# Kritik mot Valnämnden i Järfälla kommun för brister vid genomförandet av de allmänna valen 2014

JO 2015-11-19 dnr 5245-2014

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                     Sid
                                                                           2015-11-19            5245-2014              1 (4)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Valnämnden i Järfälla kommun för brister vid
                        genomförandet av de allmänna valen 2014


                          Beslutet i korthet: En person nekades att rösta vid de allmänna valen den 14
                          september 2014 då hon redan var avprickad i röstlängden i vallokalen. Av
                          utredningen framgår att den troligaste förklaringen till detta är att den röstmottagare
                          som gjorde markeringarna i röstlängden tidigare på valdagen markerat fel väljare. Vid
                          samma vallokal fick en person rösta i riksdagsvalet trots att han saknade rösträtt i det
                          valet. I flera fall saknades dessutom dokumentation om hur väljarnas identitet
                          kontrollerats.
                          Valnämnden i Järfälla kommun får kritik för bristerna. I beslutet understryks vikten av
                          noggrannhet och ordning när allmänna val genomförs.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 15 september 2014 förde AA fram
                        klagomål mot Järfälla kommun. Klagomålen gällde att hon hade nekats att rösta
                        vid de allmänna valen till riksdagen, kommunfullmäktige och landstings-
                        fullmäktige den 14 september 2014 i vallokalen Vattmyraskolan i Järfälla
                        kommun. Anledningen var att hon redan var avprickad i röstlängden.

## Utredning

En kopia av en del av röstlängden och protokoll från vallokalen Vattmyraskolan
                        hämtades in från Järfälla kommun. Av protokollet framgick att AA hade nekats
                        att rösta eftersom hon redan var avprickad i röstlängden. Det fanns inte någon
                        notering i röstlängden om hur identiteten på den som röstat hade kontrollerats.
                        Noteringar om hur identitetskontroll skett saknades beträffande majoriteten av
                        de röstande i den del av röstlängden som hämtats in. Utifrån uppgifterna i
                        protokollet såg det också ut som om en person tillåtits rösta i riksdagsvalet, trots
                        att han inte hade rösträtt i det valet.

                        Valnämnden i Järfälla kommun uppmanades att yttra sig över anmälan. I sitt
                        yttrande redovisade nämnden bl.a. följande.

                                  På valdagen den 14 september 2014 besökte anmälaren sin vallokal
                                  Vattmyraskolan i valdistrikt 28 Vattmyra i Järfälla kommun med avsikt att rösta
                                  i allmänna val till riksdag, kommun och landsting. När hon lämnar sina valkuvert



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 5245-2014         Sid 2 (4)




till röstmottagarna framkommer att hon markerats i röstlängden som om hon
redan röstat. Röstmottagarna kontaktar valsamordnaren för rådgivning, som
lämnar besked om att hon måste nekas att rösta i enlighet med 9 kap. 6–7 §§
vallagen. Detta kontrolleras av valsamordnaren även med länsstyrelsen som
lämnar samma besked. Händelsen noteras i protokollet.
En omständighet vad gäller anmälaren är att det vid hennes markering i
röstlängden (nr 700) inte finns angivet hur identitetskontroll har skett. Detsamma
gäller ett flertal av de röstande på samma sida i röstlängden. Från nummer 681
till 720 i röstlängden har det markerats att 27 personer har röstat i vallokalen. För
endast 10 av dessa finns angivet hur identitetskontroll har skett.
Vidare har i samma vallokal vid ett tillfälle en väljare lämnat valkuvert för
riksdag, kommun och landsting, vilka togs emot av röstmottagarna och lades i
valurnan. I ett allt för sent skede upptäcktes att väljaren saknade rösträtt i
riksdagsvalet. Röstmottagarna kontaktade valsamordnaren, som efter
överläggning med länsstyrelsen meddelade att väljarens röst i riksdagsvalet ska
räknas trots avsaknad av rösträtt. Händelsen noterades i protokollet.
–––
Enligt 9 kap. 6–7 §§ vallagen ska röstmottagarna innan valkuverten tas emot
kontrollera bland annat att väljaren inte redan har röstat i valet, samt att om det
inte finns några hinder mot att ta emot valkuverten lägga dessa i valurnan och
markera detta i röstlängden. En tidigare markering i röstlängden utgör ett sådant
hinder mot att ta emot valkuverten och lämnar inte röstmottagarna något annat
alternativ än att neka väljaren att rösta. En markering i röstlängden utesluter dock
inte att ett misstag begåtts genom bristande uppmärksamhet från röstmottagarnas
sida, t.ex. genom att markeringen avser en annan person än den som markerats –
en felaktig markering i röstlängden. Samtidigt går det inte att helt utesluta att
väljaren som nekas att rösta redan har röstat. Vad som egentligen har hänt är
svårt att utreda i efterhand. Dock är det värt att nämna att endast en av fyrtio
väljare på den aktuella sidan i röstlängden inte röstat. Denna väljares nummer (nr
701) är omedelbart efter anmälarens, efternamn och personnummer är snarlika.
Denna omständighet föranleder [valnämnden] att misstänka att den
röstmottagare som markerade i röstlängden slant med linjalen och markerade fel
väljare. Ordförande och vice ordförande har hörts i frågan. Ingen av dem har
någon uppfattning om vad som kan ha inträffat annat än vad som angivits ovan.
De uppger visserligen att det bitvis varit långa köer till röstmottagningen, vilket
lett till hög arbetsbelastning för röstmottagarna. Detta är dock inte onormalt i en
vallokal.
Vad gäller frågan om identitetskontroll så intygar både ordförande och vice
ordförande att identitetskontroll genomförts i samtliga fall. I valdistrikt 28
användes ett trepersonssystem vid bordet där valkuverten togs emot; en
röstmottagare kontrollerade rösträtt, valkuvert och identitet, en röstmottagare
markerade i röstlängden, och en tredje röstmottagare lade valkuverten i valurnan.
Identitetskontroll genomfördes generellt av ordförande eller vice ordförande.
Däremot medger ordförande och vice ordförande att dokumentationen av hur
identitetskontroll genomfördes brustit. Genom att dessa båda var upptagna med
bl.a. kontroll av identitet hade de inte tillräcklig uppsikt över hur markering av
identitet gjordes i röstlängden. Vidare uppger båda två att en och samma
röstmottagare insisterat på att vara den som markerar i röstlängden, vilket
medförde att denne arbetat långa pass och därmed kan ha brustit i
uppmärksamhet p.g.a. trötthet. [Valnämndens] uppfattning är att ordförande
borde ha tillämpat arbetsrotation.
I fallet med den väljare som saknade rösträtt i riksdagsvalet så kan varken
ordförande eller vice ordförande påminna sig några särskilda omständigheter
som kan ha bidragit till den uppkomna situationen, annat än möjligen en
anhopning av väljare vid tillfället och därmed stress och trötthet hos
röstmottagarna. Inte heller detta är dock onormalt i en vallokal. [Valnämnden]
                                                                        Dnr 5245-2014       Sid 3 (4)




      bedömer att denna incident måste hänföras till den mänskliga faktorn. I övrigt
      har röstmottagarna följt länsstyrelsens instruktioner i handhavandet av
      incidenten.
      Några övriga problem vid röstmottagandet har inte [valnämnden] kunnat
      identifiera. Tvärtom uppger både ordförande och vice ordförande att
      röstmottagningen i valdistrikt 28 har flutit väldigt bra, ovan beskrivna fall
      undantagna.
      –––
      Inför årets val har samtliga tjänstgörande i vallokal genomgått en obligatorisk
      utbildning med tillhörande kunskapstest. Hanteringen av valkuvert, röstlängd,
      identitetskontroll och valurna tillhör de mest centrala i valprocessen och särskild
      vikt läggs vid dessa under utbildningen. Som en del av uppföljningen genomför
      dessutom [valnämnden] en enkätundersökning riktad till samtliga tjänstgörande i
      valet. Svaren från valdistrikt 28, där fem av sju tjänstgörande svarat, pekar inte
      på några oegentligheter. Tvärtom intygas att besättningen utgjorde ett väl
      fungerande arbetslag som kompletterade varandra väl. Samarbetet anges ha
      fungerat mycket bra. Både ordförande och vice ordförande i valdistrikt 28
      bedöms som mycket erfarna och har tjänstgjort i samtliga val som anordnats
      sedan minst 2003. (Valnämndskansliets databas över tjänstgörande röstmottagare
      sträcker sig endast till 2003.) Även röstmottagarna i distriktet är erfarna, med
      minst tre val vardera bakom sig. Det kan därmed antas att varken bristande
      utbildning, bristande erfarenhet eller bristande samarbete har haft betydelse för
      det inträffade.
      [Valnämnden] konstaterar att röstmottagarna i valdistrikt 28 hanterat situationen
      i enlighet med gällande lagstiftning då de nekade anmälaren att rösta. För att
      förebygga liknande situationer i framtiden avser [valnämnden] att köpa in
      metallinjaler (ogenomskinliga) med gummerad undersida till samtliga valdistrikt.
      Dessa linjaler slinter inte lika lätt som de plastlinjaler som hittills använts.
      [Valnämnden] konstaterar vidare att besättningen i valdistrikt 28 brustit i
      dokumentationen av hur identitetskontroll har genomförts till följd av otillräcklig
      samordning och bristfällig rotation av arbetsuppgifter. Ytterligare vikt vid
      identitetskontroll bör läggas vid framtida utbildningar. [– – –]
      [Valnämnden] konstaterar slutligen att incidenten med väljaren som saknade
      rösträtt i riksdagsvalet inte kan hänföras till bristande rutiner i vallokalen.
      Röstmottagarna har hanterat situationen i enlighet med länsstyrelsens
      instruktioner.
AA yttrade sig över vad Valnämnden i Järfälla kommun anfört. Hon uppgav
bl.a. att det bara var två röstmottagare som skötte röstningen när hon besökte
vallokalen och att de inte fäste så stor vikt vid hennes id-handlingar innan felet i
röstlängden konstaterades.

Rättslig reglering
Enligt 3 kap. 4 § regeringsformen har varje svensk medborgare som är eller
någon gång har varit bosatt i Sverige samt har fyllt 18 år rösträtt vid val till
riksdagen. Rösträtten vid val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige
regleras i 4 kap. 2 och 3 §§ kommunallagen.

Bestämmelser om hur allmänna val ska genomföras finns i vallagen. Där
framgår bl.a. att röstmottagarna ska kontrollera i röstlängden att väljarna har
rösträtt i de val som valsedlarna gäller och att de inte redan har röstat, innan
valkuverten tas emot. Om det inte finns några hinder mot att ta emot
                                                                    Dnr 5245-2014    Sid 4 (4)




valkuverten ska röstmottagarna lägga dem i valurnan för de val valsedlarna
gäller och markera detta i röstlängden. Detta ska ske i väljarens eller budets
närvaro. I röstlängden ska vidare anges hur väljarens eller budets identitet har
kontrollerats. Ett protokoll ska föras över röstmottagningen i en vallokal. (Se
9 kap. 6, 7 och 16 §§ vallagen).

Om en väljare nekas att rösta ska detta antecknas i protokollet. Anledningen till
det ska också antecknas. (Se Valmyndighetens föreskrifter, VALFS 2013:1.)

Bedömning
Av utredningen framgår att AA nekades att rösta vid de allmänna valen till
riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige den 14 september
2014 i vallokalen Vattmyraskolan i Järfälla kommun. Skälet till det var att hon
redan var avprickad i röstlängden. Vidare framgår att den troligaste förklaringen
till detta är att den röstmottagare som gjorde markeringarna i röstlängden
tidigare på valdagen råkat markera fel väljare.

Vid samma vallokal fick en person lämna en röst till riksdagsvalet, trots att han
inte hade rösträtt i det valet. Enligt valnämnden berodde misstaget på den
mänskliga faktorn.

Utredningen visar också att röstmottagarna endast dokumenterade hur
identitetskontroll skett beträffande tio av de 27 röstande som finns med på den
del av röstlängden som JO granskat.

Vid ett val sker en omfattande manuell hantering och det är oundvikligt att
misstag förekommer. Samtidigt vill jag framhålla att misstag kan få stora
konsekvenser, i vissa fall t.o.m. för resultatet i ett val, och att det är mycket
allvarligt om misstaget innebär att en enskild inte kan utöva sin grundlagsfästa
rätt att rösta. Rösträtten är en av hörnstenarna i det svenska statsskicket, och
vikten av noggrannhet och ordning i samband med genomförandet av ett val
kan därför inte nog understrykas.

I det aktuella ärendet har, som framgått ovan, ett flertal brister konstaterats.
Valnämnden i Järfälla kommun ska kritiseras för dem.

Granskningen har varit begränsad till AA:s anmälan och den sida i röstlängden
där hon finns upptagen. Det kan inte uteslutas att det förekommit fler fel vid den
aktuella röstmottagningen. Valnämnden har beskrivit de åtgärder som vidtagits
inför valet för att säkerställa en korrekt handläggning och de åtgärder som
planeras för att undvika en upprepning av det inträffade vid kommande val. Vid
dessa förhållanden finns det inte anledning för mig att vidta några ytterligare
åtgärder.

Ärendet avslutas.
