# Kritik mot Kronofogdemyndigheten, som inte beaktat sökandens intresse när en familj avhystes från en lägenhet som sökanden förvärvat på exekutiv auktion

JO 2010-10-25 dnr 5242-2009

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                     Sid
                                                                         2010-10-25            5242-2009              1 (5)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Kronofogdemyndigheten, som inte beaktat sökandens
                        intresse när en familj avhystes från en lägenhet som sökanden förvärvat
                        på exekutiv auktion


                          Beslutet i korthet: Kronofogdemyndigheten hade fattat beslut om avhysning från en
                          bostadsrättslägenhet som sökanden förvärvat genom exekutiv auktion. Beslutet skulle
                          genomföras vid en viss angiven tidpunkt. Myndigheten drog ut på verkställigheten ett
                          antal dagar. Under dessa dagar bortfördes delar av lägenhetens fasta inredning.
                          Kronofogdemyndigheten kritiseras för att inte ha beaktat sökandens intresse, för att inte
                          ha underrättat henne om fördröjningen och för betydande brister i dokumentationen kring
                          avhysningens genomförande.

## Bakgrund och utredning

I en skrivelse, som kom in till JO den 21 september 2009, anmälde AA
                        Kronofogdemyndigheten.

                        Hon hade den 14 maj 2009 ropat in en bostadsrättslägenhet på exekutiv auktion.
                        Den tidigare ägaren BB var emellertid inte villig att lämna lägenheten. Hon
                        begärde därför handräckning hos Kronofogdemyndigheten. Den 18 juni mottog
                        hon en underrättelse där det framgick att avhysningen skulle äga rum den 2 juli.

                        I beslut den 30 juni avslog Kronofogdemyndigheten en av BB framställd begäran
                        om anstånd. Därefter, den 1 juli, besökte BB:s hustru myndigheten. Resultatet av
                        mötet blev att myndigheten, utan att dessförinnan ha underrättat AA, gav familjen
                        BB och CC ytterligare fem dagar på sig att utrymma lägenheten. Under
                        avflyttningen tog familjen BB och CC med sig saker som de inte hade rätt att ta
                        med sig, bl.a. duschhörna, jacuzzi, handfat och inbyggda garderober. Familjen BB
                        och CC skulle inte ha hunnit göra detta om inte beslutet om avhysning hade ändrats
                        av myndigheten. Det inträffade föranledde stora ekonomiska skador för AA.

                        Enligt anmälaren var hennes bror i kontakt med Kronofogdemyndigheten flera
                        gånger dagligen under denna tid. Han hade då förklarat att det var angeläget att
                        svaranden flyttade ut så snart som möjligt eftersom sökanden var rädd för att
                        lägenheten skulle rensas och saboteras, då det var känt att svaranden var kriminellt
                        belastad.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                        Dnr 5242-2009       Sid 2 (5)




Kronofogdemyndigheten anmodades att yttra sig. Myndigheten inkom med ett
yttrande till vilket hade bifogats ett yttrande från västra verkställighetsavdelningen.
I det senare yttrandet, upprättat av enhetschefen DD, angavs bl.a. följande.

      Bostadsrätten som ägdes av BB, utmättes för dennes skulder den 3 december 2008
      och såldes exekutivt den 14 maj 2009 med tillträde den 10 juni 2009. Då köparen,
      AA, inte kom i besittning av bostadsrätten den dagen ansökte hon, enligt 8 kap. 18 §
      utsökningsbalken, om handräckning efter försäljning.
      Tid för förrättning var utsatt till den 2 juli 2009 kl. 13.00. Efter ansökan från BB att
      få bo kvar i lägenheten till den 1 september 2009, fattade EE den 30 juni 2009 beslut
      att inte medge anstånd. Dagen därpå kom säljarens hustru CC på besök och träffade
      ansvarig tjänsteman kronoinspektören FF och EE. Det överenskoms då att hon själv
      skulle få avflytta från lägenheten och att, för det fall hon inte fick med sig all
      egendom, denna skulle forslas bort och magasineras av myndigheten den 6 juli
      2009.
      –––
      Det som, enligt min mening, kan anmärkas på i hanteringen i detta ärende är att
      något meddelande om ändrad dag för förrättning inte meddelades AA liksom att
      händelseförlopp, ställningstaganden och beslut rörande handläggningen saknas i
      vissa delar och att de noteringar som finns är bristfälliga. Vi kommer att påminna
      om vikten av dokumentation och tydlighet i beslutsfattande.
      Att egendom försvann från lägenheten är självfallet inte bra. Det finns dock inget
      som tyder på att inte detta kunde ha skett även om lägenheten lämnats frivilligt,
      redan den 10 juni 2009.
I huvudkontorets yttrande, undertecknat av biträdande processägaren GG och
verksjuristen Jens Haggren, redovisades den rättsliga regleringen, varefter
myndigheten anförde följande.
      I KFM:s handbok Utmätning (s. 341) anges följande angående förberedelser inför en
      avhysning.
               I första hand ska KFM uppmana svaranden att flytta själv. Kan han inte
               ordna hela flyttningen ska han uppmanas att själv ombesörja de delar han
               har möjlighet att klara. Han bör uppmanas att packa själv, att själv ta hand
               om värdefull egendom, och att anvisa en ny bostad eller ett utrymme för
               förvaring av bohaget. Om svaranden kan anvisa en ny bostad ska hans
               bohag tas dit. Detta gäller även om han fått bostad på annan ort (KUB IV s.
               621).
               Om inte svaranden kan förmås att flytta själv åligger det KFM att verkställa
               avhysningen. KFM ska då ordna transportmedel och plats att förvara
               godset på (16 kap. 6 § UB).
      Bestämmelsernas utformning ger myndigheten rätt att, med beaktande av sökandens
      intresse och svarandens situation samt de stipulerade tidsfristerna, styra över
      tidpunkten för avhysningsförrättningen. Det har således inte varit fråga om ett
      anstånd när tiden för avhysningsförrättning ändrades med anledning av svarandens
      påbörjade avflyttning. Det har inte heller varit fråga om att ändra det tidigare
      meddelade avslagsbeslutet avseende anstånd. I det avseendet bör påpekas att regeln i
      27 § förvaltningslagen om ändring av beslut inte är tillämplig i KFM:s exekutiva
      verksamhet, se 32 § förvaltningslagen.
      I det aktuella fallet bodde svarandens hustru och ett barn i lägenheten. BB:s
      bakgrund har inte påverkat bedömningen av hur avhysningen skulle hanteras.
      Förfarandet att låta svaranden avflytta själv har skapat möjligheter att genomföra
      verkställigheten så enkelt och billigt som möjligt. Det har i slutändan medfört att
      svaranden ordnat hela avflyttningen själv och därigenom undvikit kostnader för
                                                                         Dnr 5242-2009      Sid 3 (5)




      transport och magasinering. Sökanden har getts tillträde till den köpta bostadsrätten
      inom den tidsfrist som stipuleras för avhysning. Genomförandet av avhysningen har
      skett med beaktande av såväl sökandens intresse som svarandens situation.
      Svaranden får inte avlägsna sådan egendom som omfattas av köpet. Om så ändå sker
      har köparen möjlighet att ansöka om handräckning hos KFM för att ta tillbaka
      egendom som svaranden olovligen tagit med sig. KFM anser inte att det finns något
      samband mellan hur avhysningen har genomförts och att det försvunnit egendom
      tillhörande fastigheten.
      KFM anser att verkställigheten av avhysningen har genomförts på ett korrekt sätt
      och i enlighet med gällande bestämmelser. Förfarandet stämmer också väl överens
      med anvisningarna i KFM:s handbok.
      Det är av stor vikt att det går att följa handläggningen genom en god dokumentation
      av vidtagna åtgärder och beslut. I ärendet har konstaterats att det i vissa delar brustit
      avseende dokumentationen.
      I det aktuella ärendet har också uppmärksammats att sökanden inte underrättats om
      att KFM ändrat tidpunkt för avhysningsförrättningen. KFM ska underrätta bl.a.
      sökanden om beslut eller åtgärder som har betydelse för sakägarens rätt, 4 kap. 3 §
      UF. Det ligger även i den allmänna serviceplikten enligt 4 och 7 §§
      förvaltningslagen att myndigheten ska underlätta för den enskilde att ha med den att
      göra. KFM kommer att vidta åtgärder för att komma till rätta med de ovan
      identifierade bristerna.

Rättslig reglering
Enligt 8 kap. 18 § utsökningsbalken (UB) har den som köpt utmätt egendom rätt att
vid behov få handräckning av Kronofogdemyndigheten för att komma i besittning
av det han eller hon förvärvat.

Enligt 16 kap. 3 § UB ska avhysning genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl
sökandens intresse som svarandens situation. Med denna formulering avsåg
lagstiftaren att understryka att båda parters önskemål och behov måste beaktas vid
avhysningens genomförande (se prop. 1980/81:8 s. 772). Om möjligt ska
avhysning ske inom fyra veckor från det att behövliga handlingar kom in till
Kronofogdemyndigheten. Det är emellertid inte meningen att hela fristen ska
utnyttjas i normala fall. I allmänhet bör avhysningen kunna genomföras inom två
eller tre veckor efter att handlingarna kom in till Kronofogdemyndigheten (se prop.
1980/81:8 s. 771).

Av 16 kap. 4 § UB framgår att Kronofogdemyndigheten, om det behövs av hänsyn
till svaranden, får medge anstånd med avhysningen under viss tid. Vidare bör
sökanden beredas tillfälle att yttra sig innan Kronofogdemyndigheten fattar beslut i
en fråga om anstånd. Kronofogdemyndighetens beslut i en anståndsfråga kan
överklagas till allmän domstol.

Enligt 16 kap. 3 § utsökningsförordningen ska Kronofogdemyndigheten förbereda
avhysningen så att onödig skada undviks och så att avhysningen kan verkställas så
enkelt och billigt som möjligt.
                                                                   Dnr 5242-2009       Sid 4 (5)




Bedömning
För avhysning gäller vissa tidsfrister. Anstånd kan medges under i lagen angivna
förutsättningar. I detta fall har beslut om avhysning fattats och svaranden har fått
avslag på begäran om anstånd. Den fråga som sedan uppkommit avser beslutets
genomförande. Kronofogdemyndigheten har därvid, som det får förstås, gjort
gällande att ett avhysningsbeslut inte behöver verkställas vid den tidpunkt som
anges i beslutet, så länge man håller sig inom den allmänna tidsfristen.

Vad som gäller i det hänseendet synes inte vara närmare rättsligt reglerat. Att
myndigheten måste ha viss möjlighet att utifrån praktiska hänsynstaganden styra
över tidpunkten för en verkställighet av detta slag får dock anses ligga i sakens
natur. En tydlig begränsning ligger dock i kraven enligt 16 kap. 3 § UB, som bl.a.
stadgar att hänsyn tas till sökandens intresse. Kronofogdemyndigheten måste
vidare iaktta de principer som alltid gäller vid myndighetsutövning och kan därför
inte godtyckligt ändra en förrättningstidpunkt. De förväntningar som den enskilde
ges genom innehållet i myndighetens egna beslut bör också beaktas. Den som
berörs av en ändring i ett fattat beslut ska givetvis underrättas om detta. Lika
självklart är att ändringen ska dokumenteras.

Vidare gäller att verkställigheten av ett sådant avhysningsbeslut som det här var
fråga om inte bör hållas flytande. Syftet med att, såsom skett i detta fall, ange en
exakt tidpunkt för avhysningen måste vara att klargöra för parterna att den avhyste
därefter inte längre disponerar bostaden och att det är den verkställande
myndigheten som under den fortsatta förrättningen bestämmer hur de praktiska
frågor som avhysningen föranleder ska lösas.

I det beslut som meddelats sökanden angavs entydigt och reservationslöst att
avhysning skulle ske den 2 juli kl. 13.00. Detta kunde inte gärna tolkas på annat
sätt än att verkställigheten skulle påbörjas vid den tidpunkten och att den skulle
fullföljas i ett sammanhang.

Så skedde emellertid inte. Det uppstod en fördröjning i fyra dagar. På grund av den
bristfälliga dokumentationen framgår inte grunden för detta. I
Kronofogdemyndighetens yttrande till JO förekommer olika besked om hur de
åtgärder som vidtogs och inte vidtogs ska rubriceras. Av yttrandet synes man dock
kunna dra slutsatsen att fördröjningen motiverades av överväganden om
svarandens situation och det allmännas önskemål om att undvika kostnader. Något
spår av att sökandens intresse beaktades finns inte. Myndigheten fann det inte ens
värt att underrätta AA om vad man avsåg att göra.

Kronofogdemyndigheten ska mot denna bakgrund kritiseras för att i
verkställighetsfasen inte ha beaktat sökandens intresse, för att inte ha underrättat
henne om fördröjningen och för betydande brister i dokumentationen kring
avhysningens genomförande.

AA har satt Kronofogdemyndighetens bristfälliga handläggning i samband med de
skador hon uppger sig ha lidit till följd av att delar av lägenhetens fasta inredning
                                                                 Dnr 5242-2009   Sid 5 (5)




bortfördes. Myndigheten har inte bestritt att skador uppkommit men anfört att
dessa hade kunnat uppstå vid en tidigare tidpunkt, utan att myndigheten skulle ha
kunnat förhindra detta. Det synes emellertid vara ett faktum att inredningen
avlägsnades efter den utsatta verkställighetstidpunkten. Detta skulle inte ha kunnat
inträffa om verkställigheten genomförts på det sätt som AA hade skäl att förvänta
sig.
