# Kritik mot Barn- och utbildningsnämnden i Helsingborgs kommun för tillämpning av rutiner som strider mot kommunallagen

JO 2012-05-08 dnr 5176-2011

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                      Sid
                                                                            2012-05-08             5176-2011               1 (7)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Barn- och utbildningsnämnden i Helsingborgs kommun för
                        tillämpning av rutiner som strider mot kommunallagen


                          Beslutet i korthet: Enligt kommunallagen ska s.k. delegationsbeslut anmälas till ansvarig
                          nämnd. Anmälningsförfarandet har betydelse för bl.a. beräkning av överklagandefristen.
                          Barn- och utbildningsnämnden i Helsingborgskommun kritiseras för att nämnden tillämpar
                          rutiner som innebär att vissa delegationsbeslut inte anmäls till nämnden.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan till JO klagomål mot Barn- och utbildningsnämnden i
                        Helsingborgs kommun angående handläggningen av ett ärende om anställning av
                        en lärare. Hon ifrågasatte vidare rent allmänt om nämndens hantering av ärenden
                        om anställning av lärare möjliggör för en kommunmedlem att få lagligheten av
                        beslut prövad. Hon redogjorde för anställningsprocessen samt för vissa delar av
                        nämndens delegeringsordning, som började gälla den 1 juli 2011. AA pekade på
                        bl.a. den omständigheten att den nya delegeringsordningen innebär att anställning
                        av lärare betraktas som löpande förvaltningsåtgärder som inte behöver anmälas till
                        nämnden. – Till anmälan hade vissa handlingar fogats.

## Utredning

JO anmodade Barn- och utbildningsnämnden att göra en utredning och yttra sig
                        angående vad som i anmälan anförts om den formella handläggningen av ärenden
                        om anställning av lärare. Nämnden gav in ett remissvar av huvudsakligen följande
                        lydelse.

                                  Justitieombudsmannen (JO) har i en remiss av den 24 oktober 2011 anmodat Barn-
                                  och utbildningsnämnden i Helsingborg (Nämnden) att göra en utredning och yttra
                                  sig över vad som anförts i AA:s (Anmälaren) anmälan om den formella
                                  handläggningen av ärenden om anställning av lärare.
                                  Anmälaren har begärt att JO granskar:
                                  1.   Helsingborgs stads agerande i och hantering av tillsättningen av lärare i franska
                                       vid Internationella skolan i Helsingborg.
                                  2.   Om stadens hantering av tillsättning av lärartjänster – mot bakgrund av den
                                       delegeringsordning för Barn- och utbildningsnämnden som antogs den 16 juni
                                       2011 – på ett tillfredsställande sätt möjliggör för kommunens medborgare att få
                                       lagligheten i ett beslut att anställa lärare prövad.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                      Dnr 5176-2011       Sid 2 (7)



Med hänvisning till JO:s anmodan får Nämnden anföra följande.

1. Helsingborgs stads agerande i och hantering av tillsättningen av lärare i franska vid The
International School of Helsingborg

Bakgrund
The International School of Helsingborg är en kommunal skola vid vilken i stort sett
all undervisning bedrivs på engelska. BB är skolans rektor. I maj 2011
utannonserades en ledig tjänst som lärare i franska vid skolan. Bland de sökande till
den aktuella tjänsten återfanns CC och DD.
Vid tidpunkten för annonseringen hade CC en tidsbegränsad anställning som lärare
vid The International School of Helsingborg. Denna löpte ut den 17 juni 2011. BB
beslutade i slutet av juni att åter erbjuda CC en tidsbegränsad anställning som
fransklärare vid The International School of Helsingborg.

Kommentarer över vad som anförts i anmälan
---

DD:s begäran om laglighetsprövning
Den 12 juli 2011 lämnade DD in en begäran om laglighetsprövning till Förvaltnings-
rätten i Malmö beträffande anställningen av CC Vid denna tidpunkt var emellertid
inte den aktuella tjänsten tillsatt, vilket förvaltningsrätten upplystes om den 20 juli
2011. När DD begärde laglighetsprövning hos förvaltningsrätten förelåg således inte
något anställningsbeslut att laglighetspröva. Med hänsyn härtill kunde förvaltnings-
rätten inte annat än avvisa DD:s begäran. Detta förhållande kan Nämnden svårligen
lastas för. I sammanhanget kan dock noteras att när den aktuella tjänsten väl blev
tillsatt inkom en begäran om laglighetsprövning över anställningen. Detta mål
handläggs vid Förvaltningsrätten i Malmö och har i skrivande stund ännu inte
avgjorts.
---

2. Om stadens hantering av tillsättning av lärartjänster på ett tillfredsställande sätt
möjliggör för kommunens medborgare att få lagligheten i ett beslut att anställa lärare
prövad

Allmänt om delegering av nämndsärenden
Delegering av nämndsärenden regleras i huvudsak i 6 kap. 33 § kommunallagen
(1991:900). I bestämmelsen anges att en nämnd får uppdra åt t.ex. en anställd hos
kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av
ärenden. Hur delegeringsreglerna ska tillämpas är upp till den enskilda kommunen
att avgöra utifrån kommunens förutsättningar (se sidan 77 i KU 1976/77:25). Vidare
är avsikten med delegeringsbestämmelsen att avlasta nämnderna.
Av 6 kap. 35 § kommunallagen (KL) framgår att beslut som har fattats med stöd av
uppdrag enligt 6 kap. 33 § KL ska anmälas till nämnderna. Det finns inte någon
tidsgräns angiven för när anmälan ska ske. Nämnderna bestämmer själva när och hur
anmälningen ska ske och underlåten anmälan påverkar inte ett fattat besluts giltighet
(se sidan 449, Kommentaren till kommunallagen, 5:e upplagan, 2011, Dalman
m.fl.).

Ny delegeringsordning och arbetsinstruktion
Den 16 juni 2011 antog Nämnden en ny delegeringsordning med en tillhörande
arbetsinstruktion att gälla från och med den l juli 2011. Av dokumenten framgår att
beslut av större dignitet och vissa beslut enligt skollagen regleras i den så kallade
delegeringsordningen. Beslut som fattas med stöd av delegeringsordningen ska
anmälas till Nämnden. Åtgärder av karaktären löpande åtgärder i förvaltningen
regleras däremot i dokumentet som benämns arbetsinstruktion. Nämnden har
beslutat att åtgärder som vidtas med stöd av arbetsinstruktionen inte ska anmälas till
Nämnden.
                                                                  Dnr 5176-2011     Sid 3 (7)



Kommunalrättsligt delas beslut ofta in i kategorierna "beslut i kommunallagens
mening" respektive "beslut av rent förberedande eller rent verkställande art".
Gränsdragningen mellan dessa två kategorier är ofta svår att göra. Mot denna
bakgrund har Nämnden – utifrån ett funktionellt perspektiv – infört en intern
kategori benämnd "löpande förvaltningsåtgärder" i arbetsinstruktionen.

Arbetsinstruktionen
Vilken rättslig status arbetsinstruktionen ska ges är ytterst en fråga för domstolarna –
sannolikt kan dokumentet ses som en särskild form av delegering.
För Nämnden har avsikten främst varit att skapa en tydlighet kring vilket ansvar en
viss position inom förvaltningen medför. Ytterligare ett syfte med
arbetsinstruktionen har varit att klargöra arbetsfördelningen mellan de
förtroendevalda och de anställda. Arbetsinstruktionen utgör dessutom ett
kontrollinstrument för Nämnden eftersom det genom arbetsinstruktionen tydliggörs
vilka krav Nämnden kan ställa på olika befattningshavare.
Arbetsinstruktionen utgör också ett behörighets- och befogenhetsdokument för de
olika tjänstemännen i Nämndens förvaltning inom områdena personal, inköp,
arbetsmiljö och regelefterlevnad. Av arbetsinstruktionen framgår exempelvis att
förvaltningschefen, skolområdeschefer samt avdelningschefer ansvarar för
anställningar – det vill säga tillsättning av tjänster – och löpande personalfrågor
inom respektive ansvarsområde. Enligt Nämndens uppfattning saknas skäl att ge
tillsättning av lärartjänster någon särställning i detta sammanhang. Således
behandlas dessa av Nämnden på samma sätt som andra anställningar.

Anmälan till Nämnden
En viktig del i arbetet med att ta fram en ny delegeringsordning respektive
arbetsinstruktion har varit att bestämma vilka typer av beslut som ska anmälas till
Nämnden. Av tids- och effektivitetsskäl är det orimligt att alla åtgärder som vidtas
vid Nämndens förvaltning också anmäls till Nämnden. För Nämnden har det
dessutom varit angeläget att Nämnden ges möjlighet att fokusera på verksamhetens
principiella och viktigare frågor. I detta sammanhang bör noteras att Helsingborgs
kommun är kommunens största arbetsgivare och att Nämndens förvaltning i sin tur
är kommunens största förvaltning samt att ett mycket stort antal tjänstetillsättningar
genomförs varje månad inom kommunen.
Uppdelningen i ärenden som ska anmälas respektive inte anmälas handlar sålunda
om att på ett bra och trovärdigt sätt fördela de resurser som finns att tillgå inom
Nämnden och dess förvaltning. Mot denna bakgrund har Nämnden beslutat att
åtgärder som tillhör den löpande förvaltningen inte ska anmälas till Nämnden. Det är
givetvis möjligt att ha synpunkter på detta ställningstagande, men enligt Nämndens
uppfattning utgör detta en tillämpningsfråga som Nämnden har att avgöra.

Information till Nämnden och insyn för kommuninvånarna
l sammanhanget är värt att påpeka att det faktum att vissa åtgärder inte ska anmälas
till Nämnden inte innebär att tjänstemännens rapporteringsskyldighet till Nämnden
upphör. Information om exempelvis anställningar lämnas istället vid löpande
verksamhetsrapporteringar. Emellanåt är det också viktigt att anställningsfrågor
diskuteras innan beslut fattas – vid sådana förhållanden ska ansvarig tjänsteman
tillse att så sker. Tjänstemännens dokumenteringskrav upphör heller inte. Nu som
tidigare gäller att det ska finnas ett gott och allsidigt underlag i alla ärenden. Vid
anställningar upprättas också alltid ett anställningsavtal.
Enligt Nämndens uppfattning utgör anmälningsförfarandet varken det bästa eller
enklaste sättet för kommuninvånarna att skaffa sig insyn i den kommunala
beslutsprocessen. Anmälningsärendena är många och mycket summariskt beskrivna
i nämndsprotokollen. Således är det inte alltid lätt att som kommuninvånare ta till
sig anmälningsinformationen i protokollen. Nämnden anser istället att
kommuninvånarnas berättigade krav på insyn tillgodoses bättre genom
offentlighetsprincipen.
                                                                         Dnr 5176-2011     Sid 4 (7)



      Möjligheten till laglighetsprövning
      Mot bakgrund av de skäl och den arbetsordning som beskrivits ovan är det alltså
      korrekt att den aktuella tjänstetillsättningen inte anmälts till Nämnden. Vad får då
      Nämndens beslut att anställningar inte ska anmälas till Nämnden för konsekvenser
      för möjligheten att få lagligheten av ett beslut att anställa en lärare prövad? Svar:
      Inga. Svaret utvecklas i det följande.

      Vilka beslut kan laglighetsprövas?
      Beslut enligt kommunallagen kan överklagas genom laglighetsprövning. Det är upp
      till förvaltningsdomstolarna att – ex officio – i varje enskilt fall avgöra om ett visst
      "beslut" kan tas upp till laglighetsprövning eller inte. Vid denna bedömning har
      rätten att bestämma huruvida beslutet är ett beslut enligt kommunallagen eller ett
      beslut av rent förberedande eller rent verkställande art, jfr 10 kap. 2 § KL. Enkelt
      uttryckt kan man säga att alla beslut i en kommun som inte är av rent förberedande
      eller rent verkställande art kan laglighetsprövas. Enligt 10 kap. 3 § KL gäller detta
      dock inte om det i lag eller annan författning finns särskilda föreskrifter om
      överklagande.
      Av nyligen tillkommen rättspraxis (Högsta förvaltningsdomstolens dom av den 24
      februari 2011 i mål nr 8044-09 [HFD 2011 ref. 7; JO:s anmärkning]) framgår att
      begreppet "beslut av rent verkställande art" ska tolkas restriktivt. Detta torde
      innebära att merparten av alla beslut som fattas i en kommun kan bli föremål för
      laglighetsprövning. Utifrån ett verksamhetsperspektiv är det emellertid ohållbart att
      kräva att alla sådana beslut ska anmälas till Nämnden.
      Att en kommun anser att en viss åtgärd utgör ett beslut av rent verkställande art
      saknar betydelse vid domstolens bedömning. Domstolen ska göra sin egen prövning
      oavsett kommunens inställning, se RÅ 2006 ref. 78. Det faktum att Nämnden anser
      att tjänstetillsättningar utgör så kallade löpande förvaltningsåtgärder påverkar
      således inte möjligheterna för en kommuninvånare att få lagligheten i ett
      anställningsbeslut prövad eftersom det är domstolen som i varje enskilt fall har att ta
      ställning till ett besluts överklagbarhet.
      Utebliven anmälan påverkar inte möjligheten att överklaga
      I RÅ 2006 ref. 78 innebar förhållandet att det ifrågasatta beslutet inte hade anmälts
      till den aktuella styrelsen inte något hinder för Regeringsrätten att pröva målet.
      Huruvida ett beslut anmälts till Nämnden eller ej saknar sålunda betydelse för
      möjligheterna att få lagligheten i beslutet prövad. Konsekvensen av en underlåten
      anmälan blir, med föreliggande regelverk, att överklagandefristen inte börjar löpa –
      möjligheten att överklaga påverkas dock inte.
      I sammanhanget får ånyo framhållas att anledningen till att DD fått sin begäran om
      laglighetsprövning avvisad av förvaltningsrätten berodde på att den aktuella tjänsten
      inte var tillsatt vid tidpunkten för begäran om laglighetsprövning. Skälet var alltså
      inte att Nämnden bestämt att tjänstetillsättningar inte ska anmälas till Nämnden.
      Mot bakgrund av det anförda anser Nämnden att dess hantering av tillsättning av
      lärartjänster på ett tillfredsställande sätt möjliggör för kommunens medborgare att få
      lagligheten i ett beslut att anställa lärare prövad samt att Nämndens agerande inte
      bör föranleda någon kritik från JO.
AA kommenterade remissvaret och gav in vissa handlingar.

Bedömning
Bestämmelser om delegation finns i 6 kap. 33-38 §§ kommunallagen (1991:900).
Enligt 6 kap. 33 § första stycket kommunallagen får en nämnd uppdra åt ett utskott,
åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på
nämndens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ärenden, med undantag för
vissa fall som anges i 34 § och som inte är aktuella här. Vid införandet av den nu
                                                                        Dnr 5176-2011    Sid 5 (7)



gällande kommunallagen anfördes i specialmotiveringen till dessa två
bestämmelser (prop. 1990/91:117 s. 204) bl.a. följande.

      Med beslut i delegeringsbestämmelserna avses endast beslut i kommunallagens
      mening. Kännetecknande för ett beslut är bl.a. att det föreligger alternativa lösningar
      och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden eller bedömningar.
      I den kommunala förvaltningen vidtas dock också en mängd åtgärder som inte kan
      anses som beslut i lagens mening. Man talar om rent förberedande åtgärder eller rent
      verkställande åtgärder. Några klassiska exempel på rent verkställande åtgärder är
      avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa och tilldelning av daghemsplats enligt en
      klar turordningsprincip. Det får alltså inte finnas utrymme för självständiga
      bedömningar. Sådan verksamhet ankommer normalt på de anställda. Rätten för de
      anställda att vidta sådana åtgärder grundas inte på delegering. Den följer i stället av
      den arbetsfördelning mellan de förtroendevalda och de anställda som måste finnas
      för att den kommunala verksamheten skall kunna fungera.
      Praktiskt sett kan en mycket stor del av den kommunala verksamheten antas höra till
      området ren verkställighet. Ibland kan gränsen mellan vad som hör till beslut i
      lagens mening och ren verkställighet vara svår att dra. Den förändring som den
      kommunala verksamheten genomgår genom ökad målstyrning och decentralisering
      kan leda till att gränsen förskjuts. Fler åtgärder än tidigare kan därigenom komma att
      hänföras till ren verkställighet.
      Finns det klara målsättningar för verksamheten är det mycket som talar för att
      många vardagliga åtgärder inom förvaltningen som i dag rättsligt sett är att anse som
      beslut kan hänföras till ren verkställighet även om de innefattar ett visst mått av
      självständigt ställningstagande och inte bara är ett rent mekaniskt verkställande av
      beslut. Det kan t.ex. gälla interna frågor om inköp, fastighetsförvaltning och
      personaladministration där intresset av att överklaga genom kommunalbesvär
      normalt inte kan vara särskilt stort.
Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 6 kap. 33 § kommunallagen ska,
enligt 35 § i samma kapitel, anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken
ordning detta ska ske.

Enligt 10 kap. 1 § första stycket kommunallagen har varje medlem av en kommun
rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom att överklaga dem hos
förvaltningsrätten för laglighetsprövning. De beslut som kan överklagas är, enligt
10 kap. 2 §, bl.a. beslut av en nämnd, om beslutet inte är av rent förberedande eller
rent verkställande art. Ett överklagande ska, enligt 10 kap. 6 § kommunallagen, ha
inkommit till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs
på kommunens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. I de fall beslut
har fattats efter delegation, och om det över beslutet inte har förts särskilt protokoll
som har justerats och anslagits, räknas tiden för överklagande från den dag då
anslag skedde om justering av protokollet från det sammanträde vid vilket
delegationsbeslutet anmäldes hos nämnden.

Av det anförda följer att ett delegationsbeslut alltid måste vara formaliserat och att
det av nämndens protokoll eller en bilaga till det ska framgå att delegationsbeslutet
har anmälts till nämnden. Av protokollet måste kunna utläsas vilka beslut som har
återrapporterats, dvs. besluten måste kunna identifieras. Det är lika angeläget att
man av protokollet kan sluta sig till vilket eller vilka beslut som har anmälts vid ett
visst sammanträde som att man – då man tar del av ett enskilt delegationsbeslut –
kan utläsa huruvida, och i så fall när, det anmälts till nämnden. Som en illustration
till det sagda kan hänvisas till ett avgörande av Regeringsrätten (RÅ 1988 not 559).
                                                                        Dnr 5176-2011    Sid 6 (7)



I beslutet återställde Regeringsrätten försutten besvärstid på den grunden att det i
en kommunal nämnds protokoll varit närmast omöjligt för klaganden att identifiera
sitt ärende.

Av remissvaret från barn- och utbildningsnämnden framgår bl.a. följande. I
myndighetens delegeringsordning regleras beslut av "större dignitet" och vissa
beslut enligt skollagen. Beslut som fattats med stöd av delegeringsordningen ska
anmälas till nämnden. Åtgärder av karaktären löpande åtgärder i förvaltningen
regleras i ett dokument benämnt arbetsinstruktion. Nämnden har beslutat att
åtgärder som vidtas med stöd av arbetsinstruktionen inte ska anmälas till nämnden.
Beslut om anställning av lärare betraktas som en löpande förvaltningsåtgärd och
anmäls således inte till nämnden. Information om anställningar lämnas vid löpande
verksamhetsrapporteringar. Nämnden anser att kommuninvånarnas krav på insyn
tillgodoses bättre genom offentlighetsprincipen än genom anmälningsförfarandet.

AA har ifrågasatt om barn- och utbildningsnämndens hantering av
anställningsärenden möjliggör för en kommunmedlem att få lagligheten av
anställningsbeslut prövad. Nämnden har i yttrandet till JO framhållit att det som är
avgörande för om ett beslut kan bli föremål för laglighetsprövning är om det rör sig
om ett beslut i kommunallagens mening, och att utebliven anmälan till nämnden
inte påverkar överklagbarheten utan att konsekvensen endast blir att
överklagandefristen inte börjar löpa.

Vid införandet av den nu gällande kommunallagen föreslog regeringen att
nämnderna själva skulle få besluta om i vilken utsträckning beslut som fattades
med stöd av delegation skulle anmälas till dem. Förslaget innehöll också en
bestämmelse om att beslut som inte anmäldes skulle protokollföras särskilt, om
beslutet fick överklagas enligt reglerna om laglighetsprövning (prop. 1990/91:117
s. 204 f.). Riksdagens konstitutionsutskott inhämtade yttrande från lagrådet över
vissa delar av lagförslaget. Beträffande förslaget till bestämmelsen i 6 kap. 35 §
yttrade lagrådet följande (bet. 1990/91:KU38 s. 70 f.).

      I 6 kap. 35 § föreslås en uppmjukning av den nuvarande anmälningsskyldigheten när
      det gäller beslut som har fattats med stöd av delegeringsuppdrag så att nämnderna
      själva skall få bestämma i vilken utsträckning sådan anmälan skall ske. Enligt
      paragrafens andra stycke skall vidare beslut som inte anmäls protokollföras särskilt,
      om beslutet får överklagas enligt föreskrifterna i 10 kap.
      Lagrådet, som utgår ifrån att det är meningen att justeringen av de särskilt
      protokollförda besluten fortlöpande skall tillkännages på kommunens eller
      landstingets anslagstavla, ifrågasätter om den föreslagna ordningen är tillräcklig för
      att tillgodose medborgarnas möjligheter till insyn i den kommunala
      beslutsprocessen. Särskilt för en enskild som vill få lagligheten av ett beslut prövad
      kan förslaget medföra svårigheter att bevaka ett ärende på ett sådant sätt att inte
      överklagandetiden går förlorad. Från rättssäkerhetssynpunkt finner lagrådet därför
      att den nuvarande obligatoriska anmälningsskyldigheten är att föredra.
Lagrådet föreslog därefter en lydelse av 6 kap. 35 § kommunallagen som godtogs
av utskottet och riksdagen och som fortfarande gäller.

Motivet för att behålla den sedan tidigare gällande ordningen om skyldighet att
anmäla alla delegationsbeslut till ansvarig nämnd var således bl.a. att förfarandet
                                                                    Dnr 5176-2011    Sid 7 (7)



ansågs ha en väsentlig betydelse för medborgarnas möjligheter till insyn i den
kommunala beslutsprocessen.

JO har tidigare uttalat att beslut om att anställa en lärare för tjänstgöring under ett
läsår måste anses vara av sådan vikt och innefatta ett sådant inslag av självständig
bedömning att det är fråga om ett beslut i kommunallagens mening, och alltså inte
en åtgärd eller ett beslut av rent förberedande eller rent verkställande art (se bl.a.
JO:s ämbetsberättelse 2004/05 s. 353). Jag delar den uppfattningen. Följaktligen
anser jag att kommunallagens bestämmelser om delegation och överklagande är
tillämpliga i sådana fall. Det som nämnden har anfört innebär givetvis inte att
myndigheten kan underlåta att följa regleringen i 6 kap. 35 § KL om
anmälningsplikt för delegationsbeslut.

I sammanhanget vill jag tillägga följande. Den av nämnden tillämpade ordningen
innebär att överklagandefristen inte börjar löpa. Det ligger i sakens natur att beslut
ska vinna laga kraft och inte för alltid kunna bli föremål för överklagande. Att ett
anställningsbeslut inte vinner laga kraft är självfallet negativt ur
rättssäkerhetssynpunkt för bl.a. den som beslutet avser. Det kan här också noteras
att en domstol vid prövning av ett överklagande enligt lagen inte får beakta andra
omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång
(10 kap. 10 § kommunallagen). Det kan därför ha stor betydelse för processen i
domstol att det kan fastslås när tiden för överklagande har gått ut.

Jag ser allvarligt på att nämnden i fråga om anställningsbeslut inte följer
kommunallagens reglering beträffande delegationsbeslut. Jag förutsätter att
rutinerna ses över.

Med den kritik som har uttalats avslutas ärendet.
