# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Kumla, för hanteringen av en intagens begäran om kopior av handlingar och frågor om uttag av avgift

JO 2020-06-29 dnr 5052-2019

BESLUT
                                                                         Datum                    Dnr                     Sid
                                                                         2020-06-29               5052-2019              1 (8)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Kumla, för hanteringen av en
                        intagens begäran om kopior av handlingar och frågor om uttag av
                        avgift


                        Beslutet i korthet: Enligt anstalten Kumla begärde en intagen frekvent kopior av flera
                        olika handlingar och oftast rörde det sig om färre än tio sidor. Anstalten bedömde att
                        det fanns förutsättningar för att med stöd av undantagsregeln i 16 § tredje stycket
                        avgiftsförordningen frångå regeln om avgiftsfrihet för färre än tio sidor och ta ut avgift
                        vid några samlade tillfällen, i stället för att göra en bedömning av antal sidor efter varje
                        begäran från den intagne. I beslutet konstaterar JO att undantagsregeln inte ger stöd
                        för att en myndighet avvaktar med att behandla flera beställningar om kopior av olika
                        handlingar för att senare göra en bedömning vid några samlade tillfällen och då ta ut en
                        avgift. Enligt JO är ett sådant förfarande varken förenligt med tryckfrihetsförordningens
                        krav på skyndsam behandling av en begäran om utlämnande av allmän handling eller,
                        när en framställning grundas på partsinsyn, förvaltningslagens regler om ärende-
                        hantering och serviceskyldighet.
                        Beslutet innehåller även vissa andra uttalanden avseende tillämpningen av avgifts-
                        förordningen.
                        En uppmaning från en kriminalvårdsanställd till den intagne att fundera på vilka
                        handlingar han ”verkligen behöver kopia på” har inte ansetts förenlig med bl.a. kravet
                        på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen. JO kritiserar anstalten för
                        hanteringen av den intagnes begäran om kopior av handlingar och tillämpningen av
                        avgiftsförordningen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 9 juli 2019 framförde AA klagomål mot
                        klienthandläggaren BB vid anstalten Kumla. AA anförde i huvudsak följande:

                        Det är svårt att få kopior av inlämnade hemställningar från BB och hon kräver
                        betalt för kopiorna. Dessutom håller BB inne hemställningar under en hel vecka
                        samt lägger ihop hemställningarna i slutet av veckan och tar ut en avgift trots att
                        det rör sig om färre än tio sidor. Oavsett om hemställningarna sammanlagt avser
                        fler antal sidor ska en begäran om kopia av en hemställan handläggas separat
                        och vid varje enskilt tillfälle. BB:s hantering strider mot avgiftsförordningen.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                         Dnr 5052-2019        Sid 2 (8)




Tillsammans med anmälan lämnade AA in en kopia av en hemställan daterad
den 28 juni 2019 med, vad som kan utläsas, följande text:

      Det ska kosta om kopiorna vid varje tillfälle överstiger 9. Om jag lämnat under
      9 st vid varje tillfälle ska du inte samla en veckas kopior och sedan räkna det
      som 1 tillfälle. Det är vad avgiftsförordningen säger.
BB:s besked till AA framgår av ett skriftligt svar den 1 juli 2019 i samma
hemställan:
      Inte riktigt, inom en vecka kan räknas. Du ska fundera på vilka du verkligen
      behöver kopia på. Detta också ur miljösynpunkt.

Utredning
JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över uppgifterna i anmälan.
I sitt remissvar anförde Kriminalvården, Region Mitt, genom regionchefen i
huvudsak följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållanden har inhämtats från verksamhetsområdet (VO)
      Kumla. Genom utredningen har sammanfattningsvis följande framkommit.
      Rutinen vid den avdelning på anstalten Kumla där AA var placerad vid tillfället
      för anmälan är att de intagna får kopior på hemställan och beslut från Kriminal-
      vården när de begär det. Vid ett större antal sidor tas avgift ut enligt avgiftsför-
      ordningen. AA fick information om denna rutin och fick även kopior av hem-
      ställan, Kriminalvårdens beslut och sina egna skrivelser när han bad om det. AA
      begärde dock systematiskt och frekvent kopior på flera olika handlingar, de
      flesta gånger gällde begäran färre än tio sidor. Detta gjorde att anstalten Kumla
      och klienthandläggare BB bedömde att de kunde göra undantag från regeln om
      avgiftsfrihet för färre än tio sidor, och ta ut avgift enligt avgiftsförordningen vid
      några samlade tillfällen i stället för att göra en bedömning av antal sidor efter
      varje begäran från AA. AA tillfrågades också om betalningen innan kopiorna
      togs, för att säkerställa att AA var medveten om avgiften.

## Tillämpliga bestämmelser

Av 6 § förvaltningslagen (2017:900) (FL) framgår att en myndighet ska se till att
      kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den
      enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska
      ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes
      behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjs-
      mål.
      Av 15 § Avgiftsförordning (1992:191) framgår att en myndighet ska ta ut en
      avgift enligt bestämmelserna i 16-22 §§ för att den efter särskild begäran lämnar
      ut
        1. kopia eller avskrift av allmän handling,
        2. utskrift av upptagning för automatisk databehandling,
        3. kopia av video- eller ljudbandsupptagning eller utskrift av
           ljudbandsupptagning, eller
        4. sådana bevis och registerutdrag som avses i 20 §.
      När en avgift tas ut ska myndigheten samtidigt ta ut ersättning för kostnaden för
      att sända den begärda handlingen eller kopian till mottagaren.
      Av 16 § Avgiftsförordningen framgår att om en beställning omfattar tio sidor
      eller mer, skall avgift tas ut för kopior av allmänna handlingar och för utskrifter
      av upptagningar för automatisk databehandling enligt 15 § 1 och 2. Avgiften för
                                                                       Dnr 5052-2019        Sid 3 (8)




      en beställning av tio sidor är 50 kronor. För varje sida därutöver är avgiften
      2 kronor. Myndigheten får besluta om undantag från första och andra styckena
      om det finns särskilda skäl. Första–tredje stycket gäller även när en handling
      sänds till beställaren via telefax.

## Kriminalvårdens bedömning

Anstalten Kumla har beskrivit vilken rutin som tillämpas på avdelningen för
      utlämnande av kopior på hemställan, beslut av Kriminalvården och skrivelser
      och hur anstalten och klienthandläggare BB har agerat i AA:s fall. I förordnings-
      motiven till avgiftsförordningen har det framförts att det kan finnas anledning att
      frångå regeln om avgiftsfrihet för mindre beställningar om någon ständigt
      återkommer med mindre beställningar som lämpligen hade kunnat göras i ett
      sammanhang, dvs. beställningar som var och en avser färre än tio kopior oavsett
      antalet kopierade dokument eller om flera personer från exempelvis samma
      företag på ett mera systematiskt sätt beställer ett antal kopior var. I sådana fall
      kan bedömningen göras att gränsen på nio sidor egentligen är överskriden och
      därmed att avgift kan beräknas enligt huvudregeln, d.v.s. att påföra avgift från
      tionde sidan. Kriminalvården ser inte anledning att ifrågasätta anstalten Kumlas
      bedömning av att AA frekvent och systematiskt begärde kopior på handlingar,
      vilka inte överskred tio sidor vid varje begäran, och inte heller att anstalten
      Kumla därefter fann att det fanns särskilda skäl att frångå regeln om avgiftsfrihet
      för mindre beställningar i AA:s fall. Det kan också vara värt att notera att AA
      själv i en hemställan har skrivit att hans begäran om kopior vid varje tillfälle
      avser under tio sidor.

AA fick genom sitt ombud tillfälle att kommentera remissvaret. Han förde fram
bl.a. följande:

Hans framställningar om kopior avsåg handlingar i pågående ärenden, t.ex.
rapporter och liknande, som han behövde för att överklaga beslut till domstol.
Kopiorna är dessutom avgiftsfria enligt 21 § avgiftsförordningen. Det bör även
beaktas att anstalten endast kan erbjuda intagna reducerad sysselsättning, att
ersättningen är låg och att en sökande enligt avgiftsförordningen kan få eftergift
med kostnaden.

Rättslig reglering m.m.
Kriminalvården har redogjort för viss rättslig reglering. Därutöver kan följande
nämnas.

Saklighet och opartiskhet
Förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter
ska enligt 1 kap. 9 § regeringsformen (RF) i sin verksamhet beakta allas likhet
inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Tryckfrihetsförordningens regler om handlingsutlämnande
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap. tryck-
frihetsförordningen (TF). Enligt dessa bestämmelser har var och en rätt att ta del
av en handling som förvaras hos en myndighet om den har kommit in till
myndigheten eller upprättats där, förutsatt att den inte omfattas av sekretess
(offentlighetsprincipen).
                                                                   Dnr 5052-2019       Sid 4 (8)




Den som önskar ta del av en allmän handling har även rätt att mot en fastställd
avgift få en, såvitt nu är aktuellt, kopia av handlingen till den del handlingen får
lämnas ut. En sådan begäran ska behandlas skyndsamt. Det följer av 2 kap.
16 § TF.

Enligt 2 kap. 18 § TF får en myndighet inte på grund av att någon begär att få ta
del av en allmän handling efterforska vem han eller hon är eller vilket syfte
personen har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att
myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut.

Myndigheten kan inte låta bli att lämna ut kopior av allmänna handlingar med
hänvisning till att det finns betydande hinder mot att lämna ut dem. Skyldig-
heten är ovillkorlig (se bl.a. RÅ 1976 ref. 122, JO 2015/16 s. 653 och Alf
Bohlin, Offentlighetsprincipen, nionde uppl., 2015, s. 127 f.).

JO har i ett flertal beslut uttalat att en myndighet bör lämna besked i en fråga
om att lämna ut handlingar redan samma dag som begäran gjorts. Någon eller
några dagars fördröjning kan dock godtas om en sådan fördröjning är nödvän-
dig för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade
handlingen är allmän och offentlig. Vidare kan ett visst dröjsmål vara
ofrånkomligt om framställningen avser eller kräver genomgång av ett
omfattande material.

Partsinsyn m.m.
Den som är part i ett ärende har enligt 10 § förvaltningslagen (2017:900), FL,
rätt att – med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) – ta del av allt material som har tillförts ärendet.
Bestämmelsen om partsinsyn utgör ett komplement till TF:s regler om rätten att
ta del av allmänna handlingar. En part kan därigenom bevaka sina intressen i
ärendet och kontrollera hur myndigheten handlägger ärendet (se JO:s beslut den
5 mars 2010, dnr 3785-2009, och Ulrik von Essen m.fl., Förvaltningsrättens
grunder, tredje upplagan, 2018, s. 112 f.).

En begäran från en part om att ta del av handlingarna i ett ärende ska hand-
läggas i enlighet med de allmänna regler som enligt 6 och 9 §§ FL gäller för
myndigheternas serviceskyldighet och ärendehantering. Det innebär bl.a. att en
sådan begäran från part, liksom när en begäran grundas på TF:s bestämmelser,
ska handläggas skyndsamt. JO har i ett flertal beslut påpekat att enbart det
förhållandet att den som gjort framställningen är part i ett ärende inte utgör skäl
för att en ansökan ska behandlas mindre skyndsamt än om partsställning inte
föreligger (se t.ex. JO 1999/2000 s. 332 och JO 2003/04 s. 389).

En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt
underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte
är uppenbart obehövligt. Om parten får överklaga beslutet ska han eller hon
även underrättas om hur det går till. En underrättelse om hur man överklagar
ska innehålla information om vilka krav som ställs på överklagandets form och
                                                                     Dnr 5052-2019       Sid 5 (8)




innehåll och vad som gäller i fråga om ingivande och överklagandetid. Myndig-
heten bestämmer hur underrättelsen ska ske. En underrättelse ska dock alltid
vara skriftlig om parten begär det. Underrättelse får ske genom delgivning. Det
framgår av 33 § FL. I förarbetena till bestämmelsen uttalas att myndigheterna
även fortsättningsvis själva bör få bestämma på vilket sätt en underrättelse ska
lämnas, men att den som huvudregel bör lämnas skriftligt (se prop.
2016/17:180 s. 208).

Vidare har JO uttalat att Kriminalvården i samband med underrättelse om beslut
bör erbjuda den intagne en kopia av beslutet. För det fall en intagen då begär en
kopia ska den frågan hanteras skyndsamt. Om det i denna situation inte ska ske
någon innehavsprövning bör i många fall kopian kunna tillhandahållas samma
eller nästföljande dag (se JO:s beslut den 29 maj 2019, dnr 2142-2018).

Avgift för kopior av allmänna handlingar
Som Kriminalvården har redogjort för ska en myndighet efter en särskild
begäran om att lämna ut kopia av allmän handling enligt huvudregeln i
15 § avgiftsförordningen (1992:191) ta ut en avgift om beställningen omfattar
tio sidor eller mer. Avgiften för en beställning av tio sidor är 50 kronor och för
varje sida därutöver är den 2 kronor. Enligt 16 § tredje stycket avgiftsförord-
ningen följer att myndigheten, om det finns särskilda skäl, får besluta om
undantag beträffande uttaget av avgift och avgiftens storlek.

I regeringens förordningsmotiv 1992:3 till avgiftsförordningen anges som
exempel på situationer när det kan finnas anledning att frångå regeln om
avgiftsfrihet bl.a. att någon ständigt återkommer med ”småbeställningar” som
lämpligen hade kunnat göras i ett sammanhang, dvs. beställningar som var och
en avser färre än tio kopior. I sådana fall kan myndigheten konstatera att
vederbörande egentligen överskridit gränsen om tio sidor och därmed beräkna
avgiften enligt huvudregeln (s. 16). Enligt Ekonomistyrningsverket kan
myndigheten i ett sådant fall ta ut en avgift om 50 kronor redan från och med
den första sidan till och med den tionde och därefter med 2 kronor per sida (se
Ekonomistyrningsverkets handledning Avgift för kopia av allmän handling
[ESV 2005:27]). Det är endast i uppenbara fall av missbruk som undantags-
bestämmelsen kan tillämpas på detta sätt. I ett sådant fall bör myndigheten,
enligt de nämnda förordningsmotiven, lämpligen göra någon form av tjänste-
anteckning över utlämnade kopior för att ha underlag för ett beslut om att
tillämpa undantagsregeln (a. a. s. 17).

Som exempel på en situation när det kan finnas anledning att ta ut en lägre
avgift än den föreskrivna nämns i motiven beställningar av mer omfattande
datautskrifter, där en strikt tillämpning av 16 § andra stycket skulle kunna leda
till ett kraftigt överuttag av avgift (a. a. s. 17). Den enskildes ekonomiska
förhållanden har inte angetts som skäl för att ta ut en lägre avgift.

Sedan den 1 juni 2008 har en part i ett ärende rätt att utan avgift få bl.a. slutligt
beslut i ärendet. Rättigheten gäller ett avgiftsfritt exemplar. För att få ytterligare
                                                                     Dnr 5052-2019       Sid 6 (8)




exemplar utan avgift krävs särskilda skäl. Detta framgår av 21 § fjärde och
femte stycket avgiftsförordningen. En part har däremot inte någon ovillkorlig
rätt att utan avgift få kopior av allt som har tillförts hans eller hennes ärende (se
Trygve Hellners och Bo Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer,
tredje uppl., 2010, s. 187 f.).

Den som anser att den avgift som en myndighet har tagit ut av honom eller
henne enligt avgiftsförordningen är oriktig, får inom 30 dagar efter den dag då
avgiften betalades hos myndigheten begära ett särskilt skriftligt beslut om
avgiften. Beslutet får överklagas hos Skatteverket. Detta framgår av 23 och
24 §§ avgiftsförordningen.

Fängelselagen m.m.
Varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med
förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
Vidare ska verkställigheten utformas så att den intagnes anpassning i samhället
underlättas och så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas. Detta
framgår av 1 kap. 4 och 5 §§ fängelselagen (2010:610).

JO har tidigare framhållit att en intagen som vill ha en kopia av sin hemställan
ska få det utan kostnad (se uttalande i protokoll efter en inspektion av anstalten
och häktet Salberga i februari 2019, dnr 605-2019, jfr även uttalande i protokoll
efter en inspektion av anstalten och häktet Saltvik i november 2017, dnr
7573-2017).

Vidare har JO uttalat att det ligger i sakens natur att den som delges ett beslut
ska få en kopia av beslutet utan kostnad och att bestämmelserna i avgiftsför-
ordningen främst tar sikte på situationer då en intagen t.ex. önskar ett flertal
kopior av ett beslut eller kopior av beslut som rör andra intagna (se JO 2000/01
s. 222). Som nyss framgått har sedan den 1 juni 2008 en part i ett ärende rätt att
utan avgift få bl.a. det slutliga beslutet i ärendet.

Frågor om innehav och förvaring av personliga tillhörigheter regleras i bl.a.
5 kap. 1 § fängelselagen och 5 kap. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna
råd (KVFS 2011:1) om fängelse, FARK Fängelse.

Bedömning
Hanteringen av AA:s framställningar om kopior av handlingar
Kriminalvården har anfört att AA systematiskt och frekvent begärde kopior av
flera olika handlingar samt att hans begäran för det mesta avsåg färre än tio
sidor. Anstalten och klienthandläggaren BB bedömde därför att det fanns
förutsättningar för att göra undantag från regeln om avgiftsfrihet för färre än tio
sidor och för att ta ut avgift vid några samlade tillfällen, i stället för att göra en
bedömning av antal sidor efter varje begäran från AA.

Som redogjorts för tidigare kan en myndighet med stöd av undantagsregeln i
16 § tredje stycket avgiftsförordningen vid uppenbara fall av missbruk ta ut en
                                                                   Dnr 5052-2019       Sid 7 (8)




avgift för en beställning som avser färre än tio sidor. Bestämmelsen ger dock
inte stöd för att en myndighet, på det sätt som skett i detta fall, avvaktar med att
behandla flera beställningar om kopior av olika handlingar för att senare göra en
bedömning vid några samlade tillfällen och då ta ut en avgift. Ett sådant
förfarande är varken förenligt med tryckfrihetsförordningens krav på skyndsam
behandling av en begäran om att lämna ut allmän handling eller, när en
framställning grundas på partsinsyn, förvaltningslagens regler om ärende-
hantering och serviceskyldighet.

Kriminalvården har inte närmare redogjort för vilka slags handlingar det var
som AA begärde kopior av, när han gjorde de olika framställningarna eller om
de gällde beslut som han tidigare hade fått kopior av. Redan mot denna
bakgrund är det oklart om anstalten över huvud taget hade rätt att ta ut någon
avgift. Jag vill understryka att en intagen som är part och skriftligen delges det
slutliga beslutet i ärendet har rätt att i enlighet med 21 § avgiftsförordningen få
en kopia av beslutet utan kostnad.

Undantagsregeln i 16 § tredje stycket avgiftsförordningen ska tillämpas med
restriktivitet. Enligt förordningsmotiven bör en myndighet som avser att
tillämpa denna regel och ta ut en avgift där en kopia annars hade varit avgiftsfri
eller avgiften varit lägre, göra någon form av tjänsteanteckning över utlämnade
kopior för att ha underlag för ett sådant beslut. En sådan dokumentation bidrar
också enligt min mening till den restriktiva tillämpning som lagstiftaren har
avsett. Det framgår inte av remissvaret om anstalten hade dokumenterat tidigare
utlämnanden av avgiftsfria kopior till AA. Jag ifrågasätter därför om anstalten
hade underlag för att göra bedömningen att det fanns skäl att tillämpa
undantagsregeln.

Det har inte heller framkommit om AA informerades om möjligheten att enligt
23 § avgiftsförordningen begära ett särskilt skriftligt beslut om avgiftsuttaget.
Jag anser att en sådan information bör lämnas när, som i detta fall, den som
begär kopior framför invändningar mot avgiften.

Kriminalvården har inte kommenterat BB:s svar till AA, att han bl.a. ska
fundera på vilka handlingar han ”verkligen behöver kopia på”. Uppmaningen
framstår som anmärkningsvärd och är enligt min mening varken förenlig med
kravet på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § RF eller grunderna för efter-
forskningsförbudet i 2 kap. 18 § TF. Eftersom det är oklart om uppmaningen
skedde i enlighet med myndighetens rutiner eller myndighetens ställnings-
tagande beträffande AA:s framställningar avstår jag i detta fall från att rikta
kritik mot den enskilda tjänstemannen. Jag finner dock skäl att understryka
Kriminalvårdens ansvar för att myndighetens personal har grundläggande
kunskaper om såväl hanteringen av utlämnande av allmänna handlingar som
bemötandefrågor.

Anstalten förtjänar kritik för hanteringen av AA:s begäran om kopior av
handlingar och för tillämpningen av avgiftsförordningen.
                                                                   Dnr 5052-2019      Sid 8 (8)




Kopia av en intagens hemställan m.m.
JO får regelbundet klagomål från intagna om långsam handläggning av
hemställningar. Det är inte heller ovanligt att JO får klagomål om att hem-
ställningar som lämnats in till Kriminalvården har försvunnit. Av utredningen
framgår att AA begärde kopior av bl.a. sina hemställningar. Det kan finnas olika
skäl till att en intagen vill ha sådana. En kopia kan t.ex. vara ett viktigt bevis-
medel för den intagne om att en hemställan har gjorts eller, vid fråga om
långsam handläggning, när i tiden den har lämnats in.

Som JO tidigare har uttalat bör en intagen som vill ha en kopia av sin hem-
ställan få det utan kostnad. Eftersom en hemställan sällan omfattar fler än någon
enstaka sida ger avgiftsförordningen normalt inte heller stöd för uttag av avgift
för en kopia. Som en följd av frihetsberövandet har en intagen dessutom
begränsade möjligheter att vid behov själv ordna kopia eller på annat sätt
säkerställa en bekräftelse på att den är mottagen. Kriminalvårdens personal bör
därför, med utgångspunkt i vad som anges i 1 kap. 4 och 5 §§ fängelselagen, ha
ett humant och professionellt förhållningssätt gentemot en intagen som vill ha
en kopia av en handling.

Det här ärendet har rört intagnas rätt att få kopior av handlingar, bl.a. sina egna
hemställningar. En hemställan kan dock även avse något helt annat, t.ex.
synpunkter på förhållanden i anstalten eller önskemål om att få tala med en
särskild befattningshavare. Det finns inte någonting som hindrar att en anstalt
samlar ihop och i ett sammanhang besvarar flera sådana hemställningar eller
förfrågningar från en intagen. En sådan hantering ska dock ske utan onödigt
dröjsmål eller med den skyndsamhet som krävs i det enskilda fallet. (Se bl.a.
6 § FL och JO 2015/16 s. 653.)

Avslutningsvis vill jag med anledning av att AA tagit upp att intagna har
begränsade ekonomiska resurser upplysa om att jag har tagit ett initiativ för att
utreda bl.a. konsekvenserna av Kriminalvårdens beslut, att intagna inte längre
får ta emot privata medel (se JO:s dnr 2585-2020).

Ärendet avslutas.
