# Anmälan mot Attunda tingsrätt med anledning av handläggningen av en begäran om medhörning m.m.

JO 2008-11-27 dnr 5234-2008

BESLUT
                                                                       Datum                Dnr                     Sid
                                                                       2008-11-27           5234-2008              1 (3)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Anmälan mot Attunda tingsrätt med anledning av handläggningen av en
                        begäran om medhörning m.m.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot Attunda tingsrätt med anledning bl.a. av
                        att tingsrätten före en huvudförhandling i ett brottmål, till vilken hon kallats för att
                        höras som målsägande, lovat henne att hon ”skulle få sitta i ett enskilt rum under
                        rättegången för att slippa möta den åtalade” men att hon trots detta konfronterades
                        med den tilltalade vid huvudförhandlingen.

## Utredning

Dagboksblad och vissa handlingar i tingsrättens mål B 571-07 granskades, varvid
                        bl.a. följande kom fram.

                        Sedan AA, som var målsägande i ett brottmål angående sexuellt ofredande m.m.,
                        fått en kallelse till huvudförhandling i målet kontaktade hon tingsrätten per telefon
                        den 12 juni 2008. Hon uppgav att hon inte ville träffa den tilltalade och att hon var
                        rädd för honom samt att hon skulle skicka in en skrivelse med begäran om med-
                        hörning. Därefter inkom en skrivelse till tingsrätten (aktbil 79) i vilken AA uppgav
                        att hon inte ville närvara vid förhandlingen bl.a. eftersom hon kände obehag av att
                        träffa den tilltalade. Av en tjänsteanteckning på tingsrättens dagboksblad den
                        16 juni 2008 framgår följande. ”tel. med målsäg. AA med anledning av hennes
                        brev (aktbil 79). Hon har för avsikt att komma till förhandlingen, lovar henne med-
                        hörning vilket är okey. Men hon vill på inga villkor konfronteras med den tilltalade
                        i tingsrättens väntrum”. – Vid huvudförhandlingen hördes målsäganden i den till-
                        talades närvaro.

                        Muntliga upplysningar inhämtades från rådmannen BB, som var ordförande vid
                        den aktuella huvudförhandlingen, och beredningssekreteraren CC, som gjorde
                        tjänsteanteckningen den 16 juni 2008. BB gav även in skriftliga upplysningar.
                        Sammanfattningsvis upplystes följande.

                        BB
                        Han fick målet någon eller ett par dagar innan förhandlingen skulle äga rum. Han
                        hade före förhandlingen observerat eller uppmärksammats på att målsäganden



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                     Dnr 5234-2008    Sid 2 (3)



begärt medhörning, men han hade inte läst tjänsteanteckningen om kontakten
mellan målsäganden och en domstolssekreterare. Om medhörning har begärts före
en förhandling brukar han som regel vid förhandlingen utreda om förutsättningarna
för detta föreligger. Kvinnan var målsägande i en del av målet som rörde sexuellt
ofredande, som kan betecknas som kortvarigt. Hon och några väninnor hade utifrån
gatan genom ett fönster iakttagit den tilltalade bl.a. blotta sig. När målsäganden
kom in i rättssalen blev hon mycket upprörd p.g.a. att den tilltalade satt i salen. Han
frågade henne åtminstone två gånger om hon begärde medhörning. Hans minnes-
bild är att varken åklagaren eller försvararen motsatte sig detta. Målsäganden upp-
gav emellertid att skadan redan var skedd och att det därför inte behövdes någon
medhörning. Förhöret ägde därefter rum i den tilltalades närvaro och målsäganden
hade, som han uppfattade det, inte några problem med att tala fritt.

Om han hade läst tjänsteanteckningen den 16 juni 2008 på dagboksbladet hade han
nog, med hänsyn till det felaktiga löfte som målsäganden fått, låtit den tilltalade –
som var häktad – sitta i häktesrummet när han ropade in målsäganden för att utreda
om förutsättningarna för medhörning förelåg.

Det var inte den typ av förhör där man normalt skulle bevilja medhörning och
skälen för medhörning framstod som relativt svaga. Han har varit kritisk till att
kansliet förefaller ha utlovat medhörning – bl.a. eftersom ett sådant löfte inte bör
ges före en förhandling, utan att försvaret getts tillfälle att yttra sig över frågan –
och har talat med den aktuella sekreteraren om det inträffade.

CC
Hon har inte något närmare minne av det aktuella telefonsamtalet eller vad som
sades vid detta. Eftersom det står antecknat i tjänsteanteckningen att hon lovade
medhörning kan hon ha sagt så. Hon har inte något minne av vilka åtgärder hon
vidtog med anledning av begäran i detta fall. – När en person ringer och begär
medhörning brukar hon notera detta och ”lägga en propå” i akten. Om det är känt
vilken rådman som ska ha förhandlingen brukar hon till denne påpeka att med-
hörning har begärts. Vilken domare som ska vara ordförande vet man dock som
regel tidigast några dagar före förhandlingen. Hon kan inte påminna sig vilket
besked hon normalt brukar lämna till en person som begär medhörning. Hon har
inte tidigare varit med om att någon sagt att hon inte vill träffa den tilltalade i tings-
rättens väntrum.

Bedömning
Om det finns anledning anta att ett vittne eller en målsägande av rädsla eller annan
orsak inte fritt berättar sanningen på grund av en parts eller någon åhörares när-
varo, eller om part eller åhörare hindrar vittnet i hans berättelse genom att falla
honom i talet eller på annat sätt, får rätten förordna att parten eller åhöraren inte får
vara närvarande vid förhöret, s.k. medhörning (36 kap. 18 § [i dess lydelse före den
1 november 2008] och 37 kap. 3 § rättegångsbalken). Det är alltså rätten som fattar
beslut om huruvida medhörning ska äga rum. Ett beslut om medhörning kan fattas
vid huvudförhandlingen. Vid behov bör emellertid rätten redan före sammanträdet
                                                                    Dnr 5234-2008   Sid 3 (3)



– efter hörande av parterna – kunna besluta om en tillämpning av paragrafen
(Fitger, Rättegångsbalken, del 3, s. 36:44).

Enligt vad som framgår av utredningen i ärendet synes CC före huvud-
förhandlingen i målet ha lovat AA att medhörning skulle ske. För att medhörning
ska få ske krävs emellertid, som framgått ovan, ett beslut av rätten. Något sådant
beslut hade inte fattats i detta fall. CC borde därför naturligtvis inte ha gett AA det
besked hon gav.

Eftersom det är rätten som fattar beslut i dessa frågor ska givetvis en begäran om
medhörning, som kommer in före sammanträdet, vidarebefordras till den domare
som vid tidpunkten är ansvarig för målet. Personen som begärt medhörning ska
därefter självfallet underrättas om rättens ställningstagande. För det fall tingsrätten
avser att avvakta med att ta ställning i frågan till sammanträdet ska vederbörande
underrättas om detta.

I det nu aktuella fallet uppgav målsäganden vidare att hon inte på några villkor
ville konfronteras med den tilltalade i tingsrättens väntrum. Enligt min mening
borde tingsrätten före förhandlingen också ha gett henne ett besked med anledning
härav.

Det har av utredningen inte framkommit när BB uppmärksammades på att AA
begärt medhörning och inte heller vilken information som han då fick. Jag har inte
funnit det meningsfullt att ytterligare försöka utreda detta. Jag har således inte
underlag för att kritisera BB för att han inte före förhandlingen såg till att
målsäganden underrättades om vad som gällde.
