# Allvarlig kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att rutiner vid matvägran inte har följts och för bristfällig dokumentation m.m.

JO 2020-05-26 dnr 5243-2018

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                      Sid
                                                                          2020-05-26                5243-2018              1 (12)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att rutiner
                        vid matvägran inte har följts och för bristfällig dokumentation m.m.


                          Beslutet i korthet: En förvarstagen som placerats i häktet Sollentuna matvägrade
                          under en period. Häktet brast i att följa väsentliga delar av såväl centrala som lokala
                          rutiner. Till exempel upprättades inte någon vätskelista och den intagnes vätskeintag
                          dokumenterades inte heller på annat sätt. Det är vidare utrett att häktet vid tiden för
                          den förvarstagnes matvägran hade lokala rutiner som inte var förenliga med styrande
                          dokument på högre nivå inom Kriminalvården. Enligt JO gäller det även de
                          uppdaterade och nu gällande rutinerna. JO är mycket kritisk till detta och framhåller
                          att en fungerande ledning och styrning är en grundläggande förutsättning för en
                          rättssäker och ändamålsenlig verksamhet inom Kriminalvården.
                          Vid granskningen har det vidare framkommit att dokumentationen varit mycket
                          bristfällig i flera avseenden. Det har bl.a. handlat om tillsynen av den förvarstagne
                          under den tid han matvägrade. Det saknas också dokumentation om andra väsentliga
                          uppgifter, t.ex. när det gäller vilken information han fick när han togs in i häktet. Det är
                          därför oklart bl.a. om han fick veta att han hade rätt till ett s.k. ankomstsamtal. JO gör
                          mot denna bakgrund flera uttalanden om betydelsen av dokumentation.
                          På grund av de sammantagna bristerna som framkommit i utredningen riktar JO
                          allvarlig kritik mot häktet.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 3 augusti 2018 och i senare kompletterande
                        skrifter klagade AA på bl.a. Kriminalvården, häktet Sollentuna. AA framförde
                        klagomål om hur hennes bror, BB, behandlats i häktet och anförde bl.a.
                        följande:

                        BB, som är tagen i förvar, skulle föras från förvaret i Göteborg till förvaret i
                        Märsta men fördes i stället till häktet Sollentuna. Vid upprepade tillfällen
                        försökte hon förgäves ta reda på vad som hade hänt med BB och var han befann
                        sig. Det var först efter 40 dagar som BB tilläts kontakta henne. BB matvägrade
                        under en period i häktet, och det dröjde 18 dagar innan han fick träffa
                        sjukvårdspersonal. Vidare misshandlade kriminalvårdspersonal BB.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                         Dnr 5243-2018        Sid 2 (12)




Utredning
Handlingar och muntliga upplysningar hämtades in. Anmälan och de
kompletterande skrifterna remitterades därefter till Kriminalvården som
uppmanades att yttra sig över följande:

    •     Vad AA har framfört om att det var först efter 40 dagar i häktet som BB
          tilläts kontakta henne. Kriminalvården skulle särskilt svara på om BB
          har tillfrågats om han vill genomföra ett ankomstsamtal för att
          underrätta närstående om var han befinner sig och om detta har
          dokumenterats.

    •     Vad AA har framfört om att BB matvägrat och att det dröjde
          18 dagar innan han fick träffa sjukvårdspersonal. Kriminalvården skulle
          särskilt svara på hur BB:s matvägran har hanterats av Kriminalvården
          och sjukvården inom Kriminalvården samt hur detta har dokumenterats
          av Kriminalvården och sjukvården inom Kriminalvården.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom tf. chefen för
sektionen för verksjuridik, i huvudsak följande:

        Yttrande över klagomål avseende förvarstagen placerad i häkte

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från häktet Sollentuna genom
        Kriminalvården, region Stockholm. Av uppgifterna framgår i huvudsak följande.
        Enligt rutin vid häktet Sollentuna håller personal vid ankomst till häktet ett
        informationssamtal med nyintagen i syfte att informera om de rutiner som gäller
        på häktet. Enligt nuvarande rutin delas även i samband med det ett skriftligt
        informationsblad ut. Informationen som lämnas är beroende av om intagen är
        förvarstagen eller häktad och skiljer sig således åt mellan de två kategorierna. En
        intagen bereds vanligtvis möjlighet till ett ankomstsamtal så snart möjlighet och
        önskemål finns. Information till intagen om möjlighet till ankomstsamtal lämnas
        muntligen.
        I det aktuella ärendet framgår att BB ankom till häktet Sollentuna den 25 april
        2018. Av daganteckningarna i KVR framgår att ett informationssamtal hållits
        med BB samma dag som han ankom till häktet och att han fått information om
        lokaler, rutiner på avdelningen, signalanordningar och brandskydd. Det saknas
        dock dokumentation kring frågan om särskild hänsyn tagits till att han var
        förvarstagen. Vidare framgår inte heller av dokumentationen om BB fått del av
        den skriftliga informationen om häktets rutiner eller om han muntligen
        informerats om möjligheten till ett ankomstsamtal. Det finns inte heller
        dokumenterat att ankomstsamtal till anhörig skett. Av daganteckning i KVR
        framgår att BB den 28 maj 2018 och den 15 juni 2018 fick telefonnummer till
        anhöriga inlagda i INTIK-systemet.
        Vad avser BB:s matvägran har häktet den 23 juli 2018 upprättat en lista varav
        framgår vilka datum och måltider där BB matvägrat. Mellan den 23 juli 2018
        och den 7 augusti 2018 har BB matvägrat vid samtliga måltider. Av
        daganteckning i KVR skapad den 25 juli 2018 framgår att sjukvården tittade till
        BB och konstaterade att han var i bra form. Av journalanteckning i PMO
        framgår vidare att BB den 7 augusti 2018 varit i kontakt med sjukvården med
        anledning av hans matvägran. Vidare framgår att BB under större delen av
        perioden då han matvägrat var placerad på s.k. observationsavdelning på häktet.
        På observationsavdelning närvarar sjuksköterska dagligen på morgonmöte med
                                                                 Dnr 5243-2018         Sid 3 (12)




kriminalvårdens personal och de intagna som är placerade på avdelningen hålls
under särskild uppsikt av personalen.
Av information från häktet Sollentuna framgår att när en intagen matvägrar
upprättas en lista av ansvarig personal över mat- och vätskeintag. Ansvarig chef,
vakthavande befäl och sjukvården informeras om omständigheten. Enligt häktet
fungerar denna rutin väl.
I kontakt med sjukvården vid häktet Sollentuna har framkommit att situationen
under sommaren var ansträngd med anledning av att häktet var kort om personal.
De sjuksköterskor som var i tjänst har uppgivit sig minnas den aktuella intagne
och att samtal förts med honom om bland annat hans välmående. De har även
gjort försök att lugna den intagne, utfört screening, tagit blodtryck och puls samt
erbjudit kontakt med psykolog och psykiatriker. Några mer detaljer kring
åtgärder och datum för dessa kan nämnda sjuksköterskor inte minnas och något
ytterligare är inte heller dokumenterat i PMO.

Rättslig reglering
Enligt 10 kap. 20 § utlänningslagen (2005:716), UtlL, får Migrationsverket i
vissa fall besluta att en utlänning som hålls i förvar ska placeras i
kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. En utlänning som placerats i
kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest med stöd av bestämmelserna i denna
paragraf, och som inte har utvisats av allmän domstol på grund av brott, ska
hållas avskild från övriga intagna.
Enligt 11 kap. 2 § tredje stycket UtlL framgår att för behandlingen av en
utlänning som enligt 10 kap. 20 § placerats i kriminalvårdsanstalt, häkte eller
polisarrest gäller häkteslagen (2010:611), HäL, i tillämpliga delar. Utlänningen
ska, utöver vad som följer av nämnda lag, ges möjlighet att ha kontakt med
personer utanför inrättningen och även i övrigt beviljas de lättnader och förmåner
som kan medges med hänsyn till ordningen och säkerheten inom inrättningen.
Enligt 1 kap. 4 § HäL ska varje intagen bemötas med respekt för sitt
människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade
med frihetsberövandet.
Enligt 1 kap. 5 HäL ska verkställigheten utformas så att negativa följder av
frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning det är lämpligt och den intagne
samtycker till det, ska åtgärder vidtas för att ge honom eller henne det stöd och
den hjälp som behövs.
Enligt 5 § häktesförordningen (2010:2011) ska det för varje intagen föras en
journal som dokumenterar den intagnes verkställighet. Av journalen ska det
framgå vem som har dokumenterat en viss uppgift och när det gjordes.
Enligt 7 kap. 1 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om häkte (KVFS
2011:2), FARK Häkte, ska i journalen dokumenteras alla beslut som har fattats,
viktiga händelser och väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade åtgärder
avseende den intagne. Även uppgifter om omständigheter i övrigt som är av
betydelse för vistelsen i förvaringslokalen ska dokumenteras. Dokumentationen
ska ske så snart som möjligt.
Ankomstsamtal
Enligt 3 § häktesförordningen ska en intagen som har berövats friheten på annan
grund än misstanke om brott i anslutning till att han eller hon tas in i en
förvaringslokal få tillfälle att underrätta närstående om var han eller hon befinner
sig, om inte särskilda skäl talar mot det. Detsamma gäller när den intagne flyttats
från en förvaringslokal till en annan.
Sjukvård
Enligt 5 kap. 1 § första stycket HäL ska en intagen som behöver hälso- och
sjukvård undersökas av läkare. Läkare ska också tillkallas om en intagen begär
det och det inte är uppenbart att en sådan undersökning inte behövs.
                                                                  Dnr 5243-2018       Sid 4 (12)




Enligt 3 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355) ska det vid vård av patienter föras
patientjournal. En patientjournal ska föras för varje patient och får inte vara
gemensam för flera patienter.
Enligt 3 kap. 3 § patientdatalagen är bl.a. den som enligt 4 kap.
patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att
utöva visst yrke skyldig att föra patientjournal. Enligt 4 § ansvarar den som för
patientjournal för sina uppgifter i journalen.
Enligt 3 kap. 6 § patientdatalagen ska en journal innehålla de uppgifter som
behövs för en god och säker vård av patienten, bl.a. uppgift om den information
som lämnats till patienten, dennes vårdnadshavare och övriga närstående och om
de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om
möjligheten till en ny medicinsk bedömning.
Av Kriminalvårdens centrala rutiner vid matvägran framgår följande riktlinjer
för när en intagen matvägrar: Åtgärdsplanering avseende matvägran omfattar
bl.a. att en uttalad hotelse om vägran att inta mat eller dryck eller misstanke om
att intagen varken äter eller dricker omgående ska anmälas till
kriminalvårdschefen och verksamhetsställets sjuksköterska eller läkare.
Rapporten ska om möjligt ange orsaken till vägran. Verksamhetsställets
sjuksköterska (eller läkare) ska skriftligen anvisa personal om åtgärder som ska
vidtas så länge förhållandet varar. Sådana åtgärder ska lämpligen omfatta:
- Former för tillsyn (vad som ska observeras och hur ofta). Särskild information
ges till nattpersonalen.
- Former för återrapportering till ansvarig sjuksköterska eller läkare.
- Dokumentation av personalens eventuella åtgärder och förmedling av dessa till
ansvarig sjuksköterska eller läkare.
- Tillse att den intagne får i sig vätska. Dokumentation av vätskeintag och
rapportering om detta till sjukvårdspersonal. Läkare gör en bedömning om hur
länge den intagne kan vara utan vätska.
- Intagna som uppger sig matstrejka ska observeras noga. Iakttagelser av vikt ska
rapporteras till sjukvårdspersonal.
- Anvisningar om att agera lugnt och följa ett normalt mönster de första dagarna.
- Vid behov undersöks den intagne av sjukvårdspersonal som informerar om
konsekvenserna av agerandet.
- Diskutera med läkare om lämplig kost när den intagne upphör med sin
matvägran.
De interna rutinerna för sjukvården vid häktet Sollentuna är enligt följande vid
matvägran:
- När kriminalvårdarna uppger att en klient matvägrar brukar sjukvården se till
att gå upp till klienten dagligen.
- Samtal sker med klienten om orsaken till matvägran, screening utförs, det tas
vitalparametrar och en bedömning görs utifrån det aktuella hälsotillståndet.
- Personalen på avdelningen för vanligtvis en kost- och vätskelista. Sjukvården
utövar enligt rutin daglig tillsyn av klienten.
- Sjuksköterska bokar klienten till psykiatriker, psykolog och om behov
föreligger brukar de även boka klienten till allmänläkare.

Kriminalvårdens bedömning
Inledningsvis kan Kriminalvården konstatera att brister i dokumentationen, vilka
till viss del kan tillskrivas situationen vid den aktuella tidpunkten på det lokala
verksamhetsstället, gör det svårt att redogöra för exakt vad som har hänt i det nu
aktuella ärendet. Det kan konstateras att det i dagsläget saknas enhetliga rutiner
för dokumentation avseende Kriminalvårdens klientärenden. Kriminalvården
                                                                        Dnr 5243-2018        Sid 5 (12)




      arbetar emellertid kontinuerligt, både centralt och lokalt, med att se över och
      vidareutveckla rutinerna för dokumentation.
      Ankomstsamtalet samt kontakt med AA
      Av utredningen i ärendet framgår att BB vid ankomst till häktet Sollentuna
      informerades om de regler och rutiner som gällde där. Det finns dock inte
      dokumenterat om han informerats särskilt om vad som gäller för en förvarstagen
      placerad på häkte eller huruvida han genomfört ett ankomstsamtal till anhörig,
      såsom hör till rutinen på häktet. Av daganteckningar framkommer att BB senast
      34 dagar efter ankomsten till häktet fick telefonnummer till anhöriga inlagda i
      INTIK-systemet. Huruvida han har kunnat ha kontakter med anhöriga
      dessförinnan framgår däremot inte.
      Kriminalvården har numera tagit fram ett särskilt utformat informationsblad för
      förvarstagna. Av informationsbladet framgår bl.a. vad som gäller för en
      förvarstagen ifråga avseende besök och telefoni. Informationsbladet används
      idag nationellt inom samtliga Kriminalvårdens verksamheter där förvarstagna
      vistas. Vid tidpunkten när BB var placerad på häktet Sollentuna var detta
      dokument emellertid ännu inte tillgängligt.
      Kriminalvården har även den 19 november 2018 fattat beslut om att ändra FARK
      Häkte så att skyldigheten att vid intagning i häkte informera den intagne om
      rätten att underrätta närstående enligt 3 § häktesförordningen ytterligare klargörs.
      Omständigheterna kring matvägran
      Vad avser de kontakter som BB har haft med sjukvården under den tid han
      matvägrat kan konstateras att det föreligger brister i dokumentationen. Det är
      dock klarlagt att han befunnit sig på en observationsavdelning där sjuksköterska
      närvarar dagligen på morgonmöte med kriminalvårdens personal, att han haft
      tillsyn av kriminalvårdare dagligen och att sjukvården haft kontakt med honom
      för bedömning av hans hälsotillstånd samt att han träffat läkare och psykiatriker i
      samband med att matvägran upphört.
      Vad avser personer placerade på häkte finns vid misstanke om matvägran i
      dagsläget utarbetade rutiner inom Kriminalvården. En översyn över dessa rutiner
      planeras inom en snar framtid. Häktet Sollentuna har uppmärksammats på att de
      i förevarande fall inte följt de, vid den aktuella tidpunkten, fastslagna rutinerna.
AA kommenterade remissvaret.

Häktet Sollentunas interna åtgärdsplan (all personal) som avser mat- och
vätskevägran samt andra handlingar från Kriminalvården togs därefter in och
granskades.

JO hämtade även in muntliga upplysningar från Kriminalvården. Av
upplysningarna framgick i huvudsak följande.

Det finns inte någon dokumentation om vätskeintag för BB. Häktets sjukvård är
av uppfattningen att sjukvården enligt de interna rutinerna vid häktet inte ska ge
någon skriftlig anvisning till personal om åtgärder som ska vidtas. Sjukvården
dokumenterar i journalen vad som sker samt för in uppgifter från mat- och
vätskelista.

Rättslig reglering m.m.
Inledning
Kriminalvården har redogjort för en del relevant rättslig reglering. Jag vill för
egen del även peka på följande bestämmelser och uttalanden m.m.
                                                                   Dnr 5243-2018       Sid 6 (12)




Utlänningslagen
Den grundläggande förutsättningen för hur reglerna om förvar och placering ska
tolkas framgår av 1 kap. 8 § utlänningslagen (2005:716), UtlL, som säger att
lagen ska tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är
nödvändigt i varje enskilt fall.

En utlänning som hålls i förvar ska enligt 11 kap. 1 § första stycket UtlL
behandlas humant och hans eller hennes värdighet ska respekteras. Utlänningen
ska informeras om de rättigheter och skyldigheter han eller hon har som
förvarstagen samt om de regler som gäller i förvarslokalerna. Informationen kan
t.ex. gälla rätten att ta kontakt med personer utanför förvaret, anstalten, häktet
eller arresten (se prop. 2011/12:60 s. 94). Enligt andra stycket i bestämmelsen
ska verksamhet som rör förvar utformas på ett sätt som innebär minsta möjliga
intrång i utlänningens integritet och rättigheter.

Som Kriminalvården har redogjort för ska enligt 11 kap. 2 § UtlL en
förvarstagen utlänning, som med stöd av 10 kap. 20 § UtlL placerats i häkte,
bl.a. ges möjlighet att ha kontakt med personer utanför inrättningen. Av
förarbetena framgår att en sådan förvarstagen alltså har samma rätt att ta kontakt
med personer utanför inrättningen som en förvarstagen som vistas i ett förvar.
Rätten att ta kontakt med personer utanför inrättningen omfattar även kontakter
med frivilligorganisationer, samfund och myndigheter. (Se a. prop. s. 94.) Som
framgår av 11 kap. 4 § UtlL ska vidare en utlänning som hålls i förvar ges
möjlighet att ta emot besök och på annat sätt ha kontakt med personer utanför
lokalen utom om besöket eller kontakten i ett särskilt fall skulle försvåra den
verksamhet som rör förvaret.

Häktesförordningen och häktesföreskrifterna m.m.
Varje intagen ska i anslutning till att han eller hon tas in i en förvaringslokal
informeras om verkställighetens innebörd på ett språk som han eller hon förstår.
Detta framgår av 2 § häkteförordningen (2010:2011).

Enligt 1 kap. 10 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om häkte
(KVFS 2011:2), FARK Häkte, ska en intagen, i anslutning till att han eller hon
tas in i häkte, informeras om bl.a. rättigheter och skyldigheter samt lokala
rutiner. Av allmänna råd till bestämmelsen framgår att information bör lämnas
på ett språk som den intagne förstår, företrädesvis skriftligen. Information kan
också lämnas genom skyltning eller i digitalt format.

JO har flera gånger tidigare uttalat att avsaknaden av skriftlig information
medför att det finns stor risk för att de intagna inte får den information de har
rätt till (se bl.a. protokoll från inspektion av häktet Sollentuna, dnr 419-2017). I
protokollet uttalade JO att informationen bör vara skriftlig och att de intagna
bör få behålla den under hela vistelsen i häktet. Det bör även dokumenteras när
informationen lämnades och vem som utförde uppgiften.
                                                                 Dnr 5243-2018      Sid 7 (12)




När det gäller anstaltsvistelse har JO uttalat att anstalten bör anteckna att den
intagne har tillfrågats om han eller hon vill underrätta en närstående och om ett
sådant samtal har genomförts (se JO 2016/17 s. 191). I beslutet uttalade JO
också att anstalten bör dokumentera sitt ställningstagande i de fall en intagen
vill underrätta en närstående men anstalten bedömer att det finns särskilda skäl
som talar mot det.

Socialstyrelsens föreskrifter
Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) framgår i 3 kap. 1 § att
vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten.
Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla
och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ska enligt 4 kap. 2 och 4 §§
identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för
att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska vårdgivaren vidare
utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens
kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en
aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i
verksamheten. Vårdgivaren ska enligt 6 kap. 1 § säkerställa att verksamhetens
personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i
ledningssystemet.

Kriminalvårdens interna styrdokument
Arbetsordning för Kriminalvården
Jag kommer nedan att redovisa vissa avsnitt i den arbetsordning som gällde för
Kriminalvården vid tiden för BB:s matvägran.

Av avsnitt 2.3.1 framgår bl.a. följande.

Om det finns motstridiga dokument som har beslutats på olika nivåer har
dokument som beslutats av generaldirektören eller annan överordnad chef
företräde. Det är inte tillåtet att reglera sådant som redan är reglerat i ett
styrande dokument på högre nivå eller att reglera i strid med sådana dokument.
Regioncheferna och kriminalvårdscheferna ansvarar för att kontrollera att
berörda dokument är förenliga med styrande dokument på högre nivå.

Generaldirektören är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som
Kriminalvården bedriver. Detta regleras i avsnitt 4.1.

Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det, enligt 4 kap. 2 § hälso-
och sjukvårdslagen (2017:30), finnas någon som svarar för verksamheten
(verksamhetschef). I Kriminalvården är regionchefen verksamhetschef och på
så sätt ansvarig för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som Kriminalvården
bedriver inom regionen (avsnitt 8).
                                                                     Dnr 5243-2018        Sid 8 (12)




Enligt avsnitt 9.3 har kriminalvårdschefer inom sitt ansvarsområde ansvar för
bl.a. att säkerställa att de rutiner som krävs för att utföra det klientnära arbetet är
i enlighet med nationell och regional inriktning.

Handbok och ledningssystem för Hälso- och sjukvården inom Kriminalvården
I avsnitt 2 i Handbok och ledningssystem för Hälso- och sjukvården inom
Kriminalvården (2018:4) anges bl.a. följande. Till stöd för generaldirektören i
rollen som vårdgivare finns även en medicinsk rådgivare som på uppdrag av
generaldirektören fullgör de uppgifter som tillkommer vårdgivaren enligt 3 kap.
patientsäkerhetslagen (2010:659). Kriminalvårdschefen är – i egenskap av
arbetsgivare för hälso- och sjukvårdspersonalen – ansvarig för att organisera
sjukvården på enheten och också ytterst ansvarig för säkerheten på enheten. En
kriminalvårdsinspektör kan vara ansvarig för den direkta arbetsledningen av
hälso- och sjukvårdspersonal.

Verksamhetschefen är enligt avsnitt 6 i handboken skyldig att dels inom ramen
för vårdgivarens ledningssystem säkerställa att fastställda rutiner är kända och
följs, dels anpassa rutiner och ansvar för samarbete och samverkan mellan olika
personalkategorier samt med andra vårdgivare. I samma avsnitt anges också att
hälso- och sjukvårdspersonal ska fullgöra sina medicinska arbetsuppgifter, för
vilken han eller hon bär ansvaret. Detta finns reglerat i 6 kap. patient-
säkerhetslagen.

Bedömning
Inledande överväganden
Jag vill inledningsvis nämna att JO tidigare har uppmärksammat frågan om
förhållandena för förvarstagna som är säkerhetsplacerade hos Kriminalvården
(se t.ex. JO 2014/15 s. 216). Dessutom inspekterade JO:s Opcat-enhet under
2017 sju av Kriminalvårdens häkten i syfte att belysa situationen för sådana
förvarstagna. Dessa var då placerade i fem av de häkten som inspekterades,
bl.a. häktet Sollentuna (se dnr 416-2017, 417-2017, 418-2017, 419-2017 och
581-2017). Efter inspektionerna uttalade chefsJO Elisabeth Rynning att det
krävs att åtgärder vidtas för att förändra situationen för förvarstagna som
placerats hos Kriminalvården och beslutade därför att följa upp frågan i ett
särskilt initiativärende (se dnr 277-2018). JO kommer inom ramen för det
ärendet att återkomma i vissa frågor om förhållandena för förvarstagna med en
sådan placering.

Det bör också nämnas att JO inom ramen för ett annat initiativärende utreder
omständigheterna kring ett dödsfall som inträffade i anstalten Saltvik och där
den intagne under en längre tid bl.a. hade matvägrat (se dnr 6300-2018). JO får
därför anledning att återkomma även i vissa frågor som rör intagna som
matvägrar.

När det gäller förhållandena för BB har flera frågor aktualiserats. AA har anfört
att BB utsatts för misshandel av kriminalvårdspersonal. Av utredningen i
                                                                  Dnr 5243-2018       Sid 9 (12)




ärendet framgår att dessa klagomål har utretts av polisen och att åklagare har
lagt ned förundersökningarna. JO:s uppgift är att granska att myndigheter följer
lagar och andra författningar. Denna verksamhet är emellertid inte avsedd att
ersätta den tillsyn och rättstillämpning som ankommer på andra. Främst mot
den bakgrunden har jag funnit skäl att begränsa mina uttalanden till frågor
som rör information om rättigheter, ankomstsamtal och matvägran samt
dokumentation. Det som AA har anfört i övrigt ger inte tillräcklig anledning till
någon ytterligare kommentar från min sida.

Information om rättigheter
Som förvarstagen hade BB en långtgående rätt till information. Av utredningen
framgår emellertid att förvarstagna vid tidpunkten för när han blev placerad i
häktet Sollentuna inte fick någon särskild skriftlig information om vare sig sina
rättigheter eller rutinerna i häktet. Jag är kritisk till att häktet saknade ett
informationsblad och kan konstatera att det har medfört en stor risk för att de
förvarstagna inte fick del av sådan information som de hade rätt till. Det är
positivt att Kriminalvården numera har tagit fram ett särskilt utformat
informationsblad för förvarstagna som används inom samtliga Kriminalvårdens
verksamheter där förvarstagna vistas. Jag utgår från att denna information finns
på olika språk, så att den enskilde kan tillgodogöra sig den. I sammanhanget vill
jag understryka att de intagna bör få behålla den skriftliga informationen under
hela vistelsen i häktet samt att det även bör dokumenteras när informationen
lämnades och vem som utförde uppgiften.

Ankomstsamtal
I enlighet med vad som redogjorts för tidigare ska en förvarstagen ges möjlighet
att ha kontakter med personer utanför lokalen och har som utgångspunkt också
rätt till s.k. ankomstsamtal i anslutning till att han eller hon tas in i
förvaringslokalen. AA har dock anfört att det var först efter att BB hade vistats
40 dagar i häktet som han tilläts kontakta henne. Utredningen visar att det
saknas dokumentation om huruvida BB tillfrågades om han ville genomföra ett
ankomstsamtal för att underrätta närstående om var han befann sig. Det finns
inte heller något dokumenterat om att BB ringde ett sådant samtal eller att
häktet bedömde att det fanns särskilda skäl som talade mot det. Även om
utredningen kan tyckas tala för AA:s påstående har jag inte tillräckligt belägg
för att slå fast att BB inte hade kontakt med någon närstående innan han ringde
till AA efter drygt en månad. Enligt min mening skulle ytterligare
utredningsåtgärder inte leda till något annat resultat. Jag saknar därför möjlighet
att göra några uttalanden om det som AA har fört fram i sin anmälan om detta.

När det gäller den bristande dokumentationen har jag dock följande synpunkter.
Ett häkte bör självfallet dokumentera att en intagen, som berövats friheten på
annan grund än misstanke om brott, har tillfrågats om han eller hon vill
underrätta en närstående och om ett sådant samtal har genomförts. Om häktet
har bedömt att särskilda skäl talar mot ett ankomstsamtal ska enligt min mening
                                                                    Dnr 5243-2018      Sid 10 (12)




även det ställningstagandet dokumenteras. Jag är kritisk till att det helt saknas
dokumentation om hur frågan om ankomstsamtal har hanterats i BB:s fall.

Matvägran
Skriftlig anvisning
Enligt Kriminalvårdens centrala rutiner vid matvägran ska verksamhetsställets
sjuksköterska (eller läkare) ge en skriftlig anvisning till personal om åtgärder
som ska vidtas så länge förhållandet varar. Av utredningen framgår att någon
sådan anvisning aldrig upprättades beträffande BB. De centrala rutinerna har
alltså inte följts, vilket givetvis inte är acceptabelt. Häktet förtjänar kritik för
detta.

Vidare är det klarlagt att häktets lokala rutiner vid matvägran som gällde vid
den aktuella tidpunkten saknade uppgift om att en skriftlig anvisning enligt
ovan skulle ges och att dessa således avvek från de centrala rutinerna. Det har
framkommit att det är fallet även med de nu gällande lokala rutinerna för häktet
Sollentuna. De anvisningar för mat- och vätskevägran som gäller sedan den
19 november 2018 har visserligen utvecklats något jämfört med de som gällde
vid tiden för BB:s placering i häktet, men de saknar fortfarande en sådan
instruktion (Kriminalvårdens anvisning för mat- och vätskevägran [2018:01],
verksamhetsområde Sollentuna). Ledningen för häktet har ett ansvar för att
kontrollera att berörda dokument är förenliga med styrande dokument på högre
nivå. Jag är mycket kritisk till att den skyldigheten inte har fullgjorts.

Vätskelista
Enligt Kriminalvårdens centrala rutiner vid matvägran ska vätskeintag
dokumenteras och rapporteras till sjukvårdspersonal. Av häktets lokala rutin,
som i detta avseende är förenlig med de centrala rutinerna, framgår att en lista
över den intagnes mat- och dryckesintag ska upprättas. Att en sådan lista
upprättas och kontrolleras framstår som en väsentlig del i syfte att tillhandahålla
sjukvården ett fullgott underlag för att kunna göra en bedömning av den
intagnes hälsotillstånd vid matvägran. Utredningen visar dock att någon
vätskelista aldrig upprättades för BB. Hans vätskeintag har inte heller
dokumenterats någon annanstans. Detta är enligt min mening anmärkningsvärt.
Häktet förtjänar kritik för att ha avvikit från de rutiner som finns.

Tillsyn
Genom utredningen är det klarlagt att BB matvägrade vid samtliga måltider
mellan den 23 juli och den 7 augusti 2018. Under den perioden finns det endast
två journalanteckningar som gäller frågan om tillsyn. Enligt en daganteckning i
Kriminalvårdens klientadministrativa system (KVR) den 25 juli tittade
sjukvården till BB och konstaterade att han var i bra form. Av en anteckning i
Kriminalvårdens patientjournal (PMO) framgår att en läkare träffade BB den
7 augusti med anledning av hans situation. Det var alltså drygt två veckor efter
att han inledde sin matvägran. Någon annan dokumentation om vilken tillsyn
BB hade under den aktuella perioden finns inte.
                                                                      Dnr 5243-2018        Sid 11 (12)




Kriminalvården har, på grund av brister i dokumentationen om de kontakter BB
hade med sjukvården under den tid han matvägrade, inte kunnat redogöra för
exakt vad som hänt. Enligt Kriminalvården är det dock klarlagt att BB har
befunnit sig på en observationsavdelning där sjuksköterska närvarar dagligen på
morgonmöte med kriminalvårdens personal, att han haft tillsyn av
kriminalvårdare dagligen, att sjukvården haft kontakt med honom för
bedömning av hans hälsotillstånd och att han träffat läkare i samband med att
matvägran upphört.

Mot bakgrund av den mycket bristfälliga dokumentationen kan jag inte
omedelbart lägga uppgifterna till grund för mina ställningstaganden. Jag saknar
möjlighet att dra några slutsatser om eventuella brister i den tillsyn BB skulle ha
haft av bl.a. sjukvårdspersonal. Det framstår inte heller som meningsfullt att
utreda saken vidare. Jag får därför konstatera att det inte finns underlag för
kritik eller någon annan åtgärd från min sida i fråga om tillsyn. Mina närmare
synpunkter när det gäller dokumentationen framgår av nästa avsnitt.

Dokumentation
Den dokumentation som finns om BB:s vistelse i häktet under den tid han
matvägrade är alltså synnerligen sparsam. Detta trots att det finns uppgifter om
såväl viktiga händelser som andra omständigheter av väsentlig betydelse för
hans hälsa och vistelse och som enligt min mening borde ha dokumenterats. Jag
anser t.ex. att kriminalvårds- och sjukvårdspersonalens tillsyn över BB skulle ha
framgått av dokumentationen.

JO har vid upprepade tillfällen framhållit vikten av att Kriminalvården
dokumenterar sina beslut, åtgärder och ställningstaganden på ett korrekt sätt.
Detta är av stor betydelse för den enskilde som är föremål för myndighetens
åtgärder, inte minst för att säkerställa att han eller hon får tillgång till de insatser
eller det stöd som är motiverat men också för att en korrekt dokumentation
främjar rättssäkerheten i de ställningstaganden som rör den enskilde. Vidare är
dokumentationen viktig för Kriminalvården och dess personal, t.ex. för att
trygga att den personal som ska ha tillgång till nödvändig information
beträffande en intagen också får det. Dokumentationen är vidare en
förutsättning för insyn och såväl intern som extern kontroll samt uppföljning av
verksamheten. En korrekt dokumentation är således ett viktigt verktyg vid en
systematisk och fortlöpande utveckling av verksamheten och dess kvalitet.
Slutligen är dokumentationen vid en tillsyn i efterhand som min egen central för
att kunna utreda vad som hänt och bedöma myndighetens agerande. Jag kan
konstatera att avsaknaden av en korrekt och tillräckligt utförlig dokumentation
om BB avsevärt har försvårat min granskning av det här ärendet. Häktet
förtjänar kritik för de uppenbara bristerna i dokumentationen i nu aktuella
avseenden.
                                                                    Dnr 5243-2018       Sid 12 (12)




Avslutande synpunkter
Utredningen visar sammanfattningsvis att det har funnits betydande brister när
det gäller dokumentationen om BB:s vistelse i häktet bl.a. under den period han
matvägrade. Vidare är det utrett att varken lokala eller centrala rutiner vid
matvägran har följts i väsentliga delar, såsom att någon vätskelista inte
upprättades. Häktet har dessutom lokala rutiner som inte är förenliga med
styrande dokument på högre nivå. Enligt min uppfattning tyder detta på att det
har förelegat en brist på styrning. Att ledning och styrning fungerar
tillfredställande är en grundläggande förutsättning för att verksamheten inom
Kriminalvården ska kunna bedrivas på ett rättssäkert och ändamålsenligt sätt
samt för att personal ska veta hur de ska fullgöra sitt arbete. Det är allvarligt att
häktets ledning inte verkar ha fullgjort sitt ansvar i det här avseendet. Jag anser
att de sammantagna bristerna som framkommit i BB:s fall gör att häktet
förtjänar allvarlig kritik.

Jag förutsätter att häktet kompletterar de aktuella lokala rutinerna så att de
stämmer överens med styrande dokument på högre nivå. Därutöver vill jag
framhålla att det är av största vikt att Kriminalvårdens medarbetare känner till
de interna styrande dokument som gäller för deras arbetsuppgifter och att
berörda medarbetare får nödvändig utbildning om dokumentation som avser
myndighetens klientärenden.

Ärendet avslutas.
