# Initiativärende; fråga om en socialnämnd kan anlita ett privat vaktbolag för att ombesörja transport av en ungdom som är omhändertagen enligt LVU

JO 2013-11-12 dnr 5187-2012

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                      Sid
                                                                         2013-11-12            5187-2012               1 (4)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Initiativärende; fråga om en socialnämnd kan anlita ett privat vaktbolag
                        för att ombesörja transport av en ungdom som är omhändertagen enligt
                        LVU


                          Beslutet i korthet: En socialnämnd hade beslutat att en ungdom som var omhänder-
                          tagen enligt LVU skulle omplaceras från ett familjehem till ett ungdomshem. Nämnden
                          begärde biträde av polis för att genomföra transporten (s.k. handräckning). Polisen
                          meddelade att man inte avsåg att lämna något biträde. Nämnden anlitade då ett privat
                          vaktbolag för transporten.
                          Eftersom de väktare som medverkade utförde bevakningsuppgifter under resan
                          innefattade nämndens uppdrag till bolaget myndighetsutövning. Det krävs stöd i lag för att
                          en myndighet ska få överlämna en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning
                          till ett privat bolag. När det gäller handräckningsåtgärder enligt LVU finns det varken i
                          LVU eller i någon annan lag något sådant stöd. Uppdraget till vaktbolaget var således inte
                          förenligt med gällande rätt. På grund av de speciella omständigheterna i ärendet uttalas
                          dock i detta fall inte någon kritik mot nämnden.


                        Initiativet m.m.
                        I en anmälan till JO framfördes klagomål mot socialtjänsten i Kramfors kommun
                        angående handläggningen av ett ärende avseende AA. Sedan bl.a. vissa handlingar
                        i det aktuella ärendet hos socialtjänsten hämtats in fann jag inte anledning att
                        fortsätta utredningen och ärendet avslutades (JO:s beslut den 14 september 2012 i
                        dnr 3202-2012).

                        Av de inhämtade handlingarna framgick att AA vårdades enligt 3 § lagen
                        (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och att kommunen
                        vid en omplacering av honom den 8 april 2011, från ett familjehem till Statens
                        institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem Eknäs, anlitat ett privat vaktbolag för att
                        utföra transporten.

                        Jag beslutade att utreda förutsättningarna för kommunen att anlita ett privat bolag
                        för att utföra transporten av AA.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                          Dnr 5187-2012      Sid 2 (4)




Utredning
Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden (BAS-nämnden) i
Kramfors kommun anmodades att komma in med ett yttrande beträffande
transporten av AA. Nämndens socialutskott anförde i ett remissvar bl.a. följande.

## Yttrande

I anslutning till att BAS-nämndens ordförande fattade beslut om att omplacera AA jml
      11§ LVU från familjehemmet till SiS ungdomshem begärdes polishandräckning för att
      flytta AA till ungdomshemmet utanför Enköping. Anledningen till begäran om
      polishandräckning var den hotbild som vid rådande tillfälle rådde mot ansvariga social–
      sekreterare. Det var därmed helt uteslutet att socialtjänsten själva skulle kunna ombesörja
      transporten. Samma förhållande bedömdes gälla även familjehemsföräldern. Hand–
      räckningsbegäran sändes till Polismyndigheten i Jämtlands län eftersom AA var
      familjehemsplacerad där. Ansvariga socialsekreterare vid socialtjänsten fick via telefon
      besked om att polisen ej avsåg att verkställa transport. Polisen hänvisade till deras
      reglementen och lagstöd som de uppgav säger att polis är skyldig att biträda social–
      nämnden med transport av omhändertagna ungdomar endast då det avser verkställighet
      vid första omhändertagandet samt flyttning från en institution till en annan. Då detta ej
      var fallet i vårt ärende frånsade sig polisen allt ansvar.
      Polisen hänvisade istället socialtjänsten till att kontakta ett privat vaktbolag, som
      Östersund kommuns socialtjänst brukade anlita. Ansvarig enhetschef kontaktade
      även vakthavande befäl vid polisen via telefon gällande frågan och fick samma
      besked som socialsekreteraren fått. Vakthavande befäl hänvisade till polisens egna
      jurister för ytterligare klarlägganden. Då nämnden bedömde att det ej fanns tid för
      att ytterligare utreda ansvarsförhållanden samt att det var av stor vikt att om–
      placeringen verkställdes snarast bestämde enhetschef och områdeschef att ge
      uppdraget till det privata vaktbolaget PD-Bevakning AB. Med anledning av den
      hotbild som vid detta tillfälle även rådde mot en enskild polisman blev vaktbolaget
      av vakthavande befäl vid polisen starkt rekommenderad att vara 3 väktare vid
      transporten. Detta var enligt vaktbolaget mycket ovanligt men varken de eller
      socialtjänsten fann skäl till att ej följa rekommendationen. Socialtjänsten i Kramfors
      fann i denna uppkomna situation ingen annan möjlighet än att anlita det av polisen
      rekommenderade vaktbolaget för att ombesörja flyttningen av AA från familje–
      hemmet i Jämtland till SiS Ungdomshem Eknäs utanför Enköping. BAS-nämnden
      har ej erhållit ett skriftligt avslagsbeslut från Polismyndigheten.

Bedömning
Av utredningen framgår att BAS-nämnden bedömde att polis skulle medverka vid
omplaceringen av AA från familjehemmet till ett särskilt ungdomshem. Nämnden
lämnade därför en begäran om biträde (s.k. handräckning) till polisen, som dock
svarade att man inte avsåg att utföra transporten.

Jag vill inledningsvis peka på bestämmelsen i 43 § 2 LVU. Av denna följer att
polisen ska lämna biträde för att på begäran av en socialnämnd eller någon ledamot
eller en tjänsteman som nämnden har förordnat genomföra beslut om vård eller
omhändertagande med stöd av LVU.

En flyttning av en ungdom som vårdas med stöd av LVU från ett familjehem till ett
särskilt ungdomshem är normalt sett ett led i genomförandet av beslutet om vård
enligt LVU av den unge. Omständigheterna i det här fallet var sådana att nämnden
hade rätt att med stöd av 43 § LVU begära biträde av polisen för transporten (jfr
t.ex. JO:s beslut den 8 februari 2010 i dnr 3134-2009).
                                                                  Dnr 5187-2012    Sid 3 (4)




När det stod klart att polisen inte skulle hjälpa till, lämnade nämnden i uppdrag till
ett privat vaktbolag att utföra transporten. Mina uttalanden begränsas till frågan om
det fanns rättsligt stöd för den åtgärden.

Utgångspunkten för prövningen är 12 kap. 4 § andra stycket regeringsformen. Där
stadgas att förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt juridiska personer (t.ex. ett
bolag) och enskilda individer. Om uppgiften innefattar myndighetsutövning, får ett
överlämnande göras endast med stöd av lag.

Av utredningen framgår att den hjälp som nämnden ansåg sig behöva vid om-
placeringen av AA avsåg de särskilda tvångsbefogenheter som handräcknings-
bestämmelsen i 43 § LVU omfattar, dvs. i praktiken möjligheten att vid behov
kunna genomföra den aktuella transporten med tvång. Nämnden anlitade vakt-
bolaget för att säkerställa säkerheten under transporten och de väktare som med-
verkade utförde således bevakningsuppgifter under resan. Det uppdrag som
nämnden lämnade till bolaget innefattade därmed myndighetsutövning (jfr prop.
1997/98:95 s. 66). Någon bestämmelse som ger mandat åt en nämnd att vända sig
till ett privat bolag för biträde med en sådan handräckningsåtgärd (dvs. myndig-
hetsutövning) finns inte i LVU eller i någon annan lag. Det saknades följaktligen
rättsligt stöd för BAS-nämnden att anlita ett privat bolag för att utföra transporten
av AA.

Polisens vägran att utföra transporten innebar att nämnden hamnade i ett läge där
möjligheten till hjälp med handräckning i enlighet med LVU i praktiken var
utesluten på grund av omständigheter utanför nämndens kontroll. Jag har förståelse
för att situationen var besvärlig för nämnden, särskilt som det synes ha varit
angeläget att snarast genomföra omplaceringen av AA.

Av remissvaret framgår att en tjänsteman vid förvaltningen försökte ”övertala”
polisen att godta nämndens handräckningsbegäran. Jag noterar vidare att det var
polisen som hänvisade nämnden till att anlita det aktuella vaktbolaget. Även om
nämndens uppdrag till vaktbolaget, som framgått, inte var förenligt med gällande
rätt finner jag vid en samlad bedömning, på grund av de speciella omständig–
heterna i det här ärendet, inte tillräckliga skäl för att uttala någon kritik mot
nämnden. Jag förutsätter dock att nämnden i framtida ärenden beaktar de
uttalanden jag gjort ovan.

Vad som i övrigt har förekommit föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande
från min sida.

Jag finner skäl att översända en kopia av detta beslut till Inspektionen för vård och
omsorg (IVO).

Jag översänder även en kopia av beslutet till Polismyndigheten i Jämtlands län för
kännedom.
                    Dnr 5187-2012   Sid 4 (4)




Ärendet avslutas.
