# Kritik mot Överförmyndarnämnden i Umeåregionen för felaktig hantering av ett överklagande. Även uttalanden om bl.a. omprövningar på nämndsammanträden

JO 2024-02-27 dnr 5024-2023

[B]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                          2024-02-27              5024-2023               1 (4)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                         Kritik mot Överförmyndarnämnden i Umeåregionen för
                         felaktig hantering av ett överklagande. Även uttalanden
                         om bl.a. omprövningar på nämndsammanträden


                          Beslutet i korthet: I ett ärende avvisade överförmyndarnämnden en ansökan från
                          ställföreträdaren i en viss fråga. Sedan ställföreträdaren överklagat beslutet, ändrade
                          nämnden avvisningsbeslutet. Ansökan avslogs senare vid ett nämndsammanträde.
                          Beslutet att ändra avvisningsbeslutet kom dock inte att dokumenteras på något vis
                          och överklagandet skickades inte heller till överinstansen. För detta får
                          överförmyndarnämnden kritik.
                          I beslutet gör JO vidare vissa allmänna uttalanden om nämndens hantering om
                          överklaganden, bl.a. i förhållanden till omprövningar vid nämndsammanträden.

## Bakgrund

I protokollet över min inspektion av Överförmyndarnämnden i Umeåregionen
                         den 25–27 april 2023 (dnr 2868-2023) gjordes följande noteringar om
                         nämndens hantering av överklaganden:

                                När det gäller hanteringen av överklaganden berättade företrädare för över-
                                förmyndarnämnden sammanfattningsvis följande. När ett överklagande kommer
                                in bedömer nämnden om det innehåller någon ny information. Om så är fallet, tar
                                den ställning till om det finns anledning att ändra det överklagade beslutet.
                                Sådana prövningar görs på delegation när det gäller arvodesbeslut, men i övrigt
                                går prövningarna till nämnden. Om ett överklagande inte innehåller några nya
                                uppgifter, skickas det till tingsrätten tillsammans med en rättidsprövning och ett
                                yttrande från nämnden. Ibland skickas inget yttrande med, men enligt tingsrätten
                                ska det helst ingå så att rätten inte behöver förelägga nämnden att yttra sig. Efter-
                                som överklaganden ska överlämnas snabbt, är hanteringen av dem en prioriterad
                                uppgift.
                                I en av de granskade akterna hade nämnden i ett delegationsbeslut den
                                17 februari 2023 avvisat en ansökan avseende en fråga om överförmyndar-
                                spärrade konton. En skrift som ställföreträdaren betecknat överklagande av
                                avvisningsbeslutet kom in till nämnden den 7 mars 2023. Ställföreträdaren
                                yrkade att avvisningsbeslutet skulle upphävas och ärendet återförvisas till
                                nämnden för prövning i sak. Vid sitt sammanträde den 29 mars 2023 prövade
                                nämnden ansökan i sak och beslutade att avslå den.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:          08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                        Dnr 5024-2023        Sid 2 (4)




Mot bakgrund av vad som framkommit beslutade jag att i ett särskilt ärende
göra en fördjupad utredning av nämndens rutiner för hantering av över-
klaganden, med utgångspunkt i dess hantering av överklagandet i den granskade
akten ovan.

Utredning
JO begärde att överförmyndarnämnden skulle yttra sig. Nämnden gav in
följande yttrande:

      När överklagan inkom till överförmyndarnämnden har chef och jurist, i enlighet
      med delegationsordning, handlagt överklagandet.
      Vid handläggningen bedömdes att beslutet att avvisa ansökan var uppenbart fel-
      aktigt eftersom nämnden enligt 14 kap 10 § föräldrabalken är behörig att fatta
      beslut om dispens från kravet på överförmyndarens samtycke för uttag från
      huvudmannens konto. Beslutet att avvisa ansökan kunde snabbt och enkelt
      ändras utan att det var till någon nackdel för den enskilde att beslutet ändrades.
      Överklagan och dess handlingar hade inte överlämnats till den högre instansen
      som ska pröva överklagandet varför ändring kunde ske i enlighet med 39 §
      förvaltningslagen. Ändringsbeslutet har dock inte dokumenterats som beslut. I
      och med att beslutet att avvisa ansökan ändrades togs ärendet upp till beslut i
      sakfrågan vid nämndens sammanträde den 29 mars 2023.
      Eftersom överklagan inte avvisades skulle överklagan ha överlämnats till över-
      instansen tillsammans med ändringsbeslutet i enlighet med 46 § förvaltnings-
      lagen. Då överklagan och det nya beslutet inte överlämnades till överinstansen
      var hanteringen felaktig. Det finns en fastställd rutin för hantering av överklagan
      av vilken framgår att överklaganden ska överlämnas till rätten även i de fall det
      överklagade beslutet ändras. De berörda handläggarna är vana att hantera över-
      klaganden och följer den fastställda rutinen. Att rutinen inte följts i det aktuella
      ärendet får tillskrivas den mänskliga faktorn.

Rättsliga utgångspunkter
Enligt 37 § förvaltningslagen (2017:900) har en myndighet som utgångspunkt
relativt långtgående befogenheter att ändra beslut som den själv har meddelat.
Detta gäller emellertid inte om myndigheten har fått in ett överklagande av
beslutet. I det läget är utrymmet för myndigheten att själv ändra det överklagade
beslutet mycket begränsat. Det krävs då dels att beslutet är uppenbart felaktigt i
något väsentligt hänseende, dels att ändringen kan ske snabbt och enkelt och
utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Sådana ändringar får dess-
utom endast ske om överklagandet ännu inte har överlämnats till överinstansen.
Detta framgår av 38 och 39 §§ förvaltningslagen.

Om ett överklagande har kommit in i rätt tid ska beslutsmyndigheten skyndsamt
överlämna det till överinstansen tillsammans med övriga handlingar i ärendet.
Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats ska den överlämna
också det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det
nya beslutet. Detta framgår av 46 § förvaltningslagen. Kravet på överlämnande
av överklagandet till överinstansen gäller även om beslutet har ändrats helt i
enlighet med vad klaganden begärt (se prop. 2016/17:180 s. 336).
                                                                     Dnr 5024-2023      Sid 3 (4)




JO har vid flera tillfällen uttalat att tiden för att överlämna ett överklagande inte
bör överstiga en vecka. Om myndigheten bedömer att det är lämpligt att bifoga
ett eget yttrande över överklagandet är det inte godtagbart att det leder till mer
än på sin höjd ytterligare några dagars fördröjning (se t.ex. JO 2022/23 s. 516,
dnr 9679-2020, 441-2021 och 2652-2021, som också innehåller hänvisningar
till tidigare JO-beslut).

Bedömning
Överförmyndarnämndens rutiner för hantering i överklagandet
Vid inspektionen uppgav överförmyndarnämndens företrädare att prövningen
av om ett beslut ska ändras med anledning av nya uppgifter i ett överklagande i
många fall görs vid nämndsammanträden. Mot bakgrund av den administration
som är förknippad med beslutsfattande vid nämndsammanträden kan sådana
ändringar enligt min bedömning sällan ske snabbt och enkelt. I detta samman-
hang bör det också betonas att om det krävs mer ingående utredningsåtgärder
eller andra inte helt enkla överväganden för att avgöra om nya uppgifter i ett
överklagande ger anledning att ändra ett beslut, är kravet på att beslutet ska vara
uppenbart oriktigt vidare i regel inte uppfyllt.

Jag vill vidare framhålla att kravet på att skyndsamt överlämna ett överklagande
till överinstansen gäller även för överklaganden som innehåller nya uppgifter.
Lång tid till nästa inplanerade nämndsammanträde är inte ett godtagbart skäl för
att mer än en vecka förflyter innan ett överklagande överlämnas till tingsrätten.
I situationer då det inte är möjligt att inom den tiden ta ställning till vilken
betydelse de nya uppgifterna har, bör nämnden enligt min uppfattning i stället
överlämna överklagandet till tingsrätten direkt efter det att den konstaterat att
det kommit in i rätt tid. Om nämnden senare kommer fram till att beslutet bör
ändras kan den i stället framföra det i ett yttrande till tingsrätten.

Mot denna bakgrund kan det finnas anledning för överförmyndarnämnden att se
över sina rutiner för hantering av överklaganden.

Hanteringen av överklagandet i den granskade akten
I inspektionsprotokollet beslutade jag att granska nämndens rutiner för
hantering av överklaganden med utgångspunkt i dess hantering av ett över-
klagande av ett avvisningsbeslut daterat den 17 februari 2023. Det aktuella
överklagandet kom in till nämnden den 7 mars 2023 och innehöll ett yrkande
om att tingsrätten skulle upphäva avvisningsbeslutet och återförvisa ärendet till
nämnden för prövning i sak. Vid sitt sammanträde den 29 mars 2023 prövade
nämnden ansökan i sak och beslutade att avslå den.

I sitt remissvar har nämnden uppgett att avvisningsbeslutet ändrades snabbt och
enkelt men att ändringsbeslutet inte har dokumenterats som ett beslut. Jag
uppfattar det som att avslagsbeslutet enligt nämnden inte var det beslut genom
vilket avvisningsbeslutet ändrades. Nämnden ska istället ha upphävt
                                                                   Dnr 5024-2023       Sid 4 (4)




avvisningsbeslutet vid en tidigare tidpunkt, utan att samtidigt fatta något annat
beslut i dess ställe.

Ett beslut att ändra ett överklagat beslut ska skyndsamt överlämnas till över-
instansen tillsammans med det ursprungliga beslutet, överklagandet och övriga
handlingar i ärendet. Det medför att ett ändringsbeslut av detta slag måste vara
skriftligt. Det är således inte godtagbart att avstå från att dokumentera ett sådant
ställningstagande som ett beslut. Jag konstaterar vidare att nämnden aldrig över-
lämnade överklagandet till tingsrätten. Nämndens hantering har därmed varit
felaktig, vilket den också har konstaterat i sitt remissvar. Nämnden förtjänar
kritik.

Avslutningsvis vill jag nämna följande. Jag har valt att inte utreda de närmare
detaljerna i handläggningen i anslutning till det ändringsbeslut som nämnden
har hänvisat till. Såvitt framgår av remissvaret och de handlingar från akten som
jag har tagit del av kan jag dock konstatera att det inte verkar ha upprättats
någon skriftlig handling med sådana uppgifter om bl.a. datum och beslutets
innehåll som enligt 31 § förvaltningslagen ska finnas för varje skriftligt beslut.
Om det inte finns någon dokumentation av det slaget och den ställföreträdare
som överklagade avvisningsbeslutet inte heller muntligen underrättades om
något separat ändringsbeslut, ligger det enligt min mening nära till hands att
ifrågasätta om nämnden över huvud taget kan anses ha meddelat något sådant
beslut.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Albert Pettersson har föredragit ärendet och byråchefen Johan
Thorblad har deltagit i beredningen.
