# Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Skänninge, om att en besökare blivit föremål för ytliga kroppsbesiktningar stickprovsvis

JO 2016-02-16 dnr 5186-2015

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                        Sid
                                                                          2016-02-16                5186-2015                 1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Skänninge, om att en
                        besökare blivit föremål för ytliga kroppsbesiktningar stickprovsvis


                          Beslutet i korthet: En intagen har framfört klagomål över att hans hustru i samband
                          med besök av honom i Kriminalvården, anstalten Skänninge, vid flera tillfällen blivit
                          föremål för ”nakenvisitationer” (ytlig kroppsbesiktning). Vid varje tillfälle har personal-
                          en uppgett att det rör sig om stickprovskontroller. Personalen har även uppgett att
                          sådana kontroller enligt anstaltens rutiner ska utföras slumpmässigt.
                          I beslutet konstaterar chefsJO att en ytlig kroppsbesiktning endast får utföras när det
                          av säkerhetsskäl bedöms nödvändigt i det enskilda fallet. Anstalten Skänninge har
                          uppgett att det inte dokumenteras när en besökare har genomgått en sådan kontroll,
                          och att det därför inte har varit möjligt att svara på hur ofta anmälarens hustru kontrol-
                          lerats på sådant sätt.
                          ChefsJO konstaterar att en ytlig kroppsbesiktning är en mycket ingripande kontrollåt-
                          gärd. Om åtgärden dokumenteras kan det bidra till att ansvarig personal gör klart –
                          såväl för sig själva som för den enskilde – varför en sådan kontroll bedöms nödvändig
                          innan den utförs. Därmed motverkas att kroppsbesiktningar vidtas rutin- eller slump-
                          mässigt. Om åtgärden dokumenteras säkerställer det dessutom att personalen in-
                          formerar den enskilde om att kontrollåtgärden är frivillig och konsekvenserna av om
                          han eller hon motsätter sig denna. En ordentlig dokumentation är därmed även en
                          säkerhet för personalen om det i efterhand skulle uppstå diskussioner om ifall
                          exempelvis besökaren har getts korrekt information i samband med kontrollen.
                          Av dessa skäl anser chefsJO att Kriminalvården bör införa en rutin som innebär att
                          landets anstalter och häkten dokumenterar denna typ av kontrollåtgärder.
                          I beslutet konstaterar chefsJO även att det saknas skäl att uttala kritik eller vidta
                          någon annan åtgärd med anledning av vad som har framkommit i utredningen.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 15 september 2015, framförde AA klago-
                        mål över att hans hustru vid flera tillfällen i samband med besök hade utsatts för
                        ”nakenvisitationer”. Ibland har kontrollerna utförts vid flera besökstillfällen i
                        rad, och personalen har varje gång uppgett att det rör sig om stickprovskontrol-
                        ler. I samtal som AA har haft med anstaltspersonalen har de uppgett att enligt
                        anstaltens rutiner ska sådana kontroller utföras slumpmässigt.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                         www.jo.se
                                                                        Dnr 5186-2015         Sid 2 (4)




Utredning
Anmälan remitterades till Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar anförde
Kriminalvården, huvudkontoret, genom sektionschefen BB, bl.a. följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från anstalten Skänninge. Av ut-
      redningen framgår följande.
      Riskerna med ett besök kan motverkas genom att anstalten kontrollerar besöket
      genom olika åtgärder. Som villkor för ett besök kan t.ex. föreskrivas att besök-
      aren underkastar sig en ytlig kroppsbesiktning om det är nödvändigt av säker-
      hetsskäl. En besökare kan aldrig tvingas att underkasta sig en ytlig kroppsbesikt-
      ning. Om en besökare som anmodats att genomgå en ytlig kroppsbesiktning av-
      böjer blir följden att inplanerat besök ställs in. Det stämmer inte att anstalten
      tillämpar en rutin som innebär att besökare stickprovsvis anmodas att genomgå
      en ytlig kroppsbesiktning. En ytlig kroppsbesiktning förutsätter en prövning i
      varje enskilt fall.
      Att förhindra förekomsten av narkotiska preparat i anstalten är nödvändigt efter-
      som tillgång till droger ökar faromomenten för personal, med inslag av våld och
      hot om våld mellan såväl personal och intagna som mellan intagna. Det händer
      att anstalten periodvis fattar misstanke om att droger cirkulerar i anstalten och att
      dessa droger smugglas in via besök. Vid dessa tillfällen kan visitationsgraden
      och frekvensen öka eller förändras mot vissa avdelningar eller personer. Detta
      kan medföra att besökare anmodas att underkasta sig ytlig kroppsbesiktning av
      säkerhetsskäl. Efter samtal med den grupp av kriminalvårdare som bl.a. har till
      uppgift att ta emot besökare i anstalten Skänninge framkommer uppgifter om att
      AA:s fru vid några tillfällen anmodats att underkasta sig ytlig kroppsbesiktning
      inför besök. Av uppgifter från Kriminalvårdsregistret, KVR, framgår att AA från
      den 4 maj 2015 till och med den 19 oktober 2015 tagit emot besök av sin fru vid
      21 tillfällen i anstalten Skänninge. Ställningstagandet huruvida en besökare ska
      undergå en ytlig kroppsbesiktning ses som ett faktiskt handlande vilket innebär
      att ställningstagandet är muntligt och att besökaren underrättas om det i och med
      att det verkställs. Att en ytlig kroppsbesiktning vidtagits dokumenteras inte i
      KVR. Det är således inte möjligt att i efterhand med säkerhet fastställa vid hur
      många tillfällen och när i tid AA:s fru anmodats att underkasta sig en ytlig
      kroppsbesiktning inför besök.

      Aktuella författningsbestämmelser
      Av 7 kap. 3 § fängelselagen (2010:610) framgår att ett besök får, om det är nöd-
      vändigt av säkerhetsskäl, villkoras av att besökaren underkastar sig kroppsvisita-
      tion eller ytlig kroppsbesiktning.
      Av 23 § fängelseförordningen (2010:2010) framgår att vid kroppsvisitation eller
      kroppsbesiktning ska den som kontrolleras visas all den hänsyn som omständig-
      heterna medger. Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning ska, om möjligt, utföras
      i närvaro av en annan person än den som genomför kontrollen.
      Av 7 kap. 26 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd [KVFS 2011:1,
      JO:s anm.] om fängelse (FARK Fängelse) framgår bl.a. att den som en intagen
      vill ta emot besök av eller kommunicera elektroniskt med ska tillfrågas om han
      eller hon samtycker till att kontakten ska äga rum. I samband med det ska den
      som kontakten ska äga rum med informeras om att han eller hon kan komma att
      bli föremål för kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning vid ett besök.

## Kriminalvårdens bedömning

En intagens rätt till kontakt med omvärlden genom t.ex. besök är av stor betydel-
      se såväl för att minska den isolering som ett frihetsberövande innebär som för att
      underlätta den intagnes möjlighet att knyta eller behålla kontakt med anhöriga
                                                                        Dnr 5186-2015         Sid 3 (4)




      och andra personer utanför anstalten. Samtidigt är besök förenade med risker
      bl.a. avseende insmuggling av narkotika och andra otillåtna föremål. Anstalten
      Skänninge är en sluten anstalt, i säkerhetsklass 2, som bedriver behandling mot
      narkotikamissbruk genom bl.a. 12-stegsbehandling och många av anstaltens in-
      tagna har följaktligen en missbruksproblematik. Kriminalvårdens uppdrag är att
      besök genomförs på ett sådant sätt att säkerheten inte hotas, motverkar den intag-
      nes anpassning i samhället eller är till skada för den intagne eller någon annan.
      Riskerna med ett besök kan motverkas genom att Kriminalvården kontrollerar
      besöket genom olika åtgärder. Som framgår ovan får ett besök villkoras av att
      besökaren underkastar sig kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning, om det
      är nödvändigt av säkerhetsskäl. Om den besökande vägrar att underkasta sig en
      sådan åtgärd, blir följden att besöket inte får äga rum.
      En kroppsvisitation eller en ytlig kroppsbesiktning innebär givetvis en påfrest-
      ning för en besökare. Sådana åtgärder får inte ske rutinmässigt och frågan huru-
      vida en kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning är befogad av säkerhetsskäl
      måste avgöras i varje enskilt fall. Anstalten Skänninge har tillbakavisat att man
      tillämpar en rutin som innebär att besökare stickprovsvis anmodas att genomgå
      en ytlig kroppsbesiktning och betonar att en sådan åtgärd förutsätter en individu-
      ell prövning. Ställningstagandet huruvida en besökare ska undergå en ytlig
      kroppsbesiktning dokumenteras i dag inte av anstalten i KVR. Det är därför svårt
      att i efterhand utröna vid hur många tillfällen och vid vilken tidpunkt AA:s fru
      anmodats att underkasta sig en ytlig kroppsbesiktning och därmed utreda huru-
      vida det förelegat säkerhetsskäl i det enskilda fallet.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
I anmälan har AA framfört klagomål över att Kriminalvården, anstalten Skän-
ninge, utfört ytliga kroppsbesiktningar av hans hustru i det närmaste regel-
mässigt i samband med besök, och att det gjorts utan någon bedömning i det en-
skilda fallet (slumpmässigt). Justitiekanslern (JK) har haft anledning att utreda
förekomsten av sådana kontroller inom Kriminalvården (se JK:s beslut den 17
december 2008 i dnr 86-07-21), och uttalade i samband med det bl.a. följande:

      Av 29 § fjärde stycket KvaL [Den numera upphävda lagen (1974:203) om krimi-
      nalvård i anstalt. Bestämmelsen återfinns i 7 kap. 3 § fängelselagen, JO:s anm.]
      följer att som villkor för besök kan ”av säkerhetsskäl” föreskrivas att den besök-
      ande genomgår ytlig kroppsbesiktning. I förarbetena till nämnda bestämmelse
      har uttalats att det bör vara fråga om direkta säkerhetsskäl och att undersökningar
      av nu angivet slag inte bör få utvecklas till rutinåtgärder utan att en bedömning i
      det särskilda fallet alltid måste göras av om undersökningen är befogad (se prop.
      1974:20, sid 143 och prop. 1981/82:141, sid 44).
      Vid en tolkning av lagtexten utifrån de uttalanden om regelns tillämpning som
      nu redovisats framgår att lagtexten inte kan anses ge stöd för att generellt och
      rutinmässigt besluta att besökande till en viss anstalt eller anstaltsavdelning skall
      genomgå ytlig kroppsbesiktning inför besök.
En ytlig kroppsbesiktning är en av de mest ingripande åtgärder som Kriminal-
vården kan vidta mot en besökare till en intagen. Åtgärden innebär att en besök-
are klär av sig naken inför okända människor i en främmande miljö. Det är vikt-
igt att understryka att en sådan kontroll inte kan påtvingas en enskild. Om be-
sökaren inte accepterar att genomgå kontrollen kan det emellertid resultera i att
besöket ställs in, och att framtida besök förenas med villkor om att de exempel-
vis ska vara övervakade. Genom att en anstalt kan vidta dessa åtgärder befinner
                                                                 Dnr 5186-2015      Sid 4 (4)




sig besökaren i en beroendeställning till kriminalvårdspersonalen. Jag har för-
ståelse för om en besökare i en sådan situation kan känna sig mer eller mindre
tvingad att acceptera en kroppsbesiktning. Av denna anledning finns det goda
skäl för den restriktiva hållning som JK har intagit i det ovannämnda beslutet.

Anstalten Skänninge har tillbakavisat AA:s uppgifter om att anstalten skulle ha
använt sig av ytlig kroppsbesiktning på ett sätt som står i strid med JK:s uttal-
anden. Ord står mot ord i denna för bedömningen avgörande fråga. Enligt min
mening kan inte ytterligare utredning förväntas ändra på detta förhållande. Det
saknas skäl för mig att uttala kritik eller vidta någon annan åtgärd med anled-
ning av vad som har framkommit i utredningen.

Jag vill även uppehålla mig något vid det förhållandet att anstalten Skänninge
inte dokumenterar när en besökare har genomgått en ytlig kroppsbesiktning.
Som jag nämnt är en sådan kontrollåtgärd mycket ingripande. Om åtgärden och
skälen för denna dokumenteras kan det bidra till att ansvarig personal gör klart
– såväl för sig själva som för den enskilde – varför en sådan kontroll bedöms
nödvändig innan den utförs. Därmed motverkas att kroppsbesiktningar vidtas
rutin- eller slumpmässigt. Om åtgärden dokumenteras säkerställer det dessutom
att personalen informerar den enskilde om vad kontrollåtgärden innebär och
konsekvenserna av om han eller hon motsätter sig denna. En ordentlig doku-
mentation är därmed även en säkerhet för personalen om det i efterhand skulle
uppstå diskussioner om ifall exempelvis besökaren har getts korrekt information
i samband med kontrollen.

Av dessa skäl anser jag att Kriminalvården bör införa en rutin som innebär att
landets anstalter och häkten dokumenterar denna typ av kontrollåtgärder.

Med detta uttalande avslutar jag ärendet.
