# Kritik mot socialförvaltningens journalföring i ett s.k. barnavårdsärende. I journalen hade det förts in uppgifter som rörde moderns behov av bistånd men som inte hade betydelse för ärendet rörande barnen

JO 2011-04-21 dnr 523-2010

BESLUT
                                                                            Datum                    Dnr                        Sid
                                                                            2011-04-21               523-2010                  1 (4)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot socialförvaltningens journalföring i ett s.k. barnavårdsärende.
                        I journalen hade det förts in uppgifter som rörde moderns behov av
                        bistånd men som inte hade betydelse för ärendet rörande barnen

## Bakgrund och initiativet

AA och BB har tillsammans två barn, sonen CC och dottern DD.

                        Den 22 oktober 2009 kom det in en anmälan till Omsorgsnämnden i Torsby
                        kommun från den förskola där DD gick. Förskolan uttryckte oro främst för
                        moderns, AA, situation. AA ansökte om akut hjälp till annan bostad. Omsorgs-
                        nämnden inledde utredning beträffande AA och barnen. Omsorgsnämnden
                        beviljade AA bistånd till en tillfällig bostad.

                        I JO:s ärende dnr 6714-2009 klagade BB:s ombud, advokaten EE, på
                        omsorgsnämndens handläggning av och agerande i de aktuella ärendena. Efter
                        inhämtande av bl.a. vissa handlingar från omsorgsförvaltningen anmodade JO
                        omsorgsnämnden att inkomma med utredning och yttrande över de klagomål som
                        hade framförts mot nämnden. Omsorgsnämnden kom in med ett remissvar. Till sitt
                        remissvar fogade nämnden en skrivelse med rubriken ”En fråga där omsorgs-
                        nämnden önskar JO:s bedömning gällande akthanteringen i det ärende som är
                        aktuellt för granskning”. I skrivelsen anfördes följande.

                                  Av tidsskäl lades till en början samtliga anteckningar i CC:s akt, uppgifter som rörde
                                  både mamma och barnen och det som enbart rörde AA. Så istället för att direkt göra
                                  bedömningen av vad som skulle vara gemensamt och vad som enbart rörde den ena
                                  sköts denna bedömning på framtiden. Anteckningarna låstes därför inte utan sågs
                                  som ett ofärdigt arbetsmaterial.
                                  Det var alltså arbetsmaterialet som oreflekterat under stress skickades till JO för
                                  granskning. Omsorgsnämnden beklagar att man inte varit observant i det
                                  sammanhanget.
                                  Senare tog handläggaren itu med att separera akterna, vilket innebar att de
                                  anteckningar som enbart rörde modern fördes över från CC:s akt till moderns akt
                                  och därmed blev raderade i sonens akt. I de anteckningar där det fanns uppgifter som
                                  rörde både modern och sonen lämnades de uppgifter som rörde CC kvar i hans akt.
                                  Trots att det möjligen varit olämpligt eller rent av felaktigt att göra ändringar i infört
                                  material görs bedömningen att ingen har lidit men av denna hantering.
                                  De ändringar som gjordes syftade enbart till att skydda kvinnan i den utsatta
                                  situation som hon befann sig.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                         Dnr 523-2010    Sid 2 (4)



      Det är nu oklart för omsorgsnämnden hur den uppkomna situationen skall hanteras
      och vill därför gärna ha JO:s syn på saken. Anser JO att pojkens ursprungliga akt,
      den som JO fått sig till handa, skall återskapas, eller kan ändringarna kvarstå?
      Omsorgsnämnden vill poängtera att inget material tagits bort utan allt det som är
      borta ur pojkens akt ligger kvar i moderns akt och finns därför med i socialregistret.
Med anledning av vad som framgick av skrivelsen beslutade
justitieombudsmannen Kerstin André att inleda ett initiativärende mot
Omsorgsnämnden i Torsby kommun angående dokumentationen i ärendena
rörande AA och CC.

Utredning
Omsorgsnämnden anmodades att inkomma med utredning och yttrande över hur
journalföringen hade skett i de aktuella ärendena.

I sitt remissvar anförde nämnden följande.

      Det är inte vanligt att socialtjänsten öppnar utredning på vårdnadshavaren i
      barnavårdsärenden utan endast på barnen. Den anmälan som inkom till
      socialtjänsten beskrev en situation där i huvudsak modern for illa. Eftersom barnen
      befann sig i den miljö där övergrepp och verbala provokationer hade förekommit
      sågs det som självklart att öppna utredningar på barnen. Handläggaren förbisåg att
      det i huvudsak var modern som hade behov av insatser.
      Handläggaren fick under en handledningssession påpekandet att det i detta fall var
      relevant att modern hade ett eget ärende, mycket med tanke på att hon, oavsett den
      inkomna anmälan, vände sig till socialtjänsten och gjorde en ansökan utifrån
      skyddsbehov främst för egen del.
      Efter detta påpekande avsåg handläggaren att föra över det som enbart rörde modern
      från sonens akt till hennes akt. Av tidsskäl sköts detta på framtiden och
      dokumentationen fortsatte ytterligare en tid under en pressad arbetssituation att föras
      i endast barnens akt. För att kunna göra denna separering av uppgifterna låstes de
      därför inte direkt efter dokumentationen.
      Innan handläggaren hade tagit sig tid för att åtgärda det hela inkom en begäran från
      JO om att ta del av handlingarna. Efter att ”delande” av akterna blivit gjord fick
      handläggaren klart för sig att JO fått ta del av ”ofärdiga” handlingar. Vid samråd
      med IFO-chef beslutades att konsultera JO i denna fråga. Är det tillräckligt att allt
      material ändå finns i socialregistret – alltså i mammans akt – eller behöver det som
      en gång nedtecknats i sonens akt återföras dit?
JO inhämtade därefter kopia av journalanteckningarna rörande AA och barnen för
tiden från den 22 oktober 2009 och framåt från omsorgsförvaltningen.

I ett beslut den 21 april 2011 anförde JO Wiklund följande.

Bedömning
I 15 § förvaltningslagen (1986:223), FL, finns en bestämmelse om myndigheters
skyldighet att dokumentera uppgifter i ärenden som avser myndighetsutövning mot
någon enskild. För socialtjänstens del finns dessutom särskilda regler om
dokumentation. I 11 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL,
anges att vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett
ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt. Av 11 kap. 5 § första
stycket SoL framgår att handläggning av ärende som rör enskilda samt
genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras.
Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska
                                                                    Dnr 523-2010   Sid 3 (4)



omständigheter och händelser av betydelse. I Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och
genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS finns riktlinjer för bl.a.
journalföring.

Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras fortlöpande och bör göras i en
journal. Dokumentationen bör hållas samman i en personakt (5 kap. 1 § SOSFS
2006:5). Alla uppgifter som kan vara av betydelse för handläggningen av ett ärende
eller genomförandet av en insats bör utan oskäligt dröjsmål dokumenteras och
föras till personakten. Dokumentationen ska göras löpande för att det ska vara
möjligt att följa ett ärende och vid varje tidpunkt kunna se vad som har kommit
fram under handläggningen av ärendet, vilka åtgärder som vidtagits och vad som
planeras. Handläggaren får således inte anstå med journalföringen någon längre tid.
De anteckningar som görs i journalen eller annars i akten ska vara daterade och det
ska framgå vem som bär ansvaret för dem. Det finns däremot inte något krav på att
anteckningarna ska vara egenhändigt undertecknande eller signerade.

En tillfredsställande dokumentation är en förutsättning för att den som ärendet rör
ska kunna följa ärendets handläggning. Dokumentationen ska vidare säkerställa
ärendets handläggning om den ordinarie handläggaren är frånvarande, t.ex. på
grund av sjukdom, trygga nämndens underlag för olika beslut samt ge möjlighet till
granskning av ärendets handläggning i efterhand.

Under oktober 2009 inledde omsorgsnämnden utredning beträffande AA och
barnen med anledning av en anmälan från den förskola där dottern gick och en
ansökan från AA om bistånd till en tillfällig bostad.

Det har kommit fram att all dokumentation i ärendena rörande sonen CC och AA
till en början skedde i CC:s akt. Senare under handläggningen fördes de
anteckningar som enbart rörde AA över till hennes akt och raderades därmed i
CC:s akt. Om anteckningarna innehöll uppgifter om både modern och sonen lät
man uppgifterna rörande CC stå kvar i hans akt.

Av den skrivelse som legat till grund för JO:s initiativ framgår att det var ”tidsskäl”
som var anledning till att handläggaren inte redan från början tog ställning till var
uppgifterna skulle dokumenteras och anteckningarna ”låstes därför inte utan sågs
som ett ofärdigt arbetsmaterial”. Vad omsorgsnämnden anfört i remissvaret tyder
dock på att handläggaren inledningsvis förbisåg att modern hade ett eget ärende vid
nämnden och därför dokumenterade uppgifterna rörande henne i sonens akt.

I det aktuella fallet bedrev omsorgsnämnden en utredning av om nämnden behövde
ingripa till skydd eller stöd för barnen samtidigt som man handlade ett ärende
rörande bistånd till modern. Det är inte acceptabelt att dokumentationen i ärendena
sammanblandades och att det som förekom i moderns biståndsärende under en tid
dokumenterades i ett av barnens akter.

Som redovisats ovan togs de uppgifter som enbart rörde AA bort från sonens akt
och fördes in i moderns akt. Jag vill i anledning härav anföra följande.
                                                                     Dnr 523-2010      Sid 4 (4)



En handling som har upprättats inom socialtjänsten är en allmän handling (se 2
kap. 3 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen, TF). Till begreppet allmän handling är
kopplat viktiga rättsverkningar, som avser allmänhetens insyn och kontroll av
myndigheternas verksamhet. En sådan handling kan därför inte utan vidare ändras.
En journalanteckning anses upprättad när den skrivits in i en journal. Det
förhållandet att anteckningen inte har ”låsts” ändrar inte den bedömningen. I
sammanhanget vill jag tillägga att tidigare gällde att om en uppgift i
journalanteckning var felaktig och behövde ändras fick detta inte ske genom att den
felaktiga uppgiften gjordes oläsbar efter rättelsen (se bl.a. JO:s ämbetsberättelse
1993/94 s. 304). Genom tillkomsten av personuppgiftslagen (1998:204), PuL, och
lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten finns det
numera bestämmelser som gör det möjligt att i vissa fall rätta, blockera eller
utplåna personuppgifter i en akt hos socialnämnden. Vidare finns det bl.a. i 10 §
arkivlagen (1990:782) och 12 kap. 1 och 2 §§ SoL bestämmelser om gallring av
allmänna handlingar. Jag vill även erinra om bestämmelsen i 11 kap. 6 § SoL.
Enligt den bestämmelsen ska, om den enskilde anser att någon uppgift i
dokumentationen är oriktig, detta antecknas.

Mot bakgrund av det nu anförda är jag kritisk till att uppgifter som var införda i
sonen CC:s akt, och som utgjorde allmänna handlingar, raderades i samband med
att de fördes över till AA:s akt. Som konstateras ovan skulle emellertid dessa
uppgifter rätteligen inte ha dokumenterats i CC:s akt och jag anser därför inte att
den ursprungliga versionen av sonens akt behöver återskapas.

Jag förutsätter att omsorgsnämnden, i anledning av det som har kommit fram i
ärendet och vad som uttalats i detta beslut, ser över rutinerna vad gäller
dokumentation vid handläggning av ärenden enligt socialtjänstlagen.

Jag finner skäl att sända en kopia av mitt beslut till Socialstyrelsen, region mitt.
