# Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Ystad, om påstådd kollektiv bestraffning

JO 2008-10-08 dnr 5040-2007

BESLUT
                                                                            Datum               Dnr                      Sid
                                                                            2008-10-08          5040-2007               1 (4)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Ystad, om påstådd kollektiv
                        bestraffning

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 13 november 2007, klagade AA och flera
                        andra intagna på avdelning BC i anstalten Ystad på att de, enligt deras uppfattning,
                        hade blivit föremål för kollektiv bestraffning. Enligt anmälarna hade de blivit
                        placerade i avskildhet och fått löneavdrag på grund av en brand i en mikrovågsugn.
                        Branden uppstod då en intagen på en annan avdelning skulle tina upp en bulle.

## Utredning

Muntliga uppgifter inhämtades från anstalten. Kriminalvården anmodades därefter
                        att yttra sig över anmälan.

                        I remissvaret anförde Kriminalvården (Region Syd), genom regionchefen BB, bl.a.
                        följande.
                                  –––

                                  Avskildhetsplaceringen
                                  Av anstaltens yttrande framgår att en brand uppstod i en mikrovågsugn på anstalten
                                  Ystads kvinnoavdelning avd. BC den 4 november 2007. På denna bostadsavdelning
                                  är sex intagna placerade. Med anledning av misstanke om att någon intagen med-
                                  vetet saboterat mikrovågsugnen placerades samtliga intagna på avd. BC i avskildhet
                                  enligt 50 § lagen om kriminalvård i anstalt (KvaL) i avvaktan på utredning. Förhör
                                  hölls nästföljande dag med samtliga intagna och efter avslutad utredning hävdes
                                  avskildhetsplaceringarna kl.13.45. I utredningen framkom inga uppgifter om att
                                  någon av de avskilda intagna skulle varit inblandad i incidenten varför rapporterna
                                  avskrevs och föranledde ingen vidare åtgärd.

                                  Ersättningen
                                  Anstalten har inte som AA m.fl. påstår gjort något löneavdrag. Enligt kriminal-
                                  vårdschefen kunde inte anstalten erbjuda lämplig sysselsättning under den tid som
                                  avskildheten pågick och därför har AA m.fl. erhållit den ersättning som utgår då
                                  intagen inte kan sysselsättas.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                        Dnr 5040-2007     Sid 2 (4)



      Kriminalvården Region Syds bedömning

      Avskildhetsplaceringen
      Visserligen kan det antas – efter utförd utredning – att det i förevarande fall troligen
      inte rörde sig om ett planerat sabotage. Emellertid kan brand i en sluten institution få
      mycket allvarliga konsekvenser och enligt Region Syd var det därför helt korrekt att
      noga utreda omständigheterna kring branden i mikrovågsugnen. I detta fall kunde
      det inte uteslutas att det fanns planer på sabotage och att anstalten därför bedömde
      att det var skäl att placera AA m.fl. i avskildhet.
      I ett beslut av JO den 16 maj 1997 (dnr 1793-1996) som rörde avskiljande av ett
      tiotal intagna på en avdelning gjorde Kriminalvårdsstyrelsen bedömningen att av-
      skiljande kunde ske med stöd av 50 § KvaL. Beslutet om avskiljande av de intagna
      fattades sedan överfallslarmet på avdelningen visat sig vara ur funktion. Anstalten
      bedömde händelsen som allvarlig eftersom den uppfattade att larmet förstörts genom
      sabotage. JO förklarade sig ansluta principiellt till vad Kriminalvårdsstyrelsen anfört
      angående de av anstalten vidtagna åtgärderna. Om omständigheten kan knytas till
      intagna på en viss avdelning med tio intagna kan således 50 § KvaL användas. Mera
      tveksamt är om bestämmelsen kan användas för att avskilja fler intagna.
      Vidare framgår av Prop. 2006/07 127 att JO har uppmärksammat att den nuvarande
      lagstiftningen medför problem för Kriminalvården när det gäller att tillfälligt av-
      skilja intagna när det är motiverat av ordnings- och säkerhetsskäl. (JO:s beslut 2004-
      09-23, dnr 2751-2003 och 2004-12-09, dnr 3628-2004). JO konstaterade i de båda
      fallen att det inte fanns någon möjlighet till avskiljande på det sätt som Kriminal-
      vården gjort med den nuvarande utformningen av lagstiftningen. JO fann dock inte
      skäl att kritisera Kriminalvården, utan uppmärksammade i stället Kriminalvårds-
      kommittén på förhållandet. Den 1 april 2008 träder ny lagstiftning i kraft som inne-
      bär att om det är nödvändigt för att upprätthålla ordningen eller säkerheten i anstalt
      får intagna hållas tillfälligt avskilda från varandra. Tillämpningen av bestämmelsen
      förutsätter inte att den som avskiljs kan knytas till de omständigheter som ligger till
      grund för avskiljandebeslutet. Avskiljande kan också ske på grund av omständighet-
      er som inte har samband med de intagna.
      Omständigheterna sammantagna finner Kriminalvården Region Syd inte skäl att
      rikta någon kritik mot anstalten Ystad i denna del.

      Ersättningen
      Av 11 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om ersättning m.m. till in-
      tagna i anstalt och häkte, KVFS 2006:8, framgår bl.a. att vid inställd verksamhet på
      grund av brist på programverksamhet, arbetsledare, handledare skall till en intagen i
      anstalt ersättning utges med 0,0124 % av prisbasbeloppet per timme.
      Anstalten Ystad har inte kunnat erbjuda AA m.fl. lämplig sysselsättning under den
      tid de var placerade i avskildhet och ersättning har utgått i enlighet med 11 § KVFS
      2006:8. Inte heller i denna del finner Kriminalvården Region Syd anledning rikta
      kritik mot anstalten Ystad.
      –––
I anstaltens yttrande anfördes bl.a. följande.

      –––
      Samtliga sex intagnas placering i avskildhet jml 50 § KvaL hävdes 2007-11-05 kl.
      13.45 efter att utredning gjorts i ärendet. Samtliga rapporter i ärendet avskrevs
      senare då det inte framkom eller kunde påvisas någon uppgift om inblandning av
      någon av de sex avskilda kvinnorna.
      De sex intagna som under tiden 2007-11-04 kl. 17.50 - 2007-11-05 kl. 13.45 varit
      placerade i avskildhet jml 50 § erhöll således ingen ersättning då de ej var i syssel-
      sättning. Anstalten har inte som AA m.fl. påstår gjort något löneavdrag. Att de
      inblandade kvinnorna som varit i avskildhet erhållit mindre ersättning beror på att
      det inte utgick någon ersättning under avskildhetstiden.
                                                                    Dnr 5040-2007    Sid 3 (4)



AA och de andra anmälarna gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Bedömning
Avskildhetsplaceringen
Av 50 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (kriminalvårdslagen) framgår
att en intagen under utredning av förseelser som kan leda till varning eller senare-
läggning av villkorlig frigivning tillfälligt får hållas avskild från andra intagna i den
utsträckning det är absolut nödvändigt för att syftet med utredningen inte skall
äventyras. Åtgärden får inte bestå längre än fyra dygn.

Av förarbetena till 50 § kriminalvårdslagen framgår att bestämmelsen inte skall
tillämpas i andra fall än där utredningstekniska skäl verkligen gör det nödvändigt
att hålla den intagne i avskildhet (proposition 1975/76:165 s. 20). Så kan t.ex. vara
fallet om sprängmedel eller narkotika har påträffats inom anstalten och det för
utredningens skull är nödvändigt att hindra de intagna från att kommunicera med
varandra (a.st.). Vidare bör omständigheterna peka i riktning mot viss eller vissa
intagna (se JO 1980/81 s. 253 och JO:s beslut den 16 maj 1997, dnr 1794-1996).

Av utredningen framgår att en brand uppstod i en mikrovågsugn på anstalten
Ystads kvinnoavdelning BC den 4 november 2007. Med anledning av misstanke
om att någon intagen medvetet saboterat mikrovågsugnen placerades samtliga
intagna på avdelning BC i avskildhet enligt 50 § kriminalvårdslagen i avvaktan på
utredning. Förhör hölls nästföljande dag med samtliga intagna och efter avslutad
utredning hävdes avskildhetsplaceringarna kl.13.45. I utredningen framkom inga
uppgifter om att någon av de avskilda intagna skulle ha varit inblandad i incidenten
varför rapporterna avskrevs utan ytterligare åtgärder.

Med utgångspunkt från de omständigheter som förelåg vid tillfället får anstalten
anses ha haft fog för misstankarna att någon av de sex intagna på avdelning BC
medvetet hade saboterat mikrovågsugnen. Kriminalvården har emellertid inte
redovisat varför det av utredningstekniska skäl var absolut nödvändigt att placera
de intagna i avskildhet. Vad som har anförts i denna del om att det inte kunde
uteslutas att det fanns planer på sabotage har snarare att göra med upprätthållandet
av ordning och säkerhet. 50 § kriminalvårdslagen är inte avsedd att tillämpas i det
syftet. Jag är väl medveten om att den lagstiftning som gällde t.o.m. den 31 mars
2008 medförde problem för Kriminalvården när det gällde att tillfälligt avskilja
intagna av ordnings- och säkerhetsskäl. Jag finner inte tillräckliga skäl att i detta
ärende rikta kritik mot anstalten på denna punkt utan nöjer mig med nu gjorda
påpekanden.

Ersättningen
Av 10 § kriminalvårdslagen framgår att en intagen under arbetstid skall ges
möjlighet till arbete, undervisning, utbildning, arbetsträning, särskilt anordnad
verksamhet som syftar till att motverka brott eller missbruk eller någon annan
lämplig sysselsättning som såvitt möjligt främjar utsikterna för honom att efter
frigivningen inordna sig i samhället. Enligt 12 § kriminalvårdslagen är en intagen
                                                                   Dnr 5040-2007    Sid 4 (4)



skyldig att delta i den verksamhet och ha den sysselsättning i övrigt som anvisas
honom eller henne.

Kriminalvården har med stöd av bestämmelser i 44 § kriminalvårdslagen och 38 §
förordningen (1974:248) om kriminalvård i anstalt meddelat föreskrifter och all-
männa råd om ersättning till intagna för utfört arbete (Kriminalvårdens föreskrifter
och allmänna råd om ersättningar m.m. till intagna i anstalt och häkte, KVFS
2006:8). Enligt 11 § fjärde stycket i nämnda föreskrifter skall vid inställd verksam-
het på grund av brist på programverksamhet, arbetsledare, vårdare, lärare, hand-
ledare eller annan personal samt vid driftavbrott ersättning till en intagen i anstalt
utges med 0,0124 % av prisbasbeloppet per timme i stället för normalersättningen
0,0247 % av prisbasbeloppet per timme (2 §).

I 15-16 §§ i föreskrifterna finns bestämmelser om att ersättning i vissa fall inte
skall utgå. Såvitt är av intresse i ärendet anges i de allmänna råden till 16 § att en
intagen som är avskild från andra intagna skall erbjudas arbete, utbildning m.m.
eller annan lämplig sysselsättning enligt 10 § kriminalvårdslagen. Om en intagen är
avskild från andra intagna på grund av att denne uppträder våldsamt, är påverkad
av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel eller dopningsmedel kan
dock arbete, utbildning m.m. eller annan sysselsättning inte erbjudas om det be-
döms att den intagne är oförmögen att utföra någon sysselsättning eller att sådan
inte kan erbjudas av säkerhetsskäl. I dessa fall utges inte någon ersättning.

Kriminalvården har i remissvaret uppgett att de intagna på avdelning BC inte kun-
de erbjudas någon sysselsättning under avskildhetsplaceringarna och att ersättning
därför utgick med ett lägre belopp. Av anstaltens yttrande till regionen synes
emellertid framgå att de intagna inte fick någon ersättning alls för den tid under
vilken avskildhetsplaceringarna pågick. Detta hade enligt min mening inte stöd i
Kriminalvårdens föreskrifter. AA och de övriga var av utredningsskäl avskildhets-
placerade enligt 50 § kriminalvårdslagen och inte på grund av våldsamt upp-
trädande eller drogpåverkan. Att Kriminalvården inte kan erbjuda sysselsättning
utgör inte något skäl till att inte utge ersättning. Med hänsyn till att ersättnings-
frågan kan eller har kunnat bli föremål för, i första hand, omprövning inom
Kriminalvården finner jag inte skäl att kommentera saken ytterligare.

Ärendet avslutas.
