram om BB:s agerande mot henne. Därefter
följer mina uttalanden om hemmets hantering av händelsen.
                                                                       Dnr 5022-2019       Sid 9 (13)




JO uttalar sig som regel inte i bedömningsfrågor. Jag finner inte anledning att
göra något avsteg från den principen i det här fallet. Det innebär att fokus för
min granskning är hemmets formella hantering.

Omständigheterna i ärendet
AA vårdades vid SiS särskilda ungdomshem Vemyra med stöd av LVU.
Händelsen som är föremål för min granskning inträffade natten mellan den
20 och den 21 maj 2019.

Av en journalanteckning som gjordes i AA:s journal den 21 maj kl. 02.52
framgår bl.a. följande:

      Ringer in personal BB och ... Vi ber dem gå in på sina rum, kl är då 00.20. AA
      blir arg, våldsam och hotande och får hjälp av BB in på sitt rum. AA säger att
      BB slog henne, men AA gör våldsamt motstånd. AA vill ringa polisen och göra
      en anmälan, vilket hon får efter samtal med beredskapen. AA får ringa 11414,
      men hon lyckas inte genomföra samtalet då hon är upprörd.
BB gjorde en anteckning i AA:s journal kl. 03.10 med följande lydelse:

      kl. 24.30 ringer personal från insikten och vill att jag ska komma över dit. När
      jag kommer dit stor AA och gapar och skriker. Hon blir till sagd att gå in på sitt
      rum. Men hon vägrar så jag hjälper AA in på rummet. väl inne på rummet slår
      hon till mig på armen i ren reflex slår jag till henne på axeln. AA blir upprörd
      och skriker och sparkar jag väljer att gå ut där i från.
Frågan om avskiljandet av AA
AA har i sin anmälan uppgett att hon blev avskild på sitt bostadsrum. SiS har i
sitt remissvar uppgett att det inte är möjligt att klarlägga om det varit fråga om
en sådan situation.

För egen del kan jag konstatera att det inte finns något beslut om avskiljande
dokumenterat i AA:s journal vid den aktuella tidpunkten. I journalen har angetts
att AA inte ville gå till sitt bostadsrum och att BB hjälpte henne dit. Det var
emellertid inte fråga om någon frivillig förflyttning från AA:s sida. Enligt min
mening riskerar formuleringen om att BB hjälpte AA in på rummet att leda
tankarna fel. Det framgår åtminstone inte av journalanteckningarna varför AA
behövde hjälp med att ta sig till bostadsrummet. Om det är fråga om att personal
med tvång flyttar en ungdom mot hans eller hennes vilja bör det anges på ett
tydligt sätt i journalen.

De särskilda befogenheter som hemmet kan tillgripa regleras i LVU. JO har i
tidigare beslut uttalat att det naturligtvis inte får förekomma att det bland
personalen på de särskilda ungdomshemmen utvecklas en uppfattning om att
man, vid sidan av de särskilda befogenheterna i LVU, har andra oskrivna
befogenheter som i realiteten innebär att personalen i strid med 2 kap. 6 §
regeringsformen vidtar tvångsåtgärder mot ungdomarna. I alla de fall som
personalen vidtar tvångsåtgärder mot de intagna ungdomarna ska det göras en
bedömning av om åtgärden har stöd i lag (se JO 2020/21 s. 489).
                                                                   Dnr 5022-2019      Sid 10 (13)




Det går inte att utifrån dokumentationen i AA:s journal få en tydlig bild av
händelseförloppet. Jag kan således inte slå fast att det var fråga om att AA
avskildes i sitt bostadsrum, även om det enligt min mening finns mycket som
talar för att det förhöll sig på det viset. AA har också uppfattat åtgärden som ett
avskiljande, och det var den som enligt henne utlöste panikkänslor hos henne.
Att SiS inte har kunnat klarlägga om AA var föremål för ett avskiljande är inte
godtagbart. Det får givetvis inte finnas några oklarheter i fråga om hemmet
agerat med stöd av en särskild befogenhet. Hemmet förtjänar kritik för det
inträffade.

Det är av största vikt att kravet på dokumentation upprätthålls. Att det i
efterhand inte går att utläsa vad som hänt i en viss situation är inte godtagbart.
Jag är kritisk till den bristfälliga dokumentationen.

Jag vill i sammanhanget också peka på att JO i tidigare beslut har uttalat att ett
beslut om ett avskiljande alltid bör meddelas om det i en viss uppkommen
situation skulle vara tveksamt om vidtagande av en tänkt åtgärd skulle innebära
ett avskiljande eller inte (JO 2008/09 s. 305).

Den 25–26 juni 2019 genomförde JO en oanmäld inspektion av
ungdomshemmet Vemyra. Vid denna kom det fram att hemmet inte hade något
rum för avskiljande utan att bostadsrummen användes om en ungdom behövde
avskiljas. Jag uttalade då att bostadsrummen av säkerhetsskäl var direkt
olämpliga för avskiljanden (se JO:s protokoll i dnr O 44-2019). Om det finns ett
särskilt rum att använda vid ett avskiljande kan det svårligen uppstå oklarheter
när det gäller om den unge varit föremål för ett avskiljande eller inte. Enligt
ledningen fanns det långtgående planer på att inrätta särskilda rum för
avskiljande på Vemyra. Jag utgår från att arbetet med detta har fortskridit som
planerat.

En anställd utdelade ett slag mot AA
Det är ostridigt att AA slog till BB när de befann sig i hennes bostadsrum och
att han då slog till henne på armen. BB har i en journalanteckning antecknat att
han i ren reflex slog till AA.

SiS har i remissvaret uppgett att det inte är möjligt att klarlägga om BB har
använt otillåtet våld. Institutionschefen har inom ramen för remissvaret anfört
att BB vid samtal beskrivit händelsen som tumultartad och våldsam och att det
inte funnits skäl att ifrågasätta redogörelsen.

De uppgifter som BB själv antecknade i journalen kort efter händelsen ger
emellertid inte intryck av att han använde våld för att värja sig från ett angrepp
från AA:s sida. Han har i stället angett att han reflexmässigt slog tillbaka när
hon slog honom. Ett sådant agerande från en anställd får givetvis inte
förekomma. Hemmets personal måste ha en hög beredskap för att en ungdom
kan bli våldsam, särskilt i en situation som denna, och utgångspunkten är att
                                                                   Dnr 5022-2019       Sid 11 (13)




personalen ska försöka hantera sådana situationer på andra sätt än genom att
ingripa fysiskt.

Det har alltså kommit fram att AA utsattes för våld av en anställd i sitt
bostadsrum. Varje ungdom som vårdas inom SiS har rätt till en trygg och säker
vård. Hemmet har i detta fall brustit i att tillhandahålla vård av god kvalitet. Det
inträffade har också utgjort ett intrång i AA:s rätt till skydd för sin integritet.
Hemmet förtjänar kritik för det inträffade.

Vemyras hantering av händelsen
Samtal med AA m.m.
JO har vid flera tillfällen uttalat att den särskilt utsatta situation som frihets-
berövade barn och unga befinner sig i gör att berörda myndigheter alltid måste
ta uppgifter om våld och andra missförhållanden på största allvar. I detta ingår
att omedelbart utreda sådana påståenden och direkt därefter vidta nödvändiga
åtgärder för att komma till rätta med eventuella brister.

SiS har uppgett att riktlinjerna Om en anställd vid SiS misstänks för brott eller
annat olämpligt beteende mot en ungdom eller klient inte har tillämpats fullt ut i
det aktuella fallet. SiS har i sitt remissvar pekat på flera brister i hemmets
hantering av den aktuella händelsen, bl.a. att samtalen med AA inte är
fullständigt dokumenterade och att bedömningar i fråga om BB, t.ex. om han
skulle tas ur tjänst, inte har dokumenterats. Vidare har SiS uppgett att det
beskrivna händelseförloppet var sådant att institutionsledningen borde ha
kontaktat juridiska avdelningen vid huvudkontoret eller polis eller åklagare för
att få vägledning, men att så inte skedde.

Jag kan alltså konstatera att hemmets utredning av den aktuella händelsen har
brustit. Dokumentationen är också bristfällig i flera avseenden. Bristerna i
dokumentationen gör att det inte går att få en fullständig bild av hur hemmet
hanterade händelsen. Hemmet förtjänar kritik för nämnda brister.

SiS har anfört att hemmet inte följt myndighetens riktlinjer Om en anställd vid
SiS misstänks för brott eller annat olämpligt beteende mot en ungdom eller
klient. För att riktlinjerna ska vara ett värdefullt instrument för SiS verksamhet
krävs givetvis att hemmet agerar i enlighet med dem. SiS ska säkerställa att
varje hem och dess personal har kännedom om riktlinjerna och att riktlinjerna
följs.

Anställda har en rapporteringsskyldighet
Anställda inom SiS är skyldiga att rapportera missförhållanden eller risker för
missförhållanden till ledningen enligt 14 kap. 3 § SoL. SiS har bifogat
myndighetens rutin för hantering av lex Sarah inom SiS. Av dokumentet
framgår bl.a. hur man går till väga för att fullgöra rapporteringsskyldigheten.

Jag har ovan redovisat den journalanteckning som en anställd gjorde kort efter
händelsen mellan AA och BB. Hon antecknade att AA uppgett att BB slagit
                                                                  Dnr 5022-2019      Sid 12 (13)




henne och att AA ville göra en polisanmälan. Det framgår också att det togs en
kontakt med hemmets s.k. beredskap om den saken. Enligt vad som kommit
fram var det alltså flera anställda vid hemmet som fick kännedom om att BB
hade utdelat ett slag mot AA.

SiS har i sitt remissvar uppgett att det är en brist att det inte framgår av
utredningen om det övervägts om den aktuella händelsen borde ha rapporterats
enligt lex Sarah. För egen del anser jag att det som kommit fram om händelsen
utgör tillräckligt underlag för bedömningen att de anställda som fick kännedom
om det inträffade borde ha rapporterat saken till SiS ledning. Jag är kritisk till
att händelsen inte rapporterades.

I sammanhanget kan också nämnas att AA i sin anmälan till JO har uppgett att
en anställd vid hemmet såg avtrycket från BB:s hand på hennes arm. Det finns
inte någon notering om detta i AA:s journal under den granskade perioden. Om
en anställd gjorde en sådan iakttagelse borde han eller hon givetvis ha noterat
detta i journalen.

Jag vill framhålla vikten av att SiS informerar varje anställd om hans eller
hennes lagstadgade rapporteringsskyldighet. Informationen ska ges när den
anställde påbörjar sin anställning och därefter ges återkommande.

Klagomål från ungdomar som vårdas inom SiS
SiS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamheten från de
intagna ungdomarna. SiS har bifogat sin rutin för hantering av klagomål och
synpunkter inom SiS. Av rutinen framgår att institutionschefen ansvarar för att
se till att ungdomarna får information om sin rätt att framföra klagomål och
synpunkter och på vilket sätt dessa tas om hand.

SiS har i sitt remissvar uppgett att det saknas uppgift om huruvida sådan
information lämnats och att det utgör en brist. Att det råder oklarhet om den
saken är enligt min mening anmärkningsvärt. SiS ska se till att sådan
information lämnas. Att ungdomarna får information om rätten att lämna
klagomål på verksamheten och att SiS hanterar deras klagomål utgör en viktig
del i myndighetens kvalitetsarbete. Hemmet ska kritiseras även för detta.

Avslutande synpunkter
Redan 2017 kom det fram att det fanns allvarliga brister i verksamheten vid
Vemyra. Under hösten 2018 uppmärksammade verksamhetskontoret SiS
ungdomsvård norr på nytt brister i fråga om bl.a. särskilda befogenheter,
ledning och styrning vid hemmet. I mars 2019 beslutade verksamhetsdirektören
om ett antal stödinsatser för att komma till rätta med bristerna. I maj 2019
konstaterade verksamhetsdirektören att stödinsatserna behövde kvarstå i samma
omfattning till dess en stabil ledningsorganisation vid institutionen bedömdes
vara etablerad. I början av juni 2019 tillsattes en ny institutionschef.
                                                               Dnr 5022-2019     Sid 13 (13)




Efter inspektionen av Vemyra i juni 2019 rekommenderade jag SiS att
omedelbart se över vilka åtgärder myndigheten behövde vidta för att ge den nya
ledningen det stöd som krävdes för att säkerställa att ungdomarna får en trygg
och säker vård. Enligt min mening borde detta göras med utgångspunkt i de
erfarenheter som myndigheten fått av att hantera de brister som
uppmärksammades vid ungdomshemmet Sundbo vid en inspektion i november
2018 (JO:s protokoll, dnr 7107-2018).

SiS har i sitt remissvar den 20 januari 2020 redogjort för de åtgärder som
vidtagits efter att ledningen vid Vemyra byttes ut. Vidare har myndigheten
redogjort för olika utbildningsinsatser vid hemmet, bl.a. i fråga om
dokumentation och särskilda befogenheter. Jag ser positivt på de åtgärder som
SiS redovisat. Jag kommer att följa utvecklingen vid Vemyra.

Jag avsåg att genomföra en inspektion av Vemyra under första halvåret 2020.
En sådan inspektion bedömdes dock inte möjlig att genomföra med hänsyn till
den rådande pandemin. Jag kommer att göra en inspektion av hemmet så snart
det finns förutsättningar för detta.

Övrigt
Jag har i dag meddelat ytterligare ett beslut om en anställds agerande mot en
flicka som vårdades vid Vemyra (dnr 5013-2020). I beslutet kritiserar jag
hemmet för hur en anställd agerat mot en flicka samt för hemmets bristfälliga
hantering av händelsen.

Ärendet avslutas.
