# Kritik mot Kulturnämnden i Göteborgs stad för att stadsbiblioteket i Göteborg hanterat ett ärende om uthyrning av bibliotekets hörsal på ett sätt som står i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen

JO 2016-02-01 dnr 5221-2014

BESLUT
                                                                           Datum                     Dnr                     Sid
                                                                           2016-02-01                5221-2014              1 (7)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Kulturnämnden i Göteborgs stad för att stadsbiblioteket i
                        Göteborg hanterat ett ärende om uthyrning av bibliotekets hörsal på
                        ett sätt som står i strid med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 §
                        regeringsformen


                          Beslutet i korthet: En förening hade bokat hörsalen i stadsbiblioteket i Göteborg för
                          en föreläsning på temat invandring och mörkläggning. Kritiska röster höjdes mot
                          föreläsningen, och biblioteket beslutade att samtidigt med föreläsningen arrangera ett
                          samtal med bl.a. en migrant, om livet som papperslös. Bibliotekschefen förklarade i
                          en intervju att det var viktigt för biblioteket att klargöra att föreningens föreläsning inte
                          arrangerades av biblioteket. Hon uppgav vidare att det egna arrangemanget var ett
                          sätt för biblioteket att stiga fram för att olika röster skulle få komma till tals när man
                          fick klart för sig vad föreningen tänkte bjuda på. Det är enligt JO svårt att dra någon
                          annan slutsats än att biblioteket genom det egna arrangemanget ville markera sitt
                          avståndstagande gentemot det förväntade innehållet i föreläsningen. Några dagar
                          senare beslutade biblioteket att säga upp avtalet med föreningen med hänvisning till
                          risken för ordningsstörningar. Beslutsunderlaget var dock begränsat. Bibliotekets eget
                          arrangemang genomfördes som planerat.

                          Enligt JO ger omständigheterna intryck av att innehållet i föreläsningen och den
                          negativa opinionen påverkade bibliotekets beslut att säga upp avtalet med föreningen.
                          Kulturnämnden i Göteborgs stad, som svarar för bibliotekets verksamhet, får kritik för
                          att biblioteket genom sitt sätt att hantera ärendet inte levt upp till regeringsformens
                          krav på objektivitet.

## Bakgrund

I början av juli 2014 bokade den ideella föreningen Cui Bono (föreningen)
                        hörsalen i stadsbiblioteket i Göteborg (biblioteket) för en föreläsning den 31
                        augusti 2014. Föreningen informerade någon tid därefter biblioteket om att
                        föreläsaren var en före detta professor i etnologi som bl.a. skrivit böckerna
                        Invandring och mörkläggning och Invandring och mörkläggning del II.
                        Föreläsningen skulle enligt föreningen tangera innehållet i böckerna. Böckerna
                        fanns tillgängliga för utlåning på biblioteket.

                        Den 27 augusti 2014 publicerades en artikel om föreläsningen på Göteborgs-
                        Postens webbplats med rubriken Möte på Stadsbiblioteket väcker protester. I
                        artikeln angavs att föreläsaren skrivit en bok om romer som många uppfattade


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                    Dnr 5221-2014       Sid 2 (7)




som rasistisk och att kritiker ansåg att biblioteket gjort bort sig när man hyrt ut
sina lokaler. I artikeln kommenterade bibliotekschefen AA kritiken. Hon
uppgav att biblioteket försökte vara tydligt med att arrangemanget inte var
bibliotekets eget och att biblioteket inte kunde neka uthyrning på grund av
kommunallagens regler om likabehandling. Hon uppgav vidare att biblioteket,
när det stod klart vad föreläsningen skulle handla om, hade anordnat ett
parallellt arrangemang om migration för att olika röster skulle få komma till
tals. Biblioteket ville därigenom markera sin viktiga roll för yttrandefrihet och
demokratiska värderingar.

Den 29 augusti 2014 sa biblioteket upp avtalet med föreningen. Som grund för
beslutet angavs att ”den samlade bilden av arrangemangets karaktär leder till
bedömningen att ordningsstörning kan förekomma vid arrangemanget”.

Bibliotekets eget arrangemang genomfördes som planerat den 31 augusti 2014.

Anmälan
I en anmälan till JO förde föreningen fram klagomål mot Kulturnämnden i
Göteborgs stad enligt i huvudsak följande.

Biblioteket sa upp avtalet med föreningen med hänvisning till att det skulle
kunna förekomma ordningsstörningar vid arrangemanget. Påståendet saknar
grund. Det fanns inte något i föreläsningen som uppmanade till eller gav
anledning att befara ordningsstörningar, och det har inte förekommit några
ordningsstörningar vid tidigare föreläsningar eller andra aktiviteter som
föreningen anordnat. Om det hade funnits anledning att tro att utomstående
personer eller grupper skulle ge upphov till ordningsstörningar borde
biblioteket, i samarbete med polisen eller privata säkerhetsföretag, ha sett till att
risken minimerades så att föreläsningen hade kunnat genomföras.

Vid samtal med en poliskommissarie i Göteborg har det i efterhand kommit
fram att polisen var väl förberedd på att samverka med biblioteket för att
hantera eventuella ordningsstörningar i anslutning till de två arrangemangen och
att polisen inte förde fram några synpunkter till biblioteket om föreläsningen
skulle genomföras eller inte.

Biblioteket hade alltså inte något giltigt skäl för avbokningen utan hänvisade till
en hypotetisk och ogrundad ordningsstörning. De egentliga skälen var att
biblioteket motsatte sig valet av föreläsningsämne och att biblioteket blev utsatt
för påtryckningar från enskilda och grupper som var kritiska till ämnet.

Att biblioteket anordnade ett motarrangemang om livet som papperslös i
Göteborg samma dag och tid som föreningens föreläsning visar tydligt att
biblioteket medvetet motarbetade föreningens föreläsning. Det bör även noteras
att det fanns ordningsvakter på plats när motarrangemanget genomfördes.

Föreningen gav in kopior av bl.a. tidningsartiklar och en föreläsningsaffisch.
                                                                        Dnr 5221-2014        Sid 3 (7)




Utredning
Kulturnämnden i Göteborgs stad yttrade sig över anmälan. Nämnden anförde
följande.

      Stadsbibliotekets hörsal hyrs ut till bland annat föreningar som önskar en lokal
      där de kan bjuda in allmänheten till t.ex. kulturprogram eller föreläsningar.
      Föreningarna betalar hyra till stadsbiblioteket men väljer själva om de tar
      entréavgift vid inträde till de arrangemang som de bjuder in till. Man måste
      passera genom biblioteket för att komma till hörsalen, som är belägen i direkt
      anslutning till bibliotekets ungdomsavdelning.
      I förekommande fall hade stadsbiblioteket vid tillfället för uthyrningen till
      föreningen Cui Bono inte någon anledning att se på denna uthyrning av hörsalen
      som annat än ett rutinärende. Även efter att det kommit till stadsbibliotekets
      kännedom vilken föreläsare som föreningen Cui Bono anlitat till sitt
      arrangemang fanns det ingen anledning att göra någon annan bedömning än att
      uthyrningen skulle verkställas så som det var planerat.
      I mitten av augusti 2014 kontaktades stadsbiblioteket av ett antal personer som
      ställde frågor om och framförde kritik mot att föreläsningen skulle hållas i en
      lokal i stadsbiblioteket. I sociala medier och i en publicerad artikel i Göteborgs
      Fria tidning framfördes kritiska åsikter mot stadsbiblioteket och mot föreningens
      arrangemang.
      Stadsbiblioteket såg fortfarande inga skäl att häva kontraktet med Cui Bono, vare
      sig utifrån kommunallagens skrivning eller utifrån bibliotekets roll som rum för
      demokratin. För att visa att flera olika åsikter kan och ska lyftas i biblioteket så
      beslutade stadsbiblioteket att anordna ett eget arrangemang om migration
      parallellt med föreningens arrangemang. Den 26 augusti 2014 fick
      kulturnämnden information om detta.
      Den 27 augusti 2014 publicerade Göteborgs-Posten en artikel där man bland
      annat citerade kritiska röster som menade att stadsbiblioteket ”gjort bort sig”
      som hyrt ut hörsalen till föreningen Cui Bono. Då den mediala
      uppmärksamheten ökade i tidningar och radio steg tonläget i sociala medier.
      Oron kring vad som skulle kunna hända ökade då det fanns inlägg i sociala
      medier där man uppmanades att samlas till protestaktioner på stadsbiblioteket i
      anslutning till arrangemanget i hörsalen. Under slutet på våren och framförallt i
      augusti och fram till valdagen i september 2014 var området runt Götaplatsen
      och Avenyn, där stadsbiblioteket är beläget, en stundom orolig plats med
      torgmöten, demonstrationer och motdemonstrationer. På eftermiddagen den 27
      augusti 2014 kontaktade stadsbiblioteket polisen via telefon och senare e-post
      och bad om en riskbedömning. Svaret var att det var svårbedömt men kontakt
      skulle hållas.
      Stadsbiblioteket är Göteborgs stads mest besökta kulturinstitution med upp till
      5000 besök per dag, varav många är små barn och unga människor.
      Säkerhetsfrågorna ges alltid hög prioritet i stadsbibliotekets verksamhet. Då
      kritiken mot stadsbibliotekets uthyrning av hörsalen fortsatte beslöt
      stadsbiblioteket att anlita väktare vid tidpunkten för arrangemanget, men till sist
      gjorde bibliotekschefen bedömningen att den samlade bilden av situationen var
      sådan att ordningsstörning kunde uppstå, där barn, andra biblioteksbesökare samt
      personal kunde komma till skada. Den 29 augusti 2014 beslutade därför
      bibliotekschefen utifrån denna bedömning att säga upp avtalet med föreningen
      Cui Bono om inhyrning i stadsbibliotekets hörsal den 31 augusti 2014, vilket
      meddelades polisen via e-post.
      Stadsbiblioteket kontaktades av polisen på morgonen söndagen den 31 augusti
      2014 i syfte att förhöra sig om läget i biblioteket samt informera om den
      nyannonserade demonstration mot IS som den dagen skulle vara utanför
                                                                        Dnr 5221-2014       Sid 4 (7)




       biblioteket. Insatsledaren hade inte fått informationen om att uthyrningen var
       hävd.
       Stadsbiblioteket har ersatt föreningen för uteblivna entréintäkter och andra
       kostnader som föreningen haft anspråk på.
Kulturnämnden i Göteborgs stad redovisade följande bedömning.

       [Kulturnämndens] bedömning är att under rådande förhållanden gjorde
       bibliotekschefen en korrekt bedömning genom att låta säkerheten gå före andra
       möjliga bedömningsgrunder. Kulturnämnden menar att bibliotekschefens beslut
       att säga upp hyresavtalet med föreningen Cui Bono grundade sig på en samlad
       bedömning utifrån den kommunikation och de aktiviteter som förelåg specifikt
       under vecka 34 och 35 […]. Kulturnämnden ser det av särskild vikt att hänsyn
       togs till det stora antal barn och unga som skulle kunna befinna sig i anslutning
       till hörsalen.
       Kulturnämndens bedömning är att det arrangemang som anordnades av
       stadsbiblioteket inte kan beskrivas som ett motarrangemang utan syftet var att
       visa upp stadsbiblioteket som en arena där flera olika röster kan komma till tals.
       Stadsbibliotekets arrangemang var snarast ett försök att åstadkomma lugn.
       Kulturnämnden menar att stadsbiblioteket beaktade föreningen Cui Bonos likhet
       inför lagen vad gäller uthyrningen samt i det längsta tillämpade saklighet och
       opartiskhet i frågan, men att bedömningen till sist var att säga upp avtalet om
       hyra av hörsalen den 31 augusti 2014 med motiveringen befarad risk för
       ordningsstörning.
Föreningen kommenterade remissvaret och anförde bl.a. att bibliotekets
påstående att motarrangemanget syftade till att åstadkomma lugn framstod som
motsägelsefullt eftersom det arrangemanget kunde antas locka till sig personer
som var kritiska till föreningens föreläsning och därmed öka risken för
ordningsstörning.

Rättsliga utgångspunkter
Biblioteken
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska enligt 2 § bibliotekslagen
(2013:801) verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra
till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Objektivitet och yttrandefrihet
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen (RF) ska förvaltningsmyndigheter beakta
allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet.
Bestämmelsen ger uttryck för en allmängiltig offentligrättslig
objektivitetsprincip. Den innebär bl.a. att särbehandling inte får ske på grund av
en enskilds personliga förhållanden såsom tro, åskådning, ras, hudfärg,
ursprung, kön, ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller förmögenhet,
om det inte finns rättsligt stöd för det. Principen omfattar inte bara hur en sak
rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut.
Hur myndighetens agerande uppfattas är också av betydelse (se Bull och
Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, tredje upplagan s. 54).

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 RF är var och en gentemot det allmänna
tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller
                                                                     Dnr 5221-2014       Sid 5 (7)




bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och
känslor. Yttrandefriheten får begränsas bl.a. med hänsyn till allmän ordning och
säkerhet (2 kap. 23 § första stycket RF). Att meddela föreskrifter som utan
avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller
motta yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten (2 kap. 23 §
tredje stycket RF).

Även den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och grundläggande friheterna (Europakonventionen) innehåller skydd för
yttrandefriheten (artikel 10). I artikel 10 anges att var och en har rätt till
yttrandefrihet och att denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och
sprida uppgifter och tankar utan offentliga myndigheters inblandning och
oberoende av territoriella gränser.

Justitiekanslern (JK) har i ett beslut uttalat att om en kommun utestänger en
konstnär från att delta i en utställning enbart på grund av de åsikter som
konstnären står för eller med hänvisning till innehållet i det konstverk som han
eller hon vill ställa ut, måste detta anses strida mot regeringsformens krav på
saklighet och opartiskhet, samt mot grunderna för den yttrandefrihet som
föreskrivs i regeringsformen. JK konstaterade vidare att en arrangör av en
konstutställning i princip har rätt att fritt välja vilka som ska delta i
utställningen, men om ett offentligt organ står som arrangör måste i enlighet
med regeringsformen en refusering av en presumtiv utställare ske på sakliga
grunder. (Se JK:s beslut den 5 maj 2008 dnr 2958-08-21.)

Bedömning
Inom ramen för de grundlagsfästa principerna om objektivitet och yttrandefrihet
har stadsbiblioteket i Göteborg haft rätt att fritt bestämma i vilken utsträckning
och för vilka ändamål dess lokaler ska upplåtas.

För att urvalet inte ska komma i konflikt med nämnda principer är det en fördel
om det finns fastställda riktlinjer eller rutiner för hur urvalet ska ske. Sådana
riktlinjer innebär också att det blir tydligt för allmänheten vad som gäller. De
riktlinjer eller rutiner som fastställs måste vara generella till sin karaktär och får
inte diskriminera mellan enskilda framställningar eller framföranden på grund
av deras innehåll. (Se JO 2010/11 s. 619 I och II, dnr 1248-2008 och 4432-
2008, samt JO 2014/15 s. 660, dnr 2290-2012.)

Kulturnämnden i Göteborgs stad har förklarat att hörsalen hyrs ut till bl.a.
föreningar som önskar en lokal där de kan bjuda in allmänheten till t.ex.
kulturprogram eller föreläsningar. Det framgår inte av utredningen om denna
informella policy finns nedtecknad eller om det finns ytterligare villkor för att
få hyra hörsalen. Jag kan dock konstatera att uthyrningen till föreningen Cui
Bono faller inom denna – i och för sig mycket allmänt hållna – policy.

Av utredningen framgår att biblioteket från mitten av augusti fick ta emot kritik
för uthyrningen i medierna, i sociala medier och direkt från allmänheten. För att
                                                                    Dnr 5221-2014       Sid 6 (7)




visa att flera olika åsikter kan och ska lyftas i biblioteket beslutade man att
arrangera ett publikt samtal med bl.a. en migrant om livet som papperslös i
Göteborg, vilket skulle äga rum samtidigt med föreningens föreläsning den
31 augusti 2014. Uppmärksamheten fortsatte dock att öka, och enligt biblioteket
uppmanades på sociala medier till protestaktioner i anslutning till föreläsningen.
Biblioteket beslöt därför att anlita väktare under arrangemanget, och den
27 augusti 2014 vände sig biblioteket också till polisen och bad om en
riskbedömning. Polisen gav beskedet att läget var svårbedömt, men att kontakt
skulle hållas. Några ytterligare kontakter förekom dock inte. Två dagar senare
beslutade bibliotekschefen att säga upp avtalet med föreningen med hänvisning
till att den samlade bilden var sådan att ordningsstörning kunde uppstå där barn,
andra biblioteksbesökare och personal kunde komma till skada. Det parallella
arrangemang som biblioteket tagit initiativ till genomfördes som planerat.

Det kan vara sakligt motiverat att ställa in ett arrangemang med hänsyn till
ordnings- eller säkerhetsskäl. Ordningshänsyn får dock inte användas som
svepskäl för ett sådant beslut. (Se bl.a. JK:s tidigare nämnda beslut och JO
2013/14 s. 546, dnr 2459-2011.)

Situationen var enligt min mening sådan att det fanns anledning för biblioteket
att utifrån ordnings- och säkerhetsskäl överväga om föreläsningen kunde
genomföras. Jag vill dock poängtera att det är viktigt att en myndighet vid ett
sådant övervägande gör en noggrann prövning av vilka ordningsproblem som
kan befaras samt vilka åtgärder som kan vidtas för att trygga ordningen och
göra det möjligt att genomföra det planerade evenemanget.

Biblioteket har inte redovisat några sådana närmare överväganden inför beslutet
att säga upp avtalet med föreningen om uthyrning av hörsalen. Jag konstaterar
också att man inte tog någon förnyad kontakt med polisen innan beslutet
fattades för att få en aktuell bedömning från polisens sida av säkerhets- och
ordningsfrågan.

Biblioteket hade vidare beslutat att anordna ett eget arrangemang vid samma
tidpunkt som föreningens föreläsning. Bibliotekschefen förklarade i en intervju
i Göteborgs-Posten att biblioteket ville vara väldigt tydligt med att föreningens
föreläsning inte var bibliotekets eget arrangemang och att det egna
arrangemanget var ett sätt för biblioteket att stiga fram för att olika röster skulle
få komma till tals, när man fick klart för sig vad föreningen tänkte bjuda på. Det
är svårt att dra någon annan slutsats än att biblioteket genom det egna
arrangemanget ville markera sitt avståndstagande gentemot det förväntade
innehållet i föreläsningen. Detta är inte förenligt med kravet på objektivitet. Till
skillnad från föreningens föreläsning genomfördes dessutom bibliotekets
arrangemang.

Sammantaget ger omständigheterna intryck av att innehållet i föreläsningen och
den negativa opinionen mot att föreläsningen skulle hållas i bibliotekets lokaler
                                                                   Dnr 5221-2014      Sid 7 (7)




påverkade bibliotekets beslut att säga upp avtalet. Jag vill mot den bakgrunden
framhålla att om myndigheter faller undan för tillfälliga eller varaktiga
opinioner, och låter innehållet i ett framförande påverka beslut t.ex. om att hyra
ut en lokal, kan detta leda till en urholkning av de grundlagsfästa principerna
om objektivitet och yttrandefrihet, vilket är allvarligt.

Myndigheter har inte bara en skyldighet att iaktta saklighet och opartiskhet i sin
verksamhet utan bör även agera på ett sätt som inte ger intryck av att de är
osakliga eller partiska. Genom att hantera ärendet på det sätt som man gjorde
har biblioteket inte levt upp till regeringsformens krav på objektivitet. För detta
ska Kulturnämnden i Göteborgs stad, som svarar för verksamheten vid
biblioteket, kritiseras.
