# Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Saltvik, om ifrågasatt brott mot tystnadsplikten m.m.

JO 2012-05-14 dnr 5271-2011

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                     Sid
                                                                           2012-05-14           5271-2011              1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Kriminalvården, anstalten Saltvik, om ifrågasatt brott mot
                        tystnadsplikten m.m.


                          Beslutet i korthet: Ett påstående från anmälaren om att en kriminalvårdstjänsteman röjt
                          sekretessbelagda uppgifter om honom och lämnat omdömen om honom till en
                          utomstående har tillbakavisats av Kriminalvården. Anmälan föranleder ingen kritik från
                          JO:s sida. Beslutet innehåller dock uttalanden om kriminalvårdstjänstemäns kontakter
                          med utomstående inom ramen för anstaltens s.k. brottsofferslussarbete.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 18 oktober 2011, klagade AA på en
                        tjänstemans agerande under utredningen i ett ärende om telefontillstånd. AA
                        anförde bl.a. att tjänstemannen ringt till den person AA önskade telefontillstånd till
                        och lämnat känsliga bedömningsutlåtanden om honom, exempelvis avseende hans
                        farlighet. AA anförde vidare att han inte i förväg informerats om hur ärendet skulle
                        handläggas.

## Utredning

AA:s behandlingsjournal begärdes in och granskades. Bland de handlingar som
                        inhämtades finns en odaterad skrivelse från anstalten Saltvik till AA (JO:s
                        aktbilaga 10). Skrivelsen innehåller bl.a. svar på en framställning från AA den 23
                        september 2011 om att ta del av brottsofferslussutredningen som gjorts gällande
                        BB. Av skrivelsen framgår bl.a. följande.
                                  Dokument som använts är aktuell dom 2005-12-12, riskbedömning från Kumla
                                  2006-05-31, riskbedömning Belfrage och Fransson 2008-05-07, SARA-utredning
                                  Norrtälje 2008-05-20, VSP gällande aktuella uppgifter, KLAS (kriminalvårdens
                                  klientadministrativa system, JO:sanm) gällande tidigare besöks- och telefontill-
                                  stånd. Gällande bilaga (1-2) i hemställan 2011-09-25 och frågan från AA (ändrat
                                  från anmälarens namn till ”AA”, JO:s anm.) angående CC:s rätt att ringa upp
                                  samtyckande personer och avge omdömen så ingår inga omdömen om intagna i
                                  utredningen. Bos-utredningen (brottsoffersluss, JO:s anm.) omfattas endast av de
                                  dokument som anges ovan, samt kontakt med den samtyckande personen där frågan
                                  kan ställas om den samtyckande personen ifråga har läst akten gällande den intagne
                                  personen och att akten är en allmän handling generellt sett.
                        Av en skrivelse daterad den 20 maj 2011 (JO:s aktbilaga 11) från anstalten Saltvik
                        till AA framgår bl.a. följande.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                         Dnr 5271-2011      Sid 2 (6)




      Gällande din fråga i hemställan 2011-05-18 så bryts din sekretess per automatik i
      och med att du skickat ut samtyckesblankett och personen ifråga har sänt den till-
      baka med underskrift. För att din sekretess i detta fall skall gälla måste du ta tillbaka
      ansökan.
Efter remiss anförde Kriminalvården, genom generaldirektören DD, följande.
      ---

      JO:s remiss
      AA har i en anmälan till JO framfört klagomål mot Kriminalvården om att en
      tjänsteman röjt sekretessbelagda uppgifter om honom samt om att han fått bristande
      information om anstalten Saltviks brottsofferslussverksamhet.
      JO har begärt att Kriminalvården ska yttra sig över klagomålet. JO har också bett
      Kriminalvården särskilt besvara följande frågor.
      1. Vilken information lämnas till de intagna om vad en brottsofferslussutredning
      innebär, exempelvis vilka kontakter med utomstående som kan tas och vilka
      uppgifter om den intagne som kan lämnas ut vid dessa kontakter?
      2. Hur dokumenteras den intagnes samtycke till att kontakt tas med den tilltänkte
      besökaren, socialtjänsten och andra utomstående?
      3. Inhämtas den intagnes medgivande till att sekretessbelagda uppgifter om honom
      lämnas till utomstående? Vilka uppgifter gäller det i sådana fall?
      4. Lämnas uppgifter om den intagne och/eller omdömen om honom vid kontakt med
      utomstående och i så fall vilken typ av uppgifter rör det sig om?
      5. Uppmanar anstaltspersonalen den tilltänkta besökaren att ta del av den intagnes
      kriminalvårdsakt/journal?

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Nord, som i sin tur hämtat
      in uppgifter från anstalten Saltvik. Genom utredningen har sammanfattningsvis
      följande kommit fram.

      Allmänt om arbetet med brottsoffersluss
      När en ansökan om besöks- eller telefontillstånd lämnas in har Kriminalvården att
      pröva om förutsättningarna för att bevilja ett tillstånd är uppfyllda, innefattande bl.a.
      frågan om kontakten kan äventyra säkerheten i anstalten på ett sätt som inte kan
      avhjälpas genom kontroll, motverka den intagnes anpassning i samhället eller på
      annat sätt vara för skada för den intagne eller någon annan (7 kap. 1 och 4 §§
      fängelselagen; bestämmelserna återges nedan under Författningsbestämmelser).
      För att kontakt med en utomstående ska få ske krävs i regel att den utomstående
      samtycker till att kontakt äger rum (7 kap. 26 § FARK Fängelse) (2011:1, JO:s
      anm.). Det sker normalt genom att den intagne skickar en s.k. samtyckesblankett till
      den som kontakten ska äga rum med. Genom att skicka samtyckesblanketten
      informeras den utomstående om att den intagne är intagen i anstalt.
      Som ett led i kontrollen inför ett beslut om kontakt arbetar Kriminalvården i vissa
      fall med s.k. brottsoffersluss. Brottsofferslussen syftar till att utreda om kontakten
      med den intagne sker frivilligt och vilka eventuella kontrollåtgärder som ska vidtas
      och används framför allt när det är fråga om intagna som är dömda för sexualbrott
      eller våldsbrottslighet i nära relationer. Metoden används givetvis då det är fråga om
      brottsoffer i den aktuella brottsligheten, men kan även användas i andra fall där en
      kontakt skulle kunna äventyra säkerheten eller vara till skada för någon annan
      (jfr 7 kap. 25 § FARK Fängelse). I regel går slussens arbete ut på att en
      kriminalvårdstjänsteman kontaktar personen som en intagen vill ha kontakt med och
      samtalar med denne, i regel per telefon. Ibland kan också kontakt med socialtjänsten
                                                                   Dnr 5271-2011      Sid 3 (6)




ske. Om den intagne vill ha kontakt med ett barn tar Kriminalvården ofta kontakt
med vårdnadshavaren. All kontakt med utomstående sker med den intagnes
samtycke, eftersom uppgifter om den intagne i regel omfattas av sekretess. Den enda
sekretessbelagda uppgift som regelmässigt lämnas ut vid kontakt med utomstående
är att den intagne är intagen i anstalt. Inga sekretessbelagda uppgifter lämnas ut utan
den intagnes medgivande.
Om en anstalt arbetar med brottsoffersluss sker inhämtande av samtycke normalt,
men inte alltid, genom anstaltens försorg. Det sker i regel i samband med att
frivilligheten till kontakten utreds. En sådan kontakt förutsätter givetvis att den
intagne medgivit att sekretessen bryts för uppgiften att han är intagen i anstalt.
Intagna informeras i dagsläget huvudsakligen muntligt om brottsofferslussarnas
verksamhet. Information lämnas bl.a. om vilka kontakter som kan komma att tas.
Kriminalvården har för avsikt att under år 2012 ta fram skriftlig information till både
klienter och utomstående.
Dokumentation av arbetet kring brottsofferslussen, t.ex. att den intagne informerats
om verksamheten, att den intagne samtycker till att sekretessen för vissa uppgifter
hävs samt att Kriminalvården har kontakt med utomstående, sker i
verkställighetsplanen eller i en daganteckning i den intagnes journal.
Kriminalvården uppmanar aldrig någon utomstående att ta del av den intagnes
journal. Det förekommer naturligtvis att den utomstående har frågor om den
intagnes brottslighet. Kriminalvården informerar då om vad som gäller i fråga om
allmänna handlingar och sekretess. Beroende på vilka frågor som ställs kan det
givetvis i vissa fall bli aktuellt att informera om att domar inte omfattas av sekretess
hos domstolen och att beslut inte omfattas av kriminalvårdssekretess.

Arbetet med brottsoffersluss på anstalten Saltvik
Anstalten Saltvik informerar intagna muntligen om anstaltens arbete med brottsof-
fersluss i samband med inskrivningen.
Den intagne ansvarar, även om anstalten i övrigt arbetar med brottsoffersluss, för att
inhämta samtycke från den han vill ha kontakt med. Den intagne informeras om att
även anstalten kommer att ta kontakt med den utomstående och att den intagne,
genom att skicka en samtyckesblankett till den som kontakten ska äga rum med, har
brutit sekretessen för uppgiften om att han är intagen i anstalt gentemot den
personen. Den intagne har dock möjlighet att motsätta sig att Kriminalvården
kontaktar denne. I ett sådant fall får ärendet utredas så gott det är möjligt utifrån de
rådande förutsättningarna.
Informationen om att Kriminalvården kan komma att kontakta den utomstående har
tidigare lämnats muntligt. Om den intagne har motsatt sig det har det dokumenterats
i en daganteckning. Numera får den intagne skriftlig information och ges möjlighet
att uttryckligen i skrift medge eller motsätta sig att kontakt sker.

Omständigheterna i det aktuella fallet
AA ankom till anstalten Saltvik den 10 november 2011 (rätteligen 2010, JO:s
anm.). Dagen därpå, den 11 november, informerades han om anstaltens arbete med
brottsoffersluss av kriminalvårdstjänstemannen CC.
AA ansökte den 22 mars 2011 om telefontillstånd för BB. En samtyckesblankett
från BB hade då inkommit till anstalten. Anstalten beslutade samma dag att ansökan
skulle hanteras inom brottsofferslussen. I ett yttrande den 19 april 2011 anförde
handläggaren CC att tillståndet inte borde beviljas eftersom kontakt kunde medföra
skada för annan. I beslut den 3 maj 2011 avslog anstalten AA:s ansökan med
motiveringen att tillståndet kunde leda till skada för annan.
AA lämnade in en ny ansökan om telefontillstånd till BB den 14 november 2011.
Den 17 november 2011 fann anstalten att även denna ansökan skulle handläggas
inom brottsofferslussen. I ett yttrande dagen därpå anförde CC att inga nya
omständigheter hade framkommit jämfört med beslutet den 3 maj och att ansökan
                                                                  Dnr 5271-2011     Sid 4 (6)




därför borde avslås. I ett beslut den 21 november 2011 avslog anstalten den nya
ansökan.
Anstalten har, genom tjänstemannen CC, under utredningen haft telefonkontakt med
BB. BB ställde frågor om AA:s brottslighet. CC frågade då om BB läst AA:s dom.
Det var inte en uppmaning att läsa domen utan ett sätt att kontrollera vilka uppgifter
om AA som var kända för BB. CC har inte sagt något om AA:s farlighet eller
lämnat andra omdömen om honom.
Den odaterade skrivelsen AA bifogat till sin anmälan (JO:s ab 11) (nämnda skri-
velse har rätteligen aktbilagenummer 10 och har inhämtats av JO, JO:s anm.) utgör
ett svar på en framställning från AA den 23 september 2011 om att ta del av
brottsofferslussutredningen som gjorts gällande BB.
Skrivelsen den 20 maj 2011 (JO:s ab 11) utgör ett svar på en fråga om sekretess från
AA den 18 maj 2011.

Författningsbestämmelser
Enligt 7 kap. 4 § fängelselagen (2010:610, FäL) får en intagen stå i förbindelse med
en annan person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen
kan ske. Sådan kommunikation får dock vägras om den kan äventyra säkerheten på
ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning enligt 5 §, om den kan motverka
den intagnes anpassning i samhället eller om den på annat sätt kan vara till skada för
den intagne eller någon annan. – Enligt 7 kap. 1 § gäller motsvarande bestämmelser
för besök till intagna.
Vid prövningen av om besök eller elektronisk kommunikation kan medföra skada
för annan ska, enligt 7 kap. 25 § FARK Fängelse, särskilt beaktas om den som
kontakten ska äga rum med är brottsoffer till den intagne eller annars har en sådan
relation till den intagne att en kontakt skulle medföra skada för den personen eller
för ett brottsoffer. Enligt 7 kap. 26 § ska den som en intagen vill ta emot besök av
eller kommunicera elektroniskt med tillfrågas om han eller hon samtycker till att
kontakten ska äga rum. Den intagne ansvarar för att samtycke inhämtas på en
blankett som fastställs av Kriminalvården. Det gäller dock inte, såvitt här är aktuellt,
om den som kontakten ska äga rum med är brottsoffer till den intagne och
Kriminalvården inhämtar samtycke. Enligt 7 kap. 27 § får den intagne inte beviljas
tillstånd till kontakten om den som kontakten ska äga rum med inte samtycker till
kontakt.
Enligt 35 kap. 15 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL) gäller
sekretess inom kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att
fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om
uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut av Kriminalvården eller en
övervakningsnämnd.

Kriminalvårdens bedömning

Allmänt om brottsoffersluss; JO:s särskilda frågor
Syftet med brottsofferslussen är, som anförts ovan, att utreda om kontakten mellan
den intagne och en utomstående – brottsoffret – sker frivilligt från den utomståendes
sida och om kontakten ska förenas med kontrollåtgärder enligt FäL.
Svaren på JO:s särskilda frågor framgår av vad som anförts ovan under Sakförhål-
landen. Kriminalvården vill framhålla följande. Det är givetvis viktigt att
sekretessbelagda uppgifter inte lämnas ut utan att den intagne samtycker till det.
Arbetet med brottsoffersluss medför dock inte att så sker. Den enda sekretessbelagda
uppgift som regelmässigt behöver lämnas ut vid kontakt med en utomstående är
uppgiften att den intagne är intagen i fängelse. Det är en uppgift som den intagne
annars normalt ändå måste röja för den han eller hon vill ha kontakt med, eftersom
samtycke från den utomstående normalt är en förutsättning för att tillstånd till
                                                                        Dnr 5271-2011     Sid 5 (6)




      kontakt ska beviljas. Den intagne informeras alltid om verksamheten med
      brottsoffersluss och att det innebär att Kriminalvården kontaktar den som kontakten
      ska äga rum med.
      Kriminalvården kontaktar naturligtvis bara en utomstående om den intagne har
      ansökt om besöks- eller telefontillstånd för personen i fråga. Om den intagne
      ansöker om tillstånd sedan Kriminalvården informerat honom om verksamheten med
      brottsoffersluss kan det således anses ligga ett samtycke till att röja uppgiften om att
      han är intagen i anstalt redan i och med ansökan. Normalt bör dock Kriminalvården
      varje gång kontakt med en utomstående tas efterhöra den intagnes inställning till
      detta och dokumentera ställningstagandet i den intagnes journal.

      Det aktuella ärendet
      Som framgår av utredningen tillbakavisar anstalten Saltvik de uppgifter AA anger i
      sin anmälan till JO om att CC lämnat ut sekretessbelagda uppgifter till BB.
      Kriminalvården ser ingen anledning att ifrågasätta anstaltens uppgifter. Det kan här
      noteras att uppgiften om att AA var intagen i anstalt var känd för BB vid tidpunkten
      då CC kontaktade henne, eftersom AA redan innan CC:s samtal med BB skickat en
      samtyckesblankett till henne, och således inte omfattades av sekretess gentemot
      henne.Av den odaterade skrivelsen (JO:s ab 10) framgår att inga omdömen om
      intagna lämnas till utomstående. Skrivelsen är i och för sig formulerad på ett sätt
      som kan ge intrycket av att de i skrivelsen nämnda dokumenten (domar,
      riksmottagningens utredning m.m.) diskuteras med den utomstående liksom att
      denne informeras om att den intagnes journal är en allmän handling. Av utredningen
      framgår emellertid att så inte är fallet.
      Även skrivelsen den 20 maj 2011 hade kunnat formuleras på ett tydligare sätt. Som
      den nu är formulerad kan den tolkas som att Kriminalvården anser att det inte råder
      någon sekretess i förhållande till en utomstående till vilken en intagen har skickat en
      samtyckesblankett. Även här framgår dock av utredningen att så inte är fallet utan
      att den enda uppgift som åsyftas är uppgiften om att AA är intagen i anstalt.
      Parentetiskt kan här nämnas att uppgiften skulle vara känd av BB även om AA
      återkallade sitt samtycke och därmed inte omfattas av sekretess gentemot henne; i ett
      sådant fall kontaktar dock naturligtvis inte Kriminalvården den utomstående.
      ---
AA gavs tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Bedömning
Kriminalvården har i sitt remissvar redogjort för de regler som har betydelse för
ärendet.

Kriminalvården har tillbakavisat AA:s påstående om att en
kriminalvårdstjänsteman röjt sekretessbelagda uppgifter om honom och lämnat
omdömen om honom till en utomstående. Jag konstaterar att det inte föreligger
grund för kritik från min sida i denna del.

Kriminalvården har inte i sitt yttrande redogjort för vilken information AA fått om
handläggningen av ärenden inom den s.k. brottsofferslussen. Kriminalvården har
dock redogjort för hur anstaltens arbete inom brottsofferslussen bedrivs generellt.
Av denna redogörelse framgår bl.a. att anstalten rutinmässigt lämnar information
om exempelvis att kontakt tas med den utomstående och att sekretessen för
uppgiften att den intagne är intagen i anstalt bryts genom att den intagne skickar en
samtyckesblankett till den som han önskar kontakt med. Det finns inte anledning
för mig att rikta någon kritik mot Kriminalvården för bristande information om
                                                                      Dnr 5271-2011   Sid 6 (6)




handläggningen av ärenden inom anstaltens brottsoffersluss i allmänhet. Hur det
förhöll sig i AA:s fall har inte gått att fastställa. Jag ser positivt på att
Kriminalvården avser att ta fram ett skriftligt informationsmaterial om
brottsofferslussverksamheten avsett för intagna och andra berörda.

När det gäller anstaltens kontakter med utomstående vill jag framhålla följande. Att
kriminalvårdstjänstemän tar kontakt med de personer som de intagna önskar
besöks- eller telefontillstånd till upplevs av många intagna som ett stort intrång i
den personliga integriteten. Av denna anledning är det av stor vikt att
kriminalvårdspersonalen vid dessa kontakter visar hänsyn och noga överväger hur
de uttrycker sig. Det får naturligtvis aldrig förekomma att kriminalvårdspersonal
utan den intagnes medgivande röjer sekretessbelagda uppgifter om honom. Det är
inte heller lämpligt att kriminalvårdspersonal diskuterar innehållet i det material
som anstalten använder som beslutsunderlag, t.ex. domar och riskbedömningar,
med den tilltänkta besökaren. Av den redogörelse för anstaltens rutiner som
återfinns i Kriminalvårdens yttrande framgår att anstalten inte heller arbetar på
detta sätt. Jag delar Kriminalvårdens uppfattning att anstalten i sin skriftväxling
med AA kunde ha formulerat sig tydligare beträffande vilken information som
lämnas vid samtal med den person som den intagne vill ha kontakt med samt
innebörden i sekretesshänseende av att en samtyckesblankett skickas.

Jag har i dag fattat beslut i ett annat ärende som rör frågor kring
brottsofferslussverksamheten, se dnr 343-2011.

Ärendet avslutas.
