# Initiativärende angående en kommunal nämnds arkivhantering

JO 2006-05-31 dnr 5204-2005

BESLUT
                                                                            Datum                      Dnr                        Sid
                                                                            2006-05-31                 5204-2005                 1 (7)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Initiativärende angående en kommunal nämnds arkivhantering

## Initiativet

Vid min inspektion av Byggnadsnämnden i Helsingborgs kommun den 6–8
                        september 2005 antecknades följande till protokollet under punkten 3.2 (JO:s dnr
                        3523-2005).

                                  Under inspektionen framkom att nämnden efter det att ett ärende har vunnit laga
                                  kraft mikrofilmar och därefter förstör samtliga handlingar i ärendet. Detta medförde
                                  svårigheter att granska avslutade ärenden, eftersom JO inte hade tillgång till
                                  handlingarna. Det sist nämnda kan belysas av att försöken att skriva ut handlingar ur
                                  avslutade ärenden som gjordes av kanslipersonal vid stadsbyggnadskontoret
                                  misslyckades då utskrifterna höll väldigt låg kvalitet.
                                  Vid den avslutande genomgången uppgav företrädare för nämnden bl.a. följande.
                                  Detta är ett nytt system för arkivering som infördes för ett par år sedan och det har
                                  tagit tid att få det att fungera. Under ca ett år har parallella system använts.
                                  Dessutom är handlingarna i ett ärende inte tillgängliga under den månad som akten
                                  skickas iväg för mikrofilmning. Nästan alla Sveriges större kommuner tillämpar
                                  detta system. Handlingarna kan läsas och skrivas ut via dator. Målet är att
                                  handlingarna skall vara tillgängliga för allmänheten genom en särskild terminal.
                                  Systemet är dock fortfarande i en uppbyggnadsfas. Att en person på kansliet endast
                                  har varit anställd ca två veckor kan ha bidragit till problemen med utskrifter. Det
                                  skall annars inte vara några problem att få handlingar utskrivna.
                                  JO anförde följande till protokollet.
                                  Grundläggande bestämmelser om myndigheters arkiv finns i arkivlagen (1990:782)
                                  och i arkivförordningen (1991:446). Dessutom meddelar Riksarkivet de föreskrifter
                                  som kan anses behövliga och kommuner kan också själva utfärda sådana ytterligare
                                  föreskrifter.
                                  Enligt 3 § tredje stycket arkivlagen skall myndigheternas arkiv bevaras, hållas
                                  ordnade och vårdas så att de tillgodoser
                                  1. rätten att ta del av allmänna handlingar,
                                  2. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och
                                  3. forskningens behov.
                                  I arkivvården ingår bl.a. att organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av
                                  allmänna handlingar underlättas (se 6 § 1 arkivlagen). Oberoende av vilken teknik
                                  som har valts för lagring av handlingar måste sökning kunna ske snabbt och säkert.
                                  Handlingar och uppgifter skall vara lätta att återfinna och gången av ett ärende lätt
                                  att följa. Givetvis följer av detta att det dessutom skall vara lätt att hitta i arkivet för
                                  myndighetens egen personal (se bl.a. Gränström m.fl., Arkivlagen, Bakgrund och
                                  kommentarer, 2 uppl. 2000, s. 111 f).



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                         Dnr 5204-2005     Sid 2 (7)




      Överföring av information från en databärare, dvs. det fysiska underlaget (t.ex.
      papper), till en annan med påföljande förstöring av informationen på den
      ursprungliga databäraren kan likställas med gallring om överföringen medför
      informationsförlust, förlust av möjliga informationssammanställningar, förlust av
      sökmöjligheter eller förlust av möjligheter att fastställa informationens autenticitet
      (se 6 § Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd, RA-FS 1991:4, om framställning
      och hantering av handlingar på mikrofilm). Enligt Riksarkivets allmänna råd (RA-
      FS 1997:8) om gallring av vissa handlingar i kommunernas och landstingens arkiv,
      punkten 1.2, måste ett gallringsbeslut fattas om man vill överföra information från
      papper till mikrofilm eller till någon form av ADB-databärare (och förstöra
      papperet).
      Regler om gallring finns i 10 § arkivlagen. Gallring innebär att handlingar sorteras
      ut och förstörs. Vid gallring skall alltid beaktas att arkiven utgör en del av
      kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår skall kunna tillgodose de ändamål
      som anges i den tidigare redovisade bestämmelsen i 3 § tredje stycket arkivlagen.
      Dessutom får gallring inte ske utan att beslut om detta har meddelats. Vem som
      beslutar om gallring i en kommun framgår av kommunens arkivreglemente.
      Jag har tagit del av arkivreglementet för Helsingborgs kommun. Av 8 § i
      reglementet följer att varje myndighet, här alltså byggnadsnämnden, fattar beslut om
      gallring och att detta skall ske efter samråd med arkivmyndigheten, dvs.
      kommunstyrelsen. Arkivmyndigheten har rätt att besluta om undantag från gallring
      som har beslutats av en myndighet. Stadsarkivet skall genomföra inspektioner och
      ge råd i arkivfrågor samt hålla kommunstyrelsen underrättad om myndigheternas
      arkivvård (se 4 §).
      Enligt gallringsbestämmelser fogade till en till JO lämnad handling om
      posthantering (se aktbilaga 4 sista sidan) kan bl.a. handlingar som har tillfällig
      betydelse p.g.a. att innehållet har överförts till annat format eller annan databärare
      gallras omedelbart. Av muntliga upplysningar från kommunstyrelsen framgår att
      styrelsen den 30 november 1999 beslutade att anta nämnda gallringsbestämmelser
      för allmänna handlingar av tillfällig eller ringa betydelse samt att rekommendera
      övriga nämnder, styrelser och bolag att anta liknande bestämmelser.
      Mot bakgrund av de iakttagelser som gjordes vid inspektionen kan det ifrågasättas
      om nämndens arkivbildning och arkivvård uppfyller de krav som jag nyss har
      redogjort för.
      Kommunstyrelsen har som arkivmyndighet tillsyn över nämndens arkivhantering.
      Styrelsen skall därför anmodas att, efter hörande av byggnadsnämnden, yttra sig
      över nämndens arkivhantering.

Utredning
I yttrande den 8 februari 2006 anförde kommunstyrelsen i huvudsak följande
(bilagorna utelämnade här).

      Kommunstyrelsen har låtit höra byggnadsnämnden som, i yttrande den 24 januari
      2006, anfört att nämndens arkivhantering är reglerad genom den arkivbeskrivning
      och dokumenthanteringsplan som utarbetats i samråd med arkivmyndigheten, dvs.
      kommunstyrelsen genom dess Stadsarkiv, och som antagits av byggnadsnämnden
      genom beslut 2002. De handlingar som varit föremål för JO:s granskning, det s.k.
      bygglovsarkivet, har mikrofilmats. Handlingarna har därefter gallrats, dvs. förstörts
      omedelbart. Denna rutin för hanteringen har varit förenlig med av kommunstyrelsen
      beslutade Gallringsbestämmelser. Emellertid har rutinerna på senare tid förbättrats,
      genom att handlingarna numera även skannas till digital form. Efter JO:s inspektion
      kommer ytterligare förbättringar att genomföras. I fortsättningen kommer även
      handlingar som avser förhandsbesked i bygglovsärenden och ärenden som blir
      föremål för avskrivning att skannas till digital form. Även rutinerna rörande tillgång
      till allmänna handlingar kommer att förbättras. Nämnden noterar avslutningsvis att
                                                                      Dnr 5204-2005    Sid 3 (7)




      inspektionen skedde vid ett tillfälle då personalbyte gjordes och då tillräcklig
      erfarenhet av det nya digitala systemet saknades. Detta har åtgärdats genom
      utbildning av aktuell personalgrupp. De utskrivna handlingarnas dåliga läskvalitet
      har åtgärdats genom byte av aktuell maskinvara. Yttrandet i sin helhet bilägges,
      bilaga 1.
      Kommunstyrelsen delar i allt väsentligt de synpunkter som framförts i JO:s
      protokoll avseende byggnadsnämndens hantering av allmänna handlingar och vill
      betona vikten av att nämndens arkivvård är förenlig med såväl gällande rätt som
      med Helsingborgs stads regelverk inom området. I Helsingborgs stads
      Arkivreglemente, beslutad av kommunfullmäktige den 16 juni 1998, bilaga 2, anges
      att det åligger varje myndighet, dvs. nämnd, att ansvara för att dess arkiv vårdas
      enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av 6–7 §§ i reglementet. Dessa
      paragrafer reglerar nämndens ansvar för handlingars upprättande och registrering (6
      §) samt rensning och arkivavgränsning av handlingar (7 §). Av protokollet över JO:s
      inspektion framgår att byggnadsnämnden inte efterlever dessa föreskrifter på ett
      tillfredsställande sätt.
      Av 3 § Arkivreglementet framgår att kommunstyrelsen är kommunens
      arkivmyndighet och att det åligger kommunstyrelsen att övervaka att kommunens
      myndigheter fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen och Arkivreglementet. Av
      flera skäl har kommunstyrelsens tillsynsplikt över nämndernas arkivhantering under
      senare år ej fungerat tillfredsställande. Kommunstyrelsen har nu för avsikt att
      intensifiera denna sin tillsynsverksamhet, där byggnadsnämnden har en given
      prioritet. Som ett led i denna verksamhet kommer kommunstyrelsen, genom dess
      Stadsarkiv, att under våren 2006 genomföra en inspektion av
      stadsbyggnadskontoret. Vid denna kommer särskild uppmärksamhet att fästas på de
      av JO påpekade bristerna.
      Kommunstyrelsen har anmodats att yttra sig över byggnadsnämndens
      arkivhantering. Det finns mot bakgrund av de övriga påpekanden som JO anfört i sitt
      protokoll och som inte är föremål för kommunstyrelsens yttrande i detta ärende, skäl
      för kommunstyrelsen att med omedelbar verkan inleda en dialog med nämnden, i
      syfte att dels säkerställa efterlevnaden av offentlighetsprincipen, arkivlagen och
      stadens arkivreglemente, dels säkerställa en ändamålsenlig och professionell
      dokument- och ärendehantering.
Handlingarna i ärendet överlämnades därefter till Riksarkivet för det yttrande ur
arkivsynpunkt som ärendet kunde föranleda, särskilt beträffande nämndens
förfarande att gallra samtliga handlingar i pappersform efter mikrofilmning.

Riksarkivet anförde i yttrande den 15 maj 2006 i huvudsak följande (bilagorna
utelämnade här).

## Sammanfattning

De av JO observerade problemen gällde framförallt läsbarheten hos handlingar som
      överförts till mikrofilm varefter pappersoriginalen gallrats. Att Byggnadsnämnden i
      Helsingborgs stad mikrofilmar/skannar dessa handlingar och därefter förstör
      pappersoriginalen kan inte generellt sägas strida mot arkivlagstiftningen. Det finns
      åtskilliga exempel på såväl statliga som kommunala myndigheter som tillämpar
      liknande rutiner på olika områden, på det statliga området efter medgivande från
      Riksarkivet.
      Om handlingarna efter mikrofilmning inte har en acceptabel läsbarhet är det däremot
      inte förenligt med arkivlagens krav på tillgänglighet på kort och lång sikt.
      Av kommunens yttrande framgår att problemet har uppmärksammats och åtgärdats
      bl.a. genom utbyte av maskinvara. Handlingar som redan har mikrofilmats eller
      skannats med dålig kvalitet måste anses som förlorade om originalen redan har
      förstörts, och detta måste betraktas som en gallring som inte är förenlig med
                                                                    Dnr 5204-2005     Sid 4 (7)




arkivlagens intentioner. Ett krav på kontroll av läsbarheten innan man gallrar
originalen är en förutsättning.
För att kunna uppfylla såväl tryckfrihetsförordningens bestämmelser om
tillhandahållande av allmänna handlingar som arkivlagen, måste myndigheterna vid
sådan överföring till annat lagringsmedium som även innebär gallring av
originalhandlingarna ha fungerande rutiner för att undvika informationsförluster. I
det aktuella fallet är en sådan informationsförlust särskilt allvarlig eftersom det kan
innebära rättsförluster för den enskilde.

Gällande rätt
Grundläggande bestämmelser om myndigheternas arkiv finns, som nämns i
inspektionsprotokollet, i arkivlagen (1990:782) och i arkivförordningen (1991:446).
Den praktiska arkivhanteringen, som är nödvändig för att uppfylla
tryckfrihetsförordningens syfte, regleras i stora drag i de för den offentliga sektorn
gemensamma regler som ges i 1–10 §§ arkivlagen. Arkivlagens 14–16 §§
innehåller dessutom bestämmelser särskilt om kommunala arkiv.
Enligt arkivlagens 16 § får kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige meddela
föreskrifter om arkivvården inom kommunen eller landstinget i den utsträckning
något annat inte är särskilt föreskrivet. Detta innebär att den beslutande
församlingen får besluta om sådana föreskrifter om arkivvården inom kommunen
eller landstinget som inte har meddelats i lag eller på annat sätt.
Arkivförordningen (1991:446) innehåller vissa bestämmelser som är gemensamma
för statliga och kommunala myndigheter (1–7 §§), varigenom regeringen har
meddelat ett fåtal följdföreskrifter till arkivlagen även för kommuner och landsting.
Här har regeringen också bemyndigat Riksarkivet att i begränsad utsträckning
utfärda föreskrifter även för kommuner och landsting. Denna föreskriftsrätt gäller
godkännande och märkning av skrivmateriel och förvaringsmedel samt vad som för
olika fall krävs av materiel och metoder med hänsyn till behovet av beständighet (2
§). Riksarkivet får vidare meddela närmare föreskrifter om när en handling skall
anses vara arkiverad (3 §). Riksarkivet har dock hittills valt att, med hänsyn till den
kommunala självstyrelsen, avstå från att utfärda föreskrifter för kommuner och
landsting, och att endast utfärda allmänna råd för den kommunala sektorn.

Riksarkivets roll
Enligt förordningen (1995:679) med instruktion för Riksarkivet och landsarkivet
skall Riksarkivet däremot ge kommunerna allmänna råd i arkivfrågor (3 § 4). Sådana
allmänna råd har beslutats främst beträffande bevarande och gallring på en rad
kommunala områden, och även om arkivreglemente för kommuner.

Beslut om gallring
Arkivlagens bestämmelser om gallring (10 §) gäller för såväl statliga som
kommunala myndigheter. En skillnad jämfört med statliga myndigheter, för vilka
Riksarkivet genom arkivförordningen har bemyndigats att föreskriva om gallring, är
dock att gallringsföreskrifter för kommunala myndigheter meddelas av respektive
kommun, om inte sådana föreskrifter har meddelats i lag eller förordning. I
regeringens proposition (1989/90:72) om arkiv m.m. sägs (s. 43) att ”Principen om
att verkställighetsföreskrifterna skall ankomma på riksarkivet bör dock ha en
väsentlig modifikation när det gäller kommunerna. Huvuddelen av
gallringsnormerna för ett kommunalt arkiv bör sålunda ankomma på kommunerna
själva att besluta.”
Beträffande gallring uttalas i arkivlagen endast att allmänna handlingar får gallras,
och att vid gallring alltid skall beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att
det arkivmaterial som återstår skall kunna tillgodose de ändamål som anges i lagens
3 § (rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för
rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov).
                                                                  Dnr 5204-2005     Sid 5 (7)




I Riksarkivets allmänna råd (RA-FS 1997:8) om bevarande och gallring av vissa
handlingar i kommunernas och landstingens arkiv betonas, vilket påpekas i
inspektionsprotokollet, i avsnitt 1.2 ”Mikrofilmning eller scanning
(ersättningsfilmning)” att om man vill överföra information från papper till
mikrofilm eller till någon form av ADB-databärare (och förstöra papperet), måste
nämnd eller styrelse fatta ett gallringsbeslut. Kravet att beslut skall dokumenteras får
närmast sägas vara underförstått.
Som framgår ovan är Riksarkivets föreskriftsrätt gentemot kommunerna begränsad,
och Riksarkivet har hittills inte utfärdat några föreskrifter för den kommunala
sektorn. För statliga myndigheter har dock Riksarkivet i sina tillämpningsföreskrifter
till arkivlagen och arkivförordningen (RA-FS 1991:1, ändr. o. omtr. RA-FS 1997:4)
sagt att som gallring räknas förstöring av allmänna handlingar, eller uppgifter i
allmänna handlingar, i samband med överföring till annan databärare om
överföringen medför informationsförlust, förlust av möjliga
informationssammanställningar, förlust av sökmöjligheter eller förlust av
möjligheten att fastställa informationens autenticitet. I det förslag till lag om
hantering av allmänna handlingar som lämnades i Offentlighets- och
sekretesskommitténs betänkande (SOU 2002:97) Ordning och reda bland allmänna
handlingar fanns en motsvarande, förtydligande definition av gallring, men eftersom
förslaget hittills inte har resulterat i någon ny lag, kan denna definition av
gallringsbegreppet ännu endast sägas gälla för statliga myndigheter och därmed i
arkivlagen jämställda organ. Kommunerna har att fatta beslut om gallring utifrån
bestämmelserna i arkivlagen och i kommunens eget arkivreglemente. De får sägas
ha uppfyllt bestämmelserna om gallring om de har tagit hänsyn till de förutsättningar
för gallring som nämns i arkivlagens 10 §, och om beslut om gallring har fattats i
enlighet med vad som sägs i reglementet.
Riksarkivet har utfärdat allmänna råd (RA-FS 1995:3) om arkivreglemente för
kommuner. Där lämnas följande förslag till lydelse beträffande ett avsnitt om
Bevarande och gallring: ”Myndighet beslutar, efter samråd med arkivmyndigheten,
om gallring av handlingar i sitt arkiv, såvida ej annat följer av lag eller förordning.
Beträffande arkiv som överlämnats till arkivmyndigheten beslutar denna efter
samråd med överlämnande myndighet. Handlingar som gallras skall utan dröjsmål
förstöras.” I en kommentar till den rekommenderade skrivningen nämns bl.a. att all
gallring bör ske med restriktiv inställning även om myndigheten gallrar en stor del
av sina arkivhandlingar, och att gallring bör föregås av utredning och beslut hos
myndigheten/arkivmyndigheten samt att den verkställda gallringen bör redovisas i
protokoll eller jämförbart dokument. Vidare sägs i kommentaren att fullmäktige som
alternativ kan föreskriva i reglementet antingen att all gallring skall beslutas av
arkivmyndigheten, eller att myndigheternas förslag till gallringsbeslut alltid
remitteras till arkivmyndigheten som får möjlighet att föreskriva undantag.
Av det medsända arkivreglementet för Helsingborgs stad framgår (8 §) att varje
myndighet beslutar om gallring efter samråd med arkivmyndigheten, och att de vid
gallringen har att ta hänsyn till de ändamål som anges i arkivlagens 3 och 10 §§.
Däremot beslutar arkivmyndigheten om gallring i arkiv som överlämnats till denna,
efter samråd med överlämnande myndighet, och arkivmyndigheten har även rätt att
besluta om undantag från den gallring som beslutats av myndighet. Helsingborgs
stads arkivreglemente får därmed sägas vara i samklang med Riksarkivets allmänna
råd om arkivreglemente för kommuner.

Allmänna handlingars tillgänglighet
Enligt 6 § 1 arkivlagen skall myndigheterna organisera arkivet på ett sådant sätt att
rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas.
Riksarkivet har i sina allmänna råd (RA-FS 1995:3) om arkivreglemente för
kommuner föreslagit att bestämmelsen kan förtydligas genom en skrivning
om att varje myndighet skall upprätta en plan som beskriver myndighetens
handlingar och hur dessa hanteras (dokumenthanteringsplan). Begreppet
                                                                 Dnr 5204-2005     Sid 6 (7)




dokumenthanteringsplan nämns visserligen inte i arkivlagen, men i en kommentar
till förslaget till arkivreglemente betonar Riksarkivet att en sådan
dokumenthanteringsplan är nödvändig om förvaltningen skall kunna åstadkomma en
effektiv dokumentstyrning, liksom att i en modern förvaltning där handlingar
bearbetas och lagras med hjälp av olika medier detta knappast kan åstadkommas
utan en dokumenthanteringsplan.
Av Helsingborgs stads arkivreglemente framgår att varje myndighet skall upprätta
en plan som redovisar myndighetens handlingar och hur dessa hanteras, samt att
planen bör innehålla uppgifter om medium, sorteringsordning, ordning för
avställning och överföring till arkivmyndigheten samt eventuell gallringsfrist.
Enligt 5 § 2 arkivlagen skall myndigheten vid framställning av handlingar använda
materiel och metoder som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet.
Riksarkivet har i sina allmänna råd (RA-FS 1995:3) om arkivreglemente för
kommuner föreslagit att det i reglementet skrivs in att handlingar som skall bevaras
skall framställas med materiel och metoder som garanterar informationens
beständighet, att arkivhandlingar alltid skall förvaras under betryggande former
och att närmare bestämmelser om arkivbeständighet och förvaring bör meddelas av
arkivmyndigheten. I en kommentar sägs att arkivmyndigheten, för att inte
reglementet skall tyngas med detaljer, kan ges befogenheter att konkretisera
innebörden av begreppen arkivbeständighet och betryggande förvaring. Vidare sägs
i kommentaren att av Riksarkivet till statliga myndigheter utfärdade föreskrifter,
allmänna råd och tekniska krav därvid kan tjäna som norm även i kommunal
arkivvård och att detta i så fall kan skrivas in i regeln. Beträffande handlingar som
kommer att gallras betonas att myndigheten måste se till att handlingarna framställs
och förvaras så att informationen kan användas under den tid som krävs, och att
dokumentationen alltid måste uppfylla de rättsliga krav som finns för verksamheten,
t.ex. i plan- och bygglagen, liksom att detta bör beaktas vid upprättande av
dokumenthanteringsplan.
Av Helsingborgs stads arkivreglemente framgår att myndigheternas handlingar skall
framställas med materiel och metoder som garanterar informationens äkthet och
beständighet under bevarandetiden. Dessutom anges att av Riksarkivet utfärdade
föreskrifter, allmänna råd och tekniska krav skall tjäna som norm för den
kommunala arkivvården.
De av JO observerade problemen gällde framförallt läsbarheten hos handlingar som
överförts till mikrofilm varefter pappersoriginalen gallrats. Av Helsingborgs stads
svar framgår att man haft en rutin med mikrofilmning av de bygglovshandlingar som
enligt dokumenthanteringsplanen skall bevaras, men att dessa handlingar numera
bevaras både på mikrofilm och i digital form. Att Byggnadsnämnden i Helsingborgs
stad mikrofilmar/skannar dessa handlingar och därefter förstör pappersoriginalen
kan inte generellt sägas strida mot arkivlagstiftningen. Det finns åtskilliga exempel
på såväl statliga som kommunala myndigheter som tillämpar liknande rutiner på
olika områden, på det statliga området efter medgivande från Riksarkivet.
Riksarkivet har i ett antal fall utfärdat gallringsföreskrifter för ursprungshandlingar
efter överföring av innehållet till annat medium. De informationsförluster som
uppkommer vägs alltid mot de vinster som erhålls, exempelvis i form av
tillgänglighet.
Om handlingarna efter mikrofilmning inte har en acceptabel läsbarhet är det däremot
inte förenligt med arkivlagens krav på tillgänglighet på kort och lång sikt. Detta är
närmast en teknisk hanteringsfråga, och av kommunens yttrande framgår att
problemet har uppmärksammats och åtgärdats bl.a. genom utbyte av maskinvara.
Handlingar som redan har mikrofilmats eller skannats med dålig kvalitet måste dock
anses som förlorade om originalen redan har förstörts, och detta måste betraktas som
en gallring som inte är förenlig med arkivlagens intentioner. Ett krav på kontroll av
läsbarheten innan man gallrar originalen är en förutsättning.
                                                                      Dnr 5204-2005    Sid 7 (7)




      I Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 1991:4) om framställning och
      hantering av handlingar på mikrofilm specificeras ett antal kvalitetskrav vid
      överföring från papper till mikrofilm, bl.a. att myndigheten skall planera och
      dokumentera hanteringen samt genomföra kvalitetskontroller. I Riksarkivets
      föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 1994:2 ändr. o. omtr. RA-FS 2003:2) om
      upptagningar för automatisk databehandling finns motsvarande hanteringskrav vid
      skanning av pappersdokument, bl.a. att myndigheten fortlöpande skall kontrollera att
      samtliga förlagor har överförts och att handlingarna/uppgifterna är läsbara i denna
      form. Dessutom anges att förlagorna inte får gallras förrän läskontroll har skett och
      fel åtgärdats (6 §). Dessa föreskrifter och allmänna råd är utfärdade för statliga
      myndigheter men enligt Helsingborgs stads arkivreglemente (6 §) skall Riksarkivets
      föreskrifter och tekniska krav tjäna som norm för den kommunala arkivvården,
      varför fullmäktige har gjort dem bindande även för kommunens arkivhantering.
      Riksarkivet beslutade den 19 april 2006 nya föreskrifter och allmänna råd om
      handlingar på papper (RA-FS 2006:1), om handlingar på mikrofilm (RA-FS
      2006:2), om handlingar på ritfilm och reprografisk film (RA-FS 2006:3) och om
      tekniska krav och certifiering (RA-FS 2006:4). Dessa bifogas för kännedom.
      Avslutningsvis vill Riksarkivet framhålla att myndigheterna, för att kunna uppfylla
      såväl tryckfrihetsförordningens bestämmelser om tillhandahållande av allmänna
      handlingar som arkivlagen, vid sådan överföring till annat lagringsmedium som även
      innebär gallring av originalhandlingarna måste ha fungerande rutiner för att undvika
      informationsförluster. I det aktuella fallet är en sådan informationsförlust särskilt
      allvarlig eftersom det kan innebära rättsförluster för den enskilde.

Bedömning
Den av byggnadsnämnden valda ordningen för arkivering förutsätter att gallring av
originalhandlingar inte sker utan att nämnden har försäkrat sig om att handlingarna
i sin nya form är läsbara och kan hållas tillgängliga för var och en som vill ta del av
dem. Jag vill i sammanhanget även påpeka att handlingarna i ett ärende torde vara
att anse som i tryckfrihetsrättslig mening förvarade hos nämnden under den tid som
de är bortlämnade för mikrofilmning (jfr JO 1981/82 s. 282).

Utredningen visar att hanteringen har brustit i nämnda hänseenden. Jag ser
allvarligt på att nämndens arkivhantering under lång tid har kunnat fortgå utan att
det har funnits fungerande rutiner för att undvika informationsförluster.

Nämnden har redogjort för vidtagna och planerade förbättringar av rutinerna. Jag
förutsätter att kommunstyrelsen i sin egenskap av arkivmyndighet tillser att dessa
rutiner fortsättningsvis är förenliga med tryckfrihetsförordningens och arkivlagens
krav.

Med den kritik som ligger i det sagda avslutas ärendet.
