# Fråga bl.a. om dokumentationsplikten i ett ärende rörande en vårdnadsutredning när socialnämnden hade gett en utomstående s.k. konsult i uppdrag att utföra utredningen

JO 2006-02-13 dnr 5080-2004

## Beslut

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                       Sid
                                                                            2006-02-13             5080-2004                1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga bl.a. om dokumentationsplikten i ett ärende rörande en vårdnads-
                        utredning när socialnämnden hade gett en utomstående s.k. konsult i
                        uppdrag att utföra utredningen


                        I ett mål angående vårdnad om AA:s och BB:s gemensamma dotter CC uppdrog
                        Tierps tingsrätt åt Individ- och familjenämnden i Tierps kommun att utse någon att
                        utföra en s.k. vårdnadsutredning. Individ- och familjenämnden förordnade i
                        oktober 2003 socionomen DD att utföra utredningen. DD hade inte någon fast
                        anställning vid nämndens förvaltning.

                        Utredningen blev klar och gavs in till Tierps tingsrätt i mars 2004.

                        I en anmälan till JO klagade AA på handläggningen av vårdnadsutredningen.
                        Klagomålen avsåg att hon inte hade fått ta del av och tillfälle att kommentera
                        utredningen innan den gavs in till tingsrätten, att utredningen inte hade bedrivits
                        enligt gällande riktlinjer och på ett objektivt och opartiskt sätt samt att utredaren
                        hade brutit mot sin tystnadsplikt. AA ifrågasatte även bl.a. om individ- och
                        familjenämnden hade kunnat ge uppdraget att utföra utredningen till en s.k.
                        konsult.

                        Inledningsvis inhämtades en kopia av vårdnadsutredningen.

                        Föredraganden inhämtade per telefon upplysningar från förvaltningschefen EE vid
                        individ- och familjeförvaltningen i Tierps kommun. Han uppgav bl.a. följande.
                                  Förvaltningen har som rutin att kommunicera en vårdnadsutredning innan den
                                  lämnas till tingsrätten. Han är osäker på om den kommuniceras både med parten och
                                  med partens ombud. Förvaltningen har bara en ordinarie familjerättssekreterare och
                                  köper in extra resurs om behov uppstår. DD har lång erfarenhet och har tidigare
                                  anlitats av förvaltningen. Det finns inget löpande avtal utan hon anlitas i ett enskilt
                                  ärende och arvoderas per timme.
                                  Den ordinarie familjerättssekreteraren har rutiner för kommunicering av
                                  vårdnadsutredningar men han är osäker på hur det fungerar när det är externa
                                  konsulter som gör utredningen. Externa konsulter har inte tillgång till något
                                  elektroniskt klientregistreringssystem och han vet inte hur dokumentationen i dessa
                                  fall sköts i praktiken.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 5080-2004     Sid 2 (5)




Därefter begärdes som lån handlingarna i ärendet rörande vårdnadsutredningen
samt en kopia av förvaltningens avtal med DD. Med anledning av denna begäran
lämnade DD följande upplysningar per telefon.

      Förvaltningen har vidarebefordrat JO:s begäran om lån av handlingar till henne. Det
      finns ingen dokumentation i ärendet utöver själva vårdnadsutredningen. Hon
      skickade vårdnadsutredningen till parternas ombud och tingsrätten samtidigt. Hon
      försökte diskutera utredningen med AA innan den var färdigställd men AA vägrade
      att ha någon kontakt med henne.
      Hon har under lång tid anlitats av förvaltningen för att utföra vårdnadsutredningar
      som familjerättssekreteraren inte själv hinner eller kan utföra. Det finns ett gammalt
      avtal (eventuellt från 1998) som ligger till grund för uppdragen. Hon får
      timersättning.
Därefter inhämtade föredraganden på nytt upplysningar från EE, som uppgav att
det inte fanns något skriftligt avtal mellan förvaltningen och DD när hon utförde
vårdnadsutredningen.

Ärendet remitterades därefter till Individ- och familjenämnden i Tierps kommun
för utredning och yttrande över de klagomål som framfördes mot nämnden.

## Utredning

Yttrandet skulle främst avse formerna för att anlita en extern konsult att utföra en
vårdnadsutredning.

Ett yttrande inkom från individ- och familjenämndens vice ordförande FF. Av
yttrandet framgick bl.a. följande.
      1) Formellt har utredningen utförts av tjänsteman med korttidsförordnande hos
      förvaltningen. DD har anlitats och anlitas för denna typ av arbete av förvaltningen
      sedan flera år tillbaka.
      2) DD är utbildad socionom och har arbetat som socialsekreterare tidigare. Hon har
      bl.a. arbetat ca sju (7) år på familjerätten i Uppsala kommun. Det finns ingen grund
      för påståendet att DD skulle vara ”känd som burdus”.
      3) Nämnden är ansvarig för utredningen och har fått erforderlig information om
      denna. Enligt vår mening har det inte funnits anledning att stoppa utredningen.
      Utredningen är saklig och uppfyller de krav nämnden ställer på denna typ av
      utredningar.
I en förnyad remiss till individ- och familjenämnden anmodades nämnden att
komma in med utredning och yttrande beträffande kommuniceringen av
vårdnadsutredningen. I remissen angavs att det av yttrandet även borde framgå
skälet till att någon löpande dokumentation inte hade förts i ärendet.

Nämnden överlämnade som sitt remissvar ett yttrande undertecknat av GG,
nämndens ordförande, och EE, tf. förvaltningschef. Av yttrandet framgick bl.a.
följande.
      I oktober 2003 fick DD uppdraget att utföra vårdnadsutredning för familjerättens i
      Tierps kommun räkning. Under uppdragets gång förde DD anteckningar som hon
      sedan sammanställde till en vårdnadsutredning. Efter att uppdraget upphört skall inte
      DD spara sådana anteckningar och hon har heller inte gjort det. Förvaltningen
      arkiverar inte heller denna typ av anteckningar.
      Med hjälp av sin gamla almanacka och samtal med andra anställda på förvaltningen
      har DD gjort följande rekonstruktion av utredningstiden:
                                                                         Dnr 5080-2004      Sid 3 (5)




      AA ringde mig nästan omgående efter att jag fått uppdraget för att diskutera
      vårdnadsfrågan.
      Den 5/12 2003 träffade jag båda föräldrarna och barnet på Forshem (en lokal som
      disponeras av individ- och familjeförvaltningen). De var där i anledning av faders
      umgänge med barnet. Modern hade familjestödjare (tjänstemän vid individ- och
      familjeförvaltningen) till hjälp i hemmet. Dessa var med vid faderns umgänge med
      barnet vid den här tiden.
      Jag gjorde ett hembesök hos AA ensam under några timmar. Då träffade jag ju även
      CC. Därefter gjorde jag ytterligare två hembesök hos AA och CC, i sällskap med en
      familjestödjare. Dessa besök skedde i januari 2004. Förutom dessa besök, så talade
      vi i telefon ett flertal gånger.
      Efter dessa samtal ville AA byta vårdnadsutredare. Hon ville inte träffa mig mer.
      Dåvarande socialchef ansåg att inget byte skulle ske.
      Jag tyckte att jag redan fått de uppgifter jag behövde för att jobba vidare.
      Jag rådgjorde också med min handledare och med socialchefen. Båda hade samma
      uppfattning som jag i frågan.
      Jag träffade fadern på kontoret två gånger och gjorde hembesök en gång.
      Jag träffade honom även ytterligare en gång vid umgänge på Forshem.
      De flesta referenterna i utredningen är tjänstemän anställda av Tierps kommun.
      Dessa har jag talat med vid personliga samtal och vid sammankomster angående
      ärendet. Vissa har sedan valt att själva skriva ner sina iakttagelser och bedömningar.
      Andra har jag antecknat ned och sedan delgivit.
      De personliga referenterna har jag talat med i telefon eller träffat, sedan läst upp det
      jag skrivit eller bett personerna att själva skriva. Ett par av referenterna ville inte
      medverka i utredningen.
      AA ville inte träffa mig för kommunicering, hon sade att hon skulle skriva egen
      inlaga till rätten, så lät jag individ- och familjeförvaltningen sända utredningen till
      respektive part och till deras juridiska ombud. Även tingsrätten sände sedan
      utredningen till parterna.
AA kommenterade remissvaren.

I ett beslut den 13 februari 2006 anförde JO André följande.

Rätten skall enligt 6 kap. 19 § föräldrabalken se till att frågor om vårdnad, boende
och umgänge blir tillbörligt utredda. Innan rätten avgör ett mål eller ärende om
vårdnad, boende eller umgänge skall socialnämnden ges tillfälle att lämna
upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för
frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana upplysningar. Om
det behövs utredning utöver vad som sägs i andra stycket, får rätten uppdra åt
socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa den.

Socialnämnden har i ifrågavarande fall utsett DD att utföra vårdnadsutredningen.
Hon hade inte någon fast anställning vid socialförvaltningen.

Tidigare gällde att domstolen kunde anmoda socialnämnden att yttra sig i en
vårdnadsfråga. Syftet med att nämnden inte längre skulle yttra sig utan endast utse
någon att verkställa en utredning var att effektivisera och påskynda
utredningsförfarandet i tvisterna. Att det i bestämmelsen sägs att socialnämnden
skall utse någon att utföra utredningen skulle i och för sig kunna tas till intäkt för
                                                                   Dnr 5080-2004   Sid 4 (5)




att nämnden till utredare kan välja en lämplig person, dvs. även en privat utredare.
Detta synes dock inte ha varit lagstiftarens avsikt. Såvitt framgår av förarbetena har
nämligen lagstiftaren förutsatt att utredningen skulle utföras av en tjänsteman vid
nämndens förvaltning (prop. 1990/91:8 s. 44 f.).

Socialnämnden kan under vissa förutsättningar använda sig av andra personer än
tjänstemän vid nämndens förvaltning för att utföra en utredning. Nämnden har
möjlighet att anlita uppdragstagare som är fysiska personer och som knyts till
myndigheten på ett sådant sätt att de kan anses delta i dess verksamhet. En sådan
uppdragstagare förutsätts stå under myndighetens arbetsledning och utföra
arbetsuppgifter som normalt ankommer på en anställd. Detta får till följd att
grundläggande regler – däribland tryckfrihetsförordningens, sekretesslagens
(1980:100), förvaltningslagens (1986:223) och socialtjänstlagens (2001:453)
bestämmelser – gäller för uppdragstagarens arbete. Denne står även under min
tillsyn i den del han utför arbete åt socialnämnden. Jag kan i denna del hänvisa till
JO:s ämbetsberättelse 2001/02 s. 250.

För det fall en socialnämnd utser en uppdragstagare att utföra en vårdnadsutredning
bör uppdraget regleras i ett skriftligt avtal för att klarlägga vad som gäller i fråga
om uppdragstagarens anknytning till verksamheten.

I förevarande fall har nämnden uppgett att DD har varit en tjänsteman med
korttidsförordnande. Remissvaret ger inte ett klart svar på frågan om nämnden
anser att DD i arbetsrättsligt hänseende har haft en anställning vid förvaltningen
eller om hon är att betrakta som en sådan uppdragstagare som jag har berört ovan.
Med utgångspunkt från vad som har kommit fram i ärendet drar jag dock den
slutsatsen att avsikten har varit att hon under alla förhållanden skulle ha en sådan
anknytning till nämndens förvaltning att hon skulle betraktas som en offentlig
befattningshavare. Jag anser därför att hon står under min tillsyn och jag kan
konstatera att varken nämnden eller DD har haft någon annan ståndpunkt i detta
hänseende. Jag vill i denna del endast tillägga att det kan finnas skäl för nämnden
att se över de rutiner som finns när nämnden anlitar utomstående för att utföra olika
uppdrag på nämndens vägnar. Härvid vill jag hänvisa till vad jag har anfört i mitt
ovan nämnda beslut (särskilt s. 266 f.).

När det gäller den utredning som DD har utfört vill jag inledningsvis påpeka att en
part som anser att det finns felaktigheter och brister i en vårdnadsutredning kan
påpeka detta för domstolen. Domstolen skall självständigt pröva vilket värde som
kan tillmätas de inhämtade uppgifterna och kan även ta initiativ till ytterligare
utredning. JO brukar därför inte uttala sig om innehållet i en vårdnadsutredning.
Jag har inte funnit skäl att frångå den principen i detta fall.

Jag finner dock skäl att något beröra handläggningen av vårdnadsutredningen när
det gäller dokumentation och kommunicering.

Enligt 11 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) skall handläggning av ärenden som
rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling
                                                                   Dnr 5080-2004   Sid 5 (5)




dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i
ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Anteckningarna
skall föras löpande och lämpligen i form av s.k. journalanteckningar.
Dokumentationen skall föras så att det är möjligt att följa handläggningen av
ärendet. Bestämmelsen om dokumentationsplikt gäller oavsett om ett ärende
handläggs av en tjänsteman vid nämndens förvaltning eller av en uppdragstagare
som nämnden har knutit till sin verksamhet.

Vid de inledande kontakterna med individ- och familjeförvaltningen noterades att
det inte fanns någon dokumentation i ärendet vid förvaltningen eller hos utredaren.
Den från individ- och familjeförvaltningen begärda kopian av vårdnadsutredningen
översändes till JO från Svea hovrätt där vårdnadstvisten då var anhängig. Nämnden
har i remissvaret inte berört detta utan, som jag har uppfattat det, enbart uppgett att
utredaren efter avslutat uppdrag förstört sitt arbetsmaterial. Det synes således inte
ha förts några löpande journalanteckningar om t.ex. vilka kontakter som har tagits
under vårdnadsutredningen och när det har skett. Det är därför inte möjligt att i
efterhand följa hur utredningsarbetet har bedrivits. Såvitt framkommit under min
utredning synes inte nämnden ens ha sparat ett exemplar av vårdnadsutredningen.
Om det förhåller sig på detta sätt är det anmärkningsvärt. Det har ankommit på
nämnden att ge DD instruktioner om hur hon skulle fullgöra dokumentationsplikten
och se till att dokumentationen utfördes på ett korrekt sätt. Uppenbarligen har
nämnden åsidosatt sina åligganden härvidlag. Detta är allvarligt. Nämnden bör
tillse att det utarbetas rutiner för dokumentation i de fall nämnden har utsett
tillfälligt anställda och/eller uppdragstagare att utföra vårdnadsutredningar. Det
som har kommit fram ger mig skäl att tillställa Länsstyrelsen i Uppsala län en
kopia av detta beslut för kännedom.

JO har vid flera tillfällen uttalat att en part i en vårdnadstvist bör få del av och
tillfälle att yttra sig över vårdnadsutredningen innan den ges in till domstolen (se
bl.a. JO:s ämbetsberättelse 1994/95 s. 363). DD har uppgett att AA inte ville träffa
henne för kommunicering utan skulle skriva en egen inlaga till tingsrätten. För det
fall den enskilde motsätter sig ett möte för genomgång av utredningen kan det vara
lämpligt att i stället ge denne möjlighet att yttra sig skriftligen. Mot bakgrund av
vad som har framkommit i denna del lämnar jag saken med den kommentaren.
