# Brister bl.a. i informationen till vårdnadshavarna om handläggningen av en ansökan om skolskjuts

JO 2008-03-17 dnr 5029-2006

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2008-03-17            5029-2006              1 (10)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Brister bl.a. i informationen till vårdnadshavarna om handläggningen av
                        en ansökan om skolskjuts

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Barn- och ungdomsnämnden i
                        Vallentuna kommun angående handläggningen av ett ärende rörande skolskjuts.
                        AA anförde bl.a. följande. I augusti 2006 ansökte han och hans hustru om
                        skolskjuts för deras son BB, född år 1999. Nämnden fattade inte något formellt
                        beslut i anledning av ansökan, utan skickade endast ut ett skriftligt meddelande om
                        att BB hade beviljats busskort. Det hade inte fogats någon överklagandehänvisning
                        till meddelandet. AA kontaktade kommunen, som därefter tillställde honom en
                        överklagandehänvisning. Överklagandehänvisningen var felaktig. Först efter det att
                        han i september 2006 hade kommit in med ett överklagande avslog nämnden
                        formellt ansökan om skolskjuts. Nämnden dröjde för lång tid med att
                        vidarebefordra överklagandet till länsrätten.

                        AA fogade till sin anmälan vissa handlingar.

## Utredning

Barn- och ungdomsnämnden i Vallentuna kommun anmodades att inkomma med
                        utredning och yttrande över vad som hade framförts i AA:s anmälan till JO. I
                        remissvaret anförde nämnden följande.

## Utredning

/– – –/
                                  AA:s ansökan om skolskjuts för sin son BB inkom till barn- och
                                  ungdomsförvaltningen den 24 augusti 2006. Samma dag beslutade barn- och
                                  ungdomsförvaltningen att bevilja BB skolskjuts i form av terminskort. AA har i sin
                                  ansökan angivit att skolskjuts önskas fr.o.m. datum ”snarast”. Barn- och
                                  ungdomsförvaltningen handlade därför ärendet skyndsamt och beviljade skolskjuts
                                  med omedelbar verkan. Beslutet skickades ut till sökanden samma dag, den 24
                                  augusti. Den 25 augusti kontaktar AA förvaltningen med frågor kring beslutet. (Se
                                  nedan stycke 3).
                                  Blanketten för ansökan om skolskjuts innehåller möjlighet att ansöka om fler
                                  alternativ samtidigt: Terminskort (SL-kort), Skoltaxi, Särskild anordnad skolskjuts
                                  och Gula linjen (Trafikerar Älgeby/Ekskogen–centrala Vallentuna). Då ansökan
                                  behandlades så framkom det att BB endast uppfyller skollagens krav för skolskjuts



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                    Dnr 5029-2006     Sid 2 (10)




när det gäller avståndet, dock inte de övriga kriterierna. BB uppfyller på samma sätt
endast avståndskravet enligt barn- och ungdomsnämndens regler och riktlinjer för
skolskjuts. Av den anledningen beviljades BB skolskjuts i form av terminskort och
inte skolskjuts med taxi. Särskilt anordnad skolskjuts avser barn i behov av särskilt
stöd och var inte aktuellt i detta fall. Det var inte heller aktuellt med Gula linjen
eftersom det är en lokal busslinje som trafikerar andra delar av Vallentuna.
Beslutet om skolskjuts i form av terminskort skickades omgående ut till BB:s
vårdnadshavare, dock inget separat avslagsbeslut om de andra tre alternativen.
Dessvärre skickades ingen besvärshänvisning med, vilket är beklagligt.
Förvaltningen blev uppmärksammad på detta dagen efter, den 25 augusti
2006 och skickade då omgående en besvärshänvisning till AA. Under den
telefonkontakt som förvaltningen hade med AA den 25 augusti informerades han
muntligen om förvaltningens avslagsbeslut samt motiveringen därtill. Vid det
aktuella tillfället var förvaltningen under omorganisation med nya arbetsgrupper och
nya enhetschefer. Detta resulterade dessvärre i att rutinerna kring ärendehanteringen
inte följdes till fullo vid just detta tillfälle. Förvaltningen vill påpeka att detta inte
skett tidigare och att ärendehanteringen följs noga av erfarna handläggare och chefer
när beslut ska fattas.
Förvaltningen har via mail också haft kontakt med AA som hade frågor kring hur
överklaganden går till. Den 19 september inkom AA med en överklagan till
förvaltningen. Förvaltningens yttrande kring detta skickades till både länsrätten i
Stockholm och till AA den 2 oktober. Därefter har länsrätten gett AA möjligheten
att yttra sig igen över förvaltningens yttrande.
Barn- och ungdomsnämnden finner mot bakgrund av detta, att AA har fått
information om hur man som enskild överklagar myndigheters beslut samt att han
har förstått att han fått avslag för skolskjuts med taxi.
AA har ifrågasatt utformningen av besvärshänvisningen bl.a. vad gäller att
diarienummer ska anges i överklagan. Barn- och ungdomsnämndens
besvärshänvisning har efter dessa påpekanden reviderats. Det har dock aldrig funnits
något krav att en enskild medborgare ska återge ett diarienummer i sin överklagan.
Formuleringen på den äldre versionen var däremot olycklig och har tagits bort.
AA har också ifrågasatt barn- och ungdomsnämndens rutin att överklagan ska
tillställas kommunen för vidare befordran till korrekt juridisk instans. Hittills så har
barn- och ungdomsnämnden aldrig haft problem rörande hanteringen kring
överklaganden som kommit till kommunens kännedom. Det har tvärtom fungerat
som en service till kommuninvånarna att kommunen tar emot eventuella
överklaganden och sedan har kommunen skyldighet att skicka dessa vidare till
rätt instans för juridisk prövning. Rutinerna kring överklagandena har inte föranlett
någon kommentar från länsrätten i Stockholm innan detta fall. Barn- och
ungdomsnämnden har dock tagit till sig rådmannens påpekanden. Rutinerna kring
överklaganden har setts över och ändrats där det funnits behov. Besvärshänvisningen
har, som nämnts ovan, reviderats. En mer ingående förklaring kring överklaganden
samt skillnaderna kring laglighetsprövning och förvaltningsbesvär ligger numera på
barn- och ungdomsförvaltningens hemsida. Detta för att klargöra medborgarnas
rättigheter.
AA tar i sin anmälan upp att barn- och ungdomsnämndens ordförande uttalat sig i
lokaltidningen angående detta ärende. Ordföranden i barn- och ungdomsnämnden
Jerker Sjögrens (kd) uttalande i tidningen berörde skolskjutsar i kommunen och
barn- och ungdomsnämndens syn på dessa i allmänhet. Uttalandet berörde inte
ärendet i sak. Den föredragning i nämnden som ordföranden hänvisar till i intervjun
omfattade allmänna frågor som berör skolskjutsar i Vallentuna som helhet och inte
ett specifikt ärende.
Barn- och ungdomsnämndens utredning visar att AA har fått svar på alla sina frågor
senast dagen efter de ställts samt fått alla handlingar skickade till sig av
                                                                      Dnr 5029-2006     Sid 3 (10)




      förvaltningen. Det har således inte förekommit något försök att ”vinna tid” och
      ”vilseleda” våra medborgare.
      AA har överklagat kommunens beslut att inte bevilja skolskjuts med taxi
      och länsrätten i Stockholms län gör nu en laglighetsprövning enligt kommunallagen.
      Under tiden är barn- och ungdomsförvaltningen delaktig i arbetet med att hitta
      lösningar för att förbättra förbindelserna med kollektivtrafik från Lindö, där BB är
      bosatt, ner till Vallentuna centrum.

      Delegation
      Barn- och ungdomsnämnden beslutar om riktlinjer och tillämpningsföreskrifter för
      skolskjutsverksamheten. Barn- och ungdomsnämnden har delegerat beslutanderätten
      i skolskjutsfrågor vidare till enhetschefen för Ekonomi. Enhetschefen beslutar om
      skolskjuts i enlighet med barn- och ungdomsnämndens riktlinjer och
      tillämpningsföreskrifter. Verkställigheten av besluten ligger hos
      skolskjutshandläggaren. Beslut om avvikelser från nämndens riktlinjer för
      skolskjutsar gällande enskilda elever är delegerat till barn- och ungdomsnämndens
      arbetsutskott.
AA kommenterade remissvaret och bifogade en artikel från tidningen Mitt i
Vallentuna den 2 januari 2007.

JO inhämtade från barn- och ungdomsförvaltningen i Vallentuna kommun
handlingar beträffande skolskjutsärendet. Vidare inhämtade föredraganden per
telefon upplysningar från CC, ekonomiadministrativ chef vid barn- och
ungdomsförvaltningen i kommunen. CC uppgav sammanfattningsvis följande. Det
beslut som antecknas på blanketten för ansökan om skolskjuts skickas inte ut till
sökanden. I stället informeras sökanden om innehållet i det beslut som har fattats
genom en separat skrivelse. – I det aktuella skolskjutsärendet har beslut fattats vid
två olika tillfällen och av två olika beslutsfattare. Den 28 augusti 2006 fattade hon
beslut om att avslå ansökan såvitt den avsåg Gula linjen, skoltaxi och särskild
anordnad skolskjuts.

Eftersom det vid telefonsamtalet med CC framkom uppgifter som inte föreföll vara
förenliga med vad nämnden hade anfört i sitt remissvar hemställde JO att nämnden
på nytt skulle inkomma med utredning och yttrande. I remissen angav JO att
nämnden skulle lämna en närmare redogörelse för de olika leden i handläggningen
av ärendet såvitt avsåg tiden från den 24 augusti till den 19 september 2006.

I sitt förnyade remissvar anförde nämnden följande.

      Beskrivning av händelseförloppet
      Den 24 augusti
      Skolskjutshandläggare DD beviljar busskort till AA:s son BB. Ansökan inkom till
      förvaltningen den 24 augusti och behandlades samma dag. Eftersom familjen AA,
      BB och EE ansökte om skolskjuts fr.o.m. ”snarast” och skolan redan startat så
      behandlades ansökan skyndsamt.
      Den 25 augusti
      Den 25 augusti kontaktar AA förvaltningen. Han får då prata med administrativ
      samordnare FF som handlägger frågor om skolskjuts när skolskjutshandläggare DD
      är på semester. Det framkommer att AA inte fått ett avslagsbeslut utan endast ett
      beslut om beviljat terminskort. AA ifrågasätter detta då han ansökt om skolskjuts
                                                                        Dnr 5029-2006       Sid 4 (10)




      med taxi för sin son BB. Den administrativa samordnaren ger då muntligen AA
      besked om att BB inte uppfyller kraven för att få skolskjuts med taxi. AA får också
      motiveringen till att endast beviljas skolskjuts i form av terminskort, dock
      muntligen. AA uppger att han har för avsikt att överklaga avslagsbeslutet rörande
      taxi. Den administrativa samordnaren tar kontakt med förvaltningsjuristen GG
      angående ärendet och skickar en besvärshänvisning till AA.
      AA får alltså ett skriftligt beslut angående skolskjuts i form av terminskort.
      Handläggaren förklarar dock muntligen att BB inte uppfyller villkoren för skolskjuts
      med taxi.
      Den 28 augusti
      Barn- och ungdomsförvaltningen genomför under sommaren 2006 en
      omorganisation. Den tidigare administrativa chefen går i pension till augusti och
      funktionen som administrativ chef delas upp på en personalchef och en
      ekonomiadministrativ chef. Den ekonomiadministrativa chefen övertar ansvaret för
      skolskjutsområdet från den tidigare administrativa chefen.
      CC, som tidigare arbetat vid förvaltningen som controller, tillträder i augusti tjänsten
      som ekonomiadministrativ chef. Efter semestern är CC i tjänst fr.o.m. den 28 augusti
      och blir då informerad om ärendet av förvaltningsjuristen.
      Med anledning av att AA redan fått muntlig information om att hans son ej uppfyller
      villkoren samt att han meddelat förvaltningen att han har för avsikt att lämna in en
      överklagan uppfattar den ekonomiadministrativa chefen att AA redan är informerad.
      Den ekonomiadministrativa chefen beslutar därför att vänta med att skicka
      information om och motivering till avslagsbeslutet till dess att den skriftliga
      informationen och motiveringen samtidigt kan skickas till AA och länsrätten.
      Den nytillträdda ekonomiadministrativa chefen behövde också sätta sig in i
      skolskjutsområdet och kartlägga bedömningen av skolskjutsansökningar för barn i
      närområdet för att motsvara kommunallagens krav på likställighet. Under september
      skedde en sådan genomgång och den administrativa chefen gjorde i samband med
      AA:s överklagan en omprövning av ärendet. Även omprövningen ledde till ett
      avslag.
      Den 12–15 september
      Den 12 september mottar förvaltningen ett e-mail som AA skickat den 11 september
      kl. 20.23. AA ställer frågor till skolskjutshandläggaren DD. Hon i sin tur
      vidarebefordrar frågorna till förvaltningsjuristen GG som besvarar dem den 15
      september. Förvaltningsjuristen beslutar då också att förlänga besvärstiden till den
      20 september.
      Den 19 september
      AA inkommer med en överklagan den 19 september till förvaltningen, som
      omprövar ärendet och överlämnar det sedan till länsrätten för prövning.
      Barn- och ungdomsförvaltningen tillstår att hanteringen av ärendet varit
      otillfredsställande. Hanteringen av ärendet har inte följt de normala rutinerna för
      handläggning av skolskjutsansökningar.
      AA yttrade sig över remissvaret.
Föredraganden inhämtade per telefon kompletterande upplysningar från CC, som
sammanfattningsvis uppgav följande. Den 24 augusti 2006 tog
skolskjutssamordnaren DD fram underlag för kommunens bedömning av ansökan
om skolskjuts för BB. DD mätte därvid avståndet från BB:s hem till två alternativa
busshållplatser för kollektiva färdmedel i kommunens kartsystem samt antecknade
”trafikerar ej denna sträcka”, ”kollektiva färdmedel finns 1,4 km resp. 2,0 km från
hemmet” och ”handikapptransport” på ansökningsblanketten. DD föreslog att den
                                                                   Dnr 5029-2006    Sid 5 (10)




aktuella ansökan om skolskjuts med Gula linjen, skoltaxi och särskild anordnad
skolskjuts skulle avslås och beviljade därefter busskort för BB, vilket utgör en
verkställighetsåtgärd. Skolskjutssamordnaren har inte delegation att fatta beslut om
skolskjuts med t.ex. skoltaxi. CC har däremot en sådan delegation. När CC kom
tillbaka från semestern den 28 augusti 2006 fick hon information om ärendet.
Skolskjutssamordnaren hade då semester och CC fick i stället informationen från
dåvarande förvaltningsjuristen. Baserat på uppgifter om avstånd m.m. gjorde CC
inte någon annan bedömning än skolskjutssamordnaren och fattade därför beslut i
enlighet med skolskjutssamordnarens förslag. Senare under hösten gjorde CC och
skolskjutssamordnaren en genomgång av skolskjutsområdet och omprövade då det
nu aktuella ärendet. Beslutet blev avslag även vid omprövningen. CC tog således
ställning till ärendet vid två tillfällen under hösten 2006.

JO tog del av Länsrättens i Stockholms län dom den 28 september 2007 i mål nr
21437-06. I domen prövade länsrätten lagligheten av Vallentuna kommuns beslut
angående skolskjuts för BB. Länsrätten avslog AA:s överklagande och anförde i
domskälen bl.a. att det i målet inte var visat att färdvägen kunde anses trafikfarlig i
skollagens mening och att beslutet därför inte kunde anses strida mot 4 kap. 7 §
skollagen (1985:1100).

I ett beslut den 17 mars 2008 anförde JO André följande.

Bedömning
JO:s huvuduppgift är att granska att myndigheter och andra som står under JO:s
tillsyn följer lagar och andra författningar i sin verksamhet. Syftet med denna
granskning är i första hand att undersöka om myndigheterna har följt de regler som
gäller för förfarandet, dvs. att myndigheterna har agerat korrekt i formellt
hänseende. JO är däremot återhållsam med att anlägga synpunkter på
myndigheternas bedömningar i sak. Jag vill därför framhålla att sakfrågan
– bedömningen av om AA:s son var berättigad att erhålla kostnadsfri skolskjuts på
annat sätt än genom erhållande av terminskort (SL-kort) för höstterminen 2006 –
inte är en fråga som det finns skäl för mig att uttrycka någon uppfattning om. Det
är i stället kommunens hantering av ärendet i formellt avseende som är föremål för
min granskning.

Jag har vid två tillfällen begärt yttrande från nämnden. Föredraganden har per
telefon inhämtat upplysningar från nämndens förvaltning och jag har tagit del av
handlingar i förvaltningens ärende angående skolskjuts för BB. Trots de företagna
utredningsåtgärderna tvingas jag konstatera att det i flera hänseenden råder oklarhet
om hur ärendet har handlagts. Att nämndens remissyttranden inte har gett ett
tydligt svar på de frågor som har aktualiserats i mitt tillsynsärende är givetvis inte
tillfredsställande.

Jag har vid min bedömning av ärendet funnit skäl att i väsentliga delar utgå från de
uppgifter som CC har lämnat rörande den faktiska handläggningen av den aktuella
ansökan om skolskjuts. De remissvar som nämnden har lämnat föranleder
                                                                      Dnr 5029-2006     Sid 6 (10)




emellertid viss osäkerhet om nämndens syn på hur ett ärende angående skolskjuts
ska handläggas. Jag vill därför inledningsvis anföra följande.

I 4 kap. 7 § första stycket skollagen föreskrivs att hemkommunen är skyldig att
sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om
sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena,
funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet.

Någon ovillkorlig rätt till skolskjuts föreligger således inte utan bestämmelsen
lämnar visst utrymme för kommunen att själv bedöma om behov av skolskjuts ska
anses föreligga.

Av rättspraxis framgår att skollagens uppräkning av vilka omständigheter som kan
medföra skyldighet för en kommun att anordna kostnadsfri skolskjuts innebär att
kommunen i vissa fall är skyldig att göra en individuell prövning av en elevs rätt
till skolskjuts. Vid en sådan prövning ska beträffande trafikförhållandena hänsyn
tas till den av eleven anlitade färdvägens trafikfarlighet, varvid omständigheter som
avsaknad av gångbana och trafiktäthet ska beaktas (se bl.a. RÅ 1993 ref. 77 och
RÅ 1994 ref. 84). Denna individuella prövning ska göras när nämnden, eller den
som på nämndens vägnar fattar beslut, tar ställning till en ansökan om skolskjuts
och får inte anstå till dess att en förälder vänder sig till nämnden och förklarar att
han eller hon är missnöjd med beslutet eller till dess att beslutet överklagas.

Jag återgår nu till handläggningen av ansökan om skolskjuts för BB.

Genom en ansökan, som kom in till barn- och ungdomsförvaltningen i Vallentuna
kommun den 24 augusti 2006, ansökte makarna AA och EE om skolskjuts. De
använde därvid en blankett för ansökan som kommunen tillhandahåller. I
blanketten anges fyra alternativ för skolskjuts: terminskort (SL-kort), Gula linjen,
skoltaxi och särskild anordnad skolskjuts. Makarna AA och EE ansökte om
skolskjuts i form av Gula linjen, skoltaxi eller särskild anordnad skolskjuts. I
ansökan anförde de följande.
      Vi bor långt från skolan och det finns inget kollektivt sätt att ta sig dit, närmsta
      busshållplats är 3 km bort och innebär att BB måste korsa den hårt trafikerade (och
      olycksdrabbade) vägen 268 mellan Vallentuna och Upplands Väsby.
Det har ankommit på nämnden att pröva om BB hade rätt till skolskjuts och, i så
fall, hur skolskjutsen skulle ordnas i hans fall. Nämnden har därvid haft att göra en
bedömning av bl.a. trafikförhållandena på den väg som BB behövde gå för att ta
sig till och från hållplatsen för kollektiva färdmedel och bedöma om skolvägen
uppfyllde kraven vad gäller trafiksäker miljö.

Makarna AA och EE:s ansökan handlades inledningsvis av skolskjutssamordnaren
DD. Eftersom BB uppfyllde det s.k. avståndsvillkoret beviljade hon samma dag
som ansökan kom in till förvaltningen, dvs. den 24 augusti 2006, skolskjuts genom
tillhandahållande av ett terminskort (SL-kort). Den aktuella ansökan avsåg inte
skolskjuts i sådan form, men jag har inte någon invändning mot att hon likväl
                                                                      Dnr 5029-2006      Sid 7 (10)




beviljade BB ett SL-kort. Det har närmast ankommit på föräldrarna att ta ställning
till om BB skulle använda terminskortet.

DD hade inte behörighet att fatta beslut om skolskjuts i form av Gula linjen,
skoltaxi eller särskild anordnad skolskjuts. Frågan om skolskjuts i sådan form
prövades därför av CC, som hade behörighet att fatta beslut därom. Hon beslutade
den 28 augusti 2006 att avslå makarna AA och EE:s ansökan om skolskjuts.
Utredningen ger således vid handen att ett formellt beslut fattades beträffande deras
ansökan, och jag finner inte skäl att rikta någon kritik mot handläggningen i den
delen. Detta innebär emellertid inte att förvaltningens hantering av ärendet är
tillfredsställande. Jag vill härvid särskilt peka på att vad som har kommit fram visar
att det förekommit påtagliga brister när det gäller informationen till makarna AA
och EE om ärendets handläggning.

Det föreligger inte någon lagstadgad skyldighet för en kommun att underrätta en
sökande om ett beslut i ett ärende rörande skolskjuts. Det är dock självfallet så att
en kommun, som en serviceåtgärd, ändå bör informera sökanden om t.ex. ett
avslagsbeslut i ett sådant ärende. För det fall kommunen väljer att, i stället för att
tillställa sökanden själva beslutet, skicka ut en underrättelse om beslutet är det, till
undvikande av missförstånd, av allra största vikt att underrättelsen tydligt återger
innehållet i det beslut som har fattats.

Samma dag som skolskjutssamordnaren beviljade BB busskort för höstterminen
2006, dvs. den 24 augusti 2006, skickade hon ut ett meddelande till familjen AA,
BB och EE. I meddelandet anfördes bl.a. följande.
      ANSÖKAN OM BUSSKORT
      BB har beviljats busskort för HT 06. Kortet finns att hämtas vid terminsstart på
      expeditionen på skolan.
      /– – –/
Makarna AA och EE informerades dock inte om att kommunen ännu inte hade
fattat något formellt beslut i frågan om BB var berättigad till skolskjuts med Gula
linjen, skoltaxi eller särskild anordnad skolskjuts. Den 28 augusti 2006 fattade CC
beslut i den frågan och avslog ansökan. Makarna AA och EE underrättades inte om
avslagsbeslutet. Mot bakgrund av den bristfälliga informationen måste de ha haft
svårt att förstå hur deras ansökan hade handlagts. Det finns skäl för nämnden att se
över sina rutiner när det gäller hur sökanden informeras om beslut i ärenden
rörande skolskjuts.

Av utredningen framgår att AA den 25 augusti 2006 kontaktade förvaltningen per
telefon i anledning av meddelandet rörande beviljandet av busskort. Vid denna
tidpunkt hade DD semester och AA talade med en vikarie. Något beslut om att
avslå ansökan om skolskjuts i form av bl.a. skoltaxi hade då inte fattats. Som nyss
framgått fattades avslagsbeslutet först den 28 augusti 2006. Beslutet den 24 augusti
2006 gällde endast beviljande av skolskjuts genom tillhandahållande av ett
terminskort. Vikarien synes emellertid ha uppfattat handlingarna i ärendet på det
                                                                  Dnr 5029-2006    Sid 8 (10)




sättet att den aktuella ansökan redan den 24 augusti 2006 hade avslagits. Mot den
bakgrunden var det i och för sig inte fel av henne att till makarna AA och EE sända
information om hur de skulle gå till väga om de ville överklaga beslutet. Jag
återkommer nedan till dokumentationen av de beslut som har fattats i det aktuella
ärendet.

Den överklagandehänvisning som förvaltningen skickade ut till makarna AA och
EE var felaktig. Med anledning av vad nämnden har anfört i denna del vill jag
påpeka följande.

Beslut i ett skolskjutsärende kan, utom när fråga är om rena verkställighetsbeslut,
överklagas enligt bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen (1991:900), KL, om
laglighetsprövning.

Av 31 § förvaltningslagen (1986:223), FL, framgår att bl.a. bestämmelserna om
överklagandehänvisning (21 § FL) inte gäller sådana ärenden hos kommuner där
besluten kan överklagas för laglighetsprövning enligt 10 kap. KL.

Vid överklagande för laglighetsprövning, s.k. kommunalbesvär, ska överklagandet
ges in till länsrätten (10 kap. 5 § KL). Överklagandet ska ha kommit in till
länsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens
anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Anslaget om protokollsjustering
måste vara uppsatt på anslagstavlan under hela klagotiden för att tiden ska löpa ut
(10 kap. 6 § KL). Ett beslut som har fattats med stöd av delegation från en nämnd
ska enligt 6 kap. 35 § KL anmälas till nämnden. I fråga om ett sådant beslut räknas
överklagandetiden – om särskilt protokoll häröver uppsatts – från dagen för
tillkännagivandet av protokollets justering och i övriga fall från den dag då anslag
skedde om justering av protokollet från det nämndsammanträde vid vilket
delegationsbeslutet anmäldes för nämnden.

Den överklagandehänvisning som makarna AA och EE fick från förvaltningen
gällde s.k. förvaltningsbesvär och var således direkt felaktig, eftersom ett beslut i
ett skolskjutsärende inte kan överklagas på detta sätt. Däremot kan ett beslut om
skolskjuts bli föremål för laglighetsprövning enligt bestämmelserna i 10 kap.
KL. När makarna AA och EE frågade om möjligheten att överklaga beslutet borde
de därför ha fått information om den möjligheten. Att en felaktig
överklagandehänvisning lämnades är givetvis inte godtagbart. Även om makarna
AA och EE inte har lidit någon rättsförlust på grund av den felaktiga
informationen, vill jag understryka att det är av största vikt för den enskildes
rättssäkerhet att myndigheter gör klart för sig hur ett beslut överklagas så att den
information som lämnas till den enskilde är korrekt. Det inträffade synes ha berott
på brister i nämndens rutiner och jag utgår från att nämnden, om så inte redan har
skett, ser till att liknande fel inte upprepas.

Det kan i sammanhanget nämnas att Skollagskommittén i sitt betänkande, Skollag
för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121), har föreslagit bl.a. att beslut om rätt
                                                                    Dnr 5029-2006    Sid 9 (10)




till skolskjuts ska kunna överklagas genom förvaltningsbesvär. Förslaget till ny
skollag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Jag övergår nu till dokumentationen i det aktuella ärendet.

På den ansökningsblankett som makarna AA och EE gav in till barn- och
ungdomsförvaltningen har tjänstemän vid förvaltningen fyllt i vissa uppgifter under
rubriken ”Beslut”. Dessa uppgifter ger vid handen att ett beslut om att avslå
ansökan om skolskjuts för BB skulle ha fattats den 24 augusti 2006.

Beslut i anledning av den aktuella skolskjutsansökan har dock, som konstaterats
ovan, fattats vid två olika tillfällen och av två olika beslutsförfattare under augusti
2006.

I samband med att DD den 24 augusti 2006 beviljade busskort för BB tog hon fram
underlag för kommunens bedömning av makarna AA och EE ansökan om
skolskjuts. DD föreslog att ansökan om skolskjuts med Gula linjen, skoltaxi eller
särskild anordnad skolskjuts skulle avslås och gjorde vissa anteckningar på
ansökningsblanketten under rubriken ”Beslut”. Den vikarie som AA fick tala med,
när han kontaktade förvaltningen per telefon den 25 augusti 2006, synes ha fått
intryck av att den aktuella ansökan hade avslagits redan den 24 augusti 2006. Det
är fullt förståeligt att vikarien bibringades denna uppfattning utifrån
dokumentationen i ärendet. Det inträffade visar på vikten av att beslut i t.ex. ett
ärende rörande skolskjuts dokumenteras på ett tydligt sätt.

När CC den 28 augusti 2006 fattade beslut om att avslå ansökan om skolskjuts för
BB skrev hon, i egenskap av beslutsfattare, sin namnteckning i en ruta avsedd för
namnförtydligande avseende skolskjutsansvarigs underskrift.

Det är enligt min mening mycket som talar för att det sätt på vilket besluten
dokumenterats har varit en starkt bidragande orsak till svårigheterna för nämnden
att i sina yttranden redogöra för handläggningen av ärendet.

Vidare synes länsrätten vid sin laglighetsprövning ha utgått från att CC:s beslut om
att avslå ansökan hade fattats den 24 augusti 2006.

Det är helt oacceptabelt att dokumentationen av beslut görs i en allmän handling på
sådant sätt att det inte i efterhand klart framgår att det rör sig om två skilda beslut
och att det inte går att utläsa vem som har fattat respektive beslut och när så har
skett.

Avslutningsvis vill jag tillägga följande.

Den 19 september 2006 gav AA in ett överklagande till förvaltningen. Nämnden
vidarebefordrade överklagandet jämte ett därtill fogat yttrande till länsrätten.
Handlingarna kom in till länsrätten den 5 oktober 2006. Eftersom överklagandet i
förevarande fall rätteligen inte skulle ha getts in till kommunen, utan ha skickats
                                                                    Dnr 5029-2006    Sid 10 (10)




direkt till länsrätten, anser jag att det tog för lång tid innan förvaltningen översände
överklagandet till länsrätten för bl.a. rättidsprövning.

I ett e-postmeddelande till AA den 15 september 2006 uppgav kommunens
dåvarande förvaltningsjurist bl.a. ”Eftersom det dessvärre blev rörigt kring
besvärshänvisningen så förlänger jag besvärstiden till nu på onsdag den 20
september”. Det finns inte någon rätt för en myndighet att efter eget skön
bestämma överklagandetiden och hur den ska beräknas (se bl.a. JO:s
ämbetsberättelse 2000/01 s. 495). Jag är därför kritisk till denna
handläggningsåtgärd.

Vad AA i övrigt har anfört ger inte skäl till någon ytterligare åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Med den kritik som har uttalats ovan avslutas ärendet.
