# Något om Kriminalvårdens rutiner vid avlyssning i efterhand av elektronisk kommunikation. Även kritik mot häktet Kronoberg för hanteringen av framställningar om att få del av sådana upptagningar

JO 2025-04-11 dnr 5128-2023

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                    Sid
                                                                    2025-04-11                5128-2023             1 (7)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Något om Kriminalvårdens rutiner vid avlyssning i
                   efterhand av elektronisk kommunikation. Även kritik mot
                   häktet Kronoberg för hanteringen av framställningar om
                   att få del av sådana upptagningar


                    Beslutet i korthet: Intagna i häkte kan under vissa förutsättningar beviljas tillstånd till
                    elektronisk kommunikation som spelas in och avlyssnas i efterhand. Tillstånden kan
                    återkallas direkt med anledning av vad som har framkommit vid avlyssningen av ett
                    samtal, eller om Kriminalvården har funnit att den intagne vid upprepade tillfällen inte
                    har iakttagit villkoren för tillståndet.
                    I beslutet uttalar JO att det är en självklarhet att den intagne, i samband med ett
                    besked om misstänkt manipulation av systemet eller att ett villkor inte har följts, ska
                    underrättas både om vad som har noterats under avlyssningen och, när det är fallet,
                    om att upprepade överträdelser kan leda till att tillståndet återkallas. Den intagne bör
                    då även informeras om förutsättningarna för att få del av inspelade samtal och
                    dokumentationen över gjorda iakttagelser. Enligt JO bör upptagningar av sådana
                    samtal inte heller raderas omedelbart när en tjänsteanteckning över innehållet
                    upprättats.
                    JO kritiserar häktet Kronoberg för bristande hantering av en intagens upprepade
                    framställningar om att få del av inspelningar av samtal där överträdelser påstods ha
                    ägt rum. Dessa hade legat till grund för återkallelse av två av den intagnes
                    telefontillstånd.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Kriminalvården, häktet Kronoberg, och
                   förde i huvudsak fram följande. I början av juni 2023 blev han varnad för att ha
                   pratat i telefon med en annan person än de som hans telefontillstånd gällde. Han
                   begärde att få tillgång till inspelningarna av de telefonsamtal där de påstådda
                   överträdelserna skulle ha ägt rum. Han ville ha ut materialet för att kunna bevisa
                   att han inte brutit mot användarvillkoren. Det fick han inte, utan fick till svar att
                   det inte går att överklaga varningar och att det bara var att gilla läget. Därefter
                   blev han av med tillstånden att ringa till sin mamma respektive pappa.




    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                      E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                      Dnr 5128-2023       Sid 2 (7)




Utredning
Inledningsvis granskade JO handlingar i AA:s ärenden om telefontillstånd.
Därefter uppmanades Kriminalvården att yttra sig över det som förts fram i
anmälan och besvara de frågor som framgår av remissvaret.

Detta beslut behandlar några av Kriminalvårdens rutiner vid granskning av
elektronisk kommunikation som spelats in för att avlyssnas i efterhand
(s.k. INTIK Play) och häktet Kronobergs hantering av en intagens
framställningar om att få del av sådana upptagningar. Kriminalvårdens yttrande,
som lämnats genom chefen för sektionen för verksjuridik, har i relevanta delar
följande innehåll:

## Utredning

Uppgifter om omständigheterna har hämtats in från Kriminalvårdens region
      Stockholm, vilken i sin tur har hämtat in uppgifter från häktet Kronoberg och
      kriminalvårdsregistret. Berörda befattningshavare har fått möjlighet att lämna
      synpunkter.
      Av utredningen framgår sammanfattningsvis följande.
      Den 5 april 2023 beviljades AA telefontillstånd för kontakt sin mamma och
      pappa. Av besluten framgick att tillstånden endast gällde för samtal med nämnda
      personer. Vidare var tillstånden kopplade till olika telefonnummer samt förenade
      med villkor om inspelning och avlyssning i efterhand.
      Den 1 juni 2023 återkallades telefontillståndet för kontakt med AA:s mamma
      och den 12 juni 2023 återkallades även telefontillståndet för kontakt med hans
      pappa. Skälen för återkallelserna var att AA hade talat med andra personer än
      han hade tillstånd för.
      Innan telefontillstånden återkallades hade AA den 11 april och 1 juni 2023 fått
      information om att han varnades för att ha talat med andra personer än de som
      tillstånden avsåg den 9 och 10 april samt 31 maj 2023. AA hade även fått sådan
      information den 31 maj 2023 efter ett samtal den 30 maj 2023 och den 29 maj
      2023 efter ett samtal tidigare samma dag. AA bestred informationen varvid
      personal förklarade att den inte utgjorde något beslut, men att han kunde begära
      omprövning av en eventuell återkallelse av telefontillstånden.
      Efter att AA begärt omprövning av besluten om att återkalla telefontillstånden
      beslutade Kriminalvården den 14 juni 2023 att inte ändra besluten. AA har inte
      överklagat omprövningsbesluten till allmän förvaltningsdomstol.
      –––

      Hur hanterades AA:s begäran om att få ta del av inspelningarna?
      AA har i en hemställan den 30 maj 2023 begärt att hans försvarare skulle få ta
      del av en inspelning av ett telefonsamtal den 29 maj 2023. I hemställan bestred
      AA även en varning som han skulle ha fått samma dag. Av Kriminalvårdens
      anteckningar i hemställan framgår att det endast var en varning och att det inte
      fanns något att överklaga. AA invände mot detta och anförde bl.a. att det han bad
      om var till bevisning för att varningen inte var giltig.
      Vidare har AA i en hemställan den 1 juni 2023 begärt att få ta del av samtliga
      inspelningar av telefonsamtal med honom den 11 april, 31 maj och 1 juni 2023. I
      hemställan har AA även lämnat information om att han fått indraget tillstånd.
      Kriminalvården har därefter antecknat en fråga om det är en begäran om
      omprövning. AA invände mot det och anförde bl.a. att han ville ha
      inspelningarna.
                                                                   Dnr 5128-2023        Sid 3 (7)




AA fick skriftlig information någon gång mellan den 2 och 11 juni 2023 om att
ljudfilerna inte sparas.

När raderades ljudfilerna med de inspelade samtalen?
AA har begärt att få ta del av inspelningar av telefonsamtal den 11 april, 29 och
31 maj samt 1 juni 2023. Kriminalvården saknar information om huruvida AA
har talat i telefon den 11 april och 1 juni 2023. Det är däremot klart att han har
talat i telefon den 29 och 31 maj 2023, eftersom han efter dessa samtal har fått
information om att han varnades för att ha talat med andra personer än de som
tillstånden avsåg.
Häktet Kronoberg har som rutin att radera ljudfiler med inspelade samtal så snart
personal har lyssnat på samtalet. Normalt lyssnar personal igenom samtal samma
dag som de spelas in. Om någon misskötsamhet upptäcks raderas ljudfilen efter
att en tjänsteanteckning har gjorts i kriminalvårdsregistret. Det har däremot inte
varit möjligt ta reda på exakt när de nu aktuella ljudfilerna raderades.

Rättslig reglering

Utlämnande av allmänna handlingar
Enligt grundläggande bestämmelser i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, TF, har var
och en rätt att ta del av en handling som förvaras hos en myndighet om den har
kommit in till myndigheten eller upprättats där, förutsatt att den inte omfattas av
sekretess.
Av 2 kap. 15 § TF följer att den som begär ut en allmän handling som får lämnas
ut ska genast eller så snart det är möjligt och utan avgift få ta del av handlingen
på stället på ett sådant sätt att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på
annat sätt. En handling får även skrivas av, avbildas eller tas i anspråk för
ljudöverföring. Kan en handling inte tillhandahållas utan att en sådan del av
handlingen som inte får lämnas ut röjs, ska den i övriga delar göras tillgänglig för
sökanden i avskrift eller kopia. En myndighet är inte skyldig att tillhandahålla en
handling på stället, om det möter betydande hinder. Detsamma gäller en
upptagning som avses i 3 §, om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan ta del
av upptagningen hos en närbelägen myndighet
Av 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, framgår att om
en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt
beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon
som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde
låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.
Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om
1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med
   förbehåll som
2. inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över
   handlingen, och
3. den enskilde begär myndighetens prövning.
Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning
och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna
överklagas.
JO har i ett flertal beslut uttalat att ett besked i en utlämnandefråga normalt bör
lämnas samma dag som framställningen gjordes. Någon eller några dagars
fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt for att ta ställning till om ett
utlämnande får ske. Ett visst ytterligare dröjsmål kan vara ofrånkomligt om
framställningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material.
(Se bl.a. JO 2017/18 s. 184.)
Enligt JO ska en enskild som begär att få ta del av en handling som inte existerar
hos myndigheten omgående informeras om att handlingen inte finns där. Om han
eller hon, trots detta, står fast vid sin begäran och det rör en handling som typiskt
                                                                      Dnr 5128-2023      Sid 4 (7)




     sett kan förekomma hos myndigheten, bör myndigheten följa den i 6 kap. OSL
     angivna ordningen. Myndigheten ska alltså meddela ett skriftligt beslut och
     lämna en överklagandehänvisning. Skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordning-
     en gäller även i en sådan situation. (Se t.ex. JO 2013/14 s. 624 och JO:s beslut
     den 21 december 2020 i dnr 1755-2019 och den 27 april 2023 i dnr 5421-2022.)

     Elektronisk kommunikation
     Av 3 kap. 4 § häkteslagen (2010:611), HäL, följer att en intagen får stå i
     förbindelse med en annan person genom elektronisk kommunikation i den
     utsträckning det lämpligen kan ske. Elektronisk kommunikation får vägras om
     den kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning
     enligt 5 §.
     Enligt 3 kap. 5 § första stycket HäL får elektronisk kommunikation mellan en
     intagen och en annan person avlyssnas, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl.
     De som ska kommunicera med varandra ska i förväg informeras om kontrollen.
     Av 12 § häktesförordningen (2010:2011) följer att upptagningar och
     uppteckningar som har tillkommit vid kontroll av elektronisk kommunikation ska
     förstöras så snart de inte längre behövs.
     Av 1 kap. 5 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om
     häkte, FARK Häkte, framgår att med INTIK-systemet avses Kriminalvårdens
     särskilda system för kontrollerat telefonerande för intagna.
     Enligt 3 kap. 9 a § FARK Häkte får telefontillstånd inom INTIK-systemet
     förenas med villkor om inspelning och avlyssning i efterhand. En intagen får
     sammantaget ringa samtal enligt första stycket under högst en timme per vecka.
     Enligt 3 kap. 12 § FARK Häkte ska avlyssning av elektronisk kommunikation
     ske i realtid. Om det innebär tillräcklig kontroll, får kommunikationen spelas in
     och avlyssnas i efterhand.
     –––
     I avsnitt 9.2.1 i Kriminalvårdens handbok för besök och elektronisk
     kommunikation (2014:3) anges att det inom INTIK-systemet finns det en
     automatisk funktion som raderar upptagningarna efter 30 dagar. Det finns inget
     som hindrar att anstalten eller häktet manuellt raderar upptagningarna tidigare,
     om en kontroll av upptagningarna är genomförd.

## Kriminalvårdens bedömning

När det först gäller utlämnandet av inspelningarna får både det AA anförde i
     hemställan den 30 maj och den 1 juni 2023 anses som begäran om att få ta del av
     allmänna handlingar.
     Det har inte gått att klarlägga om inspelningarna existerade hos myndigheten när
     AA begärde att få ta del av dem. För det fall inspelningarna fanns hos
     myndigheten vid tiden för hans begäran borde utlämnandefrågan ha handlagts
     skyndsamt. Om inspelningarna däremot inte fanns hos myndigheten borde AA
     ha informerats om det förhållandet tidigare än som skedde. Vidare får både AA:s
     invändningar i hemställan den 30 maj och 1 juni 2023 förstås som att han vidhöll
     sin framställning om att få ta del av inspelningarna. Kriminalvården borde därför
     meddelat skriftliga beslut och lämnat överklagandehänvisning oaktat om
     inspelningarna existerade hos myndigheten eller inte.
     Kriminalvården beklagar den felaktiga hanteringen av AA:s begäran om att få ta
     del av inspelningarna och ser allvarligt på det inträffade.
AA kommenterade Kriminalvårdens yttrande.
                                                                   Dnr 5128-2023      Sid 5 (7)




Bedömning
Kriminalvården har redogjort för relevanta rättsliga utgångspunkter. Det bör
dock uppmärksammas att myndighetens handbok om besök och elektronisk
kommunikation (2014:3) nyligen har uppdaterats i relevanta delar, dvs. i fråga
om dokumentation vid avlyssning och om hantering av inspelningar av
elektronisk kommunikation. Om det under avlyssning av en sådan upptagning
framkommer att den intagne har missbrukat sitt telefontillstånd sägs numera att
en utförlig tjänsteanteckning ska upprättas i aktuellt ärende om telefontillstånd i
kriminalvårdsregistret (KVR). Det anges uttryckligen vilken information som
tjänsteanteckningen bl.a. bör innehålla. Därtill framgår att det inom INTIK-
systemet finns en automatisk funktion som raderar upptagningarna efter
14 dagar. Men en sådan upptagning bör, enligt samma styrande dokument,
raderas manuellt så snart den är kontrollerad (och en tjänsteanteckning
eventuellt är upprättad) alternativt så snart anstalten eller häktet bedömt att
upptagningen inte behöver kontrolleras.

Ett telefontillstånd som beviljats en intagen i häkte kan återkallas direkt med
anledning av vad som har framkommit i ett avlyssnat samtal. En återkallelse
kan också grundas på att Kriminalvården har funnit att den intagne vid
upprepade tillfällen inte har iakttagit villkoren för tillståndet. Det är en
självklarhet att den intagne ska underrättas både om vad som i dessa fall har
noterats under en avlyssning och, när det är fallet, om att upprepade
överträdelser kan leda till att tillståndet återkallas. Det får vidare enligt min
mening antas att upptagningen, eller upptagningarna, liksom dokumentationen
av gjorda iakttagelser då kan vara viktiga bevismedel för den intagne, för att
han eller hon ska kunna tillvarata sina rättigheter. I samband med ett besked om
misstänkt manipulation av systemet eller att ett villkor inte har följts bör den
intagne därför samtidigt även informeras om förutsättningarna för att få del av
relevant material.

Situationen kan jämföras med den när en intagen i anstalt tilldelats en varning
med stöd av fängelselagen (2010:610) och en övervakningskamera har
dokumenterat händelsen som legat till grund för den rapporterade
misskötsamheten. JO har tidigare konstaterat att en inspelad övervakningsfilm
då kan vara ett viktigt bevismedel, t.ex. när motstridiga uppgifter har lämnats,
och framhållit att Kriminalvården bör ha en generös inställning till en begäran
att spara en sådan film. Därtill framgår av JO:s uttalanden att den intagne bör
informeras om att inspelningen kommer att spelas över och inte tillföras
utredningen, samt upplysa den enskilde om möjligheten att begära ut
inspelningen med stöd av bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
(Se särskilt JO 2019/20 s. 226, dnr 6230-2017.)

Jag är av samma uppfattning och anser att motsvarande bör gälla när det vid en
kontroll av ett telefonsamtal uppstår misstanke om att en intagen inte har
genomfört det korrekt. Som jag ser på saken bör den enskilde få likartad
information även om myndigheten har bedömt att ett utlämnande inte kan ske,
                                                                    Dnr 5128-2023      Sid 6 (7)




eftersom ett beslut om detta kan överklagas. Det här innebär vidare att inspel-
ningen enligt min mening inte bör raderas omedelbart när en tjänsteanteckning
över innehållet upprättats. En sådan ordning får anses förenlig med 12 § häktes-
förordningen (2010:2011), enligt vilken upptagningar och uppteckningar som
tillkommit vid kontroll av elektronisk kommunikation ska förstöras så snart de
inte längre behövs.

Detta för mig över till frågan om de aktuella inspelningarna av AA:s telefon-
samtal förvarades hos myndigheten vid tiden för hans begäran om att få ta del
av dem. Kriminalvården har i sitt remissvar förklarat att det inte har gått att
klarlägga, och det är inte meningsfullt att fortsätta utredningen i den delen.
Förhållandet ger mig dock anledning påminna om att en handling som begärts
ut enligt JO:s mening inte får förstöras innan utlämnandefrågan har prövats och
ett eventuellt avslagsbeslut har fått laga kraft. Skälet för den ståndpunkten är att
den som har gjort framställningen annars fråntas sin rätt att få saken prövad i
högre instans. (Se t.ex. JO 1994/95 s. 583, dnr 1204-1993, och JO 2017/18
s. 178, dnr 3434-2016 samt mitt beslut den 27 april 2023, dnr 5421-2022.) Jag
noterar att en motsvarande anvisning finns i Kriminalvårdens handbok för
besök och elektronisk kommunikation (2014:3), s. 68.

Som myndigheten har varit inne på i sitt yttrande måste AA:s hemställningar
förstås som att han – vid upprepade tillfällen – begärde att få del av allmänna
handlingar och häktet borde ha prövat framställningarna skyndsamt. Det gäller
även om handlingarna, dvs. inspelningarna, inte fanns kvar. Om det var fallet
borde AA ha underrättats om det och därtill borde han, oavsett skälet för att han
inte kunde få del av dem, ha informerats om rätten att få ett överklagbart beslut
i frågan (se 6 kap. 3 § tredje stycket offentlighets- och sekretesslagen
[2009:400]). Om han då höll fast vid sin begäran skulle myndigheten ha fattat
ett beslut. Häktet Kronoberg förtjänar kritik för sin hantering.

Som inledningsvis uppmärksammats är handboken om de aktuella frågorna
uppdaterad. Det är positivt att den tydligt beskriver vad en tjänsteanteckning
minst ska omfatta vid kontroller i förekommande fall, inte minst mot bakgrund
av att den kan vara ett viktigt bevismedel för den intagne. De tjänsteanteck-
ningar som upprättades vid avlyssningarna av AA:s telefonsamtal är torftiga
och långt ifrån utformade enligt de nya anvisningarna. Jag vill därför lyfta fram
vikten av att det som nu sägs i handboken följs.

Vad som i övrigt har framkommit motiverar inte några uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.
                                                              Dnr 5128-2023   Sid 7 (7)




Rättssakkunniga Reb Kerstinsdotter har föredragit ärendet och byråchefen
Johan Thorblad har deltagit i beredningen.
