# Kriminalvården har beslutat att tillåta en anstalt att utöka inlåsningstiden för alla intagna en sommar

JO 2023-05-11 dnr 5237-2022

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                          2023-05-11             5237-2022              1 (9)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kriminalvården har beslutat att tillåta en anstalt att utöka
                        inlåsningstiden för alla intagna en sommar


                          Beslutet i korthet: Kriminalvårdens generaldirektör beslutade att intagna i anstalten
                          Salberga under sommaren 2022 fick vara inlåsta i sina celler ytterligare två timmar
                          per dygn i samband med den s.k. dygnsvilan, och gav kriminalvårdschefen i anstalten
                          befogenhet att besluta om tiderna för in- och upplåsning inom vissa tidsramar.
                          Beslutet motiverades med bristande bemanning och svår platsbrist. Mellan den
                          27 juni och den 31 augusti var de intagna i anstalten inlåsta i sina celler två timmar
                          längre än vad som annars gäller för dygnsvilan.
                          JO är mycket kritisk till den utökade inlåsningstiden och menar att personalbrist aldrig
                          kan utgöra en proportionerlig och rättsligt godtagbar anledning att hålla intagna
                          avskilda. Även om Kriminalvården har agerat för att bemästra situationen och försökt
                          minska de negativa effekterna av inlåsningen konstaterar hon att de intagna ännu en
                          gång har fått bära negativa konsekvenser av myndighetens beslut.
                          Det pågår ett arbete med att utöka antalet häktes- och anstaltsplatser i landet, och
                          Kriminalvården har ett omfattande rekryterings- och utbildningsbehov. Enligt JO ger
                          myndighetens egna prognoser om bemanningsbehovet anledning till oro utifrån de
                          problem som den redan nu har med kompetensförsörjningen.
                          Slutligen noterar hon att Kriminalvården i januari 2023 beslutade om undantag från de
                          föreskrifter som reglerar längden på dygnsvilan för samtliga anstalter i landet, och
                          framhåller att JO redan har tagit emot många anmälningar om detta. Enligt henne är
                          utvecklingen mot ökad inlåsning synnerligen bekymmersam.
                          En kopia av beslutet skickas till riksdagen och regeringen för kännedom.


                        Initiativet och utredningen
                        I juni 2022 tog JO emot flera anmälningar från intagna i anstalten Salberga, och
                        närstående till dessa, om att tiden för inlåsning i samband med den s.k. dygns-
                        vilan hade utökats med två timmar.

                        Salberga är en anstalt i säkerhetsklass 1. Enligt 6 kap. 1 § första stycket
                        Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse,
                        FARK Fängelse, får intagna i en sådan anstalt vara inlåsta i sina bostadsrum i
                        anslutning till dygnsvilan under tiden kl. 19.00–8.00. Utöver tid för inlåsning




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 5237-2022        Sid 2 (9)




och upplåsning av en avdelning får en intagen inte vara inlåst mer än tolv
timmar per dygn enligt denna bestämmelse.

JO begärde in Kriminalvårdens beslut Undantag beträffande avskildhet i
samband med dygnsvila (dnr 2022-6125). Det hade fattats av myndighetens
generaldirektör den 25 maj 2022 och innebar följande.

Med undantag från vad som följer av 6 kap. 1 § FARK Fängelse fick intagna i
anstalten Salberga vara inlåsta i sina bostadsrum i anslutning till dygnsvilan
under tiden kl. 18.00–9.00. Undantag gällde även från begränsningen i samma
bestämmelse om antalet inlåsningstimmar per dygn, på så sätt att en intagen inte
fick vara inlåst mer än fjorton, i stället för tolv, timmar per dygn. I beslutet gavs
kriminalvårdschefen vid anstalten Salberga befogenhet att besluta om tider för
in- och upplåsning av bostadsrummen inom de angivna tidsramarna. Beslutet
gällde fr.o.m. den 1 juni 2022 t.o.m. den 31 augusti 2022.

Jag beslutade att utreda saken inom ramen för ett särskilt ärende, och Kriminal-
vården uppmanades att besvara de frågor som framgår av remissvaret nedan.
Initiativet har handlagts i det här ärendet.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, genom generaldirektören, följande:

      1. Vilka är övervägandena bakom generaldirektörens beslut och omständigheterna
      som har legat till grund för det?
      Anstalten Salberga har under flera år haft stora svårigheter att både rekrytera och
      behålla det antal personal – främst kriminalvårdare – som behövts för att bedriva
      en god verksamhet utan att behöva vidta kompensatoriska åtgärder. Inför
      sommaren 2022 saknades cirka 40 årsarbetskrafter i grundbemanningen, antalet
      kriminalvårdare var 15 procent lägre än den planerade grundorganisationen och
      närmare 30 procent av arbetstiden utfördes av visstidsanställd personal utan
      grundutbildning för kriminalvårdare. Under våren 2022 vidtogs därför ett idogt
      arbete med ett flertal mot verksamhetsområde Salberga riktade rekryterings-
      insatser. Ett planerat öppnande av en ny enhet under tidig höst 2022 gjorde dock
      situationen alltmer påfrestande. Osäkerheten över att inte få in tillräckligt antal
      semestervikarier sommaren 2022 var mycket stor och risken att behöva stänga
      avdelningar eller enheter var överhängande. Möjligheten att stänga platser mot
      bakgrund av Kriminalvårdens mycket betydande platsbehov ansågs då liksom nu
      vara obefintlig och främst inom säkerhetsklass 1 var trycket stort.
      För att undvika stängning och ändå kunna bedriva en acceptabel verksamhet med
      den personalgrupp anstalten Salberga trodde sig kunna få under sommaren,
      utreddes möjligheten till förändrad normaldagordning. Utredningen visade att en
      förändrad normaldagordning i säkerhetsklass 1 skulle innebära en avsevärd
      minskning av behovet av kriminalvårdare i tjänst på daglig basis. Åtgärder i form
      av särskild sommarbonus vid senarelagd semester och möjlighet för arbets-
      givaren att avbryta beviljad semester övervägdes, men bedömdes från ett arbets-
      givarpolitiskt perspektiv inte lämpliga i det läge som var. Eftersom andra möjlig-
      heter i form av ambitionsjusteringar ansågs vara uttömda, stod valet mellan att
      stänga platser inom säkerhetsklass 1 eller att temporärt ändra normaldagord-
      ningen i anstalten Salberga. Genom att förändra normaldagordningen frigjordes
      cirka 30 personalresurser.
                                                                   Dnr 5237-2022          Sid 3 (9)




2. Hur har den aktuella situationen kunnat uppstå och vilka åtgärder har vidtagits
för att undvika den?
Verksamhetsområde Salberga har under flera år stegvis utökat kapaciteten och i
det arbetet effektiviserat flera arbetsområden genom stordriftsfördelar. Eftersom
organisationen är effektiviserad, är den mindre tålig för vakanser. En verksamhet
med ständiga vakanser medför en ökad arbetsbelastning för medarbetarna. Där-
utöver har det, som angetts under svaret ovan, historiskt varit svårt att i tillräcklig
omfattning rekrytera kompetenta medarbetare till verksamhetsområde Salberga.
Verksamhetsområdet är stort, personalintensivt och placerat i en liten ort med
många andra verksamhetsområden i närheten. Det senaste året har rekryterings-
situationen försvårats och antalet personer med tillräckliga kvalifikationer för en
anställning som kriminalvårdare halverats. Majoriteten av de anställda i verk-
samhetsområde Salberga bor inte i Sala, vilket har medfört att många med-
arbetare sökt sig till andra närliggande verksamhetsområden för att få ihop
vardagen. På grund av bostadsbrist finns det i dagsläget små möjligheter för
personal att bosätta sig i Sala. Verksamhetsområdets kompetensförsörjning över
tid är därför starkt beroende av inresande medarbetare.
Det senaste året har arbetet med att öka antalet kvalificerade sökande till
verksamhetsområdet intensifierats genom bl.a. besök i närområdet av
Kriminalvårdens trailer, samarbete med Arbetsförmedlingen för att identifiera
möjliga kandidater, interna inlåningar från närliggande verksamhetsställen,
informationsträffar och föreläsningar på regemente och universitet, ökad
marknadsföring i sociala medier och inslag i radio.

3. I vilken utsträckning har den utvidgade inlåsningen faktiskt genomförts?
Efter beslutet den 25 maj 2022 beslutade kriminalvårdschefen vid anstalten
Salberga att normaldagordningen skulle ändras till kl. 8.00–18.00 under perioden
den 27 juni–31 augusti 2022. Den förändrade normaldagordningen påverkade
298 platser och intagna i hus 5–9. Anstaltens beläggning under den aktuella
perioden var, i likhet med övriga Kriminalvården, hög.

4. Vilka åtgärder har strukturellt och löpande vidtagits under sommaren för att inte
behöva utnyttja det beslutade undantaget?
Som beskrivits i svaren under punkterna ett och två har anstalten Salberga under
en längre tid inte lyckats fylla sitt behov av kompetensförsörjning och därför
bedrivit verksamheten med en lägre bemanning än den beslutade grundorganisa-
tionen. Därtill var rekryteringsunderlaget inför sommaren 2022 inte tillräckligt
för att fylla de behov som fanns. I det läget hade anstalten Salberga få alternativ
att tillgå. Överväganden och åtgärder skedde på flera nivåer inom Kriminal-
vården och utmynnade därefter i ett möjligt alternativ som var minst skadligt för
personal, verksamhet och säkerhet.
I beslutet den 25 maj 2022 gavs dåvarande anstalts- och häktesavdelningen vid
Kriminalvårdens huvudkontor, i samverkan med krisledningsstaben, i uppdrag
att under beslutets giltighetstid kontinuerligt analysera beläggningssituationen
avseende anstaltsplatser i hela myndigheten och i förekommande fall rapportera
till tillförordnade anstalts- och häktesdirektören om möjlighet finns att stänga
platser vid anstalten Salberga för att möjliggöra återgång till ordinarie normal-
dagordning.

5. Hur ser Kriminalvården på risker med utvidgad inlåsning för de intagna och
vilka kompensatoriska åtgärder har vidtagits?
Det utfördes den 16 juni 2022 en risk- och konsekvensanalys av lokal ledning
tillsammans med lokalt huvudskyddsombud och säkerhetsavdelningen vid
Kriminalvårdens huvudkontor. Risk- och konsekvensanalysen följdes den 5 och
14 juli 2022 upp med bl.a. regionalt huvudskyddsombud utan revideringar.
                                                                 Dnr 5237-2022       Sid 4 (9)




Inför införandet av den tillfälligt ändrade normaldagordningen informerades de
intagna både muntligt och skriftligt. Den skriftliga informationen gavs även på
språken engelska, sorani, kurmanji, persiska, ryska och arabiska.
Den förändrade normaldagordningen genomfördes med minsta möjliga inverkan
på de intagnas verkställighetsinnehåll. Ingen normalt förekommande aktivitet,
såsom träning, promenad eller besök, ställdes in. Vissa aktiviteter flyttades dock
till annan tid. Sysselsättning bedrevs, men under kortare tid. De intagna som
deltog i anvisad sysselsättning fick ersättning för full tid. Därutöver erbjöds
samtliga intagna extra fläkt till bostadsrummet och extra frukt till kvällsmålet.
Säkerhetsläget bedömdes fortlöpande och rapporterades veckovis av lokal
underrättelsetjänst.
För att utvärdera hur intagna i anstalten Salberga upplevt den ökade tiden i
avskildhet i samband med dygnsvilan, har Kriminalvården under september
2022 genomfört en undersökning i vilken 23 intagna har medverkat genom att
svara på tio frågor. Av undersökningen framgår sammanfattningsvis att de
intagnas åsikter om den tillfälligt förändrade normaldagordningen går brett isär.
Hälften av de medverkande ansåg att inlåsningen hade fler fördelar än nackdelar.
Några intagna ansåg att det fanns både för- och nackdelar med att tillbringa
längre tid i bostadsrummet. De intagna som såg fler fördelar än nackdelar ansåg
att det var lugnare på avdelningen, skönt med sovmorgon och mer tid för sig
själv, bra med mer tid i gymmet och att dagarna upplevdes gå fortare. I regel
hade dessa personer egna bostadsrum och upplevde tiden utanför bostadsrummet
som stökig eller stressande. De intagna som upplevde främst negativa konse-
kvenser av den ökade tiden i avskildhet beskrev besvär av ökad stress och
ångest, att det var jobbigt att ändra på invanda rutiner samt att de upplevde att
aktiviteter som de mår bra av förkortades eller krockade med varandra så att de
tvingades välja bort något. De som var mest negativa till den längre inlåsningen
delade i regel rum med någon under perioden.

6. Har några särskilda åtgärder vidtagits beträffande intagna som delar
bostadsrum?
Det har inte vidtagits några särskilda åtgärder för intagna som delar bostadsrum,
eftersom det på grund av den mycket ansträngda platssituationen är vanligt att
intagna får dela bostadsrum. Frågan om dubbelbeläggning har hanterats enligt
Kriminalvårdens anvisningar för dubbelbeläggning i anstalt och häkte (2020:8).

Rättslig reglering
Enligt 1 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) får verkställigheten inte innebära
andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
Enligt 6 kap. 3 § fängelselagen får intagna hållas avskilda från varandra i
anslutning till dygnsvilan.
Enligt 41 § fängelseförordningen (2010:2010) får Kriminalvården meddela
ytterligare föreskrifter om verkställighet av fängelselagen och denna förordning.
Enligt 6 kap. 1 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1)
om fängelse, FARK Fängelse, får intagna i en anstalt av säkerhetsklass 1 och
2 vara inlåsta i sina bostadsrum i anslutning till dygnsvilan under tiden klockan
19.00–08.00. Utöver tid för inlåsning och upplåsning av en avdelning får en
intagen inte vara inlåst mer än tolv timmar per dygn enligt denna bestämmelse.
Inlåsning får påbörjas 15 minuter före den tid som vid anstalten gäller för
inlåsning i bostadsrummet. Upplåsning ska avslutas senast 15 minuter efter den
tid som vid anstalten gäller för upplåsning av bostadsrummet.
Enligt 15 kap. 4 § FARK Fängelse får chefen för Kriminalvården besluta om
undantag från dessa föreskrifter.
                                                                       Dnr 5237-2022         Sid 5 (9)




      I förarbetena till 6 kap. 3 § fängelselagen anges att regleringen medger att
      Kriminalvården nattetid låser in intagna i deras bostadsrum (prop. 2009/10:135
      s. 137). Det har också uttalats att det är ordnings- och säkerhetssynpunkter som
      avgör vid vilken tidpunkt på kvällen inlåsning får ske, att en tidigare inlåsning av
      intagna givetvis kan innebära en viss besparing för kriminalvården vad gäller
      personalkostnader och att kraven på en humanitär verkställighet förutsätter att
      besparingar inte går ut över intagnas möjligheter till gemensamhet i någon
      betydande mån (SOU 2005:54 s. 469).

## Kriminalvårdens bedömning

När Kriminalvården överväger att vidta en åtgärd som kan påverka intagna, eller
      jämför alternativa åtgärder med varandra, tas givetvis alltid hänsyn till om
      åtgärden innebär begränsningar för intagna och om den står i rimlig proportion
      till syftet med densamma. I detta sammanhang måste även beaktas att Kriminal-
      vården har en synnerligen svår platsbrist i sin anstalts- och häktesverksamhet och
      stora svårigheter att skyndsamt skapa och bemanna tillräckligt många platser.
      Det pågår ett intensivt arbete för att utöka den fasta platskapaciteten genom ny-,
      om- och tillbyggnation och vidtas samtidigt löpande åtgärder för att hantera
      platsbristen på kort sikt, främst genom dubbelbeläggning och andra åtgärder
      såsom ökad utslussning. Läget är i dag sådant att samtliga planerade kapacitets-
      tillskott behöver öppna enligt plan för att myndigheten inte ska hamna i ett läge
      där den riskerar att inte kunna utföra sitt uppdrag.
      Som angetts ovan har anstalten Salberga under flera år haft stora svårigheter att
      både rekrytera och behålla den personal som behövs för att bedriva verksam-
      heten och hade inför sommaren 2022 en särskilt bekymmersam bemannings-
      situation. Eftersom de åtgärder som genomförts för att komma tillrätta med
      situationen inte haft tillräcklig effekt, bedömdes den enda kvarvarande kort-
      siktiga åtgärden vara att i anstalten Salberga tillfälligt utöka intagnas tid i
      avskildhet i anslutning till dygnsvilan. Vid den bedömningen beaktades att
      vistelse i gemensamhet är utgångspunkten i anstalt och att avskildhet utgör
      undantag i vissa särskilt angivna situationer, däribland i anslutning till dygns-
      vilan. Det beaktades också att en tillfälligt utökad tid i avskildhet är en
      betydande inskränkning i de intagnas vardag. Det förtjänar dessutom att fram-
      hållas att det, om undantaget inte hade beslutats, troligtvis hade uppkommit
      andra effekter för intagna. I det fallet skulle Kriminalvården exempelvis ha
      riskerat att i anstalten Salberga ha en så låg bemanning att ordningen och säker-
      heten inte hade kunnat upprätthållas eller, om delar av anstalten hade behövt
      stänga, haft sämre möjlighet att låta en dömd verkställa sitt fängelsestraff i
      anstalt i enlighet med strafftidslagen (2018:1251).
      Vidare anger inte fängelselagen någon absolut tidsgräns för tid i avskildhet i
      anslutning till dygnsvilan. Någon närmare ledning i hur begreppet dygnsvila ska
      tolkas ges inte heller i förarbetsuttalanden eller internationella rekommenda-
      tioner. Bedömningen i beslutet den 25 maj 2022 har utgått från vad som i
      språkligt hänseende kan anses vara dygnsvila och att en begränsning inte får gå
      ut över intagnas möjligheter till gemensamhet i någon betydande mån. Som
      beskrivits ovan har den tillfälligt utökade tiden i avskildhet dessutom genomförts
      med minsta möjliga inverkan på de intagnas verkställighetsinnehåll. Effekterna
      för de intagna måste samtidigt ställas mot Kriminalvårdens ansvar att klara sitt
      verksamhetsuppdrag. Genom beslutet om undantag den 25 maj 2022 kunde
      verksamheten vid anstalten Salberga bedrivas utan nedstängningar av avdel-
      ningar eller enheter. Mot den bakgrunden måste beslutet och anstalten Salbergas
      tillämpning av det anses ha stått i rimlig proportion till syftet med detsamma.
Kriminalvården bifogade en rapport från den nämnda klientundersökningen i
september 2022.
                                                                    Dnr 5237-2022       Sid 6 (9)




På fråga från JO förtydligade myndigheten att samtliga intagna i anstalten
Salberga hade blivit föremål för utökad inlåsning.

Bedömning
Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering i sitt remissvar.
Myndigheten har bl.a. hänvisat till 1 kap. 6 § första stycket fängelselagen
(2010:610), FäL, där det framgår att verkställigheten inte får innebära andra
begränsningar i den intagnes frihet än som följer av fängelselagen eller som är
nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. Det
förtjänar att nämnas att andra stycket innehåller den s.k. proportionalitets-
principen; en kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i
rimlig proportion till syftet med åtgärden och en mindre ingripande åtgärd inte
är tillräcklig. I det följande återkommer jag till de rättsliga utgångspunkterna
och berör då också några andra bestämmelser.

Jag har inledningsvis redogjort för Kriminalvårdens beslut den 25 maj 2022,
enligt vilket kriminalvårdschefen i anstalten Salberga fick befogenhet att under
sommaren 2022 besluta om utökad inlåsning av intagna i samband med dygns-
vilan. Av utredningen framgår att mandatet utnyttjades på det sättet att anstalten
mellan den 27 juni och 31 augusti justerade den s.k. normaldagordningen och
låste in intagna kl. 18.00–8.00 i stället för kl. 19.00–7.00. De var alltså inlåsta i
sina celler två timmar längre än vad som annars gäller för dygnsvilan. General-
direktörens beslut motiverades med bristande bemanning i förening med en svår
platsbrist. Myndigheten anser att beslutet var proportionerligt.

Min granskning har varit inriktad på beslutet som sådant i förhållande till den
rättsliga regleringen, övervägandena bakom det och hur Kriminalvården
hanterade situationen för de intagna. Jag kommer inte att beröra formella frågor
kring normgivningen, såsom om generaldirektören hade stöd för att besluta om
undantag från föreskrifterna i fråga om endast ett specifikt verksamhetsställe.

En intagen i anstalt har som huvudregel rätt att vistas tillsammans med andra
intagna under sysselsättningstiden och sin fritid, dvs. att då vara i gemensamhet
(6 kap. 1 och 2 §§ FäL). Bestämmelserna har sin utgångspunkt i att frihets-
berövandet i sig innebär att en intagen i stor utsträckning isoleras från en
naturlig gemenskap med andra människor och att de negativa följder av
anstaltsvistelsen som kan uppstå på grund av detta inte bör förstärkas i onödan
genom att de intagna hålls isolerade från varandra. Det anses dock inte vara bara
rent humanitära synpunkter som i allmänhet talar mot att en intagen hålls i
avskildhet från andra intagna. Erfarenheterna har visat att en åtgärd av det här
slaget, åtminstone om den pågår under någon längre tid, kan vara ägnad att
direkt försvåra den intagnes anpassning i samhället. (Se prop. 1974:20 s. 128 f.
och prop. 2009/10:135 s. 136.)

Som framgår av remissvaret får intagna hållas avskilda från varandra i
anslutning till dygnsvilan (6 kap. 3 § FäL). Fängelselagen innehåller inte någon
                                                                 Dnr 5237-2022       Sid 7 (9)




reglering av hur länge den avskildheten får vara. Lagstiftaren har inte heller
definierat begreppet dygnsvila. Enligt Kriminalvårdens egna föreskrifter – från
vilka myndigheten alltså beslutade om ett riktat och tillfälligt undantag – får
sådan avskildhet inte vara längre än tolv timmar per dygn och den ska äga rum
mellan kl. 19.00 och 8.00. Således har Kriminalvården sedan länge bedömt att
tiden för inlåsning i den aktuella säkerhetsklassen inte ska överstiga hälften av
dygnets 24 timmar. Inte minst mot bakgrund av det nyss redovisade kan redan
det anses vara en relativt stor omfattning. En mer utsträckt dygnsvila bidrar
ofrånkomligen till ökad isolering och minskar utrymmet för det kriminal-
vårdande arbetet, vilket varken är ägnat att underlätta intagnas anpassning i
samhället eller motverka negativa följder av frihetsberövandet.

Kriminalvården har framhållit att vissa intagna i anstalten Salberga enligt den
genomförda klientundersökningen upplevt fler fördelar än nackdelar med den
utökade inlåsningen, bl.a. att det varit lugnare på avdelningarna. Jag kan ha
förståelse för den synpunkten från intagna. Det är enligt min mening självklart
att en frihetsberövad person av olika skäl ibland kan behöva lugn och ro samt
vilja avstå från att vistas i gemensamhet. Vid inspektioner av olika verksam-
hetsställen har jag dessutom erfarit att de allmänna utrymmena på avdel-
ningarna sällan är anpassade för överbeläggning. Trångboddheten kan förstås
leda till höga ljudnivåer samt bidra till otrygghet och stress.

Det är positivt att Kriminalvården har låtit göra klientundersökningen, även om
underlaget baseras på ett fåtal intervjuer med intagna och det därmed är svårt att
dra några egentliga slutsatser. Som redovisats i remissvaret finns det dock
uppgifter som tyder på att utökad inlåsning är särskilt påfrestande för intagna
som tvingas dela cell. Det torde vara ofrånkomligt, eftersom de under sådana
förhållanden är hänvisade till att vistas tillsammans på en liten yta och möjlig-
heterna för myndigheten att ta hänsyn till lämpligheten av vilka som bör
placeras i samma cell numera framstår som mer inskränkta. Situationen medför
negativa effekter för de intagna och det går inte att bortse från att risken för
konflikter ökar. Jag har lyft dessa frågor både i beslut och efter inspektioner
(se t.ex. protokollet efter inspektionen av anstalten Skänninge i november 2021,
dnr 8042-2021). Det kan framöver finnas anledning för mig att återkomma till
myndighetens rutiner för dubbelbeläggning och hur dessa faktiskt tillämpas i
praktiken.

Av remissvaret framgår tydligt att det överlag ansträngda beläggningsläget
inom Kriminalvården i förening med personalbrist vid just anstalten Salberga
var avgörande för beslutet om möjlighet till utvidgad inlåsningstid för dygns-
vilan. Jag inser naturligtvis att Kriminalvårdens förutsättningar att bedriva sin
verksamhet är beroende av flera faktorer, såsom bemanning, effektivitet i
brottsbekämpning och lagföring samt lagstiftningsåtgärder i form av bl.a.
straffskärpningar. Myndigheten råder alltså inte ensam över platssituationen.
Vidare måste givetvis Kriminalvården vidta olika åtgärder för att kunna
upprätthålla sin verksamhet. Beläggningssituationen har emellertid en längre tid
                                                                   Dnr 5237-2022       Sid 8 (9)




varit svår och medför påtagliga negativa konsekvenser för intagna (se bl.a.
JO 2021/22 s. 261, mitt beslut den 14 december 2022, dnr 1716-2022, och
protokollet efter en inspektion av häktet Göteborg i september 2022,
dnr 6818-2022). I det förstnämnda beslutet konstaterade jag att Kriminalvården
har ett ansvar inte bara för att frihetsberövanden verkställs under trygga och
säkra förhållanden utan också för att upprätthålla de intagnas rättigheter. Jag
uttalade att det inte är acceptabelt att bristande resurser medför inskränkningar i
dessa avseenden och underströk vikten av att myndigheten i samband med
planerade om- och nybyggnationer av häkten säkerställer att det finns såväl
lokaler som personal som kan tillgodose de intagnas rätt till gemensamhet.
Detsamma gäller förstås även anstalter.

Det är synnerligen otillfredsställande att personalbristen i anstalten Salberga
medförde att intagna en period hölls avskilda under längre tid i samband med
dygnsvilan än vad som hade varit nödvändigt om anstalten hade haft tillräcklig
bemanning. De negativa följder som kan uppstå på grund av den isolering som
frihetsberövandet i sig innebär bör, som redan berörts, inte förstärkas genom en
utökad avskildhet under dygnsvilan. Det är inte förenligt med den övergripande
regleringen på området och motiven bakom den. Det bör då särskilt uppmärk-
sammas vad lagstiftaren har uttalat i förarbetena till 6 kap. 1 och 2 §§ FäL,
vilket jag nyss redovisat. En utökad inlåsningstid är inte heller förenlig med en
human kriminalvård och kan vara särskilt påfrestande vid dubbelbeläggning.
Som tidigare framgått har anstalten Salberga haft svårt att rekrytera och behålla
personal. Enligt min uppfattning kan emellertid personalbrist aldrig utgöra en
proportionerlig och rättsligt godtagbar anledning att hålla intagna avskilda.
Kriminalvården har ett samhällsviktigt uppdrag och ansvarar dagligen för ett
stort antal frihetsberövade. Jag vill därför understryka vikten av att myndigheten
är organiserad på ett sätt som medför att den kan uppfylla sitt uppdrag och
arbeta för att påföljderna kan verkställas på ett säkert, humant och effektivt sätt
(1 § och 2 § första stycket 1 förordningen [2007:1172] med instruktion för
Kriminalvården).

Mot bakgrund av det anförda är jag mycket kritisk till den utökade tiden för
inlåsning i samband med dygnsvilan i anstalten Salberga sommaren 2022.

Det ska emellertid uppmärksammas att myndigheten gjorde kontinuerliga
uppföljningar, att situationen hanterades på ett strukturerat sätt och att anstalten
förlängde inlåsningstiden först den 27 juni 2022. Det är vidare tillfredsställande
att normalt förekommande aktiviteter för de intagna inte ställdes in, även om
alltså tiden för sysselsättning förkortades och förutsättningarna för det återfalls-
förebyggande arbetet därmed minskade. De som berördes av detta fick dock
ersättning för full sysselsättningstid. Jag ser också positivt på att vissa
kompensatoriska åtgärder vidtogs men kan samtidigt konstatera att de var
relativt begränsade och naturligtvis aldrig kan uppväga en utökad tid i
avskildhet. Av utredningen framgår vidare att en del av det som utlovades inför
                                                                   Dnr 5237-2022   Sid 9 (9)




beslutet inte heller kom de frihetsberövade till del. Det är givetvis inte
acceptabelt.

Sammantaget kan jag konstatera att Kriminalvården visserligen har agerat för
att bemästra situationen i anstalten Salberga och dessutom försökt minska de
ogynnsamma effekterna av den utökade inlåsningen, men att de intagna än en
gång har fått bära negativa konsekvenser av myndighetens beslut.

I min tillsynsverksamhet har jag under senare tid tagit emot många uppgifter om
personalbrist i häkten och anstalter samt beskrivningar från skilda verksam-
hetsställen om de utmaningar detta för med sig (se t.ex. det nyss nämnda
protokollet efter inspektionen av häktet Göteborg i september 2022 och
protokollet efter en inspektion av anstalten Färingsö i november 2022,
dnr 8768-2022). Kriminalvården arbetar med att utöka antalet häktes- och
anstaltsplatser i landet. Det är allmänt bekant att myndigheten har ett stort
rekryteringsbehov samtidigt som ny och befintlig personal måste få nödvändig
utbildning. Det senare är av avgörande betydelse för att Kriminalvården ska
kunna upprätthålla sitt uppdrag och regelefterlevnaden. Kriminalvården har
bedömt att myndigheten på kort sikt (2023–2026) behöver rekrytera
5 000–6 000 personer årligen (se rapporten Genomförandeplan för Kriminal-
vårdens kompetensförsörjning 2023–2032). Prognosen ger anledning till oro
utifrån de utmaningar som myndigheten redan nu har med kompetensför-
sörjningen. Jag kan få skäl att återkomma till frågor med anknytning till detta.

Slutligen noterar jag att Kriminalvården i januari 2023 beslutade om undantag
från föreskrifterna som reglerar längden på dygnsvilan och att det omfattar
samtliga anstalter i alla tre säkerhetsklasser (KV 2022-17634 och 2023-1722).
JO har redan tagit emot många anmälningar om detta från intagna i anstalterna
Salberga och Hällby. Enligt min uppfattning är utvecklingen mot ökad inlåsning
synnerligen bekymmersam. Jag finner anledning att skicka en kopia av beslutet
till riksdagen och regeringen för kännedom.

Ärendet avslutas.
