# Individnämnden i Pajala kommun får allvarlig kritik för bl.a. långsam handläggning och bristande dokumentation i ett ärende om personlig assistans enligt LSS

JO 2024-10-15 dnr 5149-2023

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                           2024-10-15               5149-2023               1 (8)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                         Individnämnden i Pajala kommun får allvarlig kritik för bl.a. långsam
                         handläggning och bristande dokumentation i ett ärende om personlig
                         assistans enligt LSS


                          Beslutet i korthet: En enskild ansökte i juni 2023 om personlig assistans enligt lagen
                          (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Beslut i ärendet
                          meddelades först efter fjorton månader.
                          I beslutet konstaterar JO att handläggningstiden i ärendet varit för lång och väsentligt
                          överstigit de riktlinjer i ett ärende om personlig assistans enligt LSS som JO tidigare
                          har uttalat. Även om omständigheter som ett ärendes komplexitet på goda grunder
                          kan medföra att handläggningstiden blir längre understryker JO att nämnden hela
                          tiden har ett ansvar att driva ärendet framåt och att fatta ett beslut inom rimlig tid. Det
                          kravet gäller även om den enskilde t.ex. beviljas andra insatser under
                          handläggningstiden. JO är kritisk mot nämndens långsamma handläggning och att
                          den enskilde fick vänta på beslutet under en alltför lång tid.
                          JO är även kritisk mot att ärendet inte har dokumenterats på det sätt som
                          lagstiftningen kräver. Dokumentationsbristerna har bl.a. medfört att det i efterhand
                          inte har gått att följa handläggningen och att se vilka åtgärder som nämnden har
                          vidtagit. Bristerna har även påtagligt försvårat JO:s granskning av ärendet och gjort
                          att det inte har varit möjligt att bedöma vid vilken tidpunkt som nämnden skulle ha
                          underrättat om väsentlig försening enligt 11 § förvaltningslagen (2017:900). Utifrån
                          vad som framkommit om ärendets långsamma handläggning kan JO emellertid
                          konstatera att den gräns för när nämnden måste bedöma om ärendet kommer att bli
                          väsentligt försenat hade passerats. Av dokumentationen har det inte gått att utläsa
                          om nämnden vid något tillfälle skickade en underrättelse om väsentlig försening. JO
                          är även kritisk mot nämndens hantering av ärendet i det avseendet.
                          Sammantaget anser JO att nämnden förtjänar allvarlig kritik för sin långsamma
                          handläggning och för hur ärendet har hanterats.
                          JO har avslutningsvis funnit anledning att uttala sig om myndigheters skyldighet enligt
                          13 kap. 6 § regeringsformen att biträda JO i en utredning.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 21 juni 2023 klagade AA på socialtjänsten
                         i Pajala kommuns handläggning av ett ärende enligt lagen (1993:387) om stöd
                         och service till vissa funktionshindrade, LSS. AA uppgav bl.a. att han under

 Riksdagens ombudsmän                           E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:          08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                    Dnr 5149-2023      Sid 2 (8)




sommaren 2022 hade lämnat in en ansökan om personlig assistans avseende sin
son men att något beslut inte hade fattats vid tidpunkten för anmälan till JO.

Utredning
JO hämtade in handlingar avseende AA:s sons ärende från socialtjänsten.
Därefter begärde JO att Individnämnden i Pajala kommun skulle yttra sig över
det som framförts i anmälan. Myndigheten skulle även besvara ett antal frågor.

I sitt yttrande uppgav nämnden bl.a. följande. Ansökan om personlig assistans
kom in den 1 juli 2022. Kommunikationen med vårdnadshavarna och
anteckningarna i ärendet var mycket omfattande. Under handläggningen
diskuterades olika boendemöjligheter för sonen, bl.a. i form av korttidsboende,
och det fattades även beslut om andra insatser enligt LSS. Utredningen var
färdig i juni/juli 2023 och beslut fattades den 5 september 2023.
Handläggningstiden var motiverad med hänsyn till ärendets komplexa karaktär,
vårdnadshavarnas brist på intresse för boendealternativ och en mycket svår
personalsituation inom kommunen. Under handläggningen var det även relevant
att beakta en lagändring och att inkludera den i bedömningen. Nämnden hade
under handläggningstiden en kontinuerlig kommunikation med
vårdnadshavarna, och skyldigheten enligt 11 § förvaltningslagen (2017:900),
FL, om underrättelse vid väsentlig försening uppfylldes därmed.

AA fick möjlighet att kommentera yttrandet.

Bedömning
Handläggningstid och dokumentation
Det finns inte någon särskild bestämmelse som reglerar inom vilken tid en
nämnd ska fatta beslut med anledning av en ansökan om insats enligt LSS. De
generella bestämmelserna om ärendehandläggning i förvaltningslagen är dock
tillämpliga. Det innebär bl.a. att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och
kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (se 9 § FL).
Nämnden måste alltså se till att ärendet drivs framåt och att utföra de
handläggningsåtgärder som krävs för att ärendet ska kunna avgöras inom en
rimlig tid.

Den som omfattas av personkretsen i LSS har rätt till vissa insatser som han
eller hon behöver för sin livsföring och som inte kan tillgodoses på något annat
sätt. Det ligger i sakens natur att beslut i ärenden enligt LSS är av stor betydelse
för den enskilde. Det är därför angeläget att nämndens handläggning av sådana
ärenden sker snabbt, effektivt och rättssäkert i enlighet med bestämmelserna i
förvaltningslagen.

JO har tidigare uttalat bl.a. följande om handläggningstider i ärenden om
personlig assistans. En handläggningstid om tre till fyra månader är ett rimligt
riktmärke för ett ärende som rör personlig assistans. Alla ärenden kommer dock
inte kunna avgöras inom en sådan tidsperiod. För att en längre handläggningstid
                                                                  Dnr 5149-2023      Sid 3 (8)




ska anses godtagbar krävs att det föreligger omständigheter som kan motivera
det. Förklaringsbördan bör här ligga på nämnden. Är det t.ex. fråga om ett
komplext ärende där en rad utredningsåtgärder varit nödvändiga kan en
utredningstid om sju till åtta månader vara nödvändig. För att en
handläggningstid som överstiger sju till åtta månader ska kunna godtas krävs
typiskt sett att det varit fråga om ett ärende där en mer omfattande utredning
varit nödvändig. Det krävs också att nämnden hela tiden har bedrivit ett aktivt
utredningsarbete. Den enskilde ska inte behöva vänta så länge på ett beslut i sitt
ärende annat än i mycket speciella undantagsfall. (Se JO 2019/20 s. 588, dnr
7477-2017.)

Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om
olika slags insatser enligt LSS ska dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa
beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och
händelser av betydelse. (Se 21 a § LSS.)

Journalanteckningar och andra handlingar som upprättas och som hör till den
enskildes personakt ska vara väl strukturerade och tydligt utformade. Åtgärder
som vidtas vid handläggningen av ett ärende ska fortlöpande och utan oskäligt
dröjsmål dokumenteras i journalen. Av journalen ska det framgå bl.a. när en
handling av betydelse för handläggningen har kommit in eller upprättats i
ärendet. (Se 4 kap. 8 och 9 §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
[SOSFS 2014:5] om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL,
LVU, LVM och LSS.)

Det är av flera anledningar viktigt att ett ärende journalförts på ett korrekt och
rättvisande sätt. Dokumentationen skapar förutsättningar för den enskilde att
följa handläggningen av sitt ärende och är även viktig för att andra, t.ex. JO och
domstolar, i efterhand ska kunna förstå vad som hänt i ärendet.

Av de journalanteckningar som jag har tagit del av framgår inte när ansökan om
personlig assistans för AA:s son kom in. Nämnden har i sitt yttrande uppgett att
det skedde den 1 juli 2022. I augusti och september 2022 kom det in mejl från
bl.a. AA, och i november 2022 kom handlingar in från ett s.k. SIP-möte
avseende sonen, men i övrigt verkar det inte som att det vidtogs någon åtgärd i
ärendet förrän den 16 maj 2023 när det hölls ett möte med vårdnadshavarna
angående sonens behov av insatsen. Den 19 juni 2023 kontaktade AA
socialtjänsten per telefon och ställde frågor om handläggningstiden, med
påpekanden om att det hade gått ett år sedan ansökan gavs in. AA informerades
därefter per mejl om att kommunen hade en handläggningstid om sex månader
för inkomna ansökningar men att sonens beslut om korttidsboende skulle gå
över till ett beslut om personlig assistans i september 2023. Den informationen
hade AA även fått den 1 mars 2023 i samband med ett beslut om en annan
insats enligt LSS. I det beslutet angavs även att utredningen om personlig
assistans hade dragit ut på tiden.
                                                                    Dnr 5149-2023       Sid 4 (8)




Utöver vad jag har redovisat går det överhuvudtaget inte att se om några, och i
sådana fall vilka, utredningsåtgärder som har vidtagits med anledning av
ansökan om personlig assistans. Nämnden har uppgett i sitt yttrande att det även
gjordes hembesök, förekom kontakter med Försäkringskassan och fördes
mejlkonversationer och telefonsamtal. Inte något av detta framgår dock av
journalanteckningarna.

Genomgången av journalanteckningarna visar att dokumentationen inte lever
upp till lagstiftningens krav. Dokumentationsbristerna har medfört att det i
efterhand inte har varit möjligt att följa handläggningen och att se vilka åtgärder
som har vidtagits. Det har därför inte heller gått att skapa sig en bild av vilka
utredningsåtgärder som nämnden vidtagit och som ger stöd för nämndens
uppfattning att ärendet har varit av så pass komplex karaktär att en längre
handläggningstid har varit motiverad. Jag har heller inte kunnat bedöma om
nämnden har drivit utredningen framåt eller om det har funnits perioder av
passivitet. Den undermåliga dokumentationen har påtagligt försvårat min
granskning av ärendet. Det är givetvis inte godtagbart.

Alldeles oavsett vilka åtgärder som nämnden har vidtagit med anledning av
ansökan om personlig assistans kan jag konstatera att det dröjde till den
5 september 2023 innan ett beslut fattades i ärendet. Det innebär en
sammantagen handläggningstid om fjorton månader. Nämnden har angett olika
anledningar till den långa handläggningstiden. En sådan är att AA:s son
beviljades en insats i form av korttidsvistelse under utredningstiden och att
beslutet om personlig assistans skulle fattas först efter att beslutet om den
insatsen löpt ut. Jag vill mot den bakgrunden understryka att det förhållandet att
den enskilde beviljas andra insatser under tiden som en utredning om personlig
assistans pågår inte innebär att utredningen kan bedrivas mindre skyndsamt.
Kravet på skyndsam handläggning i 9 § FL gäller således alltjämt. I det
sammanhanget kan också tilläggas att nämnden har uppgett att vårdnadshavarna
inte visade intresse för andra insatser för sonen. I enlighet med det som jag
redan har påtalat påverkar inte heller det nämndens ansvar enligt den aktuella
bestämmelsen i förvaltningslagen.

Nämnden har som förklaring till tidsåtgången även hänvisat till ärendets
komplexitet och att ny lagstiftning behövde beaktas. Sådana faktorer kan
naturligtvis påverka vilken utredning som myndigheten behöver göra och det
kan även på goda grunder medföra att handläggningstiden blir längre. I
förevarande fall har nämnden emellertid inte förklarat vilka åtgärder som var
nödvändiga att vidta på grund av ärendets komplexitet. Det redovisas inte heller
vilken ny lagstiftning det var fråga om och varför den krävde ytterligare
utredning eller tidskrävande bedömningar. Jag noterar att nämnden därtill inte
har angett något skäl till varför beslut i ärendet inte kunde fattas i juni/juli 2023
när utredningen var färdig.
                                                                     Dnr 5149-2023      Sid 5 (8)




Jag vill också kommentera att nämnden som ytterligare en förklaring till varför
beslutet dröjt har hänvisat till personalbrist. Nämnden har hela tiden ett ansvar
för att driva ärendet framåt och att fatta ett beslut inom rimlig tid. I det ansvaret
ligger att säkerställa att förvaltningen har förutsättningar för att handlägga
ansökningar om personlig assistans korrekt och utan dröjsmål. Det innebär att
det är nämnden som måste se till att det finns tillräckligt med personal och att
personalen har den kompetens som krävs för uppgiften.

Sammantaget kan jag konstatera att nämndens handläggning av ärendet inte har
bedrivits med den skyndsamhet som förvaltningslagen föreskriver.
Handläggningstiden överstiger väsentligt de riktlinjer för ett ärende om
personlig assistans som jag tidigare har redovisat. AA och hans son har fått
vänta på beslutet under en alldeles för lång tid. Det är inte acceptabelt och jag är
kritisk mot nämndens handläggning av ärendet i det här avseendet.

Underrättelse om väsentlig försening
Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en
enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten enligt 11 § FL
underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa
anledningen till förseningen.

JO har tidigare uttalat att det kan variera vad som är en normal handläggningstid
och att den bedömningen får göras av myndigheten mot bakgrund av bl.a.
ärendets komplexitet. En underrättelse om väsentlig försening ska lämnas på
myndighetens initiativ och så snart den bedömer att handläggningstiden
kommer att bli markant längre än den förväntade tiden och detta beror främst på
att myndighetens handläggning varit passiv en längre period. (Se JO 2023 s.
351, dnr 6473-2021 med vidare hänvisningar.)

Nämnden har beskrivit handläggningstiden som lång men har även uppgett att
det funnits en kontinuerlig kommunikation med vårdnadshavarna där
anledningarna till att ärendet försenats har diskuterats. Enligt nämnden har
skyldigheten i 11 § FL uppfyllts genom den kommunikationen.

Som jag redan har redovisat är det viktigt att en myndighet dokumenterar sina
ärenden noggrant och ordentligt. Det gäller givetvis även när myndigheten
underrättar en enskild enligt 11 § FL. När myndigheten lämnar muntliga
underrättelser om väsentlig försening måste den tydligt dokumentera när
underrättelsen lämnades och vilken information som den enskilde fick. (Se JO:s
beslut den 19 juni 2023, dnr 3232-3023.)

Som jag kommit fram till ovan har den bristfälliga dokumentationen medfört att
det inte har gått att dra några slutsatser om ärendets komplexitet eller om
ovanligt många eller tidskrävande utredningsåtgärder har behövt göras. Jag kan
därför inte dra någon slutsats om vid vilken tidpunkt som en underrättelse om
väsentlig försening borde ha skickats. Utifrån vad som framkommit ovan om
ärendets långsamma handläggning kan jag emellertid konstatera att den gräns
                                                                   Dnr 5149-2023      Sid 6 (8)




för när myndigheten måste bedöma om ärendet kommer att bli väsentligt
försenat hade passerats.

Syftet med 11 § FL är att stärka den enskildes ställning vid långsam
handläggning genom att den enskilde inte hålls ovetandes om vad som händer i
hans eller hennes ärende (se prop. 2017/18:180 s. 110). Det är därför viktigt att
myndigheten uppfyller sin skyldighet att underrätta den enskilde om att ärendet
kommer bli väsentligt försenat och att dokumentera att det har skett. Av
dokumentationen i ärendet framgår inte att nämnden vid något tillfälle har
underrättat om väsentlig försening enligt 11 § FL. Det är en brist som
naturligtvis inte godtagbar och jag är kritisk mot nämndens hantering av ärendet
i det här avseendet.

Nämnden förtjänar allvarlig kritik för sin handläggning av ärendet
Min granskning har visat flera brister i handläggningen av AA:s sons ärende om
personlig assistans. Handläggningen har tagit alldeles för lång tid och ärendet
har inte dokumenterats på det sätt som lagstiftningen kräver. Den bristfälliga
dokumentationen har påtagligt försvårat min granskning och har medfört att det
inte har gått att fullt ut bedöma hur nämnden har hanterat ärendet. Det ser jag
mycket allvarligt på.

Min granskning av ärendet visar på tydliga brister i grundläggande kunskaper
om förvaltningslagen och hur ärenden enligt LSS ska dokumenteras. Det är inte
acceptabelt. Sammantaget förtjänar nämnden allvarlig kritik för sin långsamma
handläggning och för hur ärendet har hanterats.

Jag förutsätter att nämnden, om det inte redan har skett, ser över sina rutiner för
dokumentation och vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ärenden
handläggs med den skyndsamhet och på det sätt som förvaltningslagen kräver,
så att något liknande inte inträffar igen.

Skyldigheten att biträda JO i en utredning
Jag finner även skäl att kommentera nämndens hantering av JO:s frågor och
begäran om upplysningar i detta tillsynsärende.

Den 1 september 2023 begärde JO att nämnden skulle yttra sig över det som
AA hade framfört i sin anmälan och besvara vissa frågor. Nämnden begärde
anstånd till den 10 november 2023, men yttrandet kom inte in då, och inte heller
efter en skriftlig påminnelse. JO fick därefter besked om att yttrandet skulle
beslutas vid ett nämndsammanträde den 17 januari 2024, varvid JO begärde att
yttrandet skulle ges in senast den 18 januari 2024. Efter flera påminnelser kom
yttrandet slutligen in den 2 februari 2024.

Av yttrandet framgick att det var beslutat av nämndens ordförande men det gick
inte att utläsa om ordföranden var behörig att fatta beslut av det aktuella slaget.
JO begärde därför att nämnden snarast, men senast den 12 februari 2024, skulle
ge in antingen protokollsutdraget från det sammanträde vid vilket beslut om
                                                                   Dnr 5149-2023      Sid 7 (8)




yttrandet hade fattats eller en delegationsordning. Nämnden följde inte JO:s
begäran. Efter muntlig påminnelse kom nämnden den 14 februari 2024 in med
ett utdrag från ett sammanträdesprotokoll där det kunde utläsas att nämnden
samma dag hade beslutat att lämna yttrandet till JO. Av protokollet kunde
vidare utläsas att nämnden inte hade haft något sammanträde i januari.
Nämnden fattade således beslut om yttrandet först cirka två veckor efter att det
hade skickats in till JO.

JO begärde den 4 juni 2024 in en kompletterande uppgift från nämnden. Även
när det gäller den begäran krävdes en påminnelse innan uppgiften gavs in.

Mot bakgrund av nämndens agerande vill jag framhålla följande.

JO utövar tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra
föreskrifter. För att JO ska kunna fullgöra sitt grundlagsfästa tillsynsuppdrag är
ett korrekt och fullständigt beslutsunderlag en förutsättning. Domstolar och
förvaltningsmyndigheter samt anställda hos staten eller kommuner är skyldiga
att lämna de upplysningar och yttranden som JO begär. JO har också rätt att få
tillgång till domstolars eller förvaltningsmyndigheters protokoll och handlingar.
(Se 13 kap. 6 § regeringsformen.)

För berörda tjänstemän medför grundlagsbestämmelsen en skyldighet att
sanningsenligt och utan att dölja något uppge alla sakförhållanden som rör
tjänsten och t.ex. ge besked om de tjänsteåtgärder de har vidtagit i form av
beslut eller på andra sätt (se JO:s beslut den 10 juni 2024, dnr 5614-2023). En
befattningshavare kan alltså inte avstå från att lämna upplysningar om dessa har
betydelse för JO:s utredning. Konstitutionsutskottet har uttalat att det är av stor
vikt att denna grundlagsfästa skyldighet alltigenom efterlevs (se bet.
2023/24:KU11 s. 18).

Med hänsyn till vad jag nu anfört är det naturligtvis helt oacceptabelt att det i
det här fallet krävdes flera påminnelser, såväl skriftliga som muntliga, innan det
begärda yttrandet och andra efterfrågade uppgifter lämnades till JO.

Det finns också anledning att ifrågasätta varför yttrandet skickades in till JO
före det att det sammanträde där nämnden fattade beslut om yttrandet hade ägt
rum. För mig framstår det inte på något annat sätt än som mycket märkligt. Jag
finner emellertid inte anledning att vidta några åtgärder i den saken men vill
understryka att jag ser allvarligt på hur nämnden har fullgjort skyldigheten att
biträda JO i utredningen i det här ärendet. Jag förutsätter att nämnden
omedelbart ser över sina rutiner avseende hur en begäran från JO om
upplysningar och yttrande ska hanteras.

Övrigt
Avslutningsvis har jag noterat att nämnden i en överklagandehänvisning till ett
beslut som meddelades den 10 juli 2023 om insatser enligt LSS skrivit att
                                                                   Dnr 5149-2023       Sid 8 (8)




överklagandet skickas vidare till förvaltningsrätten, om nämnden inte själv
ändrar beslutet på det sätt som den enskilde begärt.

Jag vill med anledning av detta påminna nämnden om att det enligt 46 § FL
numera saknar betydelse om beslutsmyndigheten ändrar beslutet på det sätt som
klaganden har begärt eller inte. Överklagandet med tillhörande handlingar ska
alltid sändas vidare till domstol. I det fall myndigheten har beslutat att ändra det
överklagade beslutet ska även detta skickas till domstolen.

Jag förutsätter att nämnden skyndsamt ser över sina överklagandehänvisningar
för att säkerställa att de stämmer överens med förvaltningslagen.

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder inte någon åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Jag har denna dag fattat ett beslut som gäller Försäkringskassans handläggning i
ett ärende om omvårdnadsbidrag avseende AA (dnr 5971-2023).

Ärendet avslutas.




Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Maria Karlströms har föredragit ärendet och byråchefen
Christina Fredin har deltagit i beredningen.
