# Kommunstyrelsen i Arvika kommun kritiseras för att ha kränkt en enskilds yttrandefrihet i ett ärende enligt LSS

JO 2023-02-03 dnr 5259-2021

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                     Sid
                                                                           2023-02-03                5259-2021              1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kommunstyrelsen i Arvika kommun kritiseras för att ha kränkt en
                        enskilds yttrandefrihet i ett ärende enligt LSS


                          Beslutet i korthet: I en genomförandeplan enligt LSS angav en kommun att vissa
                          uppgifter inte fick läggas ut på sociala medier. Det framgick vidare att om det skedde
                          skulle insatsen avslutas. Enligt JO kan skrivningen inte förstås på annat sätt än att
                          avsikten med den var att förhindra att den enskilde som beviljats insatsen använde
                          sin yttrandefrihet till att lägga ut information på internet.
                          En enskild som ansöker om och blir beviljad en insats från en myndighet får enligt JO
                          anses befinna sig i ett beroendeförhållande till myndigheten. Att avsluta en insats som
                          den enskilde behöver och som beviljats därför att behovet inte kan tillgodoses på
                          något annat sätt, får påtagliga negativa konsekvenser för den personen. Om det sker
                          på grund av att den enskilde använt sig av sin grundlagsskyddade yttrandefrihet,
                          måste åtgärden bedömas som en otillåten repressalie från myndighetens sida. Men
                          redan en skrivning i t.ex. en genomförandeplan om att en insats under vissa
                          förhållanden kan komma att avslutas, kan få till följd att den enskilde avhåller sig från
                          att använda sin yttrandefrihet för att inte riskera att drabbas på ett negativt sätt.
                          Enligt JO:s mening innebar skrivningen i genomförandeplanen en kränkning av den
                          enskildes yttrandefrihet. Det är särskilt allvarligt att försöket till begränsning skett inom
                          LSS eftersom inflytande och självbestämmanderätt för den enskilde är bärande
                          grundprinciper enligt den lagstiftningen. Kommunstyrelsen kritiseras för den aktuella
                          skrivningen och ytterligare brister som JO uppmärksammat i utformningen av
                          genomförandeplanen.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Kommunstyrelsen i Arvika kommun och
                        förde fram bl.a. följande. Han har en beslutad insats om kontaktperson enligt
                        lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och
                        kommunen har tagit fram en genomförandeplan för insatsen. I planen anges att
                        bilder eller text med personliga uppgifter inte får förekomma i sociala medier.
                        Formuleringen innebär en begränsning av hans grundlagsskyddade fri- och
                        rättigheter. Han förstår att det inte är lämpligt att utan personens tillåtelse lägga
                        ut exempelvis en bild på sociala medier, men det är att gå för långt att hota med
                        att insatsen kommer att avslutas om han gör så.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                         Dnr 5259-2021     Sid 2 (5)




Tillsammans med anmälan lämnade AA in den aktuella genomförandeplanen. I
planen fanns ett avsnitt benämnt ”Sekretess”. Under avsnittet angavs bl.a.
följande:

      Bilder eller text med personliga uppgifter får ej förekomma i sociala medier. Om
      detta sker kommer beslutet/uppdraget att avslutas.

Utredning
JO begärde att Kommunstyrelsen i Arvika kommun skulle yttra sig över vad
som förts fram i anmälan när det gäller påståendet om att skrivningen i genom-
förandeplanen inskränker AA:s yttrandefrihet. Kommunstyrelsen skulle särskilt
svara på hur skrivningen förhåller sig till bestämmelsen om yttrandefrihet i
2 kap. 1 § regeringsformen, RF, samt till bestämmelsen i 37 § förvaltningslagen
(2017:900), FL.

I sitt remissvar anförde kommunstyrelsen bl.a. följande.

      –––

      Kommunen ber att få avge följande yttrande gällande JO:s frågeställningar:
      1. AA har självklart rätt att nyttja sociala medier och där uttrycka sina åsikter.
      Kommunen har inte haft som syfte att inskränka på yttrandefriheten. Vi har
      försökt formulera och komma överens om hur effekten av, när han använder
      sociala medier på ett sätt som kontaktpersonen och deras anhöriga kan uppleva
      som obehaglig, ger konsekvenser i form av att denne då har velat avsluta sitt
      uppdrag, upprepade byten av uppdragstagare.
      2. Kommunen medger att formuleringen i genomförandeplanen är otydlig. Vår
      avsikt har aldrig varit att avsluta en gynnande insats utan verksamheten har
      försökt förebygga och hindra upprepade byten av kontaktperson. Det är mycket
      olyckligt om det uppfattas som att beslutet eller insatsen upphör.
      Formuleringen har avsett en specifik kontaktperson och att denne kan välja att
      avsluta sitt uppdrag.
      Ett möte med AA. och god man har initierats i syfte att omformulera
      genomförandeplanen.
AA fick möjlighet att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering
Verksamhet enligt LSS ska vara grundad på respekt för den enskildes
självbestämmanderätt och integritet och den enskilde ska i största möjliga
utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.
Insatserna ska utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver
dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv (6 och 7 §§ LSS).

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i
tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka
tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1 § 1 RF). Yttrandefriheten får endast
begränsas genom lag för vissa preciserade ändamål (2 kap. 20–23 och 25 §§
RF). Även i artikel 10 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga
                                                                  Dnr 5259-2021       Sid 3 (5)




rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) anges att
var och en har rätt till yttrandefrihet.

Den som använder sin yttrandefrihet i någon av de former som är särskilt
reglerade i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
får inte utsättas för andra sanktioner från det allmännas sida än sådana som är
uttryckligt angivna i dessa grundlagar, det s.k. repressalieförbudet (3 kap. 6 §
TF och 2 kap. 6 § YGL).

Repressalieförbudet innebär att en myndighet inte får ingripa mot någon för att
han eller hon har använt sig av sin yttrandefrihet i ett grundlagsskyddat
medium. Myndigheten får inte heller försöka motarbeta att den enskilde an-
vänder sig av sina rättigheter. Förbudet innefattar i princip varje form av repres-
siv åtgärd mot den enskilde, från tillrättavisningar till de särskilt ingripande
åtgärder som är straffbelagda (se bl.a. JO 2015/16 s. 648, dnr 4420-2013, och
Axberger, Yttrandefrihetsgrundlagarna, fjärde upplagan, s. 150).

Även när den enskilde har använt sig av sin yttrandefrihet i andra former än de
som regleras i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen anses ett
skydd mot repressalieåtgärder följa av 2 kap. 1 § 1 RF (se bl.a. JO 2019/20
s. 294, dnr 410-2017).

Yttrandefrihet gäller för ”var och en”. För att repressalieförbudet ska
aktualiseras krävs dock någon form av lydnads- eller beroendeförhållande
mellan den enskilde och myndigheten. Ofta rör det sig om en person med
överordnad tjänsteställning som tillrättavisar en underordnad, alltså någon med
en reell möjlighet att utsätta den andre för någon form av negativa verkningar.
En myndighet kan dock även vidta åtgärder som träffas av repressalieförbudet
mot andra än de anställda vid myndigheten (se bl.a. JO 2022/23 s. 220,
dnr 3567-2020).

Bedömning
En kommun får inte försöka inskränka en enskilds yttrandefrihet inom ramen
för en stödinsats enligt LSS. Den aktuella formuleringen förekommer i en
genomförandeplan som avser en beslutad insats om kontaktperson enligt den
lagen. En sådan plan beskriver hur en beslutad insats ska genomföras. I den plan
som upprättades i AA:s ärende angavs bl.a. att bilder eller text med personliga
uppgifter inte fick förekomma i sociala medier. Jag kan inte förstå skrivningen
på något annat sätt än att den riktades mot AA och att avsikten var att förhindra
att han använde sin yttrandefrihet till att lägga ut viss information på internet.

En enskild som ansöker om en insats från en myndighet får anses befinna sig i
ett beroendeförhållande till myndigheten. Även under genomförandet av en
insats måste ett sådant förhållande anses föreligga. Av AA:s genomförandeplan
framgick att beslutet eller uppdraget skulle avslutas om vissa angivna uppgifter
läggs ut på sociala medier. Att avsluta en insats som den enskilde behöver och
som beviljats därför att behovet inte kan tillgodoses på något annat sätt, får
                                                                   Dnr 5259-2021       Sid 4 (5)




påtagliga negativa konsekvenser för den personen. Om det sker på grund av att
den enskilde använt sig av sin grundlagsskyddade yttrandefrihet, måste åtgärden
bedömas som en otillåten repressalie från myndighetens sida. Men redan en
skrivning i t.ex. en genomförandeplan om att en insats under vissa förhållanden
kan komma att avslutas, kan få till följd att den enskilde avhåller sig från att
använda sin yttrandefrihet för att inte riskera att drabbas på ett negativt sätt.

Enligt min mening innebar kommunstyrelsens utformning av den aktuella
genomförandeplanen en kränkning av AA:s yttrandefrihet. Jag ser särskilt
allvarligt på att en myndighet har försökt begränsa en enskilds yttrandefrihet
inom ramen för LSS eftersom inflytande och självbestämmanderätt för den
enskilde är bärande grundprinciper enligt den lagstiftningen.

Ett beslut om en insats enligt LSS är ett gynnande beslut för den enskilde.
Sådana beslut anses ha negativ rättskraft, vilket innebär att de inte utan vidare
kan ändras till nackdel för den enskilde. Undantag från den principen får dock
göras om det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att
beslutet under vissa förutsättningar får återkallas (återkallelseförbehåll), om
tvingande säkerhetsskäl medför att en återkallelse krävs eller om beslutet blivit
felaktigt på grund av att den enskilde har lämnat oriktiga eller vilseledande
uppgifter (37 § FL).

Jag uppfattar formuleringen om att beslutet eller uppdraget kommer att avslutas
om personliga uppgifter läggs ut på sociala medier som ett återkallelseförbehåll.
Det aktuella förbehållet har tagits in i en genomförandeplan men framgår inte
av beslutet om kontaktperson. Redan av det skälet saknar förbehållet stöd i 37 §
FL. Förbehållet kan inte heller anses vara förenligt med krav på saklighet och
proportionalitet (se prop. 2016/17:180 s. 329). Kommunstyrelsen skulle alltså
inte haft rättsligt stöd för att ompröva beslutet eller avsluta uppdraget i det fall
AA inte åtlydde uppmaningen om att inte lägga ut vissa uppgifter på sociala
medier. Formuleringen var därför missvisande och vilseledande.

Handlingar som upprättas och gäller enskilda ska begränsas till att innehålla
uppgifter som bedöms vara tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga i
förhållande till vad saken gäller. En genomförandeplan bör upprättas med
hänsyn tagen till den enskildes självbestämmanderätt och integritet (4 kap. 1 §
och allmänna råd till 6 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
[SOSFS 2014:5] om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL,
LVU, LVM och LSS.).

En kommun måste alltså noga överväga vilka uppgifter som ska tas in i en
genomförandeplan. Uppgifter som inte är relevanta för genomförandet av den
beviljade insatsen bör undvikas. Det gäller i synnerhet villkor som kan anses
vara betungande för den enskilde eller som är avsedda att påverka eller in-
skränka dennes handlande. Jag anser mot denna bakgrund att det var olämpligt
att över huvud taget ta in avsnittet benämnt ”Sekretess” i genomförandeplanen.
                                                                Dnr 5259-2021      Sid 5 (5)




Sammantaget har jag uppmärksammat flera brister i utformningen av AA:s
genomförandeplan och Kommunstyrelsen i Arvika kommun förtjänar kritik för
detta. Kommunstyrelsens inställning till det inträffade visar på en bristande
kunskap om grundläggande fri- och rättigheter som är oroväckande. Jag utgår
från att kommunstyrelsen skyndsamt vidtar åtgärder för att se till att det finns
tillräckliga kunskaper om detta inom verksamheten.

Det som AA anfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
