# Kritik mot Migrationsverket för att ha ställt ingående frågor om en asylsökandes skyddsskäl utan att först ha förordnat ett offentligt
biträde

JO 2019-11-21 dnr 5040-2018

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                     Sid
                                                                          2019-11-21                5040-2018              1 (5)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Kritik mot Migrationsverket för att ha ställt ingående frågor om en
                        asylsökandes skyddsskäl utan att först ha förordnat ett offentligt
                        biträde


                          Beslutet i korthet: Vid ett fördjupat ansökningssamtal med en asylsökande ställdes
                          ingående frågor om sökandens skyddsbehov utan att ett offentligt biträde närvarade. I
                          beslutet uttalar JO bl.a. följande. Om ett offentligt biträde förordnas först efter att
                          ingående frågor har ställts om den sökandes asylskäl vid ett ansökningssamtal finns
                          en risk för att den asylsökandes trovärdighet sätts i fråga om han eller hon senare
                          kommer med ändringar eller tillägg. En del frågor om skyddsbehovet kan behöva
                          ställas inledningsvis, men ansökningssamtalet får inte övergå till ett utredningssamtal
                          där följdfrågor och fördjupade frågor ställs innan Migrationsverket har tagit ställning till
                          sökandens behov av offentligt biträde. Det samtal som hölls i ärendet liknade mer en
                          asylutredning än ett ansökningssamtal. Migrationsverket kritiseras för den bristfälliga
                          handläggningen.

## Bakgrund

AA ansökte om asyl den 14 maj 2018 och Migrationsverket genomförde ett
                        första ansökningssamtal med honom den 23 maj 2018. Därefter genomfördes ett
                        fördjupat ansökningssamtal den 31 maj 2018. Vid det fördjupade samtalet
                        ställde Migrationsverket frågor om AA:s skyddsbehov och vad han kunde
                        riskera om han återvände till hemlandet. Migrationsverket förordnade ett
                        offentligt biträde för AA den 4 juni 2018. En första muntlig asylutredning
                        genomfördes den 3 augusti 2018 i närvaro av det offentliga biträdet.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade BB, som var förordnad som offentligt biträde för
                        AA, på Migrationsverket. Han anförde bl.a. följande. Syftet med ett
                        ansökningssamtal är att verket ska få en överblick över vilka asylskäl som
                        sökanden åberopar. Ansökningssamtalen är dock ofta mer långtgående än vad
                        de får vara. Vid samtalen ställs ingående frågor till de asylsökande utan att ett
                        offentligt biträde närvarar. Handläggarna lägger sedan stor vikt vid
                        ansökningssamtalen och använder dem för att konfrontera de asylsökande. I
                        AA:s ärende ansåg BB att ansökningssamtalet blev till en asylutredning.



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                      Dnr 5040-2018        Sid 2 (5)




Utredning
Migrationsverket (generaldirektören CC) yttrade sig över anmälan efter att ha
gett den berörda regionen tillfälle att lämna uppgifter.

Migrationsverket redovisade sammanfattningsvis följande om sina interna
styrdokument.

I Migrationsverkets handbok i migrationsärenden om offentligt biträde
framhålls bl.a. betydelsen av att en asylsökande ges tillgång till ett offentligt
biträde så tidigt som möjligt under processen och att ett offentligt biträde ska
förordnas snarast efter att registreringsunderlag och ansökningsprotokoll har
upprättats, om det inte saknas behov av ett offentligt biträde.

I Migrationsverkets skriftliga handläggningsstöd för ansökningssamtal beskrivs
förfarandet vid ansökningssamtal som sökanden ska genomgå efter att en
asylansökan blivit registrerad. Syftet med samtalet är bl.a. att ta fram uppgifter
om sökandens personliga förutsättningar och behov samt en inledande
identifiering av utredningsbehovet för att kunna bedöma den fortsatta
handläggningen av ärendet. Detta innebär att information lämnas om
skyddsprocessen och att utredaren ska inhämta uppgifter som rör t.ex. identitet,
resväg och anhöriga i Sverige och Europa. Uppgiftsinhämtandet avser också
skyddsskäl, för att underlätta inför den kommande asylutredningen och för att
kunna bedöma om det behövs ett offentligt biträde. Sökanden ska således ges
möjlighet att kort redogöra för sina asylskäl. Detta innebär i huvudsak att man
som sökande ombeds berätta om anledningen till att man lämnat sitt hemland
och inte kan återvända dit, vad den skyddsgrundande behandlingen bestått av,
vem som utförde den och av vilken anledning. En fullständig utredning ska inte
genomföras om lämnade uppgifter ifrågasätts eftersom ett offentligt biträde
vanligtvis inte blivit förordnat i detta skede.

Migrationsverket redovisade bl.a. följande om handläggningen av AA:s
ansökan.

      Under rubriken offentligt biträde i protokollet [från ansökningssamtalet
      den 23 maj 2018, JO:s anmärkning] framkommer att Migrationsverket ännu inte
      beslutat om AA hade rätt till offentligt biträde och att det kommer att avgöras
      senare. AA blev även tillfrågad om han hade önskemål om vilket offentligt
      biträde som Migrationsverket kunde komma att förordna för honom. Han
      svarade att han inte hade något särskilt önskemål om vem som verket förordnade
      och att han helst ville få ett biträde som talar turkiska. Samtalet avslutades med
      att AA uppgav att han förstått tolken under hela samtalet.
      –––
      I protokoll från fördjupat ansökningssamtal daterat den 31 maj 2018 och
      upprättat vid asylprövningsenhet i Göteborg framkommer bl.a. följande. Utöver
      Migrationsverkets utredare närvarade en tolk och som språk anges azerbajdzjan.
      […].
      Under rubrikerna identitetshandlingar och skyddsbehov i protokollet
      framkommer bl.a. att AA har gett in identitetshandlingar i form av identitetskort
      och militärbok och tillfrågats om t.ex. domar avseende frihetsberövanden som
      han har kvar i hemlandet. Han har vidare ombetts berätta om sina politiska
                                                                        Dnr 5040-2018        Sid 3 (5)




      aktiviteter, aktiviteter på nätet, deltagande i demonstrationer, misshandel, antalet
      frihetsberövanden och hur länge han varit frihetsberövad, vad han riskerar vid ett
      återvändande till hemlandet samt om inlämnande av handlingar till stöd för
      ansökan om uppehållstillstånd. AA bekräftade avslutningsvis att han förstått
      tolken under hela samtalet.
      –––
Migrationsverket, region Väst, ankomstenhet 2 i Göteborg, redovisade följande
uppgifter.

      […] AA erhöll [vid det fördjupade ansökningssamtalet den 31 maj 2018, JO:s
      anmärkning] information om att Migrationsverket ännu inte fattat beslut om att
      förordna ett offentligt biträde för honom. Han fick också information om syftet
      med samtalet och den fortsatta asylprocessen samt uppgav att han förstått tolken.
      Ansökningssamtalet är av betydelse för den fortsatta handläggningen av ärendet
      och utgör grund för vilka handläggningsåtgärder som ska vidtas innan sökanden
      blir kallad till en asylutredning. Enligt region Västs bedömning är utredningen
      något mer utförlig än vad som rutinerna föreskriver. Regionen har i ett
      utvecklingsarbete under hösten 2018 arbetat bl.a. med den initiala processen och
      gått igenom och granskat omfattningen av ansökningssamtalen och den rättsliga
      kvaliteten i handläggningen. Resultatet visar att den rättsliga kvaliteten är hög
      och att offentliga biträden förordnas vid rätt tidpunkt.
Migrationsverket redovisade följande bedömning.
      I Migrationsverkets handläggning av ansökningar om uppehållstillstånd där
      skyddsskäl åberopas kallar myndigheten initialt sökanden till inledande samtal
      som vanligtvis sker utan närvaro av ett offentligt biträde. Samtalen syftar till att
      inhämta t.ex. personuppgifter om sökanden, uppgifter om hemort och
      medborgarskap samt även kortfattat om asylskälen som ska utgöra underlag för
      den kommande asylutredningen och bedömning av om ett offentligt biträde ska
      förordnas i ärendet. Samtalet ska inte innebära eller innehålla ett ifrågasättande
      av lämnade uppgifter om skälen eller vara föremål för någon diskussion i vilken
      utredaren argumenterar emot eller mer ingående ifrågasätter sökandens
      berättelse.
      Enligt vad som framkommer i protokollet från ansökningssamtalet
      den 31 maj 2018 har utredaren inledningsvis informerat AA om syftet med
      samtalet, försäkrat sig om att han förstår tolken som närvarade och att
      utredningen kan genomföras på det använda språket. Därefter följer ett antal
      frågor om t.ex. identitetshandlingar, utbildning och resväg. Under rubriken
      skyddsbehov blir AA ombedd att berätta bl.a. om sina politiska aktiviteter,
      frihetsberövanden, förekomsten av misshandel och vad han riskerar vid ett
      återvändande till hemlandet. AA blir också tillfrågad om han har något önskemål
      om vilket offentligt biträde som kan komma att bli förordnad och bekräftar
      avslutningsvis att han har förstått tolken under hela samtalet.
      I enlighet med vad som finns antecknat i protokollet är utredningen tämligen
      omfattande såvitt avser angivna asylskäl och utredaren i ärendet har ställt ett
      flertal förhållandevis ingående frågor och följdfrågor till AA om hans skyddsskäl
      med följd att det kan ha uppfattats av AA som ett ifrågasättande av hans
      berättelse. I enlighet med Migrationsverkets rutiner borde därmed en del av de
      inhämtade uppgifterna och följdfrågor ha ställts vid kommande asylutredning i
      närvaro av ett offentligt biträde.
                                                                   Dnr 5040-2018      Sid 4 (5)




Rättslig reglering
Enligt 18 kap. 1 § utlänningslagen ska ett offentligt biträde förordnas bl.a. i
vissa angivna ärenden om avvisning och utvisning, om det inte måste antas att
det saknas behov av biträde.

Bestämmelsen innebär att det finns en presumtion för att det ska förordnas ett
offentligt biträde i de angivna ärendena. Förhållandena kan dock undantagsvis
vara sådana att det inte finns något behov av ett offentligt biträde. I sådana fall
ska biträde inte förordnas. Så kan vara fallet om det är uppenbart att det saknas
grund för uppehållstillstånd och att det inte finns hinder mot att avvisa eller
utvisa utlänningen till hemlandet. (Se prop. 1977/78:90 s. 67 f.)

Det är Migrationsverket som fattar beslut om förordnande av offentligt biträde i
asylärenden (se 2 § lagen om offentligt biträde). Ett offentligt biträde förordnas
efter ansökan eller när det annars finns skäl till det (se 3 § samma lag).

Bedömning
Migrationsverket genomförde ett fördjupat ansökningssamtal med AA utan att
ett offentligt biträde var närvarande. Enligt Migrationsverkets
handläggningsstöd för ansökningssamtal är syftet med ett sådant samtal att få
information om sökandens personliga förutsättningar och behov, samt att göra
en första identifiering av behovet av fortsatt utredning. Sökanden ska ges
möjlighet att kort redogöra för sina asylskäl. Eftersom något offentligt biträde
inte har förordnats ska ingen fullständig utredning genomföras om sökandens
uppgifter ifrågasätts.

Vid det fördjupade ansökningssamtalet ställde Migrationsverket frågor om
AA:s skyddsbehov. Frågorna rörde bl.a. AA:s politiska aktivitet i hemlandet
och hur denna hade kommit till uttryck. Verket ställde detaljerade frågor om hur
många demonstrationer AA hade deltagit i och hur många gånger han hade
frihetsberövats. Vid flera tillfällen upprepades frågorna för ett förtydligande och
det ställdes också följdfrågor.

Den muntliga utredningen är central vid handläggningen av ett asylärende. Att
sökanden biträds av en person med juridiska kunskaper och som är väl
förtrogen med utlänningslagstiftningen främjar inte bara en rättssäker
handläggning utan ökar också förutsättningarna för att utredningen ska bli
fullständig.

Om ett offentligt biträde förordnas först efter att ingående frågor har ställts om
den sökandes asylskäl vid ett ansökningssamtal finns en risk för tidsförluster,
men framför allt för att den asylsökandes trovärdighet sätts i fråga om han eller
hon senare kommer med ändringar eller tillägg. En del frågor om
skyddsbehovet kan visserligen behöva ställas inledningsvis för att man ska få en
översikt av ärendet. Ansökningssamtalet får dock inte övergå till att bli ett
utredningssamtal där följdfrågor och fördjupade frågor ställs innan
Migrationsverket har tagit ställning till sökandens behov av offentligt biträde.
                                                                 Dnr 5040-2018       Sid 5 (5)




(Se även JO 1995/96 s. 185, dnr 1723-1993, och JO:s inspektionsprotokoll,
dnr 1865-2017, s. 9.)

Jag anser att frågorna som ställdes vid det fördjupade ansökningssamtalet var
både ingående och detaljerade och att samtalet mer liknade en asylutredning än
ett ansökningssamtal. De frågor som ställdes kan uppfattas som ett
ifrågasättande av AA:s uppgifter och var av sådan karaktär att de skulle kunna
användas vid en trovärdighetsbedömning. Som Migrationsverket själv funnit
borde man inte ha genomfört en så långtgående utredning av AA:s skyddsbehov
utan att först ha förordnat ett offentligt biträde för honom. Migrationsverket ska
kritiseras för den bristfälliga handläggningen.

Vad BB anfört i övrigt föranleder inte någon ytterligare utredning eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
